Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:2023 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) Stärkt sydsvenskt försvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sydsvenskt försvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om militär mobilitet och värdlandsstöd i Sydsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan 24 februari 2022. Detta får konsekvenser och påverkar säkerhetsläget i Östersjöområdet. Det försämrade säkerhets ­ läget fäster i blixtbelysning uppmärksamheten på sydsvensk säkerhet, i fråga om rent militärt försvar, civil säkerhet och försörjningsfrågor. Med ett svenskt Natomedlemskap kan mer göras tillsammans i närområdet och vi blir därmed tryggare då säkerhet byggs just tillsammans. Erfarenheter kan också dras från det som händer i Ukraina exempelvis ifråga om olika vapensystem samt värdet av stark försvarsvilja och hela samhällets motståndskraft. Östersjöregionen har de senaste åren varit i fokus för en omfattande militär styrke ­ uppbyggnad och ökade säkerhetspolitiska spänningar. Sedan Georgienkriget 2008 har Ryssland ägnat sig åt en målmedveten upprustning av sina väpnade styrkor. Fokus har gått från att kunna hantera incidenter och kriser inom Rysslands absoluta närområde till storskaliga operationer i ett betydligt större område. Efter den 24 februari 2022 har Ryssland tagit allt till en ny högre och sämre nivå. Den ryska aggressionen mot Ukraina har skett sedan 2014 och visar att tröskeln för att använda militära medel för att uppnå politiska mål har passerats. Rysslands säkerhets ­ politiska ambitioner manifesteras också genom rysk närvaro vid olika internationella konflikter och agerande inom många olika områden med särskild tyngdpunkt på desinformation och propaganda. Ryssland blir alltmer isolerat och allierar sig med diktaturer som förser landet med vapen. Parallellt med den ryska upprustningen har Sverige inlett förmågehöjande åtgärder för att möta det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde. Vi moderater anser att ambitionen för svensk försvarspolitik måste höjas ytterligare, i fråga om både det militära och det civila försvaret där det senare manifesterats genom att just en minister för dessa frågor har utsetts i statsminister Ulf Kristerssons regering. Från och med 2025 så väntas försvarsanslaget att ligga på cirka 2,4 % av BNP enligt Natos sätt att räkna. Detta är nödvändigt för att försvarets organisation ska kunna fortsätta öka för att trygga Skåne och Sverige. Vid en större konflikt i närområdet så kommer Sverige oundvikligen att dras in. Om detta, det värsta, skulle ske måste Sverige ha resurser att kunna hantera ett sådant läge. Det handlar bland annat om att kunna möta angrepp på flera platser samtidigt. Sydsverige och Öresundsregionen är en utpekad strategiskt viktig del och det är viktigt med en ökad militär närvaro i Skåne. Alla stridskrafter i försvaret måste stärkas för att höja tröskeleffekten. Dels ska en potentiell angripare avskräckas från att angripa Sverige, dels ska vi ha förmågan att slå tillbaka vid ett angrepp på svenskt territorium. Möjligheten att slå tillbaka bygger dessutom på stöd utifrån, vilket nu säkras genom ett svenskt Natomedlemskap. Det ökar betydelsen av förmågan att kontrollera ett område och samtidigt förneka en motståndare tillträde till detsamma. Södra Östersjöområdet och därmed Sydsverige är i det samman ­ hanget självfallet oerhört viktigt. Givet Natomedlemskapet är det också viktigt att vi nu ingår i ett större sammanhang för att försvara oss själva men också hela vår gemenskap. Sydsveriges geografiska läge och de gripbara stridskrafterna måste analyseras för att maximal kraft och utfall ska kunna ges i det gemensamma och kollektiva Natoförsvaret. Samtliga försvarsgrenar behöver förstärkas. Det handlar om att stärka marinen och flygvapnet i Sydsverige – det handlar i mycket stor utsträckning om Blekinge. Här axlas därmed också ett ansvar för hela Sverige. Det gäller att ha förmågan att hantera mer komplexa scenarion där ett angrepp mot Sverige kan riktas mot flera platser samtidigt. Ett särskilt fokus ska visas den Södra skånska brigaden med utgångspunkt i Revingehed med ökad verksamhet i Rinkaby och vid Ravlunda skjutfält. I Skåne finns dessutom anläggningen i Hästveda och pilot- och drönarutbildningen i Ljungbyhed som bidrar till att stärka svenskt luftförsvar och flygvapen. Ett särskilt fokus måste visas infrastrukturen då militär mobilitet är av största betydelse. Värdlandsstöd – att kunna ta emot men också ge hjälp – är av största betydelse. Då måste det finnas förmåga att föra in materiel och trupp i landet. För det krävs just en fungerande infrastruktur men också anläggningar och militära installationer som tål att skalas upp snabbt. När infrastruktur prioriteras, planeras och projekteras behöver redundansen särskilt beaktas jämte kapaciteten, för att möjliggöra transporter till Sverige, där Skåne idag är flaskhals. Detta stärker både det militära som det civila försvaret. Coronapandemin och Rysslands aktivering av sitt energivapen under pågående Ukrainakrig visar samhällets sårbarhet när det gäller att hantera kriser och utmaningar. Inriktningen mot ett fungerande totalförsvar innebär att både det militära och det civila försvaret ska stärkas. Utgångspunkten är den militära konflikten men genom att bygga upp en robusthet i fråga om det civila försvaret kan även andra utmaningar hanteras i fredstid. Det kräver bättre övning och träning men också att samordning sker med kommuner och regioner för att se över beredskapslager och försörjningsfrågor. Länsstyrelserna och de civila befälhavarna har ett stort ansvar för att medvetandegöra och koordinera. Redan idag finns ett omfattande gällande regelverk att ta hänsyn till. Samhällets alla sårbarheter och en utbyggnad av ett svenskt totalförsvar kräver att erfarenheterna tas tillvara. Skåne och Sydsverige är med sitt läge också av stor betydelse för transporter till och från Sverige. Hamnarna har ett strategiskt läge. Till det kommer jordbruket som medverkar i och garanterar livsmedelsförsörjningen för hela Sverige. Med hänvisning till ovan bör förslag om förstärkning av försvaret av Skåne och Sydsverige utredas. Ludvig Ceimertz (M) Boriana Åberg (M) Mats Sander (M) Noria Manouchi (M) Lars Johnsson (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Emma Ahlström Köster (M) Louise Meijer (M) Peter Ollén (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3443 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) Stärkt sydsvenskt försvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt sydsvenskt försvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritisk infrastruktur och värdlandsstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den skånska livsmedelsproduktionens betydelse för totalförsvaret och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett nytt regemente i Skåne och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under det senaste decenniet har Sveriges säkerhetsläge försämrats kraftigt och Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina från den 24 februari 2022 har i grunden förändrat säkerhetsläget i Europa. Militär aggression och hot i vårt närområde är åter en realitet vilket har lett till en omläggning från nedrustning till upprustning av försvaret, och den moderatledda regeringen ledde äntligen Sverige in i Nato. Under 1990-talet och början av 2000-talet lades flera regementen och två flygflottiljer i Skåne ned, vilket under lång tid har inneburit en alltför svag militär närvaro i regionen. I dag finns viktiga förmågor genom Södra skånska regementet i Revingehed, marinbasen i Karlskrona och flygflottiljen F 17 i Ronneby. Det pågående arbetet med att sätta upp 7:e mekaniserade brigaden vid P 7 är en betydande förstärkning och kommer vid mobilisering att omfatta omkring 5 000 soldater i södra Sverige. Men för att helheten ska bli trovärdig och försvaret i syd verkligen ska motsvara regionens strategiska betydelse krävs ytterligare en militärbas i Skåne. Vi vill därför att regeringen tar initiativ till att etablera ett nytt regemente i Skåne, med förmåga att utbilda, mobilisera och leda markstridskrafter. Ett sådant regemente skulle förstärka Skånebrigaden, öka tröskeleffekten mot en angripare och skapa bättre balans i försvarsorganisationen i södra Sverige. En ökad militär kapacitet i Skåne skulle inte bara öka den lokala tryggheten utan också bidra till hela Sveriges försvarsförmåga. Visionen är tydlig: Sydsverige ska ha ett robust försvar som matchar regionens strategiska betydelse. Öresundsbron är Sveriges enda fasta landförbindelse med kontinenten och därmed en kritisk länk för både handel och militära förstärkningar. Med Natomedlemskapet har Sverige åtagit sig att kunna ta emot och stödja allierade styrkor, vilket ställer krav på att vår infrastruktur – hamnar, flygplatser, järnvägar och vägar – fungerar även i kris eller krig. Skånes geografiska läge gör regionen central i detta sammanhang. Samtidigt innebär beroendet av en enda bro en tydlig sårbarhet. Om Öresundsbron skulle slås ut riskerar Sverige att isoleras från förstärkningar, varför planeringen av ytterligare en fast förbindelse över Öresund bör påskyndas. Redan i dag visar Natoövningar att Skåne är en huvudkorridor för trupp- och materieltransporter mellan kontinenten och Norden. Hamnar som Trelleborg, till ­ sammans med de stora väg- och järnvägsstråken, utgör livsviktiga noder. Skåne är därför i praktiken porten till Norden – och det gör skyddet av regionens infrastruktur till en nationell säkerhetsfråga. I detta sammanhang måste även varvs- och hamn ­ kapaciteten i södra Sverige beaktas. Varvet i Landskrona är Sveriges största reparations ­ varv och det enda som kan ta emot hela den svenska isbrytarflottan. Samtidigt begränsar inseglingsrännan möjligheten att hantera större tonnage, trots att behovet ökat i takt med växande godsvolymer och större fartyg. Ur ett beredskapsperspektiv bör därför en statlig utredning särskilt analysera möjligheterna att förbättra farleden för att säkra varvets framtida kapacitet. För Skåne innebär Natomedlemskapet också att regionen direkt bidrar till alliansens kollektiva försvar – Södra skånska regementet (P 7) har redan ansvar för att bemanna en svensk bataljon i Natos multinationella styrkor i Baltikum. Skånes roll inom Nato kan inte överskattas: Vår sydligaste landsända är både första linjens mottagare av hjälp och en aktiv medspelare i försvaret av alliansens norra flank. Ett starkt militärt försvar måste kompletteras av ett robust civilt försvar. Total ­ försvaret – det vill säga kombinationen av militärt och civilt försvar – syftar till att hela samhället ska tåla påfrestningar och fungera även under kris och krig. Länsstyrelsen Skåne, som leder det civila försvaret i regionen, betonar att samhällets motståndskraft nu byggs ut enligt Natos riktlinjer. Det handlar bland annat om att säkra nödvändiga samhällsfunktioner som mat, dricksvatten, sjukvård, transporter, energi och kommuni ­ kation även om allvarliga störningar eller angrepp skulle inträffa. I praktiken behöver alla – myndigheter, kommuner, företag och medborgare – vara delaktiga. Infrastruktur som är kritisk för samhället måste skyddas, alternativa försörjningsvägar planeras och reservkapacitet finnas för el, bränsle och telekommunikation. En lärdom från övningar är hur avgörande det är att viktiga transportflöden hålls igång; exempelvis framhölls betydelsen av att landets största hamnar kan fortsätta leverera varor även under krig. För Skånes del, med flera stora hamnar och logistiska knutpunkter, är detta en central uppgift i beredskapsplaneringen. Det gäller även flyget. Staten behöver ta ett större ansvar för de regionala flygplatserna i Skåne som en del av beredskapen. Dessa utgör inte bara viktiga noder för civila transporter, utan kan i en krissituation få avgörande betydelse för såväl militära förstärkningar som civil evakuering och försörjning. Ett långsiktigt statligt engagemang i dessa flygplatser stärker därmed både Skånes och Sveriges motståndskraft. Även livsmedelsförsörjningen är ett kritiskt område för civil beredskap. Skåne har unika förutsättningar – det milda klimatet och den bördiga jorden ger höga skördar, och länet har cirka 16 % av Sveriges jordbruksmark. Den skånska åkermarken är bland de mest produktiva i världen, och här odlas en betydande del av landets spannmål, socker ­ betor och oljeväxter. Faktum är att Skåne står för runt hälften av värdet av Sveriges livsmedelsproduktion. Att skydda och behålla denna produktionskapacitet är en nationell angelägenhet– vid avspärrningar eller krig måste landet kunna försörja sig självt. Hela samhället i Skåne mobiliseras för beredskap, från sjukvården som planerar för att ta hand om många skadade under lång tid, till lantbruket som planerar för att hålla matproduktionen igång. Skånes civila försvar har också en internationell dimension. Vårt medlemskap i Nato innebär att civilsamhället i Skåne inte bara ska skydda den egna befolkningen, utan även kunna ta emot hjälp utifrån och bistå allierade vid behov. Det kan handla om att härbärgera trupper på genomfart, ordna mottagning för evakuerade människor från konfliktdrabbade områden eller dela med sig av sjukvårdsresurser. Civilförsvarets mål är bland annat att ”inom ramen för Natos kollektiva försvar [...] bidra till det militära försvarets förmåga”. Med andra ord: Ett uthålligt samhälle i Skåne stärker inte bara det egna skyddet utan också Natos samlade försvarseffekt. Genom tät samverkan mellan civila aktörer och Försvarsmakten – i allt från planering av värdlandsstöd till gemen ­ samma krisövningar – skapas en helhet där varje del av Skånes samhälle är med och försvarar regionen. De samverkande satsningarna på militär upprustning och civil beredskap i Skåne utgår från en gemensam insikt: Skåne är värt att försvara! Regionen har en strategisk tyngd som få andra delar av Sverige kan mäta sig med. Här finns porten till Europa och Nato, här finns livsviktiga transportnav och jordbruksmarker, och här finns en tätbefolkad region med industri, forskning och innovation som bidrar till hela landets välstånd. Att satsa på Skånes och Sydsveriges försvar handlar om att skydda en nationell livlina. För varje investerad krona i Skånes totalförsvar stärks hela Sveriges säkerhet och motståndskraft. Visionen framåt är ett Skåne som står starkt – där nya regementen och brigader samverkar med civilsamhället, där Natofanan och den svenska fanan fladdrar sida vid sida, och där ingen invånare ska tveka på att hjälp finns att få i svåra tider. Skåne är värt att försvara – inte bara för skåningarnas skull, utan för hela Sveriges frihet, trygghet och framtid. Ludvig Ceimertz (M) Ulrika Heindorff (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Boriana Åberg (M) Lars-Ingvar Ljungman (M) Emma Ahlström Köster (M) Peter Ollén (M) Noria Manouchi (M) Lars Johnsson (M)