Jämförelse 9ebb21b6f857d871be82a5d0 Underlagets kontrollsumma: 853f63c244d5ff93c3e9978dc18ce93770d7998ca557604efee1ff39268aa9ef Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022622: Migration === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022622 Motion till riksdagen 2023/24:2622 av Anders Ygeman m.fl. (S) Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om A1-intygen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna intentionerna i bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten inte ska gälla i verksamheter där det finns en rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten i övrigt bör ses över och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och tydligare ansvar i arbetet med att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 734 916 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 892 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 151 013 ±0 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 839 291 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 400 450 ±0 Summa 13 808 274 ±0 En stram och långsiktigt hållbar migration Den socialdemokratiskt ledda regeringen ärvde 2014 en liberal migrationslagstiftning som gjorde att Sverige tog emot fler människor på flykt under 2015 och 2016 än vad vår kapacitet och möjlighet till integration klarade av. Därför lade den S ‑ ledda regeringen om migrationspolitiken till att bli en av de stramaste i EU. Med ny migrationslag ­ stift ­ ning på plats där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel och en bosättningslag som fördelar det svenska mottagandet jämnare över hela landet har ett paradigmskifte skett och Sverige har nu en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, som upprätthåller asyl ­ rätten och främjar integration. 2021 var antalet asylsökande det lägsta på tjugo år och Sveriges andel av det totala antalet asylsökande till EU har minskat från 12 procent, till 3 procent under de senaste fem åren. Med undantag för flyktingvågen på grund av Rysslands olagliga krig i Ukraina, som lett till ett ökat antal flyktingar därifrån, har antalet flyktingar i övrigt fortsatt att vara lågt. En utveckling som ska ses mot bakgrund av att EU-länder i södra och centrala Europa har fått se ett betydande inflöde av flyktingar från Afghanistan, Pakistan, Mellanöstern och Nordafrika där det totala antalet flyktingar under 2023 beräknas nå nya rekordnivåer. I ljuset av detta är det tydligt att den omlägg ­ ning av migrationspolitiken som den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde efter 2015 har fått effekt. För att uppnå målet om en långsiktigt hållbar migration till Sverige, ett värdigt mottagande och en bra integration krävs ett kontrollerat mottagande av asylsökande och personer med tillfälligt skydd . Ansvaret för att värna människors rätt att söka skydd från krig och förföljelse, är mycket ojämnt fördelat inom EU. Vissa länder får ta ett mycket stort ansvar medan andra länder fortsätter att ta ett betydligt mindre ansvar. Det inter ­ natio ­ nella kvotflyktingsystemet är en humanitär angelägenhet för hela världen. Sverige bör, liksom övriga länder inom EU, ta sitt internationella ansvar för att detta system ska kunna upprätthållas. I arbetet med en stram migrationspolitik är det rimligt att prioritera mottagande av kvotflyktingar framför att fortsätta med en liberal politik för arbetskraftsinvandring där mångdubbelt fler invandrare får komma till Sverige och arbeta inom låglönebranscher eller utnyttjas som svart arbetskraft. Regeringen har under 2023 gjort en väsentlig neddragning av antalet kvotflyktingar till Sverige. Man kan naturligtvis alltid diskutera var en rimlig nivå för mottagandet av kvotflyktingar bör ligga. Många EU-länder tar emot mycket få kvotflyktingar. Även här borde fördelningen av antalet kvotflyktingar bättre motsvara ländernas storlek och ekonomiska styrka. Fler länder inom EU borde ta emot fler kvotflyktingar. Det gäller särskilt länder som har få asylsökande. Mot den bakgrunden tycker vi socialdemokrater att antalet kvotflyktingar ska ses mot bakgrund av det totala antalet asylsökande. Vi anser därför, under förutsättning att den restriktiva och ordnade migrationspolitiken som slogs fast år 2015 ligger kvar, att vi bör kunna ta emot fler kvotflyktingar för vidarebosättning. Därför föreslår vi att 200 miljoner kronor tillförs anslaget 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottande, jämfört med regeringens förslag i utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Återupprätta den förra regeringens arbete med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen Moderaterna införde 2008 världens mest marknadsbaserade lagar för arbetskrafts ­ invandringen. Det har gynnat oseriösa företag, blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk och bidragit till att personer som fått skydd i Sverige inte har kommit i arbete. Den förra S ‑ regeringen tog flera viktiga initiativ för att bättre reglera och strama upp arbetskraftsinvandringen, bland annat genom Krav på bindande anställningsavtal för att beviljas ett arbetstillstånd Krav på företagen att anmäla till ansvarig myndighet om man försämrar avtalsvillkoren Skärpta kontroller av arbetstillstånd Fördubblade straffavgifter för företag som fuskar med arbetstillstånden och utökade möjligheter för polisen att genomföra arbetsplatsinspektioner Försörjningskrav vid anhöriginvandring Beslutat om proposition för höjt lönegolv vid arbetskraftsinvandring – vilken riksdagen antog den 30 november 2022 Tillsatte en utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring (arbetsmarknadsprövning) och avskaffat spårbyte. Det påbörjade reformarbetet på detta område behöver fortsätta med fler åtgärder: I det så kallade Tidöavtalet uttrycker regeringen och Sverigedemokraterna kraftigt höjda ambitioner för att begränsa arbetskraftsinvandringen. Till en del överensstämmer det med den socialdemokratiska regeringens påbörjade arbete med att strama upp regel ­ verket och begränsa möjligheten för oseriösa arbetsgivare som med dåliga villkor utnyttjar arbetskraft från tredje land. Tyvärr är de åtgärder som regeringen vidtagit helt otillräckliga för att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen. Den föreslagna höjningen av försörjningskraven för arbetskraftsinvandrare från 1 november 2023 om att ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen i Sverige (ca 27 360 kr i månaden) kommer enligt regeringens egna beräkningar bara minska antalet arbetskrafts ­ invandrare med cirka 2 000 personer per år. Några andra åtgärder för att minska antalet arbetskraftsinvandrare och låta svenska jobb i första hand gå till de som bor i Sverige har regeringen inte presenterat. Däremot har man meddelat att man avser att införa en rad undantag för ett antal yrken som inte kommer att påverkas av försörjningskravet. Vi hade behövt högre försörjningskrav, färre undantag och en behovsprövning för att minska den oseriösa arbetskraftsinvandringen. Därför måste år 2023 betraktas som ett förlorat år i kampen mot oseriösa arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad. Inför ett nytt effektivt system för arbetsmarknadsprövning Det förlorade år som 2023 hittills varit för arbetet mot arbetslivskriminalitet och utnytt ­ jande av invandrad arbetskraft måste nu vändas och nya initiativ tas. Socialdemokraterna har tidigare påtalat att den viktigaste reformen inom migrationsområdet handlar om att städa upp efter Moderaternas avreglering av arbetskraftsinvandringen som infördes 2008. Avregleringarna har lett till att nästan en kvarts miljon arbetstillstånd beviljats, varav merparten varit till yrken utan krav på högre utbildning eller där det råder brist på arbetskraft. Den socialdemokratiska regeringen införde krav på bindande anställningsavtal, skärpta kontroller och fördubblade sanktionsavgifter för arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft utan arbetstillstånd. Men mer behöver göras. Bland annat krävs åtgärder för att komma tillrätta med den allmänna löne- och villkorsdumpning som sker inom många yrkesgrupper. Vi behöver skärpa och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt införa ett försörjningskrav som motsvarar 100 procent av medianlönen i Sverige, etablera en arbetsmarknadsprövning och skärpa sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befint ­ liga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbets ­ tagare, bland annat genom att skapa ett nytt system som fokuserar på att möta de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. Den utredning som S ‑ regeringen tillsatte 2022 för att bland annat analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring kan utformas, ta ställning till hur systemet med så kallat spårbyte kan avskaffas samt ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras, var en mycket viktig utredning och central för att få fram lagförslag som skulle kunna ha en avgörande inverkan för att bryta arbets ­ kriminaliteten och utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Regeringen har i sina nya direktiv slopat uppdraget hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbets ­ kraftsinvandring skulle kunna utformas. Den nya utredaren fick i stället i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskrafts ­ invandringen, bland annat genom att föreslå regleringar som innebär att det ska krävas en heltäckande sjukförsäkring avseende hälso- och sjukvård och en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd, men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper samt att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Dessutom förlängs utredningstiden och uppdraget ska i stället i sin helhet redovisas senast den 31 januari 2024. Regeringens nya strategi skapar ett system med hål där regeringen själva kan besluta om vilka yrken som ska utsättas för lönedumpning och att arbetskraft hämtas från andra sidan jorden. I och med att utredningen förlängs kommer det att ta mer än 1,5 år innan de eventuella förbättringar som dessa medför kan bli verklighet. Till dess kommer arbetskrafts ­ invandringen till Sverige ligga kvar på en hög nivå. Socialdemokraterna vill därför återgå till den strategi för att bekämpa fusket och utnyttjandet som gällde före valet 2022. Vi vill att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige att jobb som kräver kort eller ingen utbildning alls i första hand ska gå till arbetslösa personer som redan bor i Sverige att man återinför en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandrare. Vi vill komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och stoppa lönedumpningen. Ett första steg skulle kunna vara att använda den nya lagen och införa lönegolv. öka trycket på oseriösa arbetsgivare och införa tuffare förhandskontroller av företag som ansöker om tillstånd för arbetskraftsinvandring. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av arbetsgivare som missköter sig ska ha rätt till skadestånd. Förstärk kontrollen av A1-intygen Regeringen gav i februari 2022 Försäkringskassan i uppdrag att redovisa hur man inom myndigheten arbetar med att kontrollera A1-intyg – det intyg som används inom EU/EES för att visa vilket lands socialförsäkringssystem en individ tillhör. Uppdraget var en del i regeringens satsning för att motverka arbetskriminalitet. Redovisningen visade att mer behöver göras för att stärka kontrollen av A1-intyg. Det är inte rimligt att det idag inte motkontrolleras var sociala avgifter erläggs för en individ eller om det överhuvudtaget erläggs avgifter. Det är alldeles för lätt för en oseriös aktör att konkur ­ rera genom att inte betala avgifter. Bristen på kontroller drabbar idag såväl seriösa företag och enskilda anställda som vårt gemensamma välfärdssystem. Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att införa nödvändiga kontrollsystem för att förhindra fusk och utnyttjande från utländska arbetsgivare i deras användning av A1-intyg. Samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd Vi vill införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehålls ­ tillstånd. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare för att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhälls ­ kunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Utredaren ska bland annat föreslå hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras och föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Utredningen presenterade sitt uppdrag i betänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) den 29 maj 2023 och har varit föremål för en remissbehandling fram till den 20 september 2023. Vi är positiva till utredningens förslag och vi anser att regeringen bör kunna gå vidare med förslagen och återkomma till riksdagen med en proposition. Avveckla EBO Ordningen med EBO infördes 1994 genom lagen (1994:137) om mottagande av asyl ­ sökande med flera. Syftet med reformen var bland annat att mottagandet skulle präglas av valfrihet och ökat eget ansvarstagande. EBO under asyltiden har sedan det infördes berörts i flera utredningar. I betänkandet Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55) konstaterades att de negativa effekterna av det egna boendet översteg de positiva. För att komma tillrätta med de negativa konsekvenserna av eget boende föreslogs i betänkandet Etablering i Sverige – möjligheter och ansvar för individ och samhälle (SOU 2003:75) bland annat att den särskilda bostadsersättningen för dem som valde att bo i eget boende skulle tas bort. I enlighet med utredningens förslag begränsades därför ersättningen år 2005. Redan i början av 2020 begränsade regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, så kallat EBO, i områden med socioekonomiska utmaningar. Ändringarna har dock hittills haft begränsad effekt. I september 2021 tillsattes också en utredning som bland annat har i uppdrag att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på så kallade mottagningscenter under den första tiden i Sverige kan utformas. Utredningen lämnade hösten 2022 delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64). Förslagen remissbehandlades under våren 2023 och regeringen bör kunna gå vidare med förslagen utan dröjsmål. Vi socialdemokrater vill avveckla EBO och har varit pådrivande för att denna boende ­ form för asylsökande ska avvecklas under många år. Tidigare har detta inte varit möjligt då motståndet i riksdagen varit stort. Under 2022 gav den socialdemokratiska regeringen utredningen ett tilläggsdirektiv för att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att uppnå detta. Det kan exempelvis handla om att avskaffa dagersättningen under asyltiden om man inte bor i Migrationsverkets boenden. En avveckling av EBO skulle bidra till bättre förutsättningar för integration och till en jämnare fördelning av ansvaret för mot ­ tagandet av nyanlända mellan landets kommuner. Den 22 juni 2023 fick utredningen ett utvidgat uppdrag och en förlängd utredningstid till den 31 maj 2024. Vi motsätter oss inte att utredningen får ytterligare tilläggsuppdrag, men det är inte bra om konsekvensen blir att den angelägna reformen, om att avveckla EBO och ersätta det med en ny ordning för det initiala mottagandet, försenas. Detta bör tillkännages regeringen. Värna intentionerna med bosättningslagen Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosätt ­ ningslagen) som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att kommunerna är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Riks ­ revi ­ sionen har i december 2021 presenterat en granskning av bosättningslagen och gör den samlade bedömningen att intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden har uppnåtts. Vi står fortsatt upp för bosättningslagen, som fördelar mottagandet jämnt mellan kommun ­ erna i landet, men är även öppna för att förändringar och förbättringar av lagen kan behöva göras över tid, så länge det bidrar till ett rättvist mottagande av nyanlända i hela Sverige. Fler som har fått avlägsnandebeslut ska återvända Förtroendet för migrationspolitiken och det svenska mottagandet är beroende av att de som får skydd i Sverige ska stanna och bli en del av samhället och de som får ett avslag ska lämna landet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sedan 2014 vidtagit åtgärder för att öka återvändandet av personer med avlägsnandebeslut. Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att verkställa fler beslut om av- och utvisning och förvarskapaciteten har mer än fördubblats sedan 2014. Ett återvändandemål antogs också av den socialdemokratiska regeringen som innebär att återvändandet skulle öka med 50 % 2023 jämfört med år 2021. Den socialdemokratiska regeringen beslutade även att upprätta återvändandecenter för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Sedan 2014 har cirka 100 000 personer som inte haft rätt att vistas i landet återvänt. Sverige ligger över genomsnittet i EU och har både fler till antalet och andelen åter ­ vändande än exempelvis Danmark under 2021. Vi behöver intensifiera arbetet med åter ­ vändande av dem som har ett avlägsnandebeslut. Detta är en förutsättning för att bevara legitimiteten i migrationspolitiken och för att stärka förutsättningarna för integra ­ tion för dem som får uppehållstillstånd i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställ ­ bart beslut om avvisning eller utvisning. Utredaren ska bland annat ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar för att kunna verkställa ett avlägsnande ­ beslut, ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver ytterligare befogenheter i arbetet med verkställighet, ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas samt ta ställning till om Migrationsverket ska kunna lagra och söka på biometri i fler fall än i dag. Utredningen har i augusti 2023 fått tilläggsdirektiv av regeringen om översyn av regelverket för inre utlänningskontroll, ändringar i preskriptionstid för avlägsnandebeslut och ökad användning av DNA-analyser m.m. Det är bra med ytterligare utredningsuppdrag, men det är otillfreds ­ ställande att tilläggsdirektiven nu försenar utredningen med upp till ett år. Uppdraget ska nu slutredovisas den 30 september 2024 istället för som tidigare den 31 oktober 2023. Riksdagen kommer nu först som tidigast att kunna behandla regeringsförslag på detta område under 2025. Regeringen har under sitt första år försökt sätta bilden av att man har höjt ambitions ­ nivåerna inom migrationspolitiken. Detta har dock inte märkts av när det gäller målsätt ­ ningarna för berörda myndigheters verksamheter. Regeringen har exempelvis valt att ta bort den tidigare regeringens uppsatta mål för återvändandeverksamheten. Därmed saknar berörda myndigheter tydliga mål att arbeta mot. Vi socialdemokrater anser att det bör finnas fler tydliga målsättningar för återvändandeverksamheten, i likhet med den förra regeringens mål om att öka återvändandet med 50 % under åren 2021–23. Detta bör tillkännages regeringen. Bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrations ­ politik. En förutsättning för ett effektivt återvändandearbete är att det etableras bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer liksom att antalet förvarsplatser ökar. Det är ett strukturellt arbete som kräver en rad olika insatser och som behöver fortsätta under kommande år. Det är bra att regeringen ger tilläggsdirektiv till utredningen, såsom möjligheter till förbättrade inre utlänningskontroller, mer effektivt användande av biometriska uppgifter, preskriptionstider och möjligheter att använda DNA-analyser i syfte att stärka återvändandeverksamheten. Att möjliggöra återvändande på ett rätts ­ säkert sätt är bra och att i det sammanhanget reda ut gränserna för detta är inget vi motsätter oss. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att i viss utsträckning kunna villkora bistånd med vissa krav på att man tar emot sina egna medborgare. Men det är också viktigt att Sverige bedriver ett aktivt arbete i samarbete med de länder som ska återta sin medborgare. Vi välkomnar att det återvändandeavtal som tecknats med Irak gällande möjligheten att utvisa med tvång nu ger resultat. Att EU gemensamt kan agera i likhet med det tecknade avtalet under den förra socialdemokratiska regeringen, är bra och viktigt för ett fungerande återvändande för dem som saknar asylskäl. Däremot saknar vi mer åtgärder på plats. Regeringens hållning att enbart fokusera på att straffa länder med bland annat minskat utvecklingsbistånd är ohållbar. Vi behöver lära av de länder som har varit lyckosamma med åtgärder på plats i landet, som exempel ­ vis Norge. De har ett system med sambandspersoner på plats som bidrar till att förbättra kommunikationen och öka förståelsen för den norska politiken. Det handlar om att vi ska kunna se ”båda sidor” – att vilja arbeta tillsammans med mottagarländerna och inte hota oss fram. Ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig Rysslands illegala invasion av Ukraina innebar den största flyktingkrisen sedan andra världskriget i Europa. För att säkra ett ordnat mottagande av och stöd till ukrainare på flykt tog den socialdemokratiska regeringen skyndsamt fram en plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd samt lagstiftning för jämnare fördelning av mottagandet i hela landet. Då kriget väntas fortsätta även under 2024 och kanske ännu längre, behöver Sverige förbereda sig på att de ukrainska flyktingarna kommer att stanna här under en längre tid. Det kommer i sin tur kräva att man ser över vilka anpassningar som behöver göras för att de ukrainska flyktingarnas vistelse och tillfälliga skydd i Sverige blir så bra som möjligt, både för flyktingarna och för det svenska samhället. Nej till återinförande av begreppet ”bristande vandel” i svensk migrationslagstiftning Regeringen har meddelat att man avser att utreda förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar från Sverige på grund av bristande vandel. Med bristande vandel avser man förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. Begreppet bristande vandel fasades ut ur utlänningslagen 1989 med motiveringarna att det inte längre användes i den praktiska tillämpningen och att begreppet ansågs obsolet. Vi anser, mer än 30 år senare, att begreppet bör anses som förlegat och inte längre bör tillämpas i modern rättstillämpning. En stram migrations ­ lagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på olika skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt. När människor tvingas, luras eller hotas i syfte att utnyttjas på olika sätt, till exempel för sexuella ändamål, innebär det en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det var därför som sexköpslagen infördes och den har varit framgångsrik mot bland annat sextrafficking. Trots det hamnar varje år ett antal traffickingoffer i Sverige för att ”säljas för sexuella ändamål”. Vi motsätter oss att prostituerade brottsutsatta likställs med brottslingar såsom gängkriminella. Vi står upp för rättsstatens principer och kvinnors rättigheter. Vi avvisar därför sådana förslag som har sin grund i tveksamma moraliska värderingar om levnadssätt eller regelefterlevnad. I utlänningslagen och i andra lagar som rör migration bör det vara tydligt att det är brottsliga handlingar som kan leda till att man inte beviljas uppehållstillstånd eller kan utvisas ur landet. Regeringen har hittills inte lagt något utredningsförslag, men vi utgår från att ett sådant förslag fortfarande kan bli aktuellt på det migrationspolitiska området. Utökat informationsutbyte mellan myndigheter – nej till angiverilagstiftning Den tidigare socialdemokratiska regeringen arbetade aktivt med åtgärder för att mot ­ arbeta skuggsamhället och för att återvändandet av personer som inte fått sin asyl ­ ansökan beviljad ska öka. Fler än 94 000 före detta asylsökande lämnade landet under åren 2014–2022 och Sveriges andel återvändanden låg efter genomförda åtgärder över genomsnittet i EU. År 2022 hade dessutom förvarskapaciteten fördubblats sedan 2016. Den socialdemokratiska regeringen arbetade vidare aktivt för att ursprungsländer ska ta emot sina medborgare och för ett mer effektivt återvändande. I arbetet för att få till stånd avtal och överenskommelser utesluts varken att handel, visering eller bistånd används som verktyg. Polismyndigheten har fått utökade möjligheter att utföra arbets ­ platskontroller och fler verktyg att använda vid inre utlänningskontroll, såsom ansikts ­ igenkänning och fingeravtryck för identifiering. Statliga och kommunala myndigheter samt de som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen bör ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än i dag. Det finns ett omotiverat glapp mellan de undersökta statliga myndigheternas uppdrag och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra det. Förslag om möjligheter att utöka informationsutbytet presenterades i en departementsskrivelse om Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). Vi socialdemokrater anser att informationsutbytet bör öka och att förslagen i departementsskrivelsen i allt väsentligt bör kunna genomföras. Sverige ska ha ordning och reda i mottagandet och fler ska återvända. Vi vill se ökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att motarbeta skugg ­ samhället och för att återvändandet av personer som fått avslag på sin asylansökan ska öka. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten försvåras möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. I de fall där det finns en rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård ska informationsplikten inte gälla. Frågan om undantag från informationsplikten i övrigt bör utredas. Vår utgångspunkt är att informa ­ tionsplikten inte ska omfatta situationer när en person vänder sig till en myndighet eller kommun i syfte att komma i åtnjutande av en rättighet som personen i fråga eller hans eller hennes barn skulle kunna vara berättigad till enligt gällande rätt. Socialdemokraterna är emot en utveckling där vi i vår lagstiftning bidrar till ett angiverisamhälle där lärare och vårdpersonal tvingas lägga tid på angiveri istället för på sina jobb. Vi är därför motståndare till att införa en anmälningsplikt som innebär skyldighet för anställda myndighetspersoner i staten och i kommunerna att anmäla om en person vistas i Sverige utan tillstånd. En sådan lag riskerar dessutom att förstärka den mycket ansträngda personalsituationen inom vård, skola och omsorg då många anställda kommer att vilja söka sig till andra yrken på grund av att man inte vill ägna sig åt angiveri på arbetsplatsen. Vi socialdemokrater avvisar därför de planer som kommer till uttryck i regeringens och Sverigedemokraternas senaste tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt åter ­ vändande ­ verksamhet (Ju 2022:12). Vi beklagar att regeringen i tilläggsdirektiven angående utökat informationsutbyte till utredningen inte valde att tydliggöra att välfärden – sjukvården och utbildningsväsendet – ska undantas från informationsplikten. Stoppa fusket och tydligare ansvar i arbetet för att förebygga välfärdsbrott Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygg ­ het och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottslig ­ heten. Den förra socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. I BP 2022 aviserades inrättandet av en ny myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt fusk. Den nuvarande regeringen har fortsatt det arbetet och den nya Utbetalnings ­ myndig ­ heten kommer att inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) den 6 september 2023. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland anat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Regeringen bör utan dröjsmål bereda dessa förslag vidare för beslut i riksdagen. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra. Anders Ygeman (S) Åsa Eriksson (S) Ola Möller (S) Sanne Lennström (S) Kalle Olsson (S) Jessica Rodén (S) Zara Leghissa (S) === HC023028: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023028 Motion till riksdagen 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka den ekonomiska familjepolitiken och stötta de barnfamiljer som drabbats hårt av krisen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja barnbidraget med 200 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta tilläggsbidraget i bostadsbidraget med en ersättning på 40 procent av bidragsbeloppet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den överlåtelse av föräldrapenning som infördes den 1 juli endast ska kunna överlåtas av ensamstående föräldrar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den överlåtelse av föräldrapenning som infördes den 1 juli ska begränsas till 60 dagar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget i syfte att ersätta det med ett mer träffsäkert familjepolitiskt stöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från den statliga BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag och underhållsstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 32 048 147 4 463 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 765 281 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 753 953 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 123 300 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 6 637 908 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 747 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 3 440 176 906 000 Summa 104 531 449 5 369 000 En generell välfärd som omfattar alla familjer Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Vi har en lång historia av att genom familjepolitiken förenkla vardagspusslet för barn ­ familjer, utjämna ekonomiska villkor, förbättra levnadsförhållanden för barnhushållen och bekämpa barnfattigdomen. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familje ­ politiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar även om alla föds med olika förutsättningar. Den allmänna ekonomiska försämringen och kostnadsfördyringarna har drabbat hushållen hårt. Det gäller i synnerhet barnfamiljerna. De senaste årens prisökningar på över 20 procent har grävt djupa håll i hushållens plånböcker. Resultatet av detta har blivit att fler barn tvingas växa upp i fattigdom. Barnfattigdomen ökar nu därför att fler föräldrar hamnar i ekonomisk utsatthet. Det bästa sättet att bekämpa barnfattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Men den ekonomiska familjepolitikens utjämnande effekt är också nödvändig för att öka jämlikheten, förbättra jämställdheten och minska barnfattigdomen. Den svenska välfärdsmodellen med generell välfärd, ett jämställt föräldraskap och barnperspektivet är grundläggande för den socialdemokratiska familjepolitiken. Alla barn ska kunna växa upp under trygga förhållanden och det är samhällets ansvar att kompensera för alltför ojämlika förutsättningar i livets början. Stötta de barnfamiljer som drabbats hårt av kostnadskrisen I Sverige ser vi tydligt hur kostnadskrisen påverkat landets barnfamiljer. Även om inflationen sjunkit kvarstår höga kostnader för barnfamiljerna. De senaste två årens prisökningar har grävt ett permanent hål i familjernas plånböcker, vilket märks när man ska betala hyran eller matkassen i affären. Jämförbara länder har på olika sätt stöttat barnfamiljerna i krisen genom åtgärder för att hålla nere matpriser, genom barnbonus etc. Sveriges regering har dock stått likgiltig. Mer än varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har haft svårigheter att betala fritidsaktiviteter till barnen. Röda Korset har fyrdubblat sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat. Svenska familjer ska inte ensamma behöva bära hela den kraftiga kostnadsökningen och den ekonomiska otryggheten som det medför. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Därför finns all anledning att särskilt stötta ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Barn- och familjeersättningarna bidrar gemensamt till att stärka barn ­ familjernas ekonomiska situation. Med de prisökningar som drabbat hushållen de senaste två åren kan en LO-familj gå back tusentals kronor varje månad. I det läget prioriterar regeringen hellre skattesänkningar för höginkomsttagare än att stötta barn ­ familjerna – trots att det är viktigare än någonsin att stå på barnfamiljernas sida. Det handlar om prioriteringar och vi har råd att prioritera våra barn. För låginkomstfamiljer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse – särskilt betydelsefullt är barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet. Höj barnbidraget Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är därmed en del av det generella välfärdssystemet. För första gången sedan 2006 höjdes barnbidraget 2018 med 200 kronor. Höjningen gjorde skillnad men Sveriges barnfamiljer står nu inför nya utmaningar och kostnadshöjningar. Ytterligare satsningar behövs. I en barn ­ familj finns många olika behov att möta. Vi socialdemokrater har, sedan valet 2022, vid återkommande tillfällen föreslagit en tillfällig höjning av barnbidraget. Även om pris ­ ökningarna nu stannat av kommer de ekonomiska utmaningarna för barnfamiljerna fortsatt att vara stora. Utgifterna ligger ju kvar på en hög nivå samtidigt som inkoms ­ terna inte alls har följt med i samma utveckling. Därför föreslår Socialdemokraterna att barnbidraget höjs med 200 kr per månad, till en kostnad av cirka 4,5 miljarder kronor. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. Fortsätt förstärka bostadsbidraget Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har höjt inkomstgränserna i bostads ­ bidraget till barnfamiljer och med anledning av coronapandemin har barnfamiljer som har bostadsbidrag fått ett automatiskt ekonomiskt tillfälligt tillskott. Förstärkningarna inom bostadsbidraget har inneburit en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barnfamiljerna. De satsningar som gjorts under den socialdemokratiska regeringen för barnfamiljer med låg ekonomisk standard är av stor betydelse för att bekämpa barnfattigdom, men ytterligare satsningar behövs. Arbetet med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och minska inkomstskillnaderna mellan ensamstående med och utan barn behöver fortsätta. Därför har exempelvis inkomstgränserna i bostadsbidraget och nivåerna i både barnbidraget och underhålls ­ stödet höjts, men ytterligare åtgärder behöver genomföras. För många barnfamiljer är boendekostnaden den största kostnadsposten. För ­ stärkningen av bostadsbidraget har funnits för att hjälpa de barnfamiljer som haft de minsta ekonomiska marginalerna. Nu väljer regeringen att helt sluta betala ut förstärkt bostadsbidrag från och med juli 2025 och minska utbetalningarna med 775 kronor per månad från januari 2025. Dessa familjer kämpar fortfarande med mycket små marginaler och Socialdemokraterna väljer därför att permanenta förstärkningen av bostadsbidraget på en högre nivå, till en kostnad av cirka 900 miljoner kronor. Det skulle ge en familj med maximalt bostadstillägg 2 100 kronor mer per månad från juli och framåt. En mer jämställd föräldraförsäkring I Sverige har vi med stor sannolikhet världens mest generösa föräldraförsäkring. En generös föräldraförsäkring som skapar förutsättningar för och ställer krav på ett jämställt nyttjande av försäkringen bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och samhället i stort. Det är viktigt för svensk ekonomi. Barn behöver en nära relation till båda sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är fortfarande en majoritet av kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj. Bristen på jämställdhet blir tydligare när man får barn. Kvinnor tar ut cirka 70 procent av föräldraledigheten. Föräldraledigheten är än mer ojämställd sett till obetald föräldra ­ ledighet. Det är oftast kvinnorna som arbetar deltid när barnen är små. Detta leder till att kvinnorna får bära tyngden av en sämre karriär, sämre löneutveckling och sämre pension. Majoriteten av landets fattigpensionärer är kvinnor. Detta är inte hållbart. Föräldraförsäkringens regler ger idag en förälder möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den 1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte överlåtas från den ene föräldern till den andre. Vi behöver göra mer för att kvinnor inte ska drabbas hårt ekonomiskt för varje barn och för att föräldraförsäkringen ska nyttjas mer jämställt. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldradagar bör föräldraförsäkringen delas i tre delar. Utöver det bör även en successiv höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen genomföras. Överlåtelse av föräldrapenning Riksdagen beslutade i våras att göra det möjligt för föräldrar att överlåta föräldra ­ penning från och med 1 juli 2024. Regeringen har hastigt genomdrivit denna förändring trots omfattande remisskritik där man uttryckt risk för försämrad jämställdhet, fusk och marknadisering. Vi socialdemokrater är alltid villiga att se över förslag som kan förenkla livspusslet för barnfamiljer. Vi är i likhet med flera remissinstanser oroliga för risken att regeringens förslag till överlåtelse av föräldrapenningdagar kraftigt kommer att försämra möjligheten att nå målet om jämställt föräldraskap. Vi ser allvarligt på risken att föräldraförsäkringen i förlängningen kommersialiseras och nyttjas av barn ­ flickor samt risken för att föräldraförsäkringen utvecklas till ett så kallat nannysystem. Regeringen har inte hörsammat vare sig vår eller remissinstansernas kritik för att förslaget kan leda till att vår svenska föräldraförsäkring blir ett slags vouchersystem. Detta är allvarligt. Vi föreslog därför, i likhet med remissinstansen psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, att möjligheten att överlåta dagar enbart skulle omfatta ensam ­ stående föräldrar. Vi tycker att man, efter en utvärdering av en sådan reform för denna grupp, kunde överväga att gå vidare och utvidga reformen. En begränsad utbyggnad, skulle minska risken för att föräldraskapet blir mer ojämställt samt risken för en till ­ tagande kommersialisering av försäkringen. Ensamstående är dessutom den grupp som mest behöver hjälp med livspusslet. Med anledning av detta skulle dessa vara en rimlig testgrupp för överlåtande av dagar i begränsad omfattning. Vi föreslog också i likhet med utredningen Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) att överlåtelsen skulle begränsas till 60 dagar – inte 90 dagar som riksdagen beslutade. Ekobrottsmyndigheten har varnat för att detta förslag även öppnar upp för möjligheter till både fusk och kriminalitet. Vi ser all ­ varligt på detta och kommer därför följa nyttjandet av dagar noga. Det är anmärknings ­ värt att regeringen trots varningar öppnar upp för ökad välfärdsbrottslighet. Eftersom regeringen valde att gå vidare med förslagen, trots remisskritiken, finns det skäl att vara vaksam inför det nya förslagets effekter. Det är därför angeläget att regeringen följer upp utvecklingen noggrant. Regeringen bör därför ges tillkänna behovet av att följa utfallet av denna förändring, inte minst ur jämställdhetssynpunkt och för att stävja fusk och välfärdskriminalitet. Avskaffa snabbhetspremien i föräldraförsäkringen Den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen infördes på 1980-talet i syfte att ge ekonomiska incitament att skaffa fler barn. Reformen var då vällovlig men erfaren ­ heterna av den har visat sig skapa både negativa hälsoeffekter och ekonomiska effekter för kvinnor. När kvinnor har kort tid mellan förlossningarna har det visat sig att förlossningsskador ökar samt risken för en för tidig födsel. Dessa negativa hälsoeffekter är tillräckliga skäl för att ta bort denna ekonomiska uppmuntran till att snabbt skaffa ytterligare ett barn. Snabbhetspremien bör i enlighet med utredningen En modern föräldraförsäkring (SOU 2017:101) avskaffas genom att ta bort snabbhetspremien i 12 kap. 29 § socialförsäkringsbalken. Ett borttagande kan leda till att kvinnor i större utsträckning arbetar heltid mellan graviditeterna, vilket skulle kunna öka den ekonomiska självständigheten för kvinnor, på kort och på lång sikt. De ekonomiska besparingar som blir effekten av denna förändring bör läggas på andra förbättringar inom föräldraförsäkringen. Se över flerbarnstillägget Flera utredningar samt Riksrevisionen har påpekat att flerbarnstillägget med dagens utformning inte är tillräckligt ekonomiskt träffsäkert. Det är även ett bidrag som trappas upp ju fler barn du skaffar, vilket kan skapa felaktiga incitament och medverka till ökad segregation som försenar föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier. Ett avskaffande av flerbarnstillägget skulle således frigöra betydande summor till mer träffsäkra satsningar som säkerställer att barnfattigdomen inte ökar och dessutom förbättra möjligheterna till en god integration – inte minst för kvinnor. Vi social ­ demokrater menar att det nu är dags att se över flerbarnstillägget i syfte att helt eller i delar avskaffa det och samtidigt se över vilka andra stödformer som skulle kunna införas som ger ett mer träffsäkert ekonomiskt stöd för utsatta barnfamiljer, till exempel för ensamstående. Detta bör tillkännages regeringen. Modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning Den statliga utredningen Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31) har lämnat ett antal förslag för att modernisera, renodla och förenkla regelverket och göra det mer lättöverskådligt för föräldrarnas skull, för att minska utrymmet för fusk, för att undvika felaktiga utbetalningar samt för att stärka möjligheterna till kontroll. Remissinstanserna har varit till övervägande del positiva och förslagen ligger väl i linje med hur vi socialdemokrater anser att reglerna bör reformeras. I sitt delbetänkande VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41) föreslår utredaren att det ska införas en ny ersättning för föräldrar till barn med sjukdom eller funktions ­ nedsättning som, när det behövs, ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Det kan till exempel gälla när föräldern måste gå från jobbet för att medverka i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder i förskola, skola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Det kan exempelvis gälla föräldrar till barn med diabetes eller NPF-diagnoser. Även detta förslag ligger väl i linje med hur vi social ­ demokrater anser att reglerna bör reformeras. Förslagen från båda dessa utrednings ­ betänkanden bör kunna ligga till grund för en proposition, vilket bör tillkännages regeringen. Minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet i bostadsbidrag och underhållsstöd Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäkringskassan. Betalningsskyldigheten i reglerna för underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den nuvarande inkomst de har inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med två år tidigare betalar inte heller alltid de betalningsbelopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut. En statlig utredning (BUMS) har i betänkandet Träffsäkert – införande av månads ­ uppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet bland annat, mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet, föreslagit att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvudregel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna när det är möjligt. Utredningens förslag har remitterats och förslagen bör kunna genomföras utan dröjsmål. Regeringen skrev i budget ­ propositionen för 2024 att man hade ambitionen att kunna gå över till att använda månadsuppgifter vid beräkning av både bostadsbidrag och underhållsstöd från 2026. I budgetpropositionen för 2025 nämns inget om detta. Därför återupprepar vi vårt krav från förra året om att en sådan övergång borde kunna genomföras skyndsamt och påbörjas under år 2025. Detta bör tillkännages för regeringen. Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten. I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen och Försäkringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen. Bara Försäkringskassans ökade kontroller av ersättning vid vab ledde till återkrav på nära 85 miljoner kronor under 2022. Ett viktigt steg togs i samband med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten, en myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Myndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidrags ­ brottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) den 6 september 2023. Utredningen har därefter remissbehandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland anat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkrings ­ kassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra. Anders Ygeman (S) Sanne Lennström (S) Åsa Eriksson (S) Ola Möller (S) Jessica Rodén (S) Arber Gashi (S)