Jämförelse 9eae30884b3e603aac7c798a Underlagets kontrollsumma: 5a13ab2dd9c82f553ceb8b0ea6f5d6a217d94612030cbca25b2f2a0c600f7490 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB02771: Införande av ett konkurrenskraftsindex === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02771 Motion till riksdagen 2023/24:771 av Larry Söder (KD) Införande av ett konkurrenskraftsindex Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör få i uppdrag att utreda ett konkurrenskraftsindex i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett konkurrenskraftsindex bör tillämpas vid utredning av ny lagstiftning och nya skatter som påverkar näringslivets konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det svenska näringslivet blir över tid alltmer internationellt. Den svenska marknaden är i många avseenden helt sammanflätad med andra länders genom import och export, och prissättning av varor sker på en internationell marknad. Det är en utveckling som är positiv och som under lång tid har bidragit till såväl utveckling som välstånd i såväl vårt land som vår omvärld. En internationell prissättning innebär dock att nationella avvikelser från konkurrent ­ länder gällande kostnader får en allt större betydelse för konkurrenskraften. Har svenska företag dyrare kostnader för tillverkning, transporter, arbetskraft, punktskatter eller annat, samtidigt som priset sätts på en internationell marknad, minskar möjligheterna att konkurrera. På sikt kan det driva konsumtion, företagande och jobb ut ur landet. Vid införandet av lagar, regler och skatter görs ofta en konsekvensbeskrivning. Denna tar dock oftast bara hänsyn till den föreslagna förändringen och inte till den samman ­ vägda konkurrenskraften. Alltså om en ny punktskatt X införs så beräknas den innebära en ökad kostnad för näringslivet med Y men det framgår inte hur punktskatt X bidrar till att förskjuta konkurrenskraften gentemot andra länder som inte inför punktskatt X. Ett tydligt exempel på detta var plastpåseskatten som medförde en rad kostnader för redovisning och annat för svenska företag som har konkurrenter i andra länder där man inte införde samma skatt. Det gjordes en konsekvensanalys av vad det skulle innebära för det svenska näringslivet i kostnader men inte hur de extra kostnaderna skulle påverka konkurrenskraften relativt företag i andra länder och vad detta skulle kunna få för betydelse för jobb och företagande. För att kunna åskådliggöra effekten av olika beslut för den svenska konkurrens ­ kraften och för att skapa ett tydligare underlag för politiskt beslutsfattande bör det utredas om ett konkurrenskraftsindex kan utformas. Uppdraget att ta fram ett konkurrens ­ kraftsindex bör ges till lämplig myndighet. Larry Söder (KD) === HC021306: Införande av konkurrenskraftsindex === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021306 Motion till riksdagen 2024/25:1306 av Larry Söder (KD) Införande av konkurrenskraftsindex Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör få i uppdrag att utreda ett konkurrenskraftsindex i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det svenska näringslivet blir över tid alltmer internationellt. Den svenska marknaden är i många avseenden helt sammanflätad med andra länders genom import och export, och prissättning av varor sker på en internationell marknad. Det är en utveckling som är positiv och som under lång tid har bidragit till såväl utveckling som välstånd i såväl vårt land som vår omvärld. En internationell prissättning innebär dock att nationella avvikelser från konkurrent ­ länder gällande kostnader får en allt större betydelse för konkurrenskraften. Har svenska företag dyrare kostnader för tillverkning, transporter, arbetskraft, punktskatter eller annat, samtidigt som priset sätts på en internationell marknad, minskar möjligheterna att konkurrera. På sikt kan det driva konsumtion, företagande och jobb ut ur landet. Vid införandet av lagar, regler och skatter görs ofta en konsekvensbeskrivning. Denna tar dock oftast bara hänsyn till den föreslagna förändringen och inte till den sammanvägda konkurrenskraften. Alltså om en ny punktskatt X införs så beräknas den innebära en ökad kostnad för näringslivet med Y men det framgår inte hur punktskatt X bidrar till att förskjuta konkurrenskraften gentemot andra länder som inte inför punktskatt X. Ett tydligt exempel på detta var plastpåseskatten som medförde en rad kostnader för redovisning och annat för svenska företag som har konkurrenter i andra länder där man inte införde samma skatt. Det gjordes en konsekvensanalys av vad det skulle innebära för det svenska näringslivet i kostnader men inte hur de extra kostnaderna skulle påverka konkurrenskraften relativt företag i andra länder och vad detta skulle kunna få för betydelse för jobb och företagande. För att kunna åskådliggöra effekten av olika beslut för den svenska konkurrens ­ kraften och för att skapa ett tydligare underlag för politiskt beslutsfattande bör det utredas om ett konkurrenskraftsindex kan utformas. Uppdraget att ta fram ett konkurrenskraftsindex bör ges till lämplig myndighet. Larry Söder (KD)