Jämförelse 9ec4d6a7786e6f26124eb65f
Underlagets kontrollsumma: 1fb4d6ad898e14d60a631732aa6b1efca6e30840dd4aee3c4b1e0cd8fd070b5e

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB02370: Förutsättningar för en grundskola i världsklass ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02370

Motion till riksdagen
2023/24:370
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Förutsättningar för en grundskola i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde sträva mot att fullt ut implementera statligt huvudmannaskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga statligt övertagande av dysfunktionella skolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga skärpt hantering av registerutdrag där fler brottskategorier redovisas vid anställning inom skolväsendet samt vid skolskjuts och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga nationella riktlinjer i årskurs
F–9 avseende digitalisering och datoranvändning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa en mobilfri skola på riktigt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta förändrade betygskriterier för praktiska ämnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja inom grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa Barn- och elevombudet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga återinförd undervisningsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta en nationell språkkravsmodell för pedagogisk skolpersonal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta värdet av att en huvudman som ansöker om tillstånd att bedriva förskola, skola och fritidshem med konfessionell inriktning även anmäler vilken konfessionell inriktning det avser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att tillsätta en utredning som utvärderar enhetsskolan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolan är vid sidan av familjen oerhört viktig för barns och ungdomars utveckling och ska utgöra en positiv lärande- och vistelsemiljö. Sverigedemokraterna har sedan riks
­
dagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en mängd förslag för att vända den negativa utveckling som årtionden av skolpolitiska beslut och massinvandring bidragit till och återskapa en skola i världsklass. Vi har lagt förslag för att stärka elevers kunskaper, ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt göra skolan till en trevlig och trygg arbets
­
plats. Vi kan med glädje konstatera att merparten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot något nytt och hoppfullt och Sverige
­
demokraterna är en aktiv del i detta.
I Tidöavtalet återfinns gamla sverigedemokratiska käpphästar och förslag: fokus på kunskap och bildning, satsning på läroböcker, inrättande av en klassikerlista, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för elever som behöver och riktat stöd till högpresterande, uppförandekontrakt mellan skola, elev och elevens föräl
­
drar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordningsregler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och inför
­
ande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger, anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningen.
Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och trygg
­
het kommer att kräva både klarsyn och mod. Skolan måste därutöver bidra till samman
­
hållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när Sverige, i spåren av massinvandring och bejakad mångkultur, har tillåtits slitas isär. I denna kommitté
­
motion lyfter vi ytterligare några förslag av vikt för att helheten ska bli så gynnsam som möjligt i återskapandet av en svensk grundskola i världsklass.
Staten som huvudman för skolan
Den svenska skolan är en nationell angelägenhet. Trots detta ser skolan helt olika ut på
olika håll i landet, vilket är en följd av den misslyckade kommunaliseringen. Kommuner
prioriterar olika och inför dokumentation som går utöver det som stadgas i centrala regelverk. Likaså har kommunaliseringen starkt bidragit till att läraryrkets status har försvagats. Grundskolan ska därför ha staten som huvudman så att alla skolor får mer enhetliga förutsättningar för sin verksamhet och hålla jämn och hög kvalitetsnivå. Förutom det förslag om nationell skolpeng, och de författningsändringar avseende mer likvärdig kvalitet gällande bland annat tillgång till skolgårdar och läroböcker som återfinns i Tidöavtalet, bör även nationella ordningsregler omfattas. Regeringen borde i sitt arbete sträva mot att helt återinföra statligt huvudmannaskap.
Statligt övertagande av dysfunktionella skolor
Det finns skolor som inte lever upp till de krav på regler och riktlinjer som förmedlas i skolans styrdokument och det finns skolor – främst i utsatta områden – som inte upp
­
fyller minimikraven när det gäller trygghet och undervisning. Dessa dysfunktionella skolor behöver staten via Skolinspektionen ta över. Skolinspektionen tog i januari 2019
över ansvaret för att styra upp den negativa situationen på en skola i Stockholmsområdet
där problemen var allvarliga med kränkningar mellan elever, bristande studiero och avsaknad av insatser till elever i behov av särskilt stöd. Liknande problematik har uppmärksammats i många andra fall i media och genom Skolinspektionen. Samtliga fall där bristerna är stora beror på att krav och riktlinjer inte följs eller av olika skäl inte kan hanteras. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. Gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet.
Regeringen borde i sitt arbete överväga ett statligt övertagande av dysfunktionella skolor.
Hantering av registerutdrag vid anställning
Våren 2021 beslöt riksdagen att luckra upp kraven på dokumenterad oförvitlighet vid anställning inom skolväsendet genom att endast kräva en notering om klanderfritt registerutdrag. Beslutet var olyckligt och bör rivas upp. Den mänskliga faktorn öppnar för fusk och personliga bedömningar i en fråga som kan vara av avgörande betydelse för enskilda elevers väl och ve. Elever och föräldrar måste känna sig trygga och det är av
stor vikt att det finns en väldokumenterad historik för uppföljning om någon oegentlighet
skulle uppstå.
Vi anser, i likhet med Skolverket, att begäran om inlämnat registerutdrag är en vik
­
tig del av skolans säkerhetsarbete och att barnperspektivet måste väga tyngst i denna fråga. Registerutdraget bör lämnas in till rektor och därefter arkiveras. Registerutdraget bör utökas och även omfatta brottskategorier som misshandel, olaga frihetsberövande,
rån, stöld, grov stöld, vapenbrott, alkoholbrott (t.ex. langning), narkotikabrott och terror
­
brott
. Skollagens bestämmelser om registerkontroll ska utvidgas till att även omfatta chaufförer som anlitas vid skolskjuts. Vi anser även att ett nytt registerutdrag bör läm
­
nas in varje år. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa skärpt hantering av registerutdrag där fler brottskategorier redovisas vid anställning inom skolväsendet samt vid skolskjuts.
Nationella riktlinjer för digitalisering och datoranvändning
Digitaliseringen av skolväsendet har inneburit både fördelar och nackdelar. I retro
­
spektiv är vi benägna att betona det sistnämnda. Digitaliseringen har skett i hast, med en stor portion naivitet och till stora delar utan att hänsyn har tagits till barns och ungas kognitiva utveckling eller till beprövade metoder för inlärning. Datorer har trängt undan och ersatt fysiska läroböcker trots att t.ex. Pisastudien visar att ju mer skärmar, desto sämre läsförståelse. Elever vittnar frikostigt om hur de raskt byter flikar och fortsätter spela spel eller vara inne på sociala medier när läraren vänder ryggen till. Rektorer suckar över saftiga merkostnader när datorer som elevernas enda lärverktyg ska lagas efter ovarsam hantering. Så här får det inte fortgå. Vi önskar att nationella riktlinjer fastslås där digitala verktyg helt tas bort för åk
F–3, datorsalar och datorvagnar används i undervisningen istället för personliga datorer och paddor i åk
4–6 och att dessa datorer används när det skänker mervärde för inlärningen och vid examination, samt att erhål
­
lande av personliga datorer i åk
7–9 ska utgöra ett komplement och inte ersätta fysiska läroböcker i varje ämne. Lämpligen bör det även tas fram ett nationellt nätverk med hög säkerhet och robusta filter och brandväggar så att datorerna endast används som arbets
­
redskap och inget annat. Sveriges alla grundskolor ska därefter uppmanas att använda
detta nationella nätverk, vilket även kommer att sänka kostnaderna. Regeringen borde i sitt arbete överväga att verkställa nationella riktlinjer för digitalisering och datoranvändning.
Mobilfri skola på riktigt
Våren 2022 antogs en proposition som reglerar mobilanvändningen i skolan. Det var ett vällovligt initiativ, men vi röstade emot eftersom vi ansåg att mobilförbudet skulle vara obligatoriskt och avse samtliga skolor. Enligt uppgifter som framkommit till oss har den nya lagen visat sig vara i stort sett tandlös och mobilerna används på liknande sätt som tidigare. Mobiltelefoner är ett störande moment i skolan och gör att elever lätt tappar koncentrationen. De skolor som har testat ett mobilförbud på riktigt har påvisat att det eftertraktade långtidslärandet – det vill säga att kunskaper finns kvar efter sex månader – erhålls mycket lättare. Barn och unga ska ges de bästa inlärningsförutsättningar och ett nationellt mobilförbud där mobilerna lämnas in på rektorsexpeditionen vid ankomst skulle gynna eleverna.
Mobiltelefoner används dessutom också för att skriva nedsättande om varandra och fota varandra i prekära situationer samt till rena kränkningar. Detta fenomen minskar vid mobilförbud och det är en mycket viktig aspekt i en tid när den psykiska ohälsan ökar för våra elever. Sverigedemokraterna anser att skolan ska erbjuda en optimal miljö för inlärning samt fysiskt och psykiskt välmående. Vi föreslår att skolan ska vara mobil
­
fri upp till årskurs
9. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa en mobilfri skola på riktigt.
Förändrade betygskriterier för praktiska ämnen
Elever som är praktiskt och estetiskt lagda har idag små möjligheter att briljera på grund av de teoretiska krav som ställs för erhållande av höga betyg. En elev i årskurs
9 som med egna händer och stor kreativitet exempelvis har snidat en utsökt slidkniv bör rimligen erhålla högsta betyg. Idag ställs följande teoretiska krav i slöjdämnet för att få betyget
A: ”Eleven för välutvecklade resonemang om arbetsprocessen och resultatet samt hur det genomförda arbetet har påverkat kvaliteten, uttrycket och miljön.”
Teoretiska moment – i den mån de behövs – ska inte utgöra betygskriterier för bild, slöjd, musik och idrott, utan det är utövandet eller bemästrandet av själva hantverket som ska utgöra betygsgrund. Regeringen borde i sitt arbete beakta nya betygskriterier för praktiska ämnen.
Förbud mot värderingsstyrd slöja i grundskolan
Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers frihet och rättigheter med hänvisning till familjens heder. I skolan kan hedersrelaterat förtryck exempelvis göra sig gällande genom att flickor täcker hjässa, hår och hals med slöja med hänvisning till antingen sin egen eller sin familjs kultur eller religiösa uppfattning. Den värderingsstyrda slöjan är en symbol för motsatsen till jämställdhet och innebär en öppen acceptans för förtryck mot det kvinnliga könet. Det strider mot svenska grund
­
läggande värderingar.
Värderingsstyrd slöja befäster krav på flickors kyskhet och hör inte hemma i den svenska skolan där flickor är elever, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. I skollagen (2010:800) hänvisas till diskrimineringslagen (2008:567). I diskrimineringslagen stadgas att diskriminering ska motverkas och att lika rättigheter och möjligheter ska främjas oavsett kön. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syftet att skyla just flickor och kvinnor står i strid med detta. Skolan ska vara en frizon mot förtryck, och värderingsstyrd slöja hör inte hemma där. Regeringen borde låta arbetet mot hedersrelaterat förtryck även omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja i grundskolan.
Avskaffa Barn- och elevombudet
Barn- och elevombudet arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever i skola och förskola. Enligt Skolinspektionen ska Barn- och elevombudet objektivt utreda anmälningar om kränkande behandling och besluta i inkomna ärenden, informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i skolan, ge skolorna råd om hur lagen ska användas, samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän samt företräda barn eller elever i domstol. I flera fall har det visat sig att Barn- och elevombudet tagit ställning för en elev som menat sig ha blivit kränkt när lärare eller rektor agerat för att upprätthålla ordningen i enlighet med sitt läraruppdrag. Det har även förekommit att Barn- och elevombudet verkat för utdömande av skadestånd till elev i fall där Skol
­
inspektionen gjort bedömningen att lärarens agerande följt skollagen. Detta är orimligt eftersom Barn- och elevombudet utgör en del av Skolinspektionen. Skolinspektionen har en viktig roll och ska ges möjlighet att agera enhetligt. Regeringen borde i sitt arbete beakta ett avskaffande av Barn- och elevombudet.
Återinför undervisningsskyldigheten
Lärartjänsterna var statligt reglerade fram till 1990-talet. Det inbegrep till exempel att an
­
talet
lektioner à 40 minuter var angivet genom en undervisningsskyldighet (USK). En klasslärare hade en USK på 26 lektioner i veckan, en högstadielärare 24 lektioner i veckan och en gymnasielärare 21 lektioner i veckan. De lärare som höll fler schema
­
lagda lektioner än så fick extra betalt. Förutom undervisning och obligatoriska möten kunde lärarna förlägga arbetstiden där de önskade. Lärarna hade således stor frihet att
själva påverka sin arbetstid och lön. Detta faktum allena kan ha utgjort en stor dragnings
­
kraft
för dåtidens lärare på alla nivåer. Lärarbristen idag är alarmerande och yrket måste göras mer attraktivt. Det finns all anledning att lära av historien och tillvarata beprövad
erfarenhet. Vi anser att undervisningsskyldigheten ska återinföras och att den arbetsplats
­
förlagda
arbetstiden bör luckras upp. Regeringen borde i sitt arbete överväga en åter
­
införd undervisningsskyldighet.
Nationell språkkravsmodell för pedagogisk skolpersonal
Det är av största vikt att de vuxna som eleverna möter i skolan inte bara förstår språket utan även kan tala god svenska och förmedla det svenska språket. Språket är dessutom den enskilt viktigaste faktorn för att elever med utländska föräldrar ska få en lyckad integration. En nationell språkkravsmodell i svenska ska skapas och certifiering införas för pedagogisk skolpersonal. Socialstyrelsen behandlar ansökningar om legitimation i språklig behörighet till yrkeslegitimationer inom vissa yrken. På liknande sätt ska en myndighet besluta om språklig behörighet för pedagogisk skolpersonal och certifiering i svenska språket. Regeringen borde i sitt arbete beakta en nationell språkkravsmodell för pedagogisk skolpersonal.
Krav på att ange vilken konfessionell inriktning verksamheten avser
Det är viktigt att beslutsfattare har tillgång till statistik för att kunna följa skolutvecklingen.
Det är mycket välkommet att alla skolor numera måste ange om de bedrivs med konfes
­
sionell inriktning vid ansökan om tillstånd. För transparensens skull bör det även framgå vilken konfessionell inriktning det rör sig om. Regeringen borde i sitt arbete beakta värdet av att ange vilken konfessionell inriktning verksamheten avser.
Utredning av enhetsskolan
År 1962 fattade riksdagen beslutet att införa enhetsskolan – den nya grundskolan – som skulle ersätta folkskola, realskola och andra sorters skolor som fortsättningsskola och flickskola. Beslutet föregicks av en försöksverksamhet som påbörjades redan läsåret
1949/50 – alltså innan riksdagens principbeslut – och avsikten var att försöksverksamheten
skulle utvärderas och att frågan om enhetsskolan därefter skulle avgöras i riksdagen. Skolöverstyrelsens utvärdering visade att enhetsskolans resultat var mycket sämre än realskolans, men trots detta fattade riksdagen beslutet att enhetsskolan, eller grund
­
skolan, skulle ersätta alla tidigare skolformer.
Alla stora reformer bör utvärderas i syfte att dra lärdomar inför framtiden. Drygt sextio år har gått och enhetsskolan har inte utvärderats. Det är hög tid. Regeringen borde i sitt arbete överväga att tillsätta en utredning som utvärderar enhetsskolan.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)

=== HC021448: En förskola i världsklass ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021448

Motion till riksdagen
2024/25:1448
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En förskola i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att inte tillåta politiska trender eller genusstyrande verksamhet som den ser ut i dag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda genuspedagogiken i förskolan samt om det finns kopplingar till den ökade psykiska ohälsan hos barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket för att få anställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att erbjuda certifiering i svenska språket för barnskötare, förskollärare och förskolerektorer som i dag är anställda på förskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att skärpa kraven till certifiering i svenska på nivå C1 för antagning till yrkesutbildning för att bli barnskötare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja inom förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även bör omfatta ett förbud mot klädkontroll av förskolebarn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa ett uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i Lpfö 18 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta god matkvalitet och att maten är producerad på ett sätt som minst motsvarar svensk djurskyddslagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för kravspecifikationer avseende förskolebarnens vistelsemiljö och förskolepersonalens arbetsmiljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att tillsätta en utredning som undersöker möjligheterna att införa en bemanningsnorm i förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga inlämnade, årligen förnyade och mer omfattande registerutdrag vid anställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga utvidgad registerkontroll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att motverka tystnadskulturen inom förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda minskat antal lagfästa timmar på förskolan för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en individanpassad förskollärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillsättandet av en utredning med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för svensk förskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att förbättra förutsättningarna för den pedagogiska omsorgen borde överväga nationella riktlinjer för densamma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I förskolan läggs vid sidan av familjen grunden för våra barns framtid. De normer och värderingar som är gällande i förskolan och hur verksamheten är upplagd utgör en stor del av barnens utgångspunkter för hur de tar sig vidare i livet. Det är därför viktigt att barnens vistelse i förskolan innebär att samhället ger dem bästa tänkbara omsorg, trygghet och stimulans för deras utveckling och lärande.
Det är viktigt att barn ges en reell möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket. Förskolan ska utöver svenska språket ge barnen del av svensk kultur och svenska värderingar där jämställdhet är centralt. Förskolan ska därför vara helt fri från värderingsstyrd slöja.
Genuspedagogik som den ser ut i dag ska inte användas eftersom den i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Alla barn ska ha rätt att få vara som de är.
Personalen utgör förebilder för barnen. Det är därför centralt att personalen har erforderliga pedagogiska kunskaper och kan agera professionellt. Det är även av stor vikt att arbetsmiljön är trevlig, att lokalerna är anpassade för verksamheten och att inne- och utemiljöerna är utformade för rätt antal barn.
Den fria leken ska dominera verksamheten inom förskolan. Där tränar barnen social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Barnen ska ha en rolig och stimulerande tid i förskolan, men tiden ska samtidigt vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulans.
Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad övergång till förskoleklassen. Andra viktiga skolförberedande inslag är att lära sig att lyssna, att lära sig empati och att respektera människor och djur. Kreativ verksamhet, enklare räkneövningar och läsning ska vara återkommande inslag i förskolans verksamhet.
Förskolan ska vara fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering och ska verka för att barnen lär sig vikten av demokrati och eget tänkande och att få bilda sig sin egen uppfattning.
Evidensbaserad verksamhet
1. Förskolan ska vara en plats fri från pedagogiska experiment. Förskolan ska därför inte bedriva genuspedagogisk verksamhet som den ser ut i dag. Förskolan ska låta barn få vara barn, och alla barn oavsett kön ska få leka med det som finns tillgängligt. Barn ska inte tvingas in i traditionella könsmönster på samma vis som barn inte ska pressas att undvika könsstereotypa val. Barn ska få utvecklas i den riktning som faller dem naturligt. Sverigedemokraterna motsätter sig därför dagens genuspedagogik som i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Pojkar ska inte utmanas att gå utanför könsstereotypa val och exempelvis tvingas att leka med dockor mot sin vilja, lika lite som flickor ska utmanas att mot sin vilja leka med bilar och actionfigurer. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka.
Alla barn ska få vara som de är och förskolan ska därför inte aktivt verka för att motverka könsmönster utan i stället verka för den fria viljan och barns rätt att utvecklas på det vis som faller dem naturligt. Som konkreta exempel anser Sverigedemokraterna att ”snögubbe” inte ska ersättas av ”snöfigur” eller att ”han” eller ”hon” i en barnsång ska bytas ut till ”hen”. Inte heller ska politiska eller andra trender styra förskole
­
pedagogiken. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av att inte tillåta politiska trender eller genusstyrande verksamhet som den ser ut i dag.
Utredning av genuspedagogiken
2. Vi ser med oro hur den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar alltmer. Diagnostiseringen könsdysfori har ökat med mer än 2
300 procent under den senaste 10
‑
årsperioden i Sverige. Det är mycket oroande att olika typer av tvångsmetoder, som till exempel ”motstyrning”, används flitigt inom området genuspedagogik. Man anser att barnet redan lever under det tvång som könsrollerna skapat och därför har man rätt att tvinga barnet att leka på ett annat sätt, med andra leksaker, eller ha andra kläder på sig. Man kan fråga sig om den vuxne, som befinner sig i en överordnad maktposition, menligt skapar en könsförvirring hos det barn som blir utsatt för åtgärden? Regeringen borde därför överväga att utreda hur genuspedagogiken bedrivs i förskolan och om det finns kopplingar till den ökade psykiska ohälsan hos barn.
Värdet av det svenska språket
3. Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration och det är därför av stor vikt att samtalsspråket i förskolan är svenska. Den vuxna personalen utgör före
­
bilder för barnen. Att tala godkänd svenska ska vara ett krav för att få anställning i svenska förskolor. Varje anställd ska ha godkända språkprov eller valideringstest på C1-nivå. Det är vad Socialstyrelsen godtar för språklig behörighet till yrkeslegitimationer. Skollagen och förordning 2011:326, som avser behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, ska ändras enligt förslagets intentioner. Regeringen borde beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket på nivå C1 för att få anställning.
Certifiering i svenska för redan anställd personal
4. Redan befintlig pedagogisk personal och förskolerektorer som inte uppfyller språk
­
kraven i svenska motsvarande nivå C1 ska erbjudas kompletterande utbildning. Skol
­
lagen och förordning 2011:326, som avser behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, ska ändras enligt förslagets intentioner. Regeringen borde överväga att erbjuda certifiering i svenska språket på nivå C1 för barnskötare, förskollärare och förskolerektorer som i dag är anställda på förskolor.
Skärpta krav för antagning till barnskötarutbildning
5. Samma krav på svenska språkkunskaper ska ställas på personer som har ett annat språk än svenska som modersmål och som vill studera till barnskötare eller förskollärare eller gå en rektorsutbildning. För att antas till utbildning för förskollärare krävs i dag
examen från en högskoleförberedande barnskötarutbildning, alternativt godkänd svenska
från yrkesexamen. Barnskötare blir den som går det högskoleförberedande barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet, men för antagning till yrkesutbildning för att bli barnskötare krävs enbart genomgången sfi samt svenska som andraspråk på grund
­
läggande nivå. Krav för antagning till denna yrkesutbildning borde rimligen vara certifiering i svenska på nivå C1. Regeringen borde överväga att skärpa kraven till certifiering i svenska på nivå C1 för antagning till yrkesutbildning för att bli barn
­
skötare.
Modersmålsundervisning ska utmönstras från förskolans läroplan
6. Pirls 2021 visar att läsförmågan har försämrats för de elever som inte alltid talar svenska hemma. För att ge dessa elever en ärlig chans måste samhällets begränsade resurser riktas mot satsningar på att utveckla god svenska. Förskolans uppdrag att utveckla barnets modersmål bör därför helt strykas från förskolans läroplan för att ge utrymme för den språkutveckling som bevisligen ger effekt, det vill säga den svenska. Att utveckla sitt modersmål står respektive familj fritt att göra på fritiden och den undervisningen bör bekostas av barnets vårdnadshavare framför med allmänna skatte
­
medel. Regeringen borde i sitt arbete för en bättre förskola överväga en uppdatering av förskolans läroplan där modersmålsundervisningen utmönstras med undantag för de nationella minoritetsspråken.
Slöjförbud i förskolan
7. Med den massiva invandringen till Sverige de senaste decennierna har värderingar och synsätt som inte accepteras i landet fått fotfäste, speciellt i utsatta områden. Det är en påtaglig kulturkrock när kvinnor bär slöja, niqab eller burka. Bruket strider mot den syn på kvinnors och mäns jämställdhet som under århundranden har utvecklats i Sverige. Beslöjning strider mot barns och de båda könens lika värde och rättigheter, mot svenska grundläggande värderingar och dessutom mot FN:s barnkonvention. I en hederskultur är vikten av flickors och kvinnors kyskhet central. Små flickor är barn, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. Kvinnlig personal ska inte bära slöja som innebär signalerande till förskolebarn att kvinnor ska döljas. Demokrati, jämlikhet och jämställdhet är grundläggande principer i Sverige. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syftet att skyla just flickor och kvinnor står i uppenbar strid med detta. Varken personal eller barn ska bära värderingsstyrd slöja under någon del av förskole
­
dagen. Små flickor ska ges chansen att leva utan de värderingar där kvinnan ses som ofri och osjälvständig och som en ägodel av män. Regeringen borde låta arbetet mot hedersrelaterat förtryck även omfatta ett slöjförbud.
Förbud mot klädkontroll
8. Det har återkommande rapporterats om fall där vårdnadshavare bett förskolans personal att säkerställa och kontrollera att deras barn använder värderingsstyrd slöja under sin vistelse på förskolan. Personal har vittnat om att man inte har kunnat neka detta på grund av bristande lagstiftning samt för att undvika konfrontation och konflikt. För att säkerställa dessa flickors rätt att få vara barn, samt ge stöd till personalen att kunna neka denna begäran, behöver lagstiftningen revideras på ett sådant vis att denna typ av kontroll blir olaglig och därmed inte möjlig att genomföra. Regeringen borde omfatta ett förbud mot klädkontroll i sitt fortsatta arbete mot hedersrelaterat förtryck.
Arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i Lpfö
18
9. Barns utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck kan upptäckas redan i förskolan.
Det kan ta sig olika uttryck från att vårdnadshavare till exempel sätter upp begränsningar
utifrån kön för vem barnet får leka med, sova vid eller vem som till exempel får byta blöja på barnet till att barnet begränsas och kontrolleras utifrån hederskontext eller att personalen upptäcker könsstympning. I förskolans läroplan Lpfö
18 nämns inte heders
­
relaterat våld och förtryck överhuvudtaget. Det är en allvarlig brist. Det bör ingå i läroplanens uppdrag att identifiera förtryck och agera till skydd för utsatta barn. Regeringen borde överväga att införa ett uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i Lpfö
18.
Mat av god kvalitet och enligt svensk djurlagstiftning
10. Måltiderna är en central del i tillvaron på förskolan som innebär samling och social samvaro och möjliggör pedagogiska inslag. Matkvaliteten är oerhört viktig för såväl vuxna som förskolebarn. God matkvalitet påverkar den personliga hälsan, orken och utvecklingen. Valet av råvaror påverkar dessutom miljön och det öppna landskapet. Det bästa är om när- och härodlade råvaror kan användas, om tillagning sker på plats i tillagningskök och om halvfabrikat väljs bort. Sverigedemokraterna anser även att det kött som serveras ska vara producerat på ett sätt som minst motsvarar svensk djurlag
­
stiftning. På så sätt erhålls en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av god matkvalitet och att köttet som serveras är producerat enligt svensk djurlagstiftning.
Förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö
11. Sverige har en väl fungerande barnomsorg, men vardagen för den personal som arbetar för att våra barn ska ha kontinuitet i omsorgen och vara trygga lämnar dock en del övrigt att önska genom ett ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög personalomsättning. Förskolepersonal har gått samman i ”Förskoleupproret” ˗ ett nätverk över hela landet för att tillsammans kämpa för förbättrade villkor, en bättre arbetsmiljö och en förbättrad arbetssituation. Sverigedemokraterna vill se större fokus och fler insatser avseende personalens förutsättningar.
För att förbättra miljön för både barn och personal måste till exempel ljudvolymen ned och lokalerna vara anpassade till verksamheten genom att ett minimikrav på antal kvadratmeter per barn fastställs. Det pedagogiska uterummet behöver också ses över och tillgång till friyta regleras. I Boverkets vägledning anges ett rimligt mått utifrån antalet barn till 40
kvm friyta per barn i förskolan. Den totala friytan ska helst överstiga 3
000
kvm (drygt en halv fotbollsplan) eftersom forskning visar att en barngrupp kan få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov på en yta som är mindre än så. Sverigedemokraterna anser att Boverkets råd och rekommendationer bör fastställas som minimikrav enligt lag. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta kravspecifikationer för förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö för både barn och personal i förskolan.
Införande av en bemanningsnorm
12. Barn behöver rik tillgång till vuxna för trygghet, omsorg och stöd. I Sverige är det inte reglerat vilken personaltäthet som förskolan ska ha. Skolverket skriver att det viktigaste för en god kvalitet i förskolan är personalens utbildning och kompetens. Det finns inte heller några lagstadgade fasta gränser för hur stora barngrupperna får vara, men det finns riktmärken. För barn som är 1–3 år är riktmärket för barngruppens storlek 6–12 barn. För barn som är 4–5 år är riktmärket 9–15 barn. Norge har fattat beslutet att införa en lagstadgad bemanningsnorm som började gälla 2018. Enligt normen får det vara max tre barn per anställd på en småbarnsavdelning och sex barn per anställd på en storbarnsavdelning för att försäkra att alla barn har tillräckligt med vuxna omkring sig. Regeringen borde överväga att tillsätta en utredning som undersöker möjligheterna att införa en bemanningsnorm i förskolan.
Inlämnande och förnyelse av registerutdrag
13. Riksdagen beslutade våren 2021 att registerutdrag vid anställning inom skolväsendet endast ska visas upp och sedan noteras som klanderfritt. Sverigedemokraterna anser i likhet med Skolverket att begäran om inlämnat registerutdrag är en viktig del av skolans säkerhetsarbete och att barnperspektivet väger tyngst i denna fråga. Det är av stor vikt att det finns en väldokumenterad historik för uppföljning om någon oegentlighet uppstår. Den mänskliga faktorn öppnar för fusk och personliga bedömningar i en fråga som kan vara av avgörande betydelse för enskilda elevers väl och ve. Av denna anledning anser Sverigedemokraterna att de tidigare reglerna för inlämnande av registerutdrag ska återinföras och att utdragen ska omfatta fler brottskategorier. Registerutdragen bör även förnyas årligen precis som i annan verksamhet som rör barn. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga inlämnade, årligen förnyade och mer omfattande registerutdrag.
Utvidgad registerkontroll
14. Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll bör utvidgas till att även omfatta chaufförer som transporterar barn kopplat till förskolans verksamhet. En obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas av förskolan minskar risken för att någon som tidigare dömts för exempelvis sexualbrott kommer i kontakt med barn. Därmed skulle skyddet stärkas ytterligare för barn i förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga utvidgad registerkontroll.
Krafttag mot tystnadskulturen
15. Den svenska förskolan lider likt många andra verksamheter av problem med den organisatoriska tystnaden. Offentliganställda ska känna trygghet i att delge viktig och relevant information till lokala beslutsfattare och snarare premieras för denna insats. Sverigedemokraterna anser att krafttag behöver tas för att motverka den rådande tystnadskulturen inom den svenska förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga krafttag mot tystnadskulturen.
Undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser
16. I början av 2020 drabbades Sverige och världen av covid-19-pandemin. Samtidigt som Folkhälsomyndigheten uppmanade till distansering och att stanna hemma vid minsta symptom var landets förskolor fortsatt tvingade att ta emot barn minst 15 timmar per vecka i enlighet med rådande lagstiftning. Sverigedemokraterna föreslår att rätten till förskola om 15 timmar per vecka för barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldralediga, vilket regleras i 8
kap. 6
§ skollagen, tillfälligt och på initiativ av huvud
­
mannen inte ska kunna tillämpas under en tid. Ett dylikt beslut ska kunna gälla så länge som allmän smittspridning råder enligt Folkhälsomyndigheten och/eller så länge som Arbetsförmedlingen har paus för aktivitetsrapportering för arbetssökande och bedriver utbildning och andra gruppaktiviteter på distans. Detta innebär att friska barn, som normalt vistas på förskolan upp till 15 timmar per vecka (eller mer i de fall huvud
­
mannen lokalt beslutat om längre vistelsetid), till vårdnadshavare som är arbetssökande eller föräldralediga i stället stannar hemma, vilket innebär ett minskat tryck på barn
­
omsorgen och en minskad risk för smittspridning. Undantag gäller som vanligt för exempelvis barn med speciella behov och vårdnadshavare med funktionsvariation med mera i samråd med huvudmannen. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser.
Minskat antal lagfästa timmar
17. Situationen på våra förskolor runt om i landet har länge varit alarmerande med växande barngrupper och svårigheter att rekrytera utbildad personal. Detta har resulterat i att vi har misslyckats med att ge våra barn den bästa tänkbara omsorgen, tryggheten och stimulansen för deras utveckling och lärande. Det är Sverigedemokraternas grundläggande uppfattning att förskolan främst ska vara till för de barn vars föräldrar arbetar eller studerar. Sveriges kommuner står inför stora utmaningar och svårigheter att på sikt kunna säkra och trygga de grundläggande delarna i vår välfärdsstat. Vi behöver därför modifiera och revidera de delar i 8
kap. 6
§ skollagen som stipulerar att kommunerna ska erbjuda barnomsorg minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan till de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Sverigedemokraterna ser det som nödvändigt att sänka detta krav på våra kommuner till två timmar per dag eller 10 timmar i veckan för att säkra omsorgen, tryggheten och stimulansen för de barn som är i behov av en förskoleplacering. Regeringen borde överväga att utreda möjligheten att minska antalet lagfästa timmar för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga.
En individanpassad förskollärarexamen
18. Att läsa till förskollärare tar i normalfallet ca tre och ett halvt år, vilket motsvarar 210 högskolepoäng. För den som varit barnskötare i minst fem år finns möjligheten att på distans studera med förlängda terminer i kombination med arbete och därmed bli utbildad förskollärare på ca två och ett halvt år. Det råder stor brist på förskollärare i Sverige. Att sätta sig i skolbänken i två och ett halvt till tre och ett halvt år för att erhålla en relativt låg lön attraherar inte när andra utbildningar av samma längd resulterar i andra yrken med bättre lön och villkor. Precis som många behöriga lärare väljer att arbeta som annat än just lärare, väljer många personer som vore mycket lämpliga att arbeta som förskollärare ett annat yrke på grund av de långa studierna.
För att göra yrket mer attraktivt föreslår Sverigedemokraterna att man utreder möjligheten till en förkortad förskollärarutbildning som ändå håller samma kvalitet. På samma sätt som Linnéuniversitetet i Växjö kan erbjuda en ett år kortare utbildning om du tidigare arbetat som barnskötare i minst fem år, kan man med ett personligt test och utvärdering av kandidaten konstatera vilka förkunskaper som finns för utformning av en individanpassad utbildning på distans. Med individanpassad studietakt av samma kvalitet som den ordinarie kan kandidaten i slutändan erhålla en examen som förskollärare på betydligt kortare tid än tre och ett halvt år. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga en individanpassad förskollärarexamen.
Framtidens förskola
19. Utvecklingen i förskolan är i otakt med de allt högre ambitionerna eftersom många i personalen saknar adekvat utbildning och arbetssituationen är pressad. I enlighet med flertalet forskare och pedagoger anser Sverigedemokraterna att det – mer än 50 år efter den historiska Barnstugeutredningen – är hög tid att tillsätta en utredning om den svenska förskolan med uppdraget att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för en förskola värd namnet över hela landet. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga att tillsätta en utredning om förskolan.
Nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen
20. Ett alternativ till förskolor är pedagogisk omsorg. Trots att denna form av omsorg är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan är den inte uppmärksammad i samma utsträckning som förskolan. En problematik är det professionella dilemmat, eftersom verksamheten oftast drivs i personalens eget hem, samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk. Utgångspunkten ska alltid vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis ett års ålder möta omvärlden i en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför är pedagogisk omsorg vid sidan av förskola eller hemmavistelse ett viktigt alternativ för att upprätthålla valfrihet för varje barn.
Det finns därför behov av att inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på jämförbara krav på hur den pedagogiska omsorgen ska bedrivas och verksamheten erbjuda likvärdiga möjligheter oavsett var omsorgen bedrivs. Enligt Skolverket ska förskolans läroplan vara vägledande. Den är alltså inte bindande för pedagogisk omsorg. Skollagen (2010:800) tar i kapitel 25 upp vissa premisser som ska gälla pedagogisk omsorg. Det finns även allmänna råd daterade 2012 för pedagogisk omsorg, vilka förmedlas via Skolverket. Råd är bra, men otillräckliga. Större likvärdiga möjligheter behöver ges. I enlighet med en av slutsatserna i Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (U
2018:08) anser Sverigedemokraterna att de allmänna råd som Skolverket ger ska förtydligas och göras om till föreskrifter av närmast berörd myndighet. Valfriheten och mångfalden ska värnas och Sverigedemokraterna motsäger sig ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg och menar att framtida verksamhet i stället ska ha tydligare regelverk att förhålla sig till. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen.
Pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell
21. Sverigedemokraterna anser att pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell oavsett huvudman eftersom insynen i verksamheten är begränsad. Konfessionell inriktning ska således inte tillåtas inom pedagogisk omsorg. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk omsorg.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)