Jämförelse 9e1774f7540fc46ad2f4f45e Underlagets kontrollsumma: d2e4cadefa5f922abd98ddbc033fdf2903bbb776426ffc6d6cce573b72d92f20 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02801: En jämlik klimakterievård i hela landet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02801 Motion till riksdagen 2022/23:801 av Louise Thunström och Paula Holmqvist (båda S) En jämlik klimakterievård i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för att bedriva en mer jämlik och stärkt vård för klimakteriebesvär i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges klimakterievård är inte jämlik. Den är inte heller tillgänglig och den är inte tillräcklig. Klimakteriet inträffar under en tid i en kvinnas liv då kvinnor kan och vill leva sina liv fullt ut, men många begränsas av svettningar, hjärntrötthet, sömnsvårig ­ heter, humörsvängningar, värk, depression och en mängd andra mer eller mindre besvärande symtom. Symtom som det går att både lindra och ta bort om vården är tillgänglig och kunskapen högre. Socialstyrelsen publicerade ”Kartläggning av vård och behandling vid klimakterie ­ besvär” ur perspektivet jämlik vård i februari 2020. Kartläggningen visar stora skillnader i landet vad gäller andelen kvinnor som sökt hjälp men också uttag av hormonläkemedel. I Stockholms län är antalet vårdkontakter för klimakteriebesvär 7 gånger vanligare än i andra län. Vad gäller uttag av läkemedel är uttaget per 1 000 kvinnor 60 procent högre i Stockholms och Uppsala län än vad det är i Blekinge, Kronoberg och Jämtland. Vilken typ av vård och behandling som erbjuds kvinnor varierar således över landet. Det är oklart vilka insatser som ges inom primärvården och vilken kompetens som vårdpersonal har. Även kvinnors egen kunskap om klimakteriet brister. Diffusa symtom leder till onödig oro och stress. Den information kvinnor får kommer i bästa fall från väninnor, äldre släktingar eller media. Dessutom är det för många kvinnor fortfarande tabu att tala om den kvinnliga kroppen och många vittnar om att de inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp. De markanta skillnaderna vad gäller den vård som erbjuds gäller både utifrån geografi och socioekonomi och leder till onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Klimakteriet har symtom som i många fall påminner om utmattning. Kvinnor i medelåldern är en överrepresenterad grupp som sjukskrivs för utmattning. Det finns därför anledning att tro att många blir feldiagnostiserade och får diagnos för utmattning i stället för klimakteriet, med felaktig behandling som följd. Med hänvisning till ovanstående är det därför viktigt att se över hur vi kan stärka möjligheterna för alla de berörda vårdprofessionerna att upptäcka, informera om och behandla klimakteriebesvär jämlikt i hela landet. Louise Thunström (S) Paula Holmqvist (S) === HB021482: Stärkt vård för kvinnor i klimakteriet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021482 Motion till riksdagen 2023/24:1482 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S) Stärkt vård för kvinnor i klimakteriet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att bedriva en mer jämlik och stärkt klimakterievård och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges klimakterievård är varken jämlik, tillgänglig eller tillräcklig. Kartläggningar visar att den behandling kvinnor erbjuds varierar stort över landet och att det främst är i storstäderna som hormonläkemedel förskrivs. Många kvinnor vittnar om att det är först när man uppger att man har värmevall ­ ningar som behandling sätts in. Då kan symptom på klimakteriet som exempelvis led ­ värk, sömnsvårigheter, hjärndimma, glömska och upprepade urinvägsinfektioner ha pågått under flera år. Dessa många gånger diffusa symptom leder till onödig oro och stress och lägre livskvalitet för kvinnor. Kvinnor i medelåldern är en överrepresenterad grupp när det gäller sjukskrivning för utmattning. Det kan finnas anledning att tro att många blir feldiagnostiserade och diagnostiseras med utmattning i stället för klimakterie ­ besvär, med felaktig behandling som följd. Socialstyrelsens kartläggning från 2021 pekar på ett behov av såväl förbättrad information och vägledning till kvinnor i klimakteriet som ett nationellt kunskapsstöd till vården i fråga om råd, stöd och behandling. Kvinnor i eller på väg in i klimakteriet behöver tillgång till en vård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor och oavsett förkunskaper. Louise Thunström (S) Jessica Rodén (S)