Jämförelse 9f8daf31433902b5a5818ba4 Underlagets kontrollsumma: 873962c1892b264f2ea10ed72a55821534d41824d32a39ec05e6c967f511865c Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02181: Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02181 Motion till riksdagen 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny maktutredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt rösträttsålder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka och bredda valdeltagandet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt medborgarinitiativ och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka medie- och informationskunnigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa hot och hat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med öppenhet och utöka meddelarskyddet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen inom lobbyismen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen om insyn i finansiering av partier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhällets förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka principen om fri kultur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda public service och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa mediemångfald på lokal och nationell nivå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet mot diskriminering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka asylsökandes och flyktingars rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta rättigheter för nationella minoriteter och urfolket samerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta rättigheter för hbtqi-personer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s kvinnokonvention och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s konvention om rasdiskriminering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell demokratifunktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skolans demokratiuppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försvåra grundlagsändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka domstolarnas oberoende och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna integriteten i det digitala samhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla Institutet för mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges demokratiska röst i världen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för ett mer demokratiskt EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka FN:s arbete med demokrati och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för ett mer demokratiskt Nato och tillkännager detta för regeringen. Stärk medborgarnas möjlighet att påverka Tillsätt en ny maktutredning Den senaste maktutredningen lämnade sin slutrapport för över 30 år sedan. Kommittén hade till uppgift att fördjupa kunskaperna om demokratins villkor, medborgarnas möjlig ­ heter att påverka och vilka faktorer som skapar makt att forma Sverige. Sedan dess har mycket hänt. Idag påverkas demokratin av ökade klyftor och polarisering i den politiska debatten. Enligt en ny rapport vågar fler än hälften av alla svenskar inte uttrycka sina åsikter i politiska frågor. Det finns enligt rapporten en ut ­ bredd kultur med självcensur i Sverige. En stor andel av de tillfrågade i undersökningen är också beredda att dra in grundläggande demokratiska fri- och rättigheter för grupper som de inte gillar. Dessutom är en av demokratins största utmaningar att många inte känner sig delaktiga i den. Hat och hot mot förtroendevalda och andra som uttrycker politiska åsikter hämmar också viljan och möjligheten att engagera sig för att påverka samhället. För att stärka allas rätt att påverka vill vi analysera hur det demokratiska inflytandet ser ut idag och vad vi kan göra för att öka det. Därför vill vi tillsätta en ny maktutred ­ ning som ska lämna förslag på hur vi bygger en demokrati som representerar allas intressen på bästa sätt. Sänk rösträttsåldern till 16 år Demokratin behöver utvecklas och breddas på flera olika sätt, bland annat genom att inkludera fler unga människor. I länder som Österrike, Skottland, Malta, Argentina, Brasilien och Ecuador får 16-åringar rösta, så även i delar av USA, Tyskland och Estland. Vi anser att det är hög tid för en sänkning även i Sverige och att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år i kommun-, region- och riksdagsvalen. En försöksverksamhet på kommunal nivå bör inledas. År 1909 införde allmän rösträtt för män och en rösträttsålder på 24 år. Därefter gjordes ett antal viktiga reformer. I år är det 100 år sedan kvinnor för första gången kunde utnyttja sin rösträtt. Rösträttsåldern sänktes successivt under seklets gång. År 1945 till 21 år, tjugo år senare till 20 år och så år 1975 till dagens rösträttsålder – 18 år. Snart har det gått ett halvt sekel sedan dess. Vi anser nu att det är dags för en ytterligare sänkning, i syfte att bredda och stärka demokratin. Det är viktigt av flera skäl, bland annat eftersom varannan ung person inte känner sig inkluderad i samhället och de flesta upplever att de inte har inflytande över det politiska beslutsfattandet. Samtidigt ser vi hur unga engagerar sig i viktiga samhällsfrågor, till exempel klimatfrågan. Vi ser också fördelar med att de flesta skulle gå i gymnasieskolan med goda möjligheter till kunskaps ­ inhämtning det år de får rösta för första gången. Unga vill vara med och påverka! Vi är övertygade om att ungas tilltro till det politiska systemet skulle öka om de fick delta i det. Demokratiutredningen, som lämnade sitt betänkande 2016, föreslog att en försöks ­ verksamhet med en rösträttsålder på 16 år skulle genomföras vid lokala val, något som ännu inte har blivit verklighet. Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är idag 20 år, Europas högsta. Med en sänkning till en rösträttsålder på 16 år skulle denna snittålder sänkas till 18 år. Vi anser att en försöksverksamhet vore ett bra sätt att testa hur en generell sänkning skulle falla ut. Öka och bredda valdeltagandet Vi har ett högt valdeltagande i Sverige, men vid årets val såg vi för första gången på länge ett trendbrott. I riksdagsvalet 2018 deltog 87,2 procent av de röstberättigade. I riksdagsvalet 2022 deltog 84,2 procent av de röstberättigade, en nedgång med 3 procentenheter. Även om dessa siffror fortsatt är höga ur ett internationellt perspektiv innebär det att 16 procent inte röstade i det senaste riksdagsvalet. Det innebär en stor outnyttjad potential och många människor som inte använder en av de viktigaste möjlig ­ heterna att påverka samhället. Vi kan dessutom inte utgå ifrån att valdeltagandet inte kommer att fortsätta att minska. Vi behöver därför hela tiden utveckla de verktyg som finns för att involvera människor i de politiska beslut som styr deras vardag. Valmyndigheten ansvarar centralt för genomförandet av val och landsomfattande folkomröstningar och dessutom för olika uppgifter kopplade till valet, bland annat att ge information om när, var och hur man röstar. Myndigheten för ungdoms- och civilsam ­ hälles ­ frågor (MUCF) har haft i uppdrag att genomföra skolval. Men det finns ingen myndighet som har ett uttryckligt uppdrag att öka valdeltagandet i Sverige. De politiska partierna genomför viktiga informationsinsatser, men vi tror att åtgärder också behöver vidtas av oberoende myndigheter – som ju har en annan roll och plattform för dialog med medborgarna. Vi anser därför att en eller flera myndigheter bör ges i uppdrag att genomföra insatser för att öka valdeltagandet och att en utredning bör analysera förut ­ sättningarna för detta. Arbetet bör särskilt fokuseras på att öka valdeltagandet i utsatta områden och bland grupper som röstar i lägre utsträckning. Inför ett system med nationella medborgarinitiativ Ett medborgarinitiativ är ett direktdemokratiskt verktyg som möjliggör för enskilda att ge förslag till samhällsförändringar, till exempel lagförslag eller folkomröstningar. I Sverige finns verktyget på kommun- och regionnivå, men inte på nationell nivå. Olika system med medborgarinitiativ finns till exempel i Finland, Schweiz, Storbritannien, Polen, Rumänien och Brasilien. Sedan 2012 finns ett system inom EU där enskilda medborgare får samma möjlighet som Europaparlamentet, nämligen att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram lagförslag. För ett medborgarinitiativ krävs stödförklaringar från en miljon EU-medborgare i minst sju av 27 EU-länder. Ett förslag som Demokratiutredningen lämnade i sitt betänkande 2016 var att införa folkmotioner till riksdagen och till kommun- och regionfullmäktige. Det innebär att en enskild individ kan väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röst ­ berättigade till riksdagen eller av de folkbokförda i en kommun eller ett landsting (numera region) ska det tas upp som en motion. Om motionen fått tillräckligt stöd väcks den i riksdagen på samma sätt som motioner av riksdagsledamöter och behandlas i ansvarigt utskott. Vi anser att införandet av ett system med folkmotioner, eller någon annan form av nationellt medborgarinitiativ, vore ett viktigt steg mot att stärka den svenska demokratin och öka medborgarnas inflytande i samhället. Det ska också vara möjligt för medborgare att ta initiativ till folkomröstningar på nationell nivå. Stärk medie- och informationskunnigheten I en tid där de flesta människor, inte minst unga, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och där exponeras för en flod av olika budskap är förmågan att kritiskt analysera information och olika källor viktigare än någonsin tidigare. Utan en sådan förmåga ökar sårbarheten för propaganda, felaktigheter och förvanskade budskap av olika slag. Den som saknar förmåga att särskilja sant från falskt, eller inte kan sätta information i rätt sammanhang, får svårare att bygga solid kunskap. Det ökar också risken för att anti ­ demokratiska budskap får genomslag. Därför har det som brukar kallas för medie- och informationskunnighet (MIK) en självklar plats i skolan. Miljöpartiet vill därför att uppdraget att undervisa i medie- och informationskunnig ­ het ska stärkas i grund- och gymnasieskolans läroplaner och examensmål. Vi vill också att samordningen av MIK-frågor ska förbättras mellan samhällets olika sektorer. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för MIK bör tas fram. Ett sådant arbete bör ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas i störst mån. Avgörande för att alla elever ska lyckas i sin skolgång är biblioteken. Därför måste skolbiblioteken vara bemannade med utbildad personal. Vi vill att alla skolelever ska ha tillgång till bibliotek som är bemannade med rätt kompetens och att skolbiblioteken ska bistå skolan i MIK-arbetet. MIK kan underlätta det demokratiska samtalet i en alltmer digital tid. Samtidigt måste vi vara medvetna om att det i grunden handlar om tillit – eller bristen på tillit – till samhällets kunskapsproducerande institutioner, som massmedia, skolor, bibliotek, högskolor och andra myndigheter. Därför bör skolan inte enbart förmedla kunskaper och färdigheter i MIK utan även bygga tillit till kunskapsproducerande och kunskaps ­ förmedlande institutioner. Då biblioteken är en institution som många människor känner tillit till kan folkbiblioteken bidra till en levande dialog om MIK och stötta andra yrkes ­ grupper i lokalsamhället. Stoppa hot och hat och öka tryggheten Hot, hat och våld mot förtroendevalda får omedelbara konsekvenser för individen men hotar också det demokratiska systemet i stort. Tyvärr är det vanligt förekommande i Sverige. I Politikernas trygghetsundersökning (PTU) rapporterade Brottsförebyggande rådet (Brå) att var fjärde politiker utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2020. 26 procent av politikerna uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att deras uppdrag har påverkats, 31 procent jämfört med 23 procent. 25 procent av kommun ­ politikerna och 30 procent av regionpolitikerna har utsatts för hat och hot, enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. Förtroendevalda i kommuner och regioner omfattas inte av arbetsmiljölagstift ­ ningen, eftersom de inte är anställda. Det är i stället kommun- och regionfullmäktige som bär ansvaret, vilket innebär att olika politiska beslut kan fattas avseende hur hoten ska hanteras. Det är viktigt att arbeta för att öka tryggheten för förtroendevalda och att klargöra ansvarsfördelningen, så att det blir tydligt vilka instanser som ansvarar för att säkerställa tryggheten. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare som undviker att göra sina röster hörda på grund av risken för att utsättas. Här behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet, insatser mot desinformation samt krav på de globala plattformsföretagen. En ny samlad strategi för ökad motståndskraft mot desinformation och näthat behövs. I regering tog vi fram handlingsplanen Till det fria ordets försvar (Ku 17:04), i syfte att motverka hot och hat mot journalister, förtroendevalda och konstnärer. Handlings ­ planen bör nu uppdateras. Civilsamhället är en av grundpelarna i den svenska demokra ­ tin. På senare tid har vi sett flera exempel på när organisationers arbete ifrågasätts, vilket är en trend som känns igen runtom i Europa. I arbetet med handlingsplanen behövs därför bland annat en kartläggning av den aktuella hotbilden mot civilsamhället och konkreta åtgärder för att värna och vidga det demokratiska utrymmet. Att involvera civilsamhällets aktörer i arbetet är av central betydelse. Öka transparensen och bekämpa korruption Stärk arbetet med öppenhet och utöka meddelarskyddet Av en rapport från Fackförbundet ST framgår att många statsanställda är rädda för att larma om missförhållanden och framföra kritik. Var femte statsanställd har avstått från att kritisera eller larma om missförhållanden på arbetsplatsen och tre av tio känner en oro för repressalier om de framför kritik. Det är mycket oroväckande och ett underbetyg för staten och myndigheterna. Det finns ett behov av att säkerställa kvaliteten på den nya statliga introduktionsutbildningen vad gäller exempelvis yttrandefrihet och meddelar ­ frihet. Det finns också ett behov av att stärka uppföljningen av myndigheternas arbete med öppenhet. Det finns också goda skäl att utvidga meddelarskyddet så att fler omfattas. Miljö ­ partiet var pådrivande i att stärka meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Vi anser att det är rimligt att verksamhet som finansieras med skattemedel omfattas av samma krav. Därför vill vi införa meddelarskydd även för anställda i statliga bolag och anställda i företag som utför tjänster som upphandlats av statliga myndigheter. Ökad transparens inom lobbyismen Lobbying är ett viktigt verktyg som används av bland annat många intresseorganisa ­ tioner för att åstadkomma förändringar i till exempel politik och lagstiftning. Denna möjlighet att påverka politiken bidrar till en levande demokrati och leder till värdefulla kontaktytor och utbyte av kunskap mellan olika samhällsaktörer. På senare år har marknaden för public affairs-företag vuxit. I Sverige saknas regler för transparens för den här typen av verksamhet, vilket försvårar möjligheterna att granska beslutsprocesser och potentiellt ensidiga eller tvivelaktiga kontakter mellan beslutsfattare och intresseorganisationer. Ibland finns det också brister i transparensen gentemot beslutsfattare själva. Det är viktigt att verksamheten blir mer transparent, så att medborgare har insyn i vilka intressen som är med och påverkar de politiska besluten. Miljöpartiet vill därför inrätta ett transparensregister över lobbyister som agerar för olika intressen gentemot riksdagsledamöter och anställda vid partikanslier och myndig ­ heter. Registret bör hanteras av det offentliga och public affairs-företag ska vara skyldiga att öppet redovisa uppdragsgivare, inriktning på uppdrag samt kundlistor. Friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin och infördes genom antagandet av tryckfrihetsförordningen 1766. Principen innebär rätt för enskilda att ta del av allmänna handlingar. Grundtanken är att detta ska skapa ett samhällsklimat präglat av insyn och transparens som möjliggör för allmänheten att granska offentlig verksamhet. Principen hänger samman med folkstyret – att det är folket som styr riket och som därför också har rätt till insyn i hur det styrs. En av det svenska samhällets viktigaste gemensamma institutioner är skolan, och det finns mycket starka skäl att säkerställa en god insyn i skolornas verksamhet. Samtidigt undantas friskolor enligt nuvarande ordning från offentlighetsprincipen, till skillnad från kommunala skolor. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla skolhuvudmän tar uppdraget på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund. Många privaträttsliga organ som utför uppdrag åt det offentliga omfattas redan av offentlighetsprincipen. Bland de organ som omfattas av skyldigheten, och räknas upp i en bilaga till offentlighets- och sekretesslagen, finns bland annat privat drivna högskolor som Chalmers och Handelshögskolan men även föreningar såsom Synskadades riks ­ förbund och Stim. Den som driver en skola måste klara den insyn som offentlighetsprincipen medför. Miljöpartiet anser därför att även fristående skolor ska omfattas av offentlighets ­ principen i samma utsträckning som andra skolor. Skärp lagstiftningen om insyn i finansiering av partier Enligt svensk lag får inte partier och deras sidoorganisationer, ledamöter och ersättare för ledamöter samt valkandidater ta emot anonyma bidrag till den del värdet överstiger 0,05 prisbasbelopp, vilket i år är 2 415 kronor. Reglerna finns till för att säkerställa transparens och bekämpa korruption. TV4:s Kalla fakta visade i ett program i augusti 2022 hur fem av riksdagens åtta partier aktivt försökt att kringgå lagen. Miljöpartiet anser att en översyn av lagstiftningen behövs. Den bör innehålla åtgär ­ der för att skärpa lagen så att partier inte kan komma runt reglerna, inklusive hur så kallade bulvanupplägg kan förhindras. En annan viktig fråga är hur lagstiftningen bör hantera anonyma bidrag från partisympatiserande stiftelser och föreningar. Vidare har Sverige tidigare fått kritik från Europarådets antikorruptionsenhet Greco för att anonyma gåvor kan delas upp och på så vis undgå insyn, ett upplägg som även förekom i Kalla Faktas avslöjande 2022. Även detta bör omfattas av översynen. Vi vill dessutom att översynen tar upp frågan om hur ett lämpligt straffansvar för överträdelser bör regleras. Stärk civilsamhället, kulturen och medierna Stärk civilsamhällets förutsättningar Civilsamhället spelar en mycket viktig roll i demokratin. Det svenska föreningslivet är en bärande samhällskraft. Det är avgörande för en levande demokrati, för fri åsikts ­ bildning, för ett samhälle som håller ihop och för en rik fritid för både barn och vuxna. Miljöpartiet gick till val på att ge civilsamhället bättre förutsättningar. Föreningslivet ska kunna agera oberoende och långsiktigt utifrån sin egen idé. Staten måste ge goda förutsättningar men låta organisationerna göra resten. Vi vill därför öka det ekonomiska stödet till civilsamhället. Den självständiga kritiska rösten ska värnas. Vi vill bryta civilsamhällets beroende av projektstöd och se en riktad och långsiktig finansiering. Därför föreslår Miljöpartiet en permanent miljard till det civila samhällets organisationer. Politiken har ett ansvar att göra det så lätt som möjligt för människor att ge av sin tid och energi till det gemensamma och att stärka folkrörelserna som bidrar till demokrati, folkhälsa och integration. Vi vill se ett förstärkt arbete mot hot och hat, som slår särskilt hårt mot ideella organisationer med knappa resurser. Vi vill också stärka den statliga finansieringen av barn- och ungdomsorganisationer. Organisationer som leds av unga själva stärker det demokratiska deltagandet och ger unga en politisk röst som de annars hade saknat, samtidigt som de erbjuder viktiga sammanhang och aktiviteter för ung ­ domar här och nu. Skydda och stärk den fria kulturen Vi i Miljöpartiet är övertygade om att generella och omfattande civila, sociala och politiska rättigheter gör samhället bättre och friare. Den gröna visionen är ett samhälle där människor och kulturyttringar möts, där människor är fria att tänka och tycka efter eget huvud – där tankar, visioner och olikheter respekteras och utgör en grogrund för kreativa tankar, nya idéer och initiativ. Den fria kulturen och konsten bidrar till att nya konstnärliga och intellektuella områden kan upptäckas och att rådande ordningar ifrågasätts. Därför måste kultur och konst stå fri från politisk påverkan och kortsiktiga kommersiella villkor. Principen om att politiken ska hålla sig på en armlängds avstånd från kulturen ska upprätthållas och utvecklas. Biblioteken är viktiga institutioner i samhället. De är en arena för läsning och litteratur, bildning och fri åsiktsbildning. Vi vill fortsätta att stärka folkbiblioteken och för att värna bibliotekens oberoende från politisk styrning vill vi se över hur principen om en armlängds avstånd kan skrivas in i bibliotekslagen. Den ekonomiska och sociala tryggheten för konstnärer och kulturskapare bör stärkas. Ett fritt och tillgängligt kulturarv ska värnas. Därför bör ett kulturarvslyft genomföras för att öka tillgängligheten till kulturarvet, genom både upprustning av fysiska miljöer och en digitaliseringssatsning. Skydda public service i grundlag En mångfald av starka och oberoende medier i hela landet är en förutsättning för en stark demokrati. Alla människor, oavsett var i landet man bor, ska ha tillgång till ett allsidigt nyhets- och medieutbud av hög kvalitet, som kan fördjupa, skildra, granska och förklara samhällets skeenden. Medborgarna måste ha möjlighet att fatta beslut med tillräcklig och tillförlitlig kunskap som grund. Att det finns oberoende medier som kan förmedla sakliga nyheter och granska regering, riksdag och myndigheter är centralt för att kunna upprätthålla en vital demokrati. I en tid när traditionella prenumererade dagstidningar når allt färre är det viktigare än kanske någonsin förr att public service kan vidmakthålla sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. I vår omvärld har vi samtidigt sett hur auktoritära regeringar kort efter att de tillträtt har kunnat ta kontroll över landets tidigare public service och om ­ vandla den till regeringsstyrda propagandakanaler, som ett led i en avdemokratiserings ­ process. Vi är inte immuna mot att en sådan utveckling sker också i Sverige. En rapport från Reportrar utan gränser i Sverige från 2020 visar att det finns ett tydligt hot mot public service-medier även i Sverige. Även om SVT, SR och UR idag ges ett starkt oberoende i den lagstiftning som reglerar verksamheten kan lagar ändras med ett klubbslag i riksdagen. Det bör därför införas skydd för public services oberoende också i grundlag, så att möjligheterna för en regering som vill styra innehållet i programbolagens sändningar försvåras. Säkerställ mediemångfald på lokal och nationell nivå Vi lever i ett medielandskap under stor och snabb omvandling, där tidigare förutsätt ­ ningar för mediekonsumtion och nyhetsförmedling ställts på ända. Tillgången till medier och information har blivit bättre, meningsutbyten och åsiktsyttringar har under ­ lättats och fler kan producera och publicera medialt innehåll. Samtidigt skapar det nya medielandskapet utmaningar i form av urholkade affärsmodeller, medial polarisering, misstro mot medier och geografiska områden som ibland helt saknar journalistisk bevakning. En ambitiös mediepolitik strävar efter en levande mediemångfald, där starka, ansvarstagande och oberoende medier i hela landet kan bidra till att händelser i sam ­ hället belyses ur olika perspektiv. Mediernas ekonomi var redan före coronapandemin hårt ansträngd med mycket små marginaler. Nyhetsmedier har avgörande betydelse för samhällets funktion i en kris och är av MSB definierade som samhällsviktig verksam ­ het. Om den ordinarie nyhetsförmedlingen upphör, t.ex. genom att dagstidningen slutar att ges ut, skulle det kraftigt försämra allmänhetens tillgång till information och dess ­ utom skapa oro som allvarligt kan förvärra den pågående krisen. Mediestödsutredningen redovisade sitt förslag den 27 juni 2022. Miljöpartiet är positivt till att fokuset i det nya stödet är att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet. Den lokala journalistiken spelar en viktig roll i att säkerställa tillgången till information för alla som bor i Sverige, en central del av en fungerande och livskraftig demokrati. Vi är dock oroade för att mediemångfalden på nationell nivå riskerar att tappa mark på så sätt att företag av mindre storlek riskerar att möta en tuff ekonomisk situation. Det är viktigt att säkerställa ett bra stöd till dessa medier. Vi är beredda att skjuta till ökade medel för att övergången till ett nytt system ska fungera och undvika negativa effekter. Vi vill också se en snar tillsättning av en utredning som ser över stödet till tidskrifterna, som också fyller en viktig demokratisk funktion i att fördjupa bevakningen inom olika ämnesområden. Miljöpartiet anser dessutom att nollmoms för tidningar och tidskrifter vore ett välbehövligt komplement till det vanliga mediestödet. Stärk skyddet för särskilt utsatta grupper Stärk skyddet mot diskriminering Idag är diskriminering en del av många människors vardag. För att vi ska få ett samhälle fritt från diskriminering behöver lagstiftningen utvecklas där det finns brister. En utredning bör tillsättas om hur diskrimineringslagen kan stärkas. Lagen bör anpassas för att i större utsträckning kunna tillämpas vid diskriminering på grund av hudfärg, språk eller religion. En del i den utredningen bör vara att överväga språk som diskrimineringsgrund. Diskrimineringslagen ska också ta hänsyn till att diskriminerings ­ grunder kan samspela och möjliggöra för ett intersektionellt perspektiv i implementer ­ ingen. Kränkande reklam bör också omfattas av diskrimineringslagen. Fler ska få möjlighet att söka upprättelse när de utsatts för diskriminering. Därför bör en utredning tillsättas om hur rättshjälpssystemet kan göras mer generöst. Anti ­ diskrimineringsbyråerna bör också få ökad finansiering. Stärk asylsökandes och flyktingars rättigheter Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Samtidigt vill allt fler stänga dörrarna för dem som tvingas fly. Det gör inte vi. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras. Människor som flyr för sina liv ska inte mötas av murar, utan Sverige ska tillsammans med övriga Europa ta ansvar och stå upp för öppenhet och medmänsklighet. Människor som kommer hit och har rätt till uppehålls ­ tillstånd ska ges möjlighet att snabbt inkluderas i samhället. Sverige ska ta vara på den stora kraft som finns i nya invånares vilja att delta i samhället. Nyanländas rättigheter behöver stärkas, inte begränsas. Särskilt ska barnperspektivet genomsyra migrations ­ lagarna så att barn på flykt prioriteras. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Den som flyr ska ha fler lagliga vägar för att ta sig till säkerhet. Integrationen börjar redan under asyltiden. Att få möjlighet att lära sig svenska från dag ett, kunna jobba och ha en meningsfull tid som asylsökande stärker individers möjligheter till snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet när de har fått uppehållstillstånd. Som ett led i detta måste de långa handläggningstiderna för uppehållstillstånd kortas ned så att det går fortare att komma in i samhället. Handlägg ­ ningstiderna i asylärenden leder till psykiskt lidande, brister i rättssäkerhet och hinder för integration. Permanenta uppehållstillstånd ska återinföras. Det är bättre både för individen som får en trygghet och stabilitet och för samhället eftersom möjligheterna till etablering förbättras. Människor behöver känna trygghet för att våga satsa och bygga upp ett nytt liv. Ovisshet om framtiden och hur länge man kommer att få stanna, oro över familje ­ medlemmar och en försämrad psykisk hälsa gör det svårt för många nyanlända med tillfälliga uppehållstillstånd att fokusera på etablering och försörjning. Inget barn som har flytt ska behöva oroa sig för att inte få stanna. Därför ska barn särskilt prioriteras för permanenta uppehållstillstånd vid första asylansökan. Sedan barnkonventionen blev lag i Sverige har vi ett särskilt ansvar att sätta barnens bästa i fokus under asylprocessen. Därför vill vi ge familjer full rätt och möjlighet att åter ­ förenas så att inga asylsökande barn ska kunna skiljas från sina föräldrar. Familjer ska få återförenas utan krav på inkomst eller storlek på bostad i Sverige. Det är också dags att förbjuda minderåriga i förvar. Att låsa in asylsökande barn som fått avslag på sin asylansökan är inhumant. Vi vill stärka rättssäkerheten i asylprocessen. Framför allt måste stödet till och kunskapen om HBTQI-flyktingar, de som flyr religiöst förtryck och andra sårbara grupper öka. En oberoende utredning bör tillsättas för att granska rättssäkerheten i asylärenden och asylmål, med fokus på särskilt utsatta grupper, och utbildningsinsatser bör riktas till tolkar, offentliga biträden och Migrationsverkets tjänstepersoner. Stärkta rättigheter för nationella minoriteter och urfolket samerna Eftersom judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkänts som nationella minoriteter i Sverige, har individer som tillhör dessa grupper särskilda rättigheter som rör språk, kultur och inflytande. Som part i Europarådets ramkonvention till skydd för de nationella minoriteterna och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritets ­ språk har Sverige en skyldighet att bevara, skydda och utveckla de särskilda rättigheter som tillhör nationella minoriteter. Det innebär bland annat att diskriminering av personer tillhörande en nationell minoritet är förbjuden och att staten måste vidta åtgärder för att uppnå jämlikhet mellan majoritetsbefolkningen och minoriteterna. För att säkerställa Sveriges internationella åtaganden krävs ett aktivt och förstärkt arbete för nationella minoriteter. Miljöpartiet står upp för de nationella minoriteternas rättigheter och har under den gångna mandatperioden drivit på för en högre ambition i minoritetspolitiken och gör det fortsatt. Vi har fått mycket gjort men mer återstår och behöver göras. Vi vill se en språksatsning för att bevara minoritetsspråken. För att ytterligare revita ­ lisera och stärka minoritetsspråken i Sverige bör nya bestämmelser om undervisning i nationella minoritetsspråk införas för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasie ­ skolan och gymnasiesärskolan. Det är viktigt att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Vi vill också permanenta finansieringen av minoritetsspråkens språkcentrum och resursbiblioteken efter 2024. Dessutom vill vi utöka public services programutbud på minoritetsspråken, bland annat för att synliggöra de nationella minoriteterna och öka medvetenheten och kunskapen bland allmänheten. Med ett utökad utbud ges minoritetsspråken en mer självklar plats i samhället och de yngre generationernas möjligheter att hålla sitt språk och sin kultur levande främjas. Vi vill se en kunskapssatsning i fråga om de nationella minoriteterna. Miljöpartiet driver på för en kunskapshöjning i fråga om de nationella minoriteternas rättigheter, kultur och språk såväl bland allmänheten som hos minoritetsgrupperna själva. Inrättandet av informationscentrum för de nationella minoritetsgrupperna är ett viktigt insats i detta. Sametinget har sedan flera år tillbaka ett nationellt ansvar att via Samiskt informations ­ centrum informera om samer och samisk kultur. För att stärka och öka informationen om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar vill Miljöpartiet inrätta informations ­ centrum även för dessa minoritetsgrupper. Vi vill också se ett kunskapslyft i fråga om nationella minoriteters språkliga och kulturella rättigheter riktat till tjänstepersoner och offentligt anställda. Ju fler tjänstepersoner som känner till vilka rättigheter minoritets ­ grupper har, desto bättre kan servicen bli. Miljöpartiet vill dessutom säkerställa att alla kommuner ska få stöd och resurser för att leva upp till sina skyldigheter enligt grund ­ skyddet för nationella minoriteter – och att staten ska följa upp hur arbetet går. Miljöpartiet vill också stärka genomförandet av minoritetspolitiken. Diskriminerings ­ lagen i dess nuvarande form innehåller bestämmelser som skyddar bland annat de nationella minoriteterna. De diskrimineringsgrunder i lagen som kan vara aktuella i fråga om de nationella minoriteterna är ”etnisk tillhörighet” och ”religion eller annan trosuppfattning”. Samtidigt har det visat sig att den diskriminering som de nationella minoriteterna utsätts för ofta påverkar rätten att använda deras minoritetsspråk, vilket inte regleras tillräckligt av befintliga diskrimineringsgrunder. Miljöpartiet vill se över hur diskrimineringslagen ska kunna tillämpas bättre vid diskriminering på grund av språk. En sådan översyn bör överväga att lägga till språk som diskrimineringsgrund, något som både statliga utredningar och Europarådet har rekommenderat Sverige att göra. Uppdraget att samordna och följa upp minoritetspolitiken behöver förtydligas och få mer resurser. Utredningen ”Högre växel i minoritetspolitiken – Stärkt samordning och uppföljning” (SOU 2020:27) pekar på ett fortsatt behov av att förbättra styrkedjan och ansvaret för samordning och uppföljning av minoritetspolitiken. För det krävs en mer långsiktig och strategisk inriktning samt en tydligare målsättning och en mer ändamåls ­ enlig och effektiv styrning. Vi vill dessutom stärka organisationer som representerar minoriteter. Vi vill därför att EU-bidrag som är öronmärkta för att stärka nationella och etniska minoriteter ska gå direkt till minoritetsorganisationer istället för via medlemsstaterna. Miljöpartiet vill också se en rad specifika satsningar för varje enskild nationell minoritet. Vi vill bland annat fortsätta att stärka arbetet med romsk inkludering och arbetet med att främja judiskt liv i Sverige samt öka satsningarna på tornedalingars och sverigefinnars språk och kultur. Dessa förslag utvecklas i detalj i kommittémotionen Politik för de nationella minoriteterna . Slutligen vill vi stärka samers rättigheter som urfolk, däribland genom att ratificera ILO-konvention 169. Vi utvecklar politiken i denna del i kommittémotionen Politik för det samiska folket . Stärkta rättigheter för HBTQI-personer En ny modern könstillhörighetslag är ett viktigt steg för att stärka transpersoners rättig ­ heter och något som Miljöpartiet har drivit på för under lång tid. En ny modern köns ­ tillhörighetslag har livsavgörande betydelse för de personer som berörs. Den måste komma på plats så snart som möjligt. I den lagrådsremiss som lades fram av S ‑ regeringen finns dock ett antal brister som behöver åtgärdas. För även om förslaget innehåller vissa förbättringar, som sänkt åldersgräns för att byta juridiskt kön från 18 år till 16 år och ett slopat krav på tillstånd från Rättsliga rådet för underlivskirurgi gällande vuxna, så saknas det som får ses som själva grundpoängen med en ändrad könstillhörighetslag – att självbestämmande är det som ska ligga till grund för det juridiska könet. Vi menar att könsidentiteten ska ges juridiskt erkännande. I det nu framlagda förslaget kvarstår kravet på en bedömning av någon annan; det handlar alltså inte om självbestämmande, även om förslaget betonar att processen ska förenklas och förkortas. Miljöpartiet vill se en ny könstillhörighetslag, som i linje med den promemoria som gick ut på remiss hösten 2021 bygger på självidentifikation. I kommittémotionen En ny könstillhörighetslag utvecklar vi förslagen mer i detalj. Rättigheterna för intersexpersoner behöver också stärkas. Än idag görs operationer av barns könsorgan utan deras samtycke. Barnen registreras sedan som det juridiska kön de opererats till. Det innebär att könskorrigerande operationer görs utan medicinsk motivering och samtycke. Vi vill tillsätta en utredning om att stärka intersexpersoners kroppsliga integritet och utreda förbud mot medicinskt omotiverade ingrepp och behandlingar på intersexpersoner som inte har gett sitt eget samtycke. Miljöpartiet vill att omvändelseförsök ska förbjudas och kriminaliseras i Sverige. Sverige ska vara en trygg plats där alla, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, behandlas lika. Det finns verksamheter i Sverige idag där barn och unga tvingas till att delta i omvändelseförsök – det är ett oacceptabelt ingrepp i hbtqi ‑ perso ­ ners frihet och integritet. Miljöpartiet vill se en utredning om att förbjuda omvändelse ­ försök av hbtqi-personer. Det är av största vikt att utredningen täcker påtryckningar om att förändra såväl sexuell läggning som könsidentitet och könsuttryck. Det finns troligen ett mörkertal när det kommer till diskriminering och hatbrott mot hbtqi-personer, enligt MUCF:s rapport Jag är inte ensam, det finns andra som jag (2021). Myndigheten menar att det finns ett behov av kompetenshöjande insatser för aktörer inom rättsväsendet. Samhället behöver också säkerställa att det finns ett hbtqi-perspektiv i arbetet med att motverka våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Detta perspektiv är något som saknas i Tidöavtalet, det vill säga fokus på hat ­ brott och diskriminering, eller åtgärder för att förbättra kompetens i syfte att förbättra bemötande etc. Regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att genomföra kompe ­ tenshöjande insatser med hbtqi-perspektiv i fråga om hatbrott, hedersrelaterade brott, våld i nära relationer och prostitution. Stärkta rättigheter för personer med funktionsnedsättning Alla människor, oavsett funktionsvariation eller förmåga, ska ha lika rättigheter och möjligheter. Samtidigt vet vi att svensk lagstiftning på flera håll brister när det gäller att säkerställa detta. Miljöpartiet vill därför att en utredning tillsätts för att ta fram ett över ­ skådligt förslag på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredningen bör bland annat ta ställning till om funktionsrättskonventionen, likt barnkonventionen, bör gälla som svensk lag. Hot och hat mot funktionsnedsatta måste få ett slut. Idag skyddas funktionsnedsattas rätt till icke-diskriminering genom diskrimineringslagen. Funktionsnedsättning är alltså en särskild diskrimineringsgrund, precis som kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Men medan de flesta andra diskri ­ mineringsgrunder också finns med i brottsbalkens paragraf om hets mot folkgrupp, omfattas inte funktionsnedsättning. Miljöpartiet vill därför tillsätta en utredning om hur det straffrättsliga skyddet kan stärkas. Lagstiftning har en betydande inverkan på människors attityder. Genom lagstiftning signalerar samhället vad som är rätt och fel och i det här fallet att hatiska och fördomsfulla uttalanden mot funktionsnedsatta grupper eller individer är ett brott. Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till FN:s barnkonvention Barnkonventionen är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Men Sverige har fortfarande inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till konventionen. Det skulle göra det möjligt för barn som upplever att deras rättigheter har kränkts att klaga till FN:s barn ­ rättskommitté. Ett av de viktigaste verktygen för att förverkliga barns rättigheter är just möjligheten att utkräva rättigheter och få upprättelse. Regeringen har tillsatt en utred ­ ning som ska se över barns möjligheter att utkräva sina rättigheter (dir. 2022:35), där ratificeringen av det tredje tilläggsprotokollet är en viktig del. Miljöpartiet kommer att följa utredningens arbete och vill att Sverige skyndsamt ratificerar tilläggsprotokollet. Se till att Sverige lever upp till FN:s kvinnokonvention Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder har vi fortfarande en lång väg kvar innan vi är ett jämställt land. Vi vet att det inom grupperna kvinnor och män finns stora skillnader men samtidigt finns det strukturer vi inte kan bortse från om vi ska kunna öka jämställdheten. Miljöpartiet ser att jämställdheten inte kan lösas vid sidan av, utan behöver integreras i alla politikområden. Ett led i detta är att säkerställa att lag ­ stiftningen genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Miljöpartiet vill därför att en utredning tillsätts för att ta fram ett överskådligt förslag på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s kvinno ­ konvention. Utredningen bör bland annat ta ställning till om kvinnokonventionen, likt barnkonventionen, bör gälla som svensk lag. Grundlagsskydda aborträtten Genom en historisk dom i USA:s högsta domstol förlorade landets kvinnor den rätt till fri abort som de hade haft i 49 år. Beslutet innebar att delstater nu kan upphäva abort ­ rätten. Även om stödet till fri abort är stort i Sverige finns ett motstånd även här. Det finns inga garantier för att motståndet inte växer och att fler röster kommer att kräva att aborträtten urholkas eller avskaffas. Miljöpartiet vill därför att aborträtten ska grundlags ­ skyddas och att frågan ska utredas på lämpligt sätt. Se till att Sverige lever upp till FN:s konvention om rasdiskriminering Rasismen har ingen plats i Sverige. Sverige har fått svidande kritik från FN för ”stort antal hatbrott och fortsatt rasistiskt våld” särskilt mot muslimer och afrosvenskar. FN:s rasdiskrimineringskommitté är oroad över rapporter om fortsatta rasistiska hatbrott mot afrosvenskar, judar, muslimer och romer i Sverige. Särskilt allvarligt är att det sker under valkampanjer, i medier och på internet. En utredning har lämnat förslag på ett förbud mot rasistiska organisationer, ett viktigt steg i rätt riktning. Med anledning av den allvarliga situationen med diskriminering på grund av etnicitet i Sverige bör ytter ­ ligare förstärkningar ses över. Miljöpartiet vill därför att en utredning tillsätts för att ta fram ett överskådligt förslag på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till konventionen om rasdiskriminering. Utredningen bör bland annat ta ställning till om rasdiskriminerings ­ konventionen, likt barnkonventionen, bör gälla som svensk lag. Stärk skyddet för demokratin över tid Inrätta en nationell demokratifunktion Kommittén Demokratin 100 år har haft i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati under åren 2018–2021. När kommittén presenterade sitt betänkande i juni 2022 lämnade den flera förslag för att stärka demokratin. Kommittén bedömer bland annat att det finns behov av en nationell samordning av myndigheter och andra aktörer som genomför demokratifrämjande insatser. För detta föreslår kommittén att en nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin. Demokratifunktionen skulle utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagande och delaktighet i demokratin samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin. Det saknas idag en nationell aktör som samlar och samordnar demokratiarbetet. Med hänsyn till arbetets omfattning – och de potentiella konsekvenserna av att inte prioritera demokratiarbetet på högsta nivå – anser Miljöpartiet att en nationell demokratifunktion behövs. Vi delar dessutom kommitténs bedömning om risken för att de resurser som läggs på demokratistärkande arbete inte får genomslag utan nationell samordning. Ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag Kommittén Demokratin 100 år föreslår också att länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag. Kommittén motiverar detta med att regeringens demokrati ­ politik på så vis kan föras ut i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om och delaktighet i demokratin ges större utrymme. Enligt förslaget ska länsstyrelserna förse regeringen med lokala och regionala analyser på demokratiområdet. Länsstyrel ­ serna är redan idag ansvariga för flera frågor som rör demokratiområdet och har en central samverkansroll. Däremot saknar länsstyrelserna ett demokratifrämjande upp ­ drag. Miljöpartiet anser att ett demokratifrämjande uppdrag är ett naturligt nästa steg i länsstyrelsernas arbete för en starkare demokrati. Utifrån länsstyrelsernas arbete finns redan kunskap och arbetssätt som med fördel kan tillämpas i samordningen och utveck ­ lingen av ett demokratiuppdrag. Förtydliga skolans demokratiuppdrag Miljöpartiet står också bakom kommittén Demokratin 100 års förslag om att skolans demokratiuppdrag bör förtydligas genom att Skolverket ges i uppdrag att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial. Redan idag spelar skolan en central roll i det demokratiska systemet genom sitt uppdrag att förmedla och förankra kunskap och demokratiska värden. Det finns dock oklarheter i synen på hur skolans demokrati ska tolkas och omsättas i praktiken. På sikt kan detta innebära att alla barn och unga inte ges samma möjlighet att utbildas till medvetna och kompetenta samhälls ­ medborgare. Eftersom demokratiuppdraget är centralt för att bygga våra framtida demokratiska medborgare behöver denna fråga tas på stort allvar. Vi delar dessutom kommitténs bedömning att Skolverket bör utvärdera konsekvenserna av att politiska företrädare numera allt mer sällan bjuds in till skolorna. Försvåra grundlagsändringar I februari 2020 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (Grundlagskommittén). Bland många viktiga frågor ser kommittén över formerna för ändring av grundlagar. Miljöpartiet ser att demokratin och rättsstatens principer motarbetas, hotas och urholkas på många håll i världen. Vi ser också att Sverige inte är undantaget från sådana angrepp – varken idag eller i framtiden. Därför bör det vara svårare än idag att ändra en grundlag, i syfte att skydda landets demokratiska styrelseskick och rättsstaten. För att ändra en grundlag krävs det idag två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val, en viktig garant mot hastiga politiska beslut som kan urholka demokratin. Enligt den ordning som gäller idag kan det mellanliggande riksdagsvalet vara antingen ett ordinarie val eller ett extraval. Vi anser att det mellanliggande valet enbart ska vara ett ordinarie val, i syfte att ytterligare skydda grundlagarna från alltför snabba förändringar som inte bygger på tillräckliga överväganden och diskussioner. Stärk domstolarnas oberoende Grundlagskommittén ser för närvarande över hur domstolarnas oberoende kan stärkas, något Miljöpartiet arbetat för under lång tid. Fria och oberoende domstolar utgör en grundpelare i den svenska demokratin. Alla medborgare ska kunna lita på att dom ­ stolarna fattar riktiga och rättvisa beslut. I Grundlagskommitténs arbete anser Miljöpartiet att det är särskilt viktigt att det uttryckligen framgår av regeringsformen att domstolarnas oberoende ska värnas. Det skulle dels tydligt markera oberoendets centrala betydelse för demokratin, dels göra det svårare att i framtiden urholka principen och undergräva domstolarnas roll och arbete. Bekämpa våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism utgör ett hot mot demokratin. Samhället kan inte tolerera våld oavsett vilken ideologi som ligger bakom, inklusive såväl högerextremism och vänsterextremism som våldsbejakande islamism. Miljöpartiet vill förebygga att extre ­ mistiska och våldsbejakande attityder uppstår och agera när de omsätts i handling, med rättssäkerheten som grund, eftersom det är just det öppna samhällets värderingar vi ska försvara. I regering har Miljöpartiet inrättat ett centrum mot våldsbejakande extremism. Polisen behöver nu ges fler möjligheter att samarbeta bättre med utländska myndigheter för att bekämpa terrorism och brottslighet över landsgränserna. Arbetet mot antidemokratiska och våldsbejakande aktörer behöver stärkas. Det kräver ett effektivt arbete mot de värderingar som dessa organisationer står för. Vi har därför i regering tillsatt en utredning som ska överväga en kriminalisering av bl.a. för ­ nekelse av Förintelsen, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Vi vill också se ett förbud mot rasistiska organisationer, så som har föreslagits av Kommittén om förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27). Värna integriteten i det digitala samhället Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) innebär stora möjligheter men också risker. Miljöpartiet vill att ett internationellt etiskt regelverk för AI tas fram. Regelverket ska baseras på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, EU:s grund ­ läggande rättigheter och gemensamma värderingar. Det behövs dessutom nationella riktlinjer för hur man ska tillämpa och utveckla AI på ett etiskt sätt. För att skapa en robust samordning behövs också ett offentligt organ med övergripande ansvar för att följa utvecklingen av AI och mänskliga rättigheter i samverkan med relevanta myndig ­ heter och aktörer i näringslivet och civilsamhället. Diskriminering måste förebyggas och motverkas. Det behövs satsningar dels på kvalitativ utbildning för barn och unga om hur AI ska utvecklas och användas på ett etiskt och jämlikt sätt, dels på lättillgänglig och begriplig information om detta för alla medborgare med särskilt fokus på äldre, minoritetsgrupper och personer med funktions ­ nedsättning. Vi vill också ställa krav på transparens kring data som används vid träning av AI, hur AI-systemet är uppbyggt och hur det fungerar samt att det redovisas hur och när AI används. Det behövs dessutom en juridisk översyn av lagstiftningen gällande ansvarsfrågan när AI används som beslutsstöd. Slutligen behövs ett förbud mot försäljning och användning av AI-system som kränker mänskliga rättigheter. Sverige ska vidare arbeta för ett totalförbud mot att använda autonoma vapensystem. Vidareutveckla Institutet för mänskliga rättigheter Genom inrättandet av ett nationellt institut för mänskliga rättigheter tar Sverige nu steg mot ett bättre förverkligande av de mänskliga rättigheterna. I betänkandet till den utred ­ ning som ligger till grund för inrättandet av institutet identifierades ett antal frågor som ansågs angelägna för framtida utredningar och översyner. Vi anser att arbetet med flera av dessa frågor med fördel kan inledas redan nu. Utredaren föreslog att en grundlagsreglering av institutets uppgifter och lednings ­ form bör utredas, ett förslag som tillstyrkts av flera remissinstanser. Med hänsyn till institutets viktiga uppgift att övervaka hur bl.a. regeringen och statliga myndigheter efterlever mänskliga rättigheter bör institutet garanteras en stark ställning som inte kan rubbas lättvindigt. En grundlagsreglering skulle säkerställa institutets långsiktiga existens och stärka dess möjlighet att behålla en oberoende och stark ställning över tid. Vi anser därför att förutsättningarna för en grundlagsreglering bör utredas. Utredaren ansåg att det bör utredas om regeringen ska åläggas en lagreglerad skyldighet att för riksdagen redovisa arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Vi anser att det finns skäl att överväga en sådan redovisningsskyldighet, i syfte att säkerställa riksdagens insyn i hur arbetet fortskrider. Stärk det internationella demokratiarbetet Sveriges demokratiska röst i världen För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sverige även i fortsättningen är en global röst för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill att Sverige ska ledas av och fortsätta att genomföra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik. Med fokus på jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter ökar den ekonomiska utvecklingen och demokratin stärks. Ett ökat fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har lett till bättre mödravård, bättre sexualundervisning och säkrare aborter. Sverige har enligt OECD ett av världens mest generösa och effektiva bistånd. Vi ska fortsätta att leda vägen genom att driva på för ett utvecklingssamarbete som bidrar till att bygga demokratiska samhällen och förebygger konflikter. Biståndet bör också användas till att påskynda den gröna omställningen och utfasningen av fossil energi och möjliggöra att investeringar i förnybart också når de allra fattigaste. Det är därför mycket oroväckande att regeringen och Sverigedemokraterna nu vill slopa enprocentsmålet och kraftigt skära ned på biståndet. Vi beklagar djupt Tidö ­ avtalets skrivningar om att biståndspolitiken ska fokuseras för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration och öka återvändandet. Syftet med utvecklingssamar ­ bete är att bekämpa fattigdom och uppfylla de globala utvecklingsmålen – inte att kontrollera migration. Miljöpartiet vill öka biståndet till 1,25 procent av BNI. Både humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd behövs. Sverige ska fortsatt spela en viktig roll på den internationella arenan och bidra till att stärka demokratier globalt. De utsända kulturråden bör värnas. Kulturrådens uppgift är främst att främja svenskt kulturutbyte med och stimulera den kulturella dialogen mellan länderna. Det handlar också om att främja demokratiska värderingar. Råden fyller en viktig funktion såväl för kulturlivets internationalisering som för främjandet av demokrati världen över. Sverige ska driva på för ett mer demokratiskt EU EU spelar en central roll i att försvara demokratin och mänskliga rättigheter, både i och utanför Europa. Sverige bör fortsätta driva på för att EU stärker sitt arbete med mänsk ­ liga rättigheter, såväl i medlemsländerna som i relationer med andra länder, genom att utveckla bättre verktyg för att bekämpa kränkningar av dessa rättigheter. Sverige bör även i fortsättningen driva hållningen att EU ska dra in stödet till länder som inte lever upp till rättsstatens principer, så att EU och medlemsländerna lever upp till de värderingar som är grunden för det europeiska samarbetet – demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Detta ska gälla i såväl interna som externa relationer. Sverige bör också driva på för att EU:s demokratiska brister åtgärdas och för att det folkliga inflytandet stärks. Lobbyismen bör regleras så att allmänintressen som konsu ­ mentskydd och miljöskydd främjas. För att ge bättre möjlighet till insyn, granskning och ansvarsutkrävande bör offentlighetsprincipen och meddelarfriheten, enligt svensk modell, gälla också i EU. För att öka medborgarnas möjlighet att påverka vill vi se över om EU-parlamentet bör få rätt att vid sidan om kommissionen lägga fram lagförslag. Alla EU-medborgare bör också ha rätt att få veta vilken linje deras regeringar driver i ministerrådet. Stärk FN:s arbete med demokrati och mänskliga rättigheter Miljöpartiet vill se ett starkt internationellt samarbete med FN som central aktör för fred och mänskliga rättigheter. Vi arbetar för ett FN som har handlingskraft att fullfölja sina uppgifter. De rika resursstarka ländernas dominans i FN-systemet måste brytas och de ekonomiskt svaga länderna måste ges en starkare röst. Sverige ska fortsatt bidra till att finansiera FN-organen. Finansieringen till organ som har till uppgift att granska medlemsstaternas arbete med mänskliga rättigheter bör öka. Vi vill se ett mer demokratiskt och rättvist FN där beslutsfattandet reformeras och säkerhetsrådets sammansättning förändras. Det bör finnas ett demokratikrav för medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättighe ­ ter. FN:s medlemsstater har enats om att rådets medlemsländer ska bidra till främjandet av respekten för demokrati och mänskliga rättigheter, vilket dock inte alltid överens ­ stämmer med verkligheten. Med medlemmar som Kina, Ryssland, Libyen och Saudi ­ arabien riskeras legitimiteten och tilltron till rådet. Vi vill se över möjligheten till ett världsmedborgarinitiativ i FN:s regi, som skulle möjliggöra för människor att lägga fram förslag kring globala nyckelfrågor. Vi vill dessutom inrätta ett FN-sändebud för civilsamhället för att möjliggöra större deltagande av representanter för civilsamhället. FN bör prioritera det freds- och konfliktförebyggande arbetet och inkludera fler kvinnor i fredsförhandlingar och försoningsarbete. Sverige bör även fortsatt ge bistånd till FN:s arbete med rättsstatsuppbyggnad och att stärka demokratiska institutioner. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, Världsarvskonven ­ tionen, fyller 50 år i år. Våra gemensamma kulturarv är viktiga byggstenar i att skapa varaktig fred och samhörighet mellan världens folk. FN:s arbete med världsarven bidrar till en global demokratisering genom ökad kunskap om och förståelse för andra kulturer. Sverige bör även fortsatt bidra till detta viktiga arbete. Sverige ska driva på för ett mer demokratiskt Nato Sverige har en stolt tradition av transparens, där offentlighetsprincipen är en viktig beståndsdel. Sverige ska vara pådrivande för att förbättra insynen i Nato och pådrivande för att de nationella parlamenten i medlemsländerna måste skärpa sin granskning av Natos angelägenheter så att ansvarsutkrävande kan ske. Vi oroas över den demokratiska tillbakagång som vi ser idag, även i flera länder som är medlemmar i Nato. Vi ser nu Natoländer där grundläggande mänskliga rättigheter utmanas allt oftare. Journalister fängslas, media och universitet kontrolleras och rätts ­ statens principer ifrågasätts. Det är oroande trender som måste brytas. Därför bör Sverige verka för att Nato inför ett demokratikrav. Märta Stenevi (MP) Per Bolund (MP) Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP) Camilla Hansén (MP) Janine Alm Ericson (MP) Nicklas Attefjord (MP) Emma Berginger (MP) Daniel Helldén (MP) Annika Hirvonen (MP) Marielle Lahti (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Bassem Nasr (MP) Emma Nohrén (MP) Jacob Risberg (MP) Elin Söderberg (MP) === HB022691: En tydlig väg till integration === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022691 Motion till riksdagen 2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) En tydlig väg till integration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrationsdebatten har blivit ett hinder för integrationen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur samhället på både kort och lång sikt kan motverka spridning av felaktig information och mytbildning som riskerar försämra integration och tilltro till myndigheter och samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett fungerande välfärds ­ samhälle som ger jämlika möjligheter för alla är en grund även för integration och behöver vara högprioriterat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och utöka det statliga investeringsstödet för hyresrätter med rimliga hyror för både små och större lägenheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda hyresvärdar att ställa särskilda krav på potentiella hyresgästers inkomster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra bostadsförsörj ­ ningslagen tvingande så att fler kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra att kom ­ muner ansvarar för att erbjuda ett stadigvarande boende och säkerställa en blandad bebyggelse där varje del av kommunen inrymmer en mångfald av upplåtelseformer, bostadsstorlekar och boendekostnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nyanlända som beviljas uppehållstillstånd bör få en bra start i Sverige och ges goda förutsättningar för en snabb etablering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra permanenta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta familjeåter ­ förening och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ”tydligare väg” och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hälsa bör ingå i målet för integrationspolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket bör få ett tydligt uppdrag att bidra till integration och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket bör tillhandahålla lägenhetsboenden av god standard för asylsökande i bostadsområden som inte är socialt utsatta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anläggningsboenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd och bör finnas över hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga bosättnings ­ lagen så att den omfattar alla nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd samt se över nuvarande regelverk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskundervisning för asylsökande bör göras till en obligatorisk del av mottagningen av asylsökande och erbjudas alla asylsökande från dag ett och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att olika typer av hinder som gör att asylsökande trots rätten att jobba stöter på problem behöver uppmärk ­ sammas och åtgärdas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta se över en utvecklad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förslag på en stimulans för hur såväl privata som offentliga arbetsplatser i ett tidigt skede kan ta emot för korta möjligheter att bekanta sig med yrken och arbetsplatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta samhällsintroduk ­ tionen och samhällsorienteringen bli mer av en helhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att folkhögskolor kan bidra och ha en given roll i att ge motsvarande samhällsorientering eller framtida helhetsbegrepp för kunskap om samhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn ska ha rätt till egen information och kunskap om samhället både initialt under asylsökandeprocessen och senare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att äldre ska ha rätt till information och kunskap om samhället både initialt under asylsökandeprocessen och senare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att enligt förslag från länsstyrelserna inrätta ett nationellt centrum för samhällsorientering och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell uppdrags ­ utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer bör tas fram i samverkan med universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om funktioner som erbjuder personligt stöd och information dit man enkelt och direkt kan vända sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarkontor, studie ­ cirklar och hubbar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kompletteringsuppdrag för utvärdering av informationsverige.se ur ett brukarperspektiv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de hinder som finns undanröjs så att de arbetsintegrerande företagen kan vara en möjlig ingång till arbetsmarknaden för fler nyanlända personer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd dagersättning för att förbättra de ekonomiska villkoren för asylsökande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som flytt från Ukraina och omfattas av massflyktsdirektivet ska omfattas av samma regler som asylsökande som beviljas uppehållstillstånd och folkbokföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till sfi för personer från Ukraina som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet måste gälla fullt ut och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en möjlig förlängning av etableringsprogrammet till fyra år och större individanpassning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fortsatt stärka och bygga ut kombinationsutbildningar på yrkesinriktad vuxenutbildning och till ­ kännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nära samarbete mellan skola och arbetsliv kring utbildning och kompetensbehov och hur det kan förstärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samarbete med lokala företag som ökar elevernas möjligheter till anställning efter avslutad utbildning och företagens tillgång till rätt kompetens och hur det kan förstärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nyanlända personer ska ha goda möjligheter att lära sig svenska under föräldraledighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer flexibel och indi ­ vidanpassad sfi av hög kvalitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sfi med fördel kan innehålla fördjupad samhällsinformation och studie- och yrkesvägledning som mot ­ verkar stereotypa yrkesval och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till moders ­ målsundervisning för barn, elever och vuxenstuderande bör stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör bidra till att nytillkomna till Sverige som står inför etablering kan ha reella möjligheter till arbete inom den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera konkreta svårigheter som identifierats inom metodutvecklingsprojekten Relocate och React EU Relocate och snarast hitta fungerande strategier och lösningar för att möta dessa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet platser på komvux och folkhögskola med särskilt fokus på nyanlända kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att satsa på arbetsmarknadsutbildningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rörligheten på arbets ­ marknaden måste öka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya lagstiftningen om validering bör följas upp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fånga upp specifika hinder för olika yrkesgrupper som gör att möjligheten att yrkesarbeta i Sverige fördröjs samt hitta lösningar på dessa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att respektive myndighet som arbetar med en plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden bör efterfråga återkoppling och säkerställa att det är enkelt att lämna synpunkter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att säkerställa att den strukturella diskriminering som funnits hos såväl Arbetsförmedlingen som andra myndigheter inte återupprepas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning behövs av Arbetsförmedlingens internkostnader och hur medelsbehovet ser ut för att kunna ge de personaltäta insatser som behövs för långtidsarbetslösa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anhöriginvandrare till svenska medborgare ska ha rätt till etableringsinsatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa begreppet överhoppningsbar tid enligt förslag i utredning SOU 2023:24 eller annat sätt för att kompensera för föräldraledighet i etableringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förslaget att kommunernas ansvar för att nå, erbjuda och motivera nyanlända till deltagande i sfi och samhällsorientering förtydligas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka stöd och kontaktytor till föräldrar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka Rinkebymodellen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn ska ha rätt till fritids, inte bara de vars föräldrar arbetar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidsverksamheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över insatser mot lärarbristen inom sfi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma ett statligt stöd för att parterna i högre grad ska kunna bidra till kontakt för nyanlända med fack- och yrkesförbund och arbetsplatser och de som arbetar där, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast införa eta ­ bleringsjobben som åtgärd enligt det framförhandlade förslaget av arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av satsningar för att stärka förutsättningar och långsiktighet för civilsamhällets arbete med asylsökande och nyanlända och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera bidraget till organisationer bildade på etnisk grund i stället för att avveckla bidraget och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fortsätta förstärka arbetet mot diskriminering, rasism och segregation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjlighet till skarpare möjligheter till sanktioner mot arbetsgivare som diskriminerar, t.ex. genom vite, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på antidiskrimi ­ neringsbyråer och tillkännager detta för regeringen. Inledning Integration handlar i grunden om människors förutsättningar att komma in i samhället, att etablera sig och att bli en del av det. Att samhället skapar bra förutsättningar och säker ­ ställer att det finns relevant stöd när och där det behövs. Allt det som skapar segregation motverkar integration. Det behöver finnas en tydlig och möjlig väg för var och en. Miljöpartiet står fast vid tron på ett Sverige som värnar asylrätten och välkomnar människor i behov av skydd. En human migrationspolitik är också en politik som ger goda förutsättningar för dem som får skydd att etablera sig i Sverige. Det måste finnas goda förutsättningar för alla som bor i Sverige att vara en del av vårt gemensamma väl ­ färdsbygge. Asylrätten handlar om människors rätt att få en fristad. Det får inte blandas ihop med arbetskraftsinvandring eller vilken arbetskraft Sverige behöver. Man hör ofta i debatten en diskussion om vilka människor som är ”inkompatibla” med vårt moderna samhälle, att man bör ta hit människor som är ”lätta” att integrera. Så som debatten förs pekas lågutbildade ut som en ”belastning”, vilket enbart kan tolkas som att det är en viss typ av människa som är berättigad att fly och tas emot; alltså är du mindre önskvärd om du är en lågutbildad flykting än om du vore en högutbildad. Det är ett orimligt sätt att prata om människor som behöver skydd. Asylrätten bygger inte på idén att vi ska ta hit lättintegrerade människor, det handlar om mänskliga rättigheter. Rätten att fly och att få en fristad är en mänsklig rättighet oavsett utbildningsgrund och arbetslivserfarenhet. Alla som kommer till Sverige är olika och har olika förutsättningar. Det som på lång sikt bäst främjar människors lika möjligheter är generella åtgärder som riktar sig till alla människor i samhället. Dessa åtgärder måste kompletteras med riktade åtgärder för nyanlända för att underlätta en snabb etablering på arbetsmarknaden. Särskild vikt behöver läggas vid kvinnors väg till egen försörjning. Insatserna måste vara av hög kvalitet, och hinder behöver uppmärksammas och åtgärdas. Vi tror på en etableringspolitik som är individbaserad. Miljöpartiet vill att människor ska vara med och bidra och fortsätta sin egen utveck ­ ling så fort som möjligt efter att de kommit till Sverige. Sverige har fått ett nytt skapat integrationsproblem Vi har fått ett nytt allvarligt integrationsproblem i vårt samhälle. Integrationsdebatten har blivit ett hinder för själva integrationen. Den tar sin utgångspunkt i att misstänklig ­ göra invandrare. Den bygger på myter, att invandrare inte vill arbeta, att det inte ställs krav på nyanlända osv. Tidöpartierna har många förslag som försvårar integrationen. Ett av dessa är att indi ­ viden måste kvalificera sig för rätten till välfärd, någonting som från ett integrationsper ­ spektiv är ett enda stort feltänkande. Utöver de system som i dagsläget utgår från en speci ­ fik kravbild finns det andra som är bosättningsbaserade, inte en ”belöning”, vilket verkar vara tanken hos Tidöpartierna. Att många barnfamiljer redan har det ekonomiskt svårt, särskilt utlandsfödda, har inte minst Tapio Salonen, forskare i socialt arbete, återkom ­ mande lyft upp. Fattigdom förbättrar inte individers förutsättningar att integreras i samhället. Att begränsa rätten till tolk är helt uppenbart ett försök att bygga hinder för människor. Att dra ner på arbetsmarknadsutbildningar är obegripligt. Att frångå permanenta uppe ­ hållstillstånd som idé, att människor bara ska få vara tillfälligt i Sverige och göra det mer eller mindre omöjligt att återförenas med sin familj är ett enda stort feltänkande ur integrationsperspektiv. Ett annat exempel på cynism är att man också ska kvalificera sig för assistansersätt ­ ningen. Den som tror att man beviljas assistans från den ena dagen till den andra tror fel. Redan idag ska människors behov först utredas. Att få personlig assistans är för en del helt nödvändigt för att kunna arbeta och leva ett liv som andra. Det är heller inte sant att människor kravlöst får bidrag. För att få försörjningsstöd finns redan en rad krav. Utöver att du ska stå till arbetsmarknadens förfogande kan kom ­ munen ställa krav på att du ska delta i praktik eller kompetenshöjande verksamheter och den enskilde får avslag om hen nekar. För att få etableringsstöd krävs att du fullföljer Arbetsförmedlingens handlings-/aktivitetsplan samt att du aktivt söker och tackar ja till de möjligheter som du erbjuds. Den som är arbetslös och får a-kassa ska också stå till arbetsmarknadens förfogande. Det florerar också ofta myter om hur mycket ”invandrar ­ familjer” får i bidrag och att de skulle sakna incitament för att arbeta. I argumentationen staplas ofta bidrag på varandra som inte stämmer med verklighetens regelverk. De allra flesta människor vill inget hellre än att försörja sig själva och klara sig på egen hand. Att måla upp att det skulle handla om bristande vilja och att människor måste piskas eller hotas för att vilja ta ett jobb är helt ansvarslöst och har inte på något sätt stöd i forskningen. Att svepande hävda att svensk integration är misslyckad är också mytbildning. Man hävdar kontinuerligt från Tidöpartiernas håll att svensk integration leder till att invand ­ rare inte jobbar och istället förlitar sig på skyhöga bidrag. Det finns absolut brister inom svensk integration, men påståenden som dessa är rena faktafel. Sysselsättningsgraden för utrikes födda har ökat med över tio procentenheter sedan 2017. Utrikes födda i Sverige har även en högre sysselsättningsgrad än utrikes födda i andra EU-länder. Sysselsättnings ­ graden för utrikes födda kvinnor övergår i dagsläget snittet för kvinnor i EU överlag. Andelen utrikes födda män i arbete är fortsatt stark och ökar stadigt. Trots ekonomisk kris har även mängden hushåll med försörjningsstöd minskat och nått rekordlåga nivåer. Detta kan delvis tillskrivas att människor som invandrat under 10-talet fått arbete, och inte längre är i behov av ekonomiskt bistånd, även om det också finns en oro för snävare bedömningar hos socialtjänsten. Att beskriva svensk integration som misslyckad är att göra alla de som sedan 2015 kämpat för att etablera och bygga upp ett nytt liv i Sverige en otjänst. Det är väldigt viktigt att stärka tilltron till samhället och myndigheter. Tidöpartiernas retorik bygger istället på splittring, vilket raserar fundamentala värden i samhället såsom tillit och sammanhållning. Uppenbarligen finns det starka drivkrafter till mytbildning för att beskriva att invandrare eller integrationen misslyckas. Det är oerhört angeläget att uppmärksamma och motverka det. Risken är annars att bilder biter sig fast och motverkar integration. Vi anser därför att regeringen bör se över hur samhället på både kort och lång sikt kan motverka spridning av felaktig information och mytbildning som riskerar att försämra integrationen och tilltron till myndigheter och samhälle. Ett fungerande välfärdssamhälle för alla är basen Det som på lång sikt bäst främjar människors lika möjligheter är generella åtgärder som riktar sig till alla människor i samhället. Detta är helt centralt även för integrationen och behöver vara högprioriterat för regeringen. Grunden är en bra och jämlik skola för både barn, ungdomar och vuxna, där de som är i behov av särskilt stöd ska få det. Miljöpartiet vill till exempel införa ett likvärdighetsbidrag för förskolan. Smidighet i systemen, an ­ svarstagande och en beredskap att rätta till det som inte fungerar är centralt. Hur arbets ­ marknaden och hälso- och sjukvården fungerar har stor betydelse. Att alla människor i samhället har någonstans att bo, att det är möjligt att hitta hyreslägenheter utan orimliga hyror, skulle i sig bidra stort till minskad segregation och förbättrad integration. Men regeringen skapar nu ett alltmer ojämlikt svenskt samhälle; klyftorna ökar och extra tyd ­ ligt blir det på bostadsmarknaden. Problematik visas t.ex. i kravet på att ”flytta dit jobben finns” om det är omöjligt att få någonstans att bo. Det ska vara tydligt vad som ligger på individen och vad som ligger på samhället. Det är högst angeläget att se över hur för ­ delningspolitiken ser ut och att investera i välfärden. Det vill vi ge regeringen tillkänna. Vad gäller bostadsfrågan vill Miljöpartiet bl.a. utveckla och utöka det statliga investe ­ ringsstödet för hyresrätter med rimliga hyror för både små och större lägenheter, förbjuda hyresvärdar att ställa särskilda krav på potentiella hyresgästers inkomster och göra bostads ­ försörjningslagen tvingande så att fler kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar. Vi vill också säkerställa en blandad bebyggelse där varje del av kommunen inrymmer en mång ­ fald av upplåtelseformer, bostadsstorlekar och boende ­ kostnader . Det är oerhört viktigt att människor får det stöd de behöver för en fungerande integration och inte slussas in i segregation. Förbättra de ekonomiska villkoren för alla asylsökande Givetvis har nivån på dagersättningen, den ersättning människor får som asylsökande, betydelse. För att kunna ta del av lokalsamhället på olika sätt och ha råd med mer än det allra mest basala. Vuxna asylsökande uppbär 71 kronor om dagen och barn 37–50 kronor. Det är oerhört lite pengar. Nivån på dagersättning har inte ändrats sedan 1994. I våra nordiska grannländer Norge, Finland och Danmark är nivån en annan. Sverige ger varje månad asylsökande 500 kronor mindre än Norge, 1 000 kronor mindre än Finland och hela 1 500 kronor mindre än Danmark. Även ur ett integrationsperspektiv är det proble ­ matiskt när människor tvingas till en extremt snäv tillvaro. Det är inte alla förunnat att kunna få ett jobb under asyltiden som i värsta fall kan dra ut på tiden. Vi anser att dag ­ ersättningen bör höjas så att den ligger i nivå med riksnormen för försörjningsstöd, det vill säga 114 kr för en ensamstående. Återinför permanenta uppehållstillstånd och underlätta familjeåterförening En allvarlig konsekvens av att familjer inte kan återförenas och att tillfälliga uppehålls ­ tillstånd utfärdas istället för permanenta är att detta enligt flera undersökningar leder till ökad psykisk ohälsa hos den enskilda. Ovissheten om framtiden och hur länge man kom ­ mer att få stanna, oron över familjemedlemmar som man inte kan återförenas med och en försämrad psykisk hälsa gör det svårt för många nyanlända med tillfälliga uppehålls ­ tillstånd att fokusera på studier och jobb. En undersökning från Röda Korset visar även att personer som har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd känner osäkerhet kring om det är värt att satsa på språk och andra studier när de inte vet om de kommer att få stanna här. Dagens reglering av uppehållstillstånd och familjeåterförening bidrar också till att kortsiktiga val premieras framför mer långsiktiga. Arbetsförmedlingen menar till exem ­ pel att den tillfälliga lagen ger incitament för nyanlända att ta lågkvalificerade arbeten snarare än att validera eller komplettera sin utbildning. Detta eftersom en anställning öppnar upp möjligheter till både permanent uppehållstillstånd och familjeåterförening. En konsekvens av det här är att matchningen på svensk arbetsmarknad försämras, då högutbildade nyanlända riskerar att tränga undan personer med lägre utbildning från de jobb som har lägre kvalifikationsgrad. Den restriktiva lagstiftningen motverkar alltså de stora satsningar som görs för att snabba på etableringen. Att nyanlända personer som beviljas uppehållstillstånd får en bra start i Sverige och ges goda förutsättningar för en snabb etablering är avgörande för att de ska komma i arbete och bli självförsörjande – och för att Sverige ska klara av att växa på ett bra sätt. Därför menar Miljöpartiet att det är avgörande för integrationen att permanenta uppehållstillstånd återinförs och att familjeåterförening underlättas. Erbjuda ”en tydligare väg” När människor kommer till Sverige, för att de flytt hit eller flyttat hit som anhörig eller arbetskraftsinvandrare, oavsett skäl, finns en motivation och kamplust till att skapa sig ett liv i Sverige. Den behöver tas tillvara. Vårt samhälle är inte helt lätt att navigera i, oavsett varifrån man kommer. Det gäller givetvis språk men också samhällsinstitutioner och deras sätt att fungera. En del är outtalat och mycket information finns, men den är ofta splittrad och inte helt lättillgänglig. Enskilda måste få klar vetskap om hur vägen ser ut till egen försörjning, egen bostad etc. – vilka ”stationer” som finns på vägen till de mål man har. Hur förflyttar jag mig från A till B? Att även tidigt få vetskap om hur vägen till olika yrken ser ut är av vikt för att känna tillit och framtidstro i fråga om det svenska samhället. Den enskilde behöver kunna få en överblick över processen, över ”vägen” – vad ska man som enskild göra, när och varför? Någon fällde kommentaren: Varför var det ingen som sa detta för tio år sedan? Så ska det inte vara. Hälsa, en förutsättning för integration Målet för integrationspolitiken är för närvarande: ”Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. Vi anser att även hälsa be ­ höver ingå i målet. Den som inte har hälsa saknar en viktig förutsättning för etablering och att fungera utifrån sin egentliga förmåga. Många som flytt har svåra erfarenheter bakom sig och därmed ofta psykiska besvär, exempelvis posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Om man inte får stöd för det riskerar det att skapa stora svårigheter framöver, inte bara för den enskilde utan även för dennes barn. Genom att samhället bättre förmår att fånga upp behoven tidigt kan både lidande för den enskilde minskas och samhälls ­ resurser användas mer effektivt. Integrationen börjar redan under asyltiden Att få möjlighet att lära sig svenska med en gång när man kommit till Sverige, att få en meningsfull tid som asylsökande och att snabbt kunna komma in i samhället när man fått uppehållstillstånd stärker individens möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Vikten av tidiga insatser lyfts fram i både forskning och utredningar, bland annat från Långtidsutredningen, Riksrevisionen, OECD och Mottagandeutredningen (SOU 2018:22). Under Miljöpartiets tid i regering gjordes många reformer för att bättre förbereda för nyanländas etablering redan under asyltiden. Bland annat fick Arbetsförmed ­ lingen i uppdrag att erbjuda asylsökande en kompetenskartläggning, bättre möjligheter att skaffa bankkonto som asylsökande infördes och en mottagandeutredning tillsattes. Vi anser också att det är viktigt med större förändring av både konstruktionen och pro ­ cessen för asylmottagandet för att det så väl som möjligt ska kunna bidra till människors fortsatta etablering, minska risken för segregation och förbättra integrationen i samhället. Migrationsverket kan i högre grad bidra till integration Miljöpartiet anser att Migrationsverket bör få ett tydligt uppdrag att bidra till integra ­ tion. Det har betydelse för hur myndigheten utformar olika processer, boendeformer m.m. Genom att integration finns med som ett delsyfte för myndigheten kan viktiga och mer genomtänkta steg tas redan från start. Det betyder mindre splittring för de asylsökande och minskar risken för att processer behöver avbrytas och mellanmänskliga viktiga relationer går förlorade. Vi anser t ex att anläggningsboenden behöver reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd och att dessa bör finnas över hela landet. Migrationsverket bör tillhandahålla lägenhetsboenden av god standard för asylsökande i vanliga bostadsområden som inte är socialt utsatta, där det är enkelt för de boende att ingå i ett socialt sammanhang. Regeringen har nyligen aviserat att man vill gå motsatt väg. Dagens system med eget boende för asylsökande vill man avsluta och i stället ska människor under hela handläggningstiden för asylprocessen bo i mottagnings ­ center , något som nu ska utredas. Vi anser inte att det kommer bidra till en bättre integra ­ tion för människor, tvärtom. Vi anser att bosättningslagen behöver utvidgas så att den omfattar alla nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd och att det ska tydliggöras att kommunen ansvarar för att erbjuda ett stadigvarande boende. För att människor i högre grad ska kunna etablera sig där det är lätt att få arbete vill vi även låta se över nuvarande regelverk kopplat till bo ­ sättningslagen. Det finns flera kommuner i Sverige i dag som har svårt att få arbetskraft och som kan vara mycket positiva till att ta emot ett ökat antal personer för bosättning. I dagsläget beräknas ett länstal som innebär att varje län tar emot ett visst antal, medan kom ­ munerna inom varje län kan ta emot olika många. Däremot är det i dagsläget inte möjligt för ett län att göra ett avtal med ett annat län, även om båda parter är eniga om att det finns goda skäl för det. Det här vill vi låta se över. Svenska från dag 1 Att lära sig det svenska språket är nyckeln till en framgångsrik integration. Sedan 2016 har studieförbunden och folkhögskolorna kunnat ansöka om statsbidrag för att genom ­ föra undervisning i svenska och samhällsorientering, så kallad Svenska från dag ett. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort och verksamhet har anordnats i de flesta kommuner. Vi vill att svenskundervisning för asylsökande görs till en obliga ­ torisk del av mottagningen av asylsökande och erbjuds alla asylsökande från dag ett. Det är långt ifrån så i dag. Flera delar av samhället behöver involveras i integrationspolitiken Snabbt komma i kontakt med arbetsmarknaden och förbättrad vägledning Det är i princip möjligt att jobba från och med dag 1, såvida du inte fått ett utvisnings ­ beslut. Om det finns tecken som tyder på att asylsökande trots rätten att jobba stöter på olika typer av hinder behöver dessa uppmärksammas och åtgärdas. Vi skulle vilja se en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Expertteam som arbetar förslagsvis i likhet med trygghetsrådet som alla asylsökande ska kunna träffa i ett tidigt skede. Som specialiserat sig på att hjälpa människor att få syn på deras framtidsplaner, att informera om vägar till olika typer av yrken samt att inspirera och ge hopp. Med mer intensiva och bättre insatser redan på ett tidigt stadium menar vi att vägen till arbete som tillvaratar människors kompetens kan förbättras betydligt. Regeringen bör låta se över frågan och återkomma med förslag. Det kan vara svårt att visualisera vad olika yrken handlar om. Att i ett tidigt skede kunna göra studiebesök, träffa personer i olika yrken och få möjlighet att ”jobbskugga” någon under en dag kan göra stor skillnad. Även mentorskap behöver stimuleras på olika sätt. Vi ser också att regeringen med fördel kan se över förslag på en stimulans för hur såväl privata som offentliga arbetsplatser i ett tidigt skede kan ta emot människor för korta möjligheter att bekanta sig med yrken och arbetsplatser. Det bör gälla både för nyanlända och andra arbetslösa som är hjälpta av det. Varje människa ska också i ett tidigt skede få en mycket klar bild av vilka bristyrken som finns och hur vägen dit ser ut för att säkert få arbete. Att göra en storsatsning som ska mynna ut i en genomtänkt långsiktig individuell plan i ett tidigt skede lönar sig. Det visar också att samhället är intresserad av din kompetens och av att du ska kunna bidra efter förmåga, yrkeskunnande och styrkor. Planen ska också kunna ge den enskilde hopp, riktning och begriplighet i vägen framåt i alla dess steg. Förbättrad samhällsintroduktion, information och orientering och kontinuerlig tillgång till stödfunktioner Att förstå det samhälle man har kommit till är viktigt. Man behöver bland annat få infor ­ mation och kunskap om svenska normer, samhällsliv, utbildningar, arbetsliv, socialtjänst , myndigheter och lagar. Kunskap gör att var och en kan vara mer kritisk mot felaktig information som sprids och som annars, som exempelvis i fallet med rykten om social ­ tjänsten, kan få ödesdigra konsekvenser. Det tar tid att förstå sig på ett nytt samhälle och frågorna kommer efter hand. Sedan 2021 anordnar Migrationsverket en obligatorisk samhällsintroduktion för alla asylsökande över 15 år. Den ska motsvara en heldag och ges muntligt så snart som möjligt efter att en asylsökande har registrerats. Den ska innehålla information om asylprocessen, hur sam ­ hället i Sverige fungerar, svensk lagstiftning, barnets rättigheter samt demokrati, normer och värderingar, bland annat om jämställdhet och hedersrelaterat våld och förtryck in ­ klusive frågor om barnäktenskap och könsstympning. Det säger sig självt att det inte kan bli annat än mycket rapsodisk information. Migrationsverket har fått ett uppdrag att utvärdera tillhandahållandet av samhällsintroduktion under 2023 samt deltagandegrad och möjlighet att förmedla innehållet på den tid som gäller. Vi har svårt att tänka oss annat än att de kommer att beskriva brister. Efter att du registrerats som asylsökande tar en lång väntan vid. Tiden för asylutred ­ ningen har dock kortats och genomsnittstiden 2022 var 166 dagar i första instans även om det ofta tar längre tid. Därutöver kommer domstolarnas handläggningstider. Det är först när du har beviljats uppehållstillstånd som du har rätt till samhällsorientering, då med minst 100 timmar. I dagsläget ska samhällsorienteringen kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbets ­ livet och normalt ska den vara avslutad ett år efter att den påbörjats. Utbildningen innehåller både mer normativt underlag om demokratiska värderingar, samhällsorgani ­ sation samt rättigheter och skyldigheter, men även mer praktisk information gällande vardagsliv, boende, sjukvård och försörjning. Låt samhällsintroduktionen och samhällsorienteringen bli mer av en helhet Vi skulle vilja se ett bättre kontinuum mellan samhällsintroduktionen och samhälls ­ orienteringen, en helhet som fungerar för de som berörs. I dag lämnas människor i ovisshet i många stadier; så ska det inte vara. Dessutom skapar begreppen samhällsintro ­ duktion och samhällsorientering förvirring för alla inblandade. Vi skulle gärna se ett mer samlat grepp. Låt introduktionen av samhället få ta betydligt större plats i ett tidigt skede. Även om en del inte kommer att få uppehållstillstånd senare är kunskap aldrig bortkastad. Att använda tid till något meningsfullt och att ha hopp inför framtiden är viktigt för alla. För de som senare får uppehållstillstånd och kommer att stanna i Sverige en kortare eller längre tid är tidig kunskap om samhället en enormt viktig investering. Man ska inte be ­ höva vänta på att få den. Vi anser att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram ett förslag på helhetskoncept för kunskap om samhället, det som i dag är splittrat mellan det som kallas samhällsintroduktion och samhällsorientering. Ett jämställdhets ­ perspektiv, mänskliga rättigheter och möjligheten att på ett fördjupat sätt förstå dessa ska inbegripas. Folkhögskolor kan bidra I Värmland har folkhögskolorna fått en central och samordnande roll för samhällsorienter ­ ingen. Vår uppfattning är att det bör ligga mycket väl i linje med det folkbildande upp ­ drag som folkhögskolorna haft sedan länge, har lång erfarenhet av och är duktiga på. Förutom lång erfarenhet av att arbeta med människor med olika bakgrund ser vi också en stor fördel i att folkhögskolorna är icke vinstdrivande samt har en ideologisk inrikt ­ ning mot ett samhälle som håller samman. Vi tycker att de är väl lämpade att axla detta ansvar. Vi vill att folkhögskolorna även framöver ska finnas med och ha en given roll i att ge motsvarande samhällsorientering eller framtida helhetsbegrepp för kunskap om samhället. Vidga målgruppen – äldre och barn ska också ha rätt till samhällsinformation Det är inte rimligt att det bara är upp till pensionsåldern som personer ska ha rätt till information. Även en äldre person är självklart i behov av kunskap om det nya sam ­ hället och sådant som direkt berör. För oss är det givet att alla målgrupper ska få ta del av samhällsviktig information, exempelvis i fråga om under vilka förutsättningar man kan jobba, olika funktioner i kommunen, regelverk gällande pension, bostadstillägg, kriterier för att söka hemtjänst eller särskilt boende, hur vården fungerar och mycket mer. Även barn måste få möjlighet att ta del av information och kunskap som är avgörande för deras situation och framtid. Det är väsentligt att de får ta del av information om barn ­ konventionen, skola, hemspråk, kulturskola och det civila samhället samt att de förstår processer, får veta vad som erbjuds och vart man kan vända sig samt att de kan ställa egna frågor. Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande som tillsattes i sep ­ tember 2021 lade nyligen, i april 2023, fram ett betänkande (2022:64) med förslag som bland annat rör samhällsintroduktion. De föreslår att Migrationsverkets uppdrag inte begränsas till att gälla personer i en viss ålder och lyfter även fram att barn behöver egen information och möjlighet att ställa frågor och diskutera informationen med en vuxen. Det är bra och välkommet. Vi anser dock också att det behöver gälla fortsatt under etableringsprocessen och inte bara för den allra första korta informationen som Migra ­ tionsverket står för inom det som kallas samhällsintroduktion. Säkerställ en hög nivå på samhällsorienteringen Det är angeläget att säkerställa en hög nivå på insatserna. Länsstyrelsen som har i upp ­ drag att främja och stödja samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen har nyligen lämnat rekommendationer för höjd kvalitet i hela landet. De anser att ett natio ­ nellt centrum för samhällsorientering bör inrättas och att en nationell uppdragsutbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer bör tas fram i samverkan med universitet- och högskolor. De föreslår också att en nationell kursplan för samhällsorientering ska tas fram. Det senare har regeringen aviserat att man är inne på, och det är välkommet, förut ­ satt att innehållet är bra. Vi tycker att länsstyrelsens förslag är bra och vi vill gärna se dem genomförda. Medborgarkontor, studiecirklar och hubbar Det är alldeles för lång tid mellan den initiala samhällsintroduktionen och samhällsori ­ enteringen. Även om samhällsorienteringen i dagsläget består av minst 100 timmar så kan det vara svårt att ta till sig en viss information en viss dag, särskilt för en person som är orolig och mår psykiskt dåligt. Ibland landar kunskap stegvis. Det är angeläget att det är möjligt att vända sig någonstans med olika frågor. Kommuner behöver, i den mån det inte redan finns, utveckla funktioner som ger personer direkt personligt stöd och information dit man enkelt och direkt kan vända sig. Staten behöver på lämpligt sätt ge stöd för att dessa enheter ska fungera så väl som möjligt, inte minst i små kommuner med mindre resurser. Vi ser gärna att medborgarkontor ska kunna ha den funktionen och att det kontinu ­ erligt kan anordnas såväl studiecirklar som hubbar för att förstå information och ta till sig kunskap mer på djupet tillsammans med andra. Stöd via informationsverige.se Under vår tid i regeringen gavs ett uppdrag i regleringsbrev 2020 till länsstyrelserna att ta fram ett material och metodstöd för samhällsorientering med ökat fokus på jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det nya materialet lanserades i november 2021 på informationsverige.se. Länsstyrelsen i Värmland har senare haft i uppdrag att följa upp hur det används och bland de som arbetar med samhällsorienteringen är kännedomen om verktyget och metodstödet högt. Vi tycker att det är viktigt att också få en bild av hur många i själva målgruppen som använder sig av sajten. Hur upplevs den av de som gör det? Vad skulle krävas för att få högre användning, och vad saknas? Texten är inte särskilt lättillgänglig. Ett sådant kom ­ pletteringsuppdrag vill vi se i kombination med förslag på utveckling av tjänsten. I dagsläget går det inte att chatta eller kontakta någon på informationsverige.se – på sajten hänvisas istället till respektive myndighet. Det här är en brist. Även om detaljer om till exempel olika åtgärder och krav bara kan ges av respektive myndighet så skulle en direktlinje med både chattmöjlighet och ett allmänt nummer behöva finnas, där mer övergripande information och stöd kan ges. Utformningen skulle kunna vara lik 1177. Det finns i nuläget en stor risk att informationsverige.se i realiteten inte blir det stöd för människor som det skulle kunna vara. Satsa på arbetsintegrerande sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag har som övergripande ändamål att integrera männi ­ skor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Företagen skapar inte bara nya arbetstillfällen utan erbjuder även arbetsträning och rehabilitering för att de som deltar i verksamheten ska kunna få arbete hos andra arbetsgivare. De drivs ofta som arbetskooperativ och åter ­ investerar i huvudsak sina vinster i den egna verksamheten. Tillväxtverket har konstaterat att arbetsintegrerande sociala företag har fördelar som är särskilt bra för målgruppen nyanlända och långtidsarbetslösa utrikesfödda personer. Miljöpartiet anser att det är väldigt angeläget att de hinder som finns undanröjs så att de arbetsintegrerande företagen kan vara en möjlig ingång till arbetsmarknaden för fler nyanlända personer. En sammanhållen strategi för de arbetsintegrerande företagen och deras möjlighet att bidra behöver även tas fram. Förbättra möjligheterna för de som flytt från Ukraina Miljöpartiet vill att de människor från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet och som har fått ett tillfälligt uppehållstillstånd ska omfattas av samma regler som asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. De ska ha rätt till boende i en kommun och till etableringsinsatser såsom etableringsersättning, svenskundervisning och hjälp med att hitta ett arbete och utbildning. De ska också ha samma rätt till vård. Regeringen har gjort vissa förbättringar när det gäller svenskundervisning, men inte tillräckliga. Rätten till sfi måste gälla fullt ut för denna grupp. Mycket tid har gått förlorad för många. De usla ekonomiska villkoren misstänks även ligga bakom den ökade prostitution som finns bland ukrainska kvinnor. Vi anser att personer bör folkbokföras om de får ett års uppehållstillstånd. Individanpassa etableringsprogrammet När en person fått besked om uppehållstillstånd påbörjas den tvååriga etableringstiden. Etableringsprogrammet syftar till att personer ska lära sig svenska, etablera sig på arbets ­ marknaden och klara sin egen försörjning. Den genomsnittliga tid som det tar för en nyanländ person att etablera sig i utbildning eller arbete överskrider dock dessa två år med råge. Under vår tid i regeringen bidrog vi bland annat till åtgärder för att underlätta vali ­ dering av nyanländas utbildningar och kunskaper samt till möjligheter att komplettera en utbildning för att den ska vara gångbar på den svenska arbetsmarknaden. Det upprät ­ tades snabbspår för människor med kompetenser inom bristyrken och etableringspro ­ grammet anpassades till att bättre likna andra arbetsmarknadspolitiska program genom att det till exempel ställdes samma krav på aktivitet och aktivt arbetssökande. Vi bidrog också till att ”intensivåret” infördes. Tiden till etablering skiljer sig mycket åt inte bara mellan könen, utan också mellan olika grupper av nyanlända. Asylsökande är givetvis ingen homogen grupp, utan kommer med helt olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Miljöpartiet anser därför att eta ­ bleringsprocessen i högre utsträckning måste anpassas till individens förmågor och behov. Vi menar att staten framöver bör ta ett större ansvar för etableringsprocessen och göra den mer individanpassad. Den som kan ska redan dag ett erbjudas ett snabbspår till ett yrke i linje med sin förmåga. De som däremot är i behov av vård eller av andra skäl har en lång väg till yrkeslivet måste erbjudas en sammanhållen och anpassad etablerings ­ process . Det innebär att etableringsprogrammet, liksom statens ekonomiska ansvar, bör kunna vara både kortare och längre än två år. Vi anser därför att tiden i etablering vid behov ska kunna utökas till fyra år och se en större individanpassning. Tiden ska användas effektivt och det är rimligt att kommunerna får det stöd som de i realiteten behöver för att etableringen ska kunna ske. En person som är analfabet behöver givetvis längre tid på sig för att etablera sig, men med intensiv och effektiv språkinlärning är det fullt möjligt på en kortare tid än vad som erbjuds i dagsläget. Ge goda möjligheter till språkstudier Att kunna förstå och uttrycka sig på svenska är en förutsättning för att kunna delta i sam ­ hällslivet fullt ut. En sfi-undervisning av god kvalitet är nödvändig. Det stora arbete som det civila samhället genomför med språkkurser och andra insatser är också betydelsefullt för att erbjuda möjligheter att lära sig språket på flera olika arenor. Kombinationsutbildningar med sfi och andra kurser inom komvux har stor betydelse, och statsbidraget för regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) har bidragit. Yrkeskunskaper och språkinlärning går hand i hand och förstärker varandra. Skolverket har sett att sådana kombinerade utbildningar har flera positiva effekter, såsom högre ut ­ bildningskvalitet, snabbare progression och färre avhopp. Vi anser att det är väldigt viktigt att fortsatt stärka och bygga ut kombinationsutbildningar på yrkesvux. Regeringen har tillsatt en utredning om bl.a. statsbidraget och möjlig riksrekrytering. Oavsett vilka förändringar som avses framöver är det viktigt att det inte blir något glapp där upparbetad kunskap går förlorad om systemet kommer att förändras. Utbildningsanordnare ska inte behöva avveckla på grund av ovisshet. Ett nära samarbete mellan skola och arbetsliv kring utbildning och kompetensbehov gör utbildningen relevant för arbetslivet och säkerställer att man arbetar mot utbildnings ­ målen på arbetsplatsen. Samarbete med de lokala företagen ökar också elevernas möjlig ­ heter till anställning efter avslutad utbildning och företagens tillgång till rätt kompetens. Regeringen bör se över hur båda dessa områden kan förstärkas. Miljöpartiet vill som nämnts att nyanlända personer ska ha goda möjligheter att lära sig svenska redan under asyltiden, liksom under föräldraledighet. Vi vill också se en mer flexibel och individanpassad sfi av hög kvalitet. Sfi kan med fördel innehålla fördjupad samhällsinformation och studie- och yrkesvägledning som motverkar stereotypa yrkesval. Förstaspråkets betydelse för lärande, förståelse och meningsskapande är väl belagd i både svensk och internationell forskning. Möjligheten till modersmålsundervisning för både barn, elever och vuxenstuderande bör därför stärkas, inte minst i syfte att främja språkinlärning och etablering. Matcha nyanländas kompetens mot brist- och framtidsyrken Integrationspolitiken kan vara en motor i fråga om den brist på kompetent arbetskraft som finns i Sverige. Utformningen av utbildningar ska kunna utgå från behoven och människor ska få tydlig vägledning och kunskap om behoven och hur man når dit. Miljöpartiets utgångspunkt är alltid tilliten till den enskildes förmåga att finna de bästa lösningarna för sig och sin familj. Detta motsäger inte att samhället samlar sina resurser för att exempelvis styra nyanlända till bristyrken. Det är tvärtom att se potential i de människor som erbjuder oss sin tid och sina livserfarenheter. Vi vet att det är betydligt vanligare att invandrade personer arbetar i yrken som de är överkvalificerade för. Sannolikt uppstår en undanträngningseffekt när många personer med invandrarbakgrund arbetar i yrken som är lägre kvalificerade än deras utbildningsnivå, eftersom det leder till att personer utan gymnasieutbildning får svårare att få de arbeten som inte kräver utbildning. Enligt uppföljningar som tidigare fackförbundet Jusek har låtit göra av invandrade akademikers anställningar kostar det samhället minst 13 miljarder per år att nyanlända med hög kompetens har okvalificerade arbeten. Statistik från Eurostat i år visar dessutom att Sverige tillhör de länder inom EU som har lägst andel så kallade enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver någon utbildning eller endast en grund ­ läggande sådan. Detta understryker vikten av att utbildade personer som kommer till landet också har möjlighet att få ett arbete som stämmer överens med utbildningen. Samtidigt som det är viktigt att nyanlända personer kommer i arbete så snart som möjligt riskerar en alltför stor press på människor att snabbt kunna försörja sig att leda till att högutbildade hamnar i arbeten som de är överkvalificerade för och lågutbildade helt trängs bort från arbetsmarknaden. Därför måste förändringar i både migrationslag ­ stiftningen, om till exempel permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening, och etableringsinsatserna göras för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Resultatet för intensivåret är ett exempel på hur lagarna inverkar. Statskontoret har utvärderat intensivåret och sett att människor stannar kortare tid än de förväntades stanna i programmet. En av tre hypoteser som lyfts är att de ändrade reglerna för uppehållstill ­ stånd har haft en påverkan, dvs man hoppar av för att snabbast möjligt kunna få ett arbete oavsett hur kortsiktigt för att därmed kunna kvala in i de nya gränserna. Det kan tyckas bra att människor får jobb, men om det är till priset av att man låses in i en situation man har svårt att komma ur är det mindre lyckat. Likaså om ens egentliga yrkeskompetens inte kommer till användning för vare sig en själv eller samhället. De förändringar som Tidöpartierna vill göra kommer att sätta ännu högre press. Vi motsätter oss det starkt. Framtidsyrken och den gröna omställningens behov Klimatförändringar, grön omställning och teknisk utveckling skapar både stora och nya behov av arbetskraft. I nuläget har ett antal gröna framväxande näringar och företag i exempelvis norra Sverige svårt att rekrytera. Det finns all anledning att skapa nya vägar för inspiration, information och möjlighet till anställningar och rekrytering. Det är högst angeläget att nytillkomna till Sverige som står inför etablering kan ha dessa vägar som reella möjligheter. Regeringen bör på lämpligt sätt säkerställa att så sker. I Skellefteå initierades metodutvecklingsprojekten Relocate och React EU Relocate, medfinansierade av EU och Europeiska socialfonden och inriktade på att informera och hitta arbetskraft framför allt från storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm. Projekten har kritiserats i media; stora kostnader och många ansträngningar har lett till att mycket få fått jobb. Ansvariga för projektet i Skellefteå pekar istället på att en stor del av syftet handlat om att se vilka hinder som i dagsläget finns för att rekrytera, där flyttkostnader och regelkrångel lyfts fram. Vi anser att det är angeläget att analysera kon ­ kreta svårigheter som identifierats och snarast hitta fungerande strategier och lösningar för att möta dessa. Det vill vi ge regeringen tillkänna. För att klara av den stora gröna omställningen behövs mer rörlighet och förflyttningar på arbetsmarknaden, liksom ökad kunskap. Både bland de som är arbetslösa och bland de som i dag arbetar. Det är angeläget att tänka nytt. Miljöpartiets tidigare förslag om utvecklingsår har blivit verklighet genom parternas framtagna kompetens- och omställningsavtal i överenskommelse med den tidigare reger ­ ingen . Nu finns möjlighet för personer som är i arbetslivet att söka ett så kallat omställ ­ ningsstudiestöd. Du kan bredda din kompetens eller byta spår för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden under som längst 44 veckor med 80 procent av din lön eller längre om det är på deltid. Det är en viktig förändring. Reella utbildningsmöjligheter Vikten av utbildning har vi i Sverige som en självklar del av vårt välfärdssamhälle. Livslångt lärande, ett CSN-system och du ska kunna gå på högskola utan kostnad – alla ska ha möjlighet till utbildning, oavsett uppväxt, klass eller andra yttre omständigheter. Vi måste på samma sätt skärskåda möjligheterna till utbildning för utlandsfödda som kommer till Sverige. Hur ser dagens system ut, vilka hinder finns i dagsläget och hur styr vi om? Varje persons erfarenhet och vilja att bidra måste fångas upp på bästa sätt, för både individens och samhällets skull. Vi vill öka antalet platser på komvux och folkhögskola med särskilt fokus på ny ­ anlända kvinnor. Vi anser också att det är väldigt viktigt att satsa på arbetsmarknads ­ utbildningar; det är högst problematiskt att regeringen har prioriterat nedskärningar på detta område. Rörligheten på arbetsmarknaden behöver också öka. Både för de som står utanför och för de som i dagsläget har jobb. Validering av nyanländas akademiska och yrkesmässiga meriter Alltför många nyanlända fastnar i lågkvalificerade yrken, trots att de har meriter och kunskaper för avancerade jobb. Samtidigt skriker många branscher efter kvalificerad arbetskraft. Detta är ett enormt slöseri för både individ, företag och samhälle. Validering är ett viktigt verktyg för att personer som kommer till Sverige ska kunna synliggöra sin kompetens och vid behov få tillgång till den komplettering som krävs för att kompetensen ska motsvara kraven på svensk arbetsmarknad. Validering kan bidra både till att nyanlända personer snabbare får ett jobb och till att de får ett jobb som motsvarar deras kompetens. Att synliggöra och erkänna kunskaper och kompetenser som förvärvats i andra länder kan också bidra till att minska fördomar och diskriminering på arbets ­ marknaden. Valideringsdelegationen (SOU 2019:69) har lagt förslag till förbättringar, vilket lett till en proposition som riksdagen nyligen tagit beslut om. Den nya lagstiftningen införs från och med januari 2023. Lagändringarna innebär att kommuner blir skyldiga att se till att alla som vill få sitt kunnande kartlagt eller prövat inför en utbildning inom komvux ska få det. Dessutom förtydligar lagändringarna vad som menas med validering av kun ­ skaper samt hur dokumentationen av validerade kunskaper ska se ut. Det är viktigt att utvecklingen följs noga och huruvida de beslut som har fattats av riksdagen är tillräckliga. Det är också angeläget att fånga upp specifika hinder för olika yrkesgrupper som gör att möjligheten att yrkesarbeta i Sverige fördröjs samt hitta lösningar på dessa. Till exempel har regelverket för läkare som kommit från länder utanför EU gjort det avsevärt mycket svårare att validera deras kunskaper så att de kan börja jobba i Sverige inom rimlig tid. Det är också angeläget att kunna fånga upp yrkeskompetens på andra kompletterande sätt under tiden. Säkra en jämställd etablering Den särbehandling av utrikesfödda kvinnor när det gäller etablerings- och arbetsmarknads ­ insatser som dokumenterats är helt oacceptabel. Kvinnors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden begränsas genom bristande tillgång till insatser. De arbetsmarknads ­ politiska åtgärderna för etablering på arbetsmarknaden är uppenbarligen inte jämställt fördelade. Nyanlända kvinnor deltar i mindre utsträckning i olika arbetsförberedande insatser jämfört med nyanlända män. De registreras senare och i lägre grad hos Arbets ­ förmedlingen och de påbörjar sfi senare än män. Jämställdhetsmyndigheten har lagt fram ett förslag till myndighetsgemensam plan med syftet att öka arbetslösa utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Under åren fram till 2026 ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket jobba med planen. Det här är högst angeläget. I förarbetet till planen gjordes också en kvalitativ studie där man samtalade i fokus ­ grupper med arbetslösa utrikesfödda kvinnor för att få ökad kunskap om deras behov och deras situation. Ett antal frågor och hinder har identifierats och har lyfts in i planen. Vi ser det som väldigt viktigt att fånga upp det som målgruppen själv ser som hinder. Vi välkomnar det arbete som nu har satts igång. Vi vill också betona att respektive myndighet systematiskt och parallellt säkerställer att fånga upp frågor och synpunkter från de som berörs. När är hjälpen svårbegriplig eller otydlig? Och vad saknas? Reger ­ ingen bör säkerställa att respektive myndighet parallellt ser det som en hög prioritet att regelbundet efterfråga feedback och säkerställa att det är enkelt att lämna synpunkter. Med tanke på den strukturella diskriminering som bland annat Arbetsförmedlingen själv noterat inom myndigheten är det högst angeläget att varje myndighet ser till att göra allt för att inte hamna där igen. Det vill vi ge regeringen tillkänna. En fråga som lyfts i olika sammanhang och som även kommit fram tydligt i den kvalitativa studien är möjligheten att ha en personlig kontakt på Arbetsförmedlingen som man kan ställa frågor till och som ger stöd. Ofta med tillägget ”Någon som ser mer till det man kan än det man inte kan”. Miljöpartiet har i många sammanhang tryckt på vikten av detta i utformningen av den omarbetade Arbetsförmedlingen. Kritik om just detta har lyfts, inte minst från Arbetsförmedlingens tidigare analyschef Annika Sundén som hoppade av i protest mot myndighetens sätt att prioritera. Hon pekade på att digitala satsningar tar en stor del av resurserna och inte nödvändigtvis kommer de grupper som mest är i behov av insatser till del. Hon har också pekat på att en viktig utvärderad insats med gott resultat för långtidsarbetslösa kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden ej har fortsatt att drivas på grund av att man ansett den är alltför personalintensiv. Detta trots att det är en mycket stor skillnad i resultat mellan denna metod och andra. Vi anser att en utredning behövs av Arbetsförmedlingens internkostnader och hur medelsbehovet ser ut för att kunna ge den personaltäta insats som krävs för att effektivt arbeta med långtidsarbetslösa baserat på den kunskap som finns. Samt att uppdraget kopplat till långtidsarbetslösa bör göras tydligt. Även om det finns digitala möjligheter som passar en del måste det finnas möjlighet till personligt stöd. Det vill vi ge regeringen tillkänna. Underlätta etableringen för kvinnor som står utanför etableringen, t ex barnlediga Miljöpartiet drev under vår tid i regering på för att kvinnor som tar hand om små barn samtidigt ska kunna studera svenska. Vi har även stärkt lågutbildade kvinnors möjlighet till en snabb etablering, bland annat genom att begränsa rätten att retroaktivt ta ut föräldra ­ penning för äldre barn. Mycket återstår att göra. Utan tillgång till information och konkreta tillvägagångssätt i fråga om sina möjlig ­ heter finns en påtaglig risk för de som är i en invand traditionell kvinnoroll att mot deras egen vilja bibehålla denna. Kvinnor kan exempelvis inom en hederskontext komma att tvingas till fler barn än de själva hade velat ha. Sådana omständigheter gör det väsentligt att ges möjlighet att kompensera för den tid man förlorat, för att på så sätt kunna ta del av etableringsprogrammets insatser. Vi vill underlätta för fler öppna förskolor med språkstöd och kompensera för föräldra ­ ledighet under etableringen, så att den som varit hemma med barn ändå får ta del av hela etableringstiden. Därutöver vill vi att anhöriginvandrare till svenska medborgare ska ha rätt till etableringsinsatser. Det här är frågor som vi drivit länge. Glädjande nog har samt ­ liga dessa förslag nyligen lagts fram av utredningen ”Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration” (SOU 2023:24). För att ge föräldrar utvidgad rätt till etableringsprogrammet föreslår utredningen en regel om så kallad ”överhoppningsbar tid”. Om en nyanländ varit förhindrad att delta i insatser på grund av vård av ett eget barn som är under 18 månader ska denna tid bortses från. Utredningen anser att den överhoppningsbara tiden maximalt får uppgå till två år. Tidsgränser och detaljer bör man titta på, men principen är viktig och något som vi vill införa. Utredningen lägger förslag om statsbidrag till den kommunala vuxenutbildningen för att bedriva verksamhet i öppen förskola, vilket vi välkomnar. Utredningen föreslår även att kommunernas ansvar för att nå, erbjuda och motivera nyanlända till deltagande i sfi och samhällsorientering ska förtydligas. Även det är ett viktigt förslag. Utöka föräldrars stöd och kontaktytor Tidiga insatser för föräldrar är viktiga för att minska avståndet till stödjande myndig ­ heter och för att tidigt upptäcka behov och sätta in insatser. Familjecentraler med barnavårdscentral, öppen förskola och tillgång till socionomer är ett framgångsrikt recept som bör utökas. Vi anser att det är angeläget att fortsätta att utöka ”Rinkebymodellen”, där social ­ tjänstens familjeenhet tillsammans med en barnmorska från barnavårdscentralen gör ett antal hembesök hos förstagångsföräldrar. Det behövs fler hembesök hos de som föder sitt andra barn och de med barn som flyttar till nya områden. Hembesöken bör pågå längre än dagens 18 månader. Programmet bör inkludera förskolepersonal och vård ­ personal med psykiatrisk kompetens. Förskolans och fritids betydelse Idag deltar barn med utländsk bakgrund i förskolan i betydligt lägre utsträckning än barn med svensk bakgrund. Det är av stor vikt att förskolan kommer alla barn till del, i första hand eftersom den har stor betydelse för barns utveckling men också för att möjlig ­ göra för fler kvinnor med utländsk bakgrund att arbeta eller studera. Miljöpartiet var i regeringsställning med om att tillsätta utredningen ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska” (SOU 2020:67). Sedan dess har lagen ändrats så att alla barn som inte går i försko lan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från tre års ålder och så att kommunerna ska följa upp de barn mellan tre och fem år som inte tar del av förskolan. Detta hoppas vi kommer att göra stor skillnad för språkutvecklingen. Miljö ­ partiet vill inrätta ett likvärdighetsbidrag för förskolan. I årets budget avsätter vi 1 md för detta. Alla barn ska ha rätt till fritids Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barn stöd i lärandet och både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Men de barn som har störst nytta av fritids saknar ofta rätten att gå där. Ett barn vars föräldrar är arbetslösa eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom det idag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt att gå där. Miljöpartiet vill ge alla barn rätt till fritids, vilket vi avsätter medel för, och samtidigt stärka kvaliteten och likvärdigheten i verksamheten. Högre krav på utformningen av insatser Vi vill övergripande se en ökad smidighet i systemet för etablering men också i lik ­ värdighet och kvalitet. Det gäller inte minst sfi-undervisningen. Viktigt är att se över insatser mot lärarbristen inom sfi och se över möjligheten till ”morot” för att få pensio ­ nerade lärare att komma tillbaka till tjänster. Problematik med new public management har även drabbat kedjan med insatser för etablering. Det är vanligt att många privata aktörer erbjuds med för dåligt specificerade krav. Alla insatser ska ha hög kvalitet och ske tillräckligt snabbt och i rätt följd. Det behövs ett snabbfotat sätt att uppmärksamma problem och rätta till dem. Betydelsen av arbetsmarknadens parter Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar kan spela en mycket större roll när det gäller att bidra till en bra etablering för de som kommer till Sverige. Att tidigt få kontakt med respektive fack och yrkesförbund för de som har verkat inom ett visst yrkesområde , att få kontakt med andra som jobbar med samma yrke i Sverige och att kunna göra prak ­ tik inom yrket kan vara ovärderligt och bidra stort. Vissa projekt har gjorts, men vi menar att det här finns en underutnyttjad potential. För fackföreningarna betyder det givetvis en uppgift som ligger lite utanför deras ordinarie uppdrag i förhållande till deras med ­ lemmar. Däremot är det högst troligt att intresse finns att bidra. Vi tycker därför att det finns starka skäl att utforma ett statligt stöd för att dessa ska kunna bidra i högre utsträck ­ ning , i samverkan även med arbetsgivarorganisationer. Angeläget att etableringsjobben inrättas Såväl från fackligt håll som från Svenskt Näringsliv har det uttryckts bestörtning under året som gått eftersom regeringen så länge förhalat frågan om de så kallade etablerings ­ jobben. LO, Svenskt Näringsliv och Unionen har ingått ett avtal om etableringsjobb, en särskild anställning tänkt att ge nyanlända och långtidsarbetslösa en ny möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Enligt modellen ska staten under två år ta en del av lönekost ­ naden för anställning av en person som ännu inte har tillräckliga kvalifikationer. Med varvad utbildning och arbete under två års tid, och lön för den anställde, är etablerings ­ jobbet därefter tänkt att övergå i en reguljär anställning. Att parterna tillsammans kommit fram till modellen är ett exempel på det viktiga ansvarstagande och den roll de tar på svensk arbetsmarknad. Modellen behöver införas snarast enligt det framförhandlade förslaget. Forskningsläget ger dessutom tydligt stöd för denna typ av insatser som verkningsfulla. Regeringen har nu aviserat att man ska genomföra de regeländringar som är nöd ­ vändiga för att anställningar med etableringsjobb ska komma på plats. Det är högst angeläget. Stärk civilsamhällets roll Det starka engagemang som finns i ideella rörelser är ovärderligt. Genom kultur, idrott och friluftsliv skapas möjligheter till nya möten mellan människor, språkträning och kontaktnät. När Miljöpartiet ingick i regeringen fick civilsamhället ökat stöd för sitt arbete med asylsökande och nyanlända. Fler satsningar krävs dock för att fortsätta att stärka förutsättningarna och för långsiktighet som möjliggör civilsamhällets insatser. Idrott, fritidsaktiviteter och kultur kan bidra på många sätt till integrationen. Det finns många exempel på hur gemenskap och laganda inom exempelvis sporten bidragit. I projektet ”aktiv fritid” tog organisationen Individuell Människohjälp för några år sedan ett vällovligt initiativ och tog fram skriften ”Nio hinder och 150 förslag på lösningar”. Konkreta tips och vägledningar är ofta ovärderliga för att det verkligen ska ske något med de ambitioner som finns. Det måste finnas förutsättningar, men ofta är det i detalj ­ erna det sitter. Kommuner kan bidra på många sätt. Folkhögskolorna fyller också en mycket viktig roll för integrationen. Det är bedrövligt att regeringen gjort nedskärningar på området; vi anser att det behöver återställas. Folk ­ bildningen är dessutom viktigare än någonsin. Folkhögskolornas möjlighet att verka be ­ höver stärkas, inte försvagas. Organisationer där det är möjligt att träffa andra med samma bakgrund Regeringen har aviserat att de vill ta bort det särskilda bidrag som finns för organisationer som är bildade på etnisk grund. Syftet med bidraget är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället. Regeringen skriver som skäl att man anser att det särskilda stödet inte bidragit tillräckligt till integrationen. Vi anser inte att det finns en grund för detta påstående. Det kan där ­ emot vara av värde att utvärdera hur bidraget har bidragit ur ett integrationsperspektiv. Men att på en gång slå fast att det ska bort är allt annat än bra. Det kan finnas stora för ­ delar för människor att få hjälp av andra med samma erfarenhet och bakgrund, och det kan därmed helt klart bidra till integration. Vi anser därför att regeringen i stället för att ta bort bidraget bör initiera en utvärdering där människors erfarenhet av föreningarna och vad de bidrar till lyfts fram. Motverka rasism och diskriminering på arbetsmarknaden Ett hinder för nyanländas etablering är de förutfattade meningar och den diskriminering som förekommer i samhället. Upprepade studier har exempelvis visat att personer med utländskt klingande namn har sämre chanser att bli kallade till en jobbintervju, och att utomeuropeisk bakgrund är en av flera faktorer som riskerar att leda till att ett jobb går till en annan sökande. Det finns också tydliga kopplingar mellan inkomst och etnisk bak ­ grund , även när personer med likvärdig utbildning jämförs. Sverige har återkommande fått kritik från Europarådet, FN och European Network Against Racism på grund av att vi saknar både kartläggande och uppföljande siffror rörande vilka grupper i det svenska samhället som egentligen diskrimineras. Undantaget kön och ålder går de diskrimineringsgrunder som finns enligt svensk lag inte att följa upp i den nationella statistiken. Därför vet vi inte heller exakt hur utbredd diskrimi ­ neringen på arbetsmarknaden är, men vi vet att den är omfattande och drabbar både utrikes födda personer och deras barn som föds och växer upp i Sverige. Stärkt Diskrimineringsombudsman, skarpare sanktioner och satsning på antidiskrimineringsbyråer För att motverka diskriminering och främja ett jämlikt bemötande krävs att hela sam ­ hället involveras i arbetet. Det krävs också en stark diskrimineringslagstiftning och en stark diskrimineringsombudsman. Under Miljöpartiets tid i regering stärkte vi arbetet och ökade anslagen mot rasism och diskriminering. Den nuvarande regeringen tycker uppenbarligen att detta område är mindre viktigt och valde till exempel att lägga ner Delegationen mot segregation (Delmos) som i högsta grad har anknytning. Det är mycket angeläget att fortsätta att förstärka arbetet mot diskriminering, rasism och segregation. Vi vill exempelvis införa skarpare möjligheter till sanktioner mot arbetsgivare som diskriminerar, förslagsvis genom vite. Vi vill satsa på antidiskrimineringsbyråer och stärka civilsamhällets långsiktiga förutsättningar. Det handlar om att diskriminering måste kosta för de som diskriminerar, samtidigt som samhällets arbete mot diskrimi ­ nering måste få kosta. Märta Stenevi (MP) Per Bolund (MP) Leila Ali Elmi (MP) Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Emma Berginger (MP) Camilla Hansén (MP) Daniel Helldén (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Amanda Lind (MP) Rasmus Ling (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Elin Söderberg (MP) Ulrika Westerlund (MP)