RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Stärkt infrastruktur i Blekinge

2022/23 · HA021067 · Camilla Brunsberg (M)

Original hos Riksdagen

B · Satsningar på infrastrukturen i Blekinge ger nytta för näringslivet i hela Sverige

2023/24 · HB02969 · Camilla Brunsberg (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.016 · ämneslikhet 0.802. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 8 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att E22 genom Blekinge och sträckan mellan Björketorp och Nättraby bär prioriteras i kommande planarbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för staten att ta en del av det ekonomiska ansvaret för Blekinges hamnar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bromma flygplats ska finnas kvar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

8 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda förutsättningarna för att finansiera Sydostlänken fullt ut i den nationella infrastrukturplanen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en ny järnväg mellan Karlshamn och Sölvesborg och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda förutsättningarna för ett byggstartbesked av Ronneby östra–Nättraby samt säkerställa att inga ytterligare förseningar sker och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en tidigareläggning av kapacitetsåtgärder på Blekinge kustbana samt att mötesspåret placeras i Bredåkra med anslutning till Ronneby Airport, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att koppla ihop Blekinges hamnar med Scanmed-korridoren i Sverige och därmed förlänga Baltic Adriatic-korridoren när Sydostlänken är färdigbyggd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att se över möjligheten att staten tar ett större ansvar för infrastrukturen runt hamnarna för att främja intermodalitet mellan sjöfart och järnväg och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka ramarna till länstransportplanerna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka transparensen i hur medlen fördelas mellan de olika regionernas länstransportplaner och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

Hela texten jämförs: A 437 ord · B 1087 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:1067 av Camilla Brunsberg (M) Stärkt infrastruktur i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att E22 genom Blekinge och sträckan mellan Björketorp och Nättraby bär prioriteras i kommande planarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för staten att ta en del av det ekonomiska ansvaret för Blekinges hamnar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bromma flygplats ska finnas kvar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Blekinge med sitt fantastiska läge vid Östersjön kräver väl fungerande kommunika ­ tioner och en väl planerad infrastruktur för att kunna växa och utvecklas. Eftersom Blekinge är ett län längs med kusten med flera hamnar är en utbyggnad av infra ­ strukturen både ett nationellt och ett internationellt intresse. E22:an går som en pulsåder genom Blekinge och på flera ställen passerar mer än 10 000 fordon per dygn. För att trafiken ska kunna flyta på tillfredsställande krävs en modern motorväg. Idag har vi cirkulationsplatser och sträckor med hastigheten 30 km/h längs med motorvägen. Det är inte värdigt en europaväg. Blekinge behöver en utbyggd motorväg som binder samman länets orter, såväl som länet med resten av landet. I östra Blekinge pågår just nu en utbyggnad av sträckan Lösen–Jämjö. Sträckan Björketorp–Nättraby behöver snarast byggas ut. Blekinge binder samman Sverige med övriga Europa via Östersjön och våra hamnar. Flera färjelinjer trafikerar Östersjön med både gods och passagerare. Öst är det nya väst och handeln österut ökar stadigt. Många företag har idag sin tillverkning i östra Europa och västra Asien, vilket gör Blekinge till en ny infart för import och export. Därför krävs ett modernt vägnät för att sprida godset till dess slutdestination. Järnvägen ut till Verkö måste effektiviseras för att säkra transporten av godset. Idag måste de boende ute på Verkö samsas med all trafik som går till och från färjelägret. Karlshamns hamn har som vision att skapa södra Sveriges mest kompletta lokalisering för transportberoende verksamheter. Idag finns det redan en flexibel detaljplan med utbyggda va- och väg ­ system där 165 000 m 2 har direkt anslutningsmöjlighet till en framtida kaj. Det vore rimligt att utreda möjligheten för staten att ta en del av det ekonomiska ansvaret för Blekinges hamnar. Vi i Blekinge är stolta över vår flygplats i Kallinge som flyger flera hundra resenärer dagligen. Blekinge är beroende av flyglinjen Ronneby–Bromma för att näringslivet ska kunna utvecklas i länet. En nedläggning av Bromma flygplats skulle slå hårt mot Blekinge. Bromma flygplats måste finnas kvar. Camilla Brunsberg (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2023/24:969 av Camilla Brunsberg (M) Satsningar på infrastrukturen i Blekinge ger nytta för näringslivet i hela Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda förutsättningarna för att finansiera Sydostlänken fullt ut i den nationella infrastrukturplanen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en ny järnväg mellan Karlshamn och Sölvesborg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda förutsättningarna för ett byggstartbesked av Ronneby östra–Nättraby samt säkerställa att inga ytterligare förseningar sker och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en tidigareläggning av kapacitetsåtgärder på Blekinge kustbana samt att mötesspåret placeras i Bredåkra med anslutning till Ronneby Airport, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att koppla ihop Blekinges hamnar med Scanmed-korridoren i Sverige och därmed förlänga Baltic Adriatic-korridoren när Sydostlänken är färdigbyggd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att se över möjligheten att staten tar ett större ansvar för infrastrukturen runt hamnarna för att främja intermodalitet mellan sjöfart och järnväg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka ramarna till länstransportplanerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka transparensen i hur medlen fördelas mellan de olika regionernas länstransportplaner och tillkännager detta för regeringen. Motivering Grunden för mobiliteten i Blekinge och Blekinges närhet till grannregioner, målpunkter i övriga Sverige och kontinenten är infrastrukturen. Möjligheterna att pendla till studier och arbete är avgörande vid företagsetableringar och därmed även för valet att flytta till Blekinge. Bra väg- och järnvägsförbindelser minskar även behovet av att flytta från länet som kan erbjuda svårslagna boendemiljöer. Större arbetsmarknadsregion med ny järnväg Blekinges kustbana är en av Sveriges krokigaste järnvägar i ett av landets mest tät ­ befolkade områden utanför storstäderna. Samtidigt händer mycket väster om Hässleholm och Skåne vill även förbättra sträckan Hässleholm–Kristianstad. För att korta restiden med tåg mellan Blekinge och Malmö återstår sträckan inom Blekinge. Trafikverket har själva beskrivit restiden i Blekinge som en brist vilket lett fram till en överenskommelse om att modernisera Blekinge kustbana genom att bygga en ny järnväg genom länet, med Sölvesborg–Karlshamn som en första etapp. Den sträckan är också en viktig åtgärd för att säkerställa att den utökade godstrafiken på nuvarande Blekinge kustbana genom Sydostlänkens anslutning inte riskerar att störas av och ytterligare belasta den redan ansträngda persontrafiken. Dagens tre arbetsmarknadsregioner är för mycket i ett litet län som Blekinge. En modern järnväg gör Blekinge till en arbetsmarknadsregion vilket är avgörande för länets utveckling. Genom att behålla den befintliga sträckningen på Blekinge kustbana när den nya järnvägen byggs ges framtida möjligheter till två parallella tågsystem genom Blekinge, och på så sätt kan vi få en bana med färre stopp och kortare restider och en bana med bättre tillgänglighet genom fler stopp utöver befintliga stationer samt ökad kapacitet för gods. Kapacitetsåtgärder på väg och järnväg genom Blekinge E22:an är den största och enskilt viktigaste vägen genom Blekinge och binder samman fyra av fem kommunhuvudorter i länet. Det är också den väg som binder samman Blekinge med Skåne och Öresundsregionen i väst och mot Kalmar och vidare norrut mot Östergötland/Stockholm i öst. Sträckan mellan trafikplats Ronneby öst och Nättraby har varierande standard med ett trafikflöde nära kapacitetstaket. Blekinge kustbana och Öresundstrafiken mellan Köpenhamn och Karlskrona är pulsådern i Blekinges kollektivtrafiksystem. Antalet resenärer är idag 10 gånger större än för 30 år sedan. Under senare år har ökningen avtagit i takt med att trafikstörningarna har ökat. Mötesspåret väster om Ronneby är en av flera avgörande åtgärder för att öka robustheten och lindra effekterna av trafikstörningar som är mycket viktigt för tillför ­ litligheten i tågtrafiken. Mötesspåret bör därtill placeras med ett stationsområde i Bredåkra med nära anslutning till strategiskt viktiga Ronneby Airport. Hamnarna och ett utvecklat näringsliv Blekinge är ett allt viktigare transitlän för övriga Sverige där hamnarnas betydelse ökar i takt med handeln med östra Europa och Asien. Satsningar på till exempel Fehmarn Bält innebär nya möjligheter för omställningen till ett hållbart resande men då måste anslut ­ ningarna från sydöstra Sverige lyftas till samma nivå som andra regioner i Sverige. Godsvolymer över kaj via hamnarna i Blekinge har ökat med cirka 50 procent från 2000 till 2020. Blekinge är alltså ett viktigt nationellt transitlän där en ytterst liten del av det totala godset som passerar länet har slutdestination i Blekinge. 94 procent av godsen genom Karlshamns hamn har start- eller målpunkt utanför Blekinge. Mot ­ svarande siffra för Karlskronas hamn är 97 procent. Karlshamns hamn och Karlskrona hamn/Baltic port är delar i TEN ‑ T:s övergripande nätverk. Via motorvägar till sjöss kopplade till hamnarna i Litauen och Polen är sjö ­ transporterna en del i det prioriterade stomnätet. I nätverket utgör hamnarna lösa ändar då det saknas koppling till Scanmed-korridoren i Sverige. Att förstärka denna och effektivisera transportnätet på svenska sidan kan göras genom att bygga ut Sydostlänken i gällande plan och förlänga Baltic Adriatic-korridoren från Polen till Karlskrona och vidare mot Göteborg. De båda TEN-hamnarna och Sölvesborgs hamn är av stor betydelse för svensk export och import. Med utgångspunkt från hamnarnas betydelse för svensk export och import bör staten i större utsträckning främja intermodalitet mellan sjöfart och järnväg. Flertalet hamnar av betydelse ligger i eller nära stadsmiljöer där kommunen är väghållare och ägare av järnvägen. Det är rimligt att staten tar ett medansvar för att utveckla infrastrukturen i sådana lägen, i synnerhet där stråket som helhet är eller kan ses som en del ingående i TEN ‑ T-nätet. Åtgärda brister och behov i de regionala vägnäten Det ska idag finnas en samverkan som finns i planeringssammanhang mellan regioner och kommunerna. Genom åtgärder i länstransportplanen genomförs tillsammans med kommunerna cykelvägar, kollektivtrafikåtgärder med mera. Därutöver driver regionen kollektivtrafiken i samråd med kommunerna. Vi anser att den regionala nivån bör få större inflytande över den statliga planeringen. Anslagen till länsplanerna har varit mer eller mindre oförändrade under en längre tid parallellt med att anslagen till nationell plan kraftigt ökat. Samtidigt finns det om ­ fattande brister och behov i de regionala vägnäten, som finansieras i länsplanerna, som behöver åtgärdas för att kunna nå de transportpolitiska målen. Camilla Brunsberg (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag