Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:3067 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för studiestödet ska kompletteras med att verka utjämnande samt bidra till social rättvisa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 544 297 800 000 1:2 Studiemedel 20 438 576 1 490 000 1:3 Omställningsstudiestöd 4 877 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 319 551 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 5 000 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 300 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 204 748 50 000 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 19 144 ±0 Summa 33 793 466 2 345 000 Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Att få ekonomiskt stöd från föräldrar är inte en möjlighet för alla och ska inte heller vara en förutsättning för att våga ta steget till vidareutbildning. Målet för studiestödet slogs fast i studiestödsreformen 2001 och förtydligades i budgetpropositionen 2016. Förra året skalade regeringen bort att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. För Miljöpartiet är det en viktig del av målet med studiestödet och den bör återinföras. När Miljöpartiet satt i regering drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a ‑ kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som yrkesarbetar har. Vi vill nu höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studie ­ medlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för de som väljer att göra det att klara sig ekonomiskt. Därför anslås 1,3 miljarder kronor årligen 2025–2027 för detta ändamål enligt anslag i 1:2 Studiemedel. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som har drabbats värst av den höga inflationen. Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever på gymnasiet ska skyddas genom att indexeras, på samma sätt som vi föreslår att barnbidraget ska värdesäkras. Därför anslås 800 miljoner mer på anslag 1:1 Studiehjälp årligen 2025–2027. I anslaget 1:8 tillförs medel för att Centrala studiestödsnämnden ska ges förutsättningar att hantera ansökningar för studieomställningsstödet. 50 mnkr tillförs för 2025 och 30 mnkr tillförs för 2026. Regering aviserar avveckling av studiestartsstödet. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att ge arbetslösa möjligheter till vidareutbildning. Vi behåller stödet och tillför 300 miljoner kronor för 2026 och 2027. Ukrainska flyktingars tillgång till CSN Massflyktsdirektivet (2001/55/EG) syftar till att personer från tredjeland ska få ett omedelbart skydd i en massflyktssituation, till tillgång till vissa sociala rättigheter och till att främja en balans i stödet mellan EU-ländernas insatser. Massflykts ­ direktivet aktiverades för första gången genom Europarådet den 4 mars 2022, på grund av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet kunde från början förlängas i upp till max tre år, men EU har beslutat att massflyktsdirektivet ska kunna förlängas med ytterligare ett år och gälla t.o.m. 4 mars 2026. Flyktingar från Ukraina med tillfälligt skydd i Sverige omfattas initialt av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (förkortad LMA). Utifrån det regel ­ verket blir ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd inte folkbokförda i Sverige med de olika rättigheter som följer av detta (exempelvis bosättningsbaserade förmåner). Personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflykts ­ direktivet har inte rätt att få studiestöd (studiebidrag och studielån) från CSN. Det gäller oavsett om de är folkbokförda eller omfattas av LMA. Generellt krävs permanent uppehållstillstånd för att kunna få studiestöd från CSN. Vissa grupper är dock undantagna kravet på permanent uppehållstillstånd, exempelvis flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, där temporära uppehålls ­ tillstånd är tillräckligt. Beräknat utifrån att regeringens förslag om att tidigarelägga folkbokföring för ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd och att en större del av de ukrainska flyktingarna redan är folkbokförda enligt folkbokföringslagen, anslås 190 miljoner kronor ytterligare 2025 och 200 miljoner kronor 2026 till 1:2 Studiemedel. Stärkt stöd till utbildning för föräldrar med döva barn Vi vill erbjuda fler anhöriga ytterligare timmar för teckenspråksutbildning genom en riktad satsning på 5 miljoner kronor årligen 2025–2027 för att påbörja en utbyggnad av utbildningen i teckenspråk för hörande föräldrar som får döva barn. Miljöpartiet anslår dessa medel i anslag 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk. Camilla Hansén (MP) Mats Berglund (MP) Annika Hirvonen (MP) Rasmus Ling (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3518 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det forskningspolitiska målet ska innehålla delmål om jämställdhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det forskningspolitiska målet ska innehålla delmål om samverkan och samhällspåverkan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen beslutar att anslaget 1:15 ska benämnas Statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 406 011 ±0 1:2 Statens skolinspektion 676 633 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 894 052 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 68 698 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 5 493 885 80 000 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 293 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 5 760 000 500 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 206 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 130 582 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 109 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 47 910 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 173 418 ±0 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 9 364 600 1 500 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 712 422 160 000 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 202 724 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 420 166 ±0 2:1 Universitetskanslersämbetet 166 446 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 320 330 −88 000 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 207 888 16 000 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 619 766 19 000 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 572 678 19 000 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 748 425 20 000 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 543 214 19 000 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 941 779 14 000 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 091 947 16 000 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 978 453 15 000 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 694 535 13 000 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 349 615 10 000 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 895 241 14 000 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 199 667 9 000 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 859 998 6 000 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 973 459 14 000 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 435 827 11 000 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 207 400 16 000 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 832 619 6 000 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 530 237 4 000 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 824 443 6 000 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 311 502 2 000 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 283 484 10 000 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 429 188 3 000 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 966 377 7 000 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 356 479 3 000 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 672 410 5 000 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 311 638 2 000 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 148 114 9 000 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 330 179 2 000 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 746 278 6 000 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 021 2 000 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 317 252 2 000 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 119 201 1 000 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 235 787 2 000 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 704 1 000 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 447 1 000 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 40 885 1 000 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 611 787 5 000 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 119 515 1 000 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 513 590 4 000 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 120 821 1 000 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 564 285 4 000 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 128 297 1 000 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 497 394 4 000 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 115 343 1 000 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 484 014 4 000 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 108 153 1 000 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 386 068 3 000 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 74 265 1 000 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 387 3 000 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 446 1 000 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 196 524 2 000 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 25 943 1 000 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 76 756 1 000 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 15 839 1 000 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 156 768 1 000 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 26 092 1 000 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 509 279 4 000 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 140 575 1 000 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 47 704 1 000 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 56 667 1 000 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 415 760 32 000 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 991 719 50 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 983 700 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 3 039 108 22 000 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 50 980 20 000 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 072 296 ±0 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 212 500 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 477 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 55 379 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 65 811 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 509 048 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 75 359 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 809 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 58 495 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 16 091 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 89 495 ±0 3:14 Gentekniknämnden 5 145 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 906 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 543 ±0 99:1 Fler timmar i fritids och förskola för fler barn ±0 750 000 Summa 106 936 696 3 380 000 Mer resurser och stärkt likvärdighet i skola och förskola Ett stopp för vinstutdelningen är helt nödvändigt eftersom det ökar segregationen och ojämlikheten mellan skolor. Skolans syfte ska alltid vara utbildning – aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan. Staten måste fortsätta rikta resurser för att öka likvärdigheten i skola och fritidshem över hela landet. Svensk skola ska vara en skola för alla och staten måste ta ett större ansvar för en likvärdig skola med stark kunskapsutveckling. Sambandet mellan skol ­ misslyckanden och fattigdom, utanförskap och kriminalitet är starkt och väl belagt i forskningen. Vi gör hela samhället en otjänst när vi sparar på skolorna. Miljöpartiet ökar därför anslaget för likvärdighet och kunskapsutveckling med 1,5 miljarder kronor under 2026 på anslag 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Detta anslag hade tidigare med stärkt likvärdighet i namnet, och att ta bort det har påverkat hur medel till ­ delas under anslaget. Det är talande för regeringens skolsyn och vi yrkar att stats ­ bidraget byter namn och används för stärkt likvärdighet i svensk skola. För förskolan skjuter vi till 500 miljoner kronor för kvalitetshöjande åtgärder till anslag 1:7. Skolan ska vara en inkluderande miljö och ge förutsättningar till alla barn att lära sig och få kunskap. Vi välkomnar regeringens satsning på elevhälsan men ser det som viktigt att rejält kunna öka personaltätheten för kuratorer. Vi fördelar 80 miljoner kronor till detta på anslag 1:5. När Miljöpartiet satt i regeringen tillförde vi medel för höjda lärarlöner. Detta är en viktig fråga för att höja lärarnas status. Ytterligare en viktig fråga är att ge förutsätt ­ ningar för vidareutbildning. Vi lägger 50 miljoner kronor årligen på anslag 2:64 2026–2028 för satsningar på vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL) samt särskilda medel för att de med utländsk examen ska kunna få nödvändig kompetens för svensk skola. Undervisning ska bedrivas av legitimerade lärare. Fler barn ska kunna gå mer på förskola och fritids Miljöpartiet vill att fler barn ska gå i förskolan. Vi anser att förskolan är en rättighet för barnen snarare än ett stöd till föräldrarna. Vi vet att deltagande i förskolan har betydelse för barnets framtida skolresultat. I Sverige går idag nästan alla barn i förskola, men bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar, ofta med annat modersmål än svenska. Vi vill höja minimigränsen för rätten till allmän förskola till 20 timmar i veckan, för barn vars föräldrar är sjukskrivna eller arbetslösa. Barn ska inte ryckas upp från sin pedagogiska omsorg bara för att föräldern blir arbetslös. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barnet stöd i lärandet och både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Men de som har störst nytta av fritids saknar ofta rätten att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom det idag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt till fritids. Miljöpartiet vill ge alla barn rätt till mer fritids och förskola och tillför 750 miljoner kronor årligen 2026–2028 på det nya anslaget 99:1. Vi vill även att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats från två års ålder och att kommunerna ska följa upp de barn som inte tar del av förskolan. Mer resurser till högre utbildning och forskning Sverige ska vara ett land där alla har möjlighet till livslångt lärande. Vår ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet. Idag pågår en orimlig urholkning av lärosätenas finansiering genom produktivitets ­ avdraget som gör att finansieringen krymper. Det leder till färre undervisningstimmar för studenterna, och lärare och forskare som ska producera mer världsledande forskning på kortare tid. Miljöpartiet avskaffar produktivitetsavdraget och tillför lärosätena 400 miljoner år 2026, 410 miljoner år 2027 och 420 miljoner år 2028 utöver regeringens budget. Dessa medel fördelas över anslag 2:3–2:63 samt anslag 2:66. Läkarutbildningen är viktig för kompetensförsörjningen av läkare och för klinisk forskning runt om i landet. För Miljöpartiet är det självklart att samtliga lärosäten och regioner där den verksamhetsförlagda utbildningen och kliniska forskningen äger rum har lika villkor. För Örebro universitet beräknas ersättningen på 366 helårsstudenter för 2026, när det prognostiserade antalet är ungefär dubbelt så många. Det innebär att Örebro universitet förlorar drygt 20 miljoner kronor varje år jämfört med övriga lärosäten. Miljöpartiet rättar till detta och tillför 20 miljoner i permanent anslag. Vi avvisar medel till beställningsuppdraget om medborgarskapsprov till Universitets- och högskolerådet, 88 miljoner på anslag 2:2. Universitet och högskola, vuxenutbildningen och yrkesutbildningen har en viktig uppgift i att förmedla kunskap och bildning och på så vis skapa välstånd och ett öppet, demokratiskt samhälle. Tillgången på kunskap är en demokratisk rättighet och det är därför viktigt att bredda rekryteringen till dessa utbildningar. Den sociala, könsmässiga och etniska snedrekryteringen har visserligen minskat under de senaste decennierna, men den högre utbildningen behöver i större utsträckning använda alternativa antagningsmetoder eftersom betygsintagning konserverar de sociala skillnaderna från grund- och gymnasieskola. Därför behöver det forskningspolitiska målet innehålla delmål om jämställdhet. Lärosätena har en enorm potential att utgöra en stark kraft i omställningen – genom utbildning, forskning, samverkan och sin egna samhälls ­ påverkan. Även för detta behövs delmål i de forskningspolitiska målen. Ge asylsökande rätt till sfi För den som kommer ny till Sverige ska det finnas snabba vägar in i det svenska samhället. Att kunna det svenska språket är avgörande för möjligheten att få ett arbete, ägna sig åt andra studier eller i övrigt delta i samhällslivet. Miljöpartiet välkomnar att regeringen har föreslagit flera satsningar för att fler ska lära sig svenska. Vi anser dock att det behövs ännu bättre möjligheter att tidigt ta sig fram på svenska, och därför föreslår vi att svenska för invandrare (sfi) utökas så att det är tillgängligt även för asylsökande. Idag erbjuds sfi bara till personer som fått besked om uppehållstillstånd. Asylsökande hänvisas istället till den mer begränsade språkutbildningen som ges av vissa studieförbund och frivilligorganisationer. Miljöpartiet menar att det hade varit till fördel för asylsökandes språkinlärning och integration om även de gavs rätt till sfi. Sfi har bättre förutsättningar att erbjuda såväl språkutbildning som relevant samhälls ­ information, studierna utgår från en tydlig kursplan och kan anpassas efter deltagarnas olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Det erbjuds dessutom i alla Sveriges kommuner. För att ge alla asylsökande rätt till sfi tillför Miljöpartiet 160 miljoner kronor 2026, 170 miljoner kronor 2027 och 170 miljoner kronor 2028 till anslag 1:17. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt med utbildningsplatser och att sfi-lärarna har god kompetens. Det ska även finnas goda möjligheter att kombinera sfi med arbete och yrkesstudier. Camilla Hansén (MP) Amanda Lind (MP) Leila Ali Elmi (MP) Mats Berglund (MP) Annika Hirvonen (MP) Jan Riise (MP) Nils Seye Larsen (MP) Ulrika Westerlund (MP)