Jämförelse 9e060318d17f74167d3551e4 Underlagets kontrollsumma: 0da5fad22326986de838867f2359d07387b4aba6fd5ed1b9833cd0e3256b5bc6 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021445: Ett starkare integritetsskydd i arbetslivet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021445 Motion till riksdagen 2022/23:1445 av Aida Birinxhiku (S) Ett starkare integritetsskydd i arbetslivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur integritetsskyddet i arbetslivet kan stärkas och förtydligas och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har kontrollerna och övervakningen av arbetstagare och arbetssökande ökat drastiskt. Förändrade arbetsformer och utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken har gjort det enklare än någonsin för arbetsgivare att vidta kontroll- och övervakningsåtgärder i arbetslivet. Vanligt förekommande kontroll- och övervakningsåtgärder är exempelvis alkohol- och drogtestning, in- och utpasserings ­ kontroller samt utdrag ur belastningsregister. Under senare tid har det även blivit vanligare med åtgärder i form av kameraövervakning, övervakning genom positioneringsteknik och kontroller av e-post- och internetanvändning (SOU 2016:41). Genom denna utveckling har riskerna för ingrepp i arbetstagares och arbetssökandes personliga integritet blivit avsevärt större. Det är en allvarlig utveckling som bidrar till en ökad otrygghet i arbetslivet. I svensk rätt saknas lagstiftning som direkt tar sikte på arbetsgivares rätt att kontrollera och övervaka arbetstagare och arbetssökande. Svaret på frågan får i stället sökas i flera nationella och internationella rättskällor, såsom Europakonventionen och dataskyddsförordningen. De regler som finns är svåröverskådliga och rättsläget är i flera avseenden oklart. Rättspraxis från Arbetsdomstolen är dessutom tämligen sparsam. Integritetsskyddet i arbetslivet har varit föremål för flertalet statliga utredningar sedan 1990-talet. Som exempel kan nämnas utredningen ”Integritetsskydd i arbetslivet” (SOU 2009:44) som föreslog en ny lag till skydd för arbetstagares personliga integritet i arbetslivet. Ett annat exempel är utredningen ”Registerutdrag i arbetslivet” (SOU 2014:48), enligt vilken det bör införas ett generellt förbud för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att en arbetssökande ska visa upp eller överlämna ett utdrag ur belastningsregistret. Behovet av en sammanhållen lagstiftning om integritet i arbetslivet lyftes senast fram av Integritetskommittén i dess slutbetänkande ”Så stärker vi den personliga integriteten” (SOU 2017:52). Ingen av utredningarna har emellertid resulterat i någon lagstiftning på området. Mot bakgrund av ovanstående finns det ett ökat behov av att stärka och förtydliga integritetsskyddet i arbetslivet. Det måste finnas tydliga regler om på vilka sätt och på vilken grund arbetsgivares kontroll och övervakning får ske, vilket saknas i dag. Arbetstagare och arbetssökande behöver ett heltäckande skydd som är anpassat efter den tekniska utvecklingen och som säkerställer en rimlig avvägning mellan dels arbetsgivares intressen, dels arbetstagares och arbetssökandes intressen. Lagstiftningen måste omfatta såväl privat som offentlig sektor och kunna anpassas efter de olika branscherna genom kollektivavtal. Dessutom behöver det införas fackligt inflytande över frågor som rör den personliga integriteten för arbetstagare. Tydliga regler om kontroller och övervakning i arbetslivet skyddar inte bara arbetstagares och arbets ­ sökandes personliga sfär. Det bidrar även till en ökad förutsebarhet för arbetsgivare såväl som ökat förtroende för den form av kontroller och övervakning som kan anses vara nödvändig i arbetslivet. Ett starkare integritetsskydd i arbetslivet är sammanfattningsvis avgörande för att kunna garantera arbetstagare och arbetssökande trygghet i ett föränderligt arbetsliv. Frågan har redan utretts på uppdrag av olika regeringar. Det är därför hög tid att ta till vara arbetet från tidigare utredningar på området och gå från ord till handling. Aida Birinxhiku (S) === HC021488: Ett starkare integritetsskydd i ett föränderligt arbetsliv === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021488 Motion till riksdagen 2024/25:1488 av Aida Birinxhiku (S) Ett starkare integritetsskydd i ett föränderligt arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka integritetsskyddet i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under de senaste åren har det skett en betydande ökning av kontroll och övervakning i arbetslivet. Vanligt förekommande åtgärder inkluderar alkohol- och drogtester, in- och utpasseringskontroller samt utdrag ur belastningsregister. På senare tid har även kameraövervakning, positioneringsteknik samt kontroll av e ‑ post och internetanvänd ­ ning blivit allt vanligare. Den tekniska utvecklingen och de nya förutsättningarna för distansarbete har möjliggjort nya och mer omfattande kontroll- och övervaknings ­ åtgärder i arbetslivet. Genom denna utveckling har riskerna för intrång i arbetstagares och arbetssökandes personliga integritet ökat markant. I svensk rätt saknas lagstiftning som direkt tar sikte på arbetsgivares rätt att kon ­ trollera och övervaka arbetstagare och arbetssökande. Svaret på frågan får i stället sökas i olika nationella och internationella rättskällor, såsom Europakonventionen och data ­ skyddsförordningen. De befintliga reglerna är svåröverskådliga och rättsläget är i flera avseenden oklart. Dessutom är rättspraxis från Arbetsdomstolen tämligen sparsam, vilket skapar osäkerhet för både arbetsgivare och arbetstagare. Integritetsskyddet i arbetslivet har sedan 1990-talet varit föremål för flera statliga utredningar. Ett exempel är utredningen ”Integritetsskydd i arbetslivet” (SOU 2009:44), som föreslår en ny lag till skydd för arbetstagares personliga integritet i arbetslivet. Ett annat exempel är utredningen ”Registerutdrag i arbetslivet” (SOU 2014:48), enligt vilken det borde införas ett generellt förbud för arbetsgivare att utan lagstöd begära att en arbetssökande visar upp eller överlämnar utdrag ur belastningsregistret. Behovet av en sammanhållen lagstiftning om integritet i arbetslivet lyftes senast fram av Integritets ­ kommittén i dess slutbetänkande ”Så stärker vi den personliga integriteten” (SOU 2017:52). Trots dessa utredningar har få konkreta åtgärder genomförts. Mot bakgrund av ovanstående finns det ett stort behov av att stärka och förtydliga integritetsskyddet i arbetslivet. Det behövs tydliga regler för hur och på vilka grunder arbetsgivares kontroll och övervakning får ske, vilket saknas i dag. Arbetstagare och arbetssökande behöver ett heltäckande skydd som är anpassat till den snabba tekniska utvecklingen och till de alltmer utsuddade gränserna mellan arbetsliv och privatliv. Vidare är det nödvändigt att öka kunskapen om de potentiella integritetsrisker som existerar i dagens arbetsliv, så att både arbetsgivare och arbetstagare kan agera medvetet och informerat. Detta skulle inte bara skydda arbetstagares och arbetssökandes person ­ liga integritet utan även bidra till ökad förutsebarhet för arbetsgivare samt ökat förtroende för de kontroll- och övervakningsåtgärder som kan anses nödvändiga. Aida Birinxhiku (S)