Jämför sakliga förslag
A · Frihet för hbtqi-personer
2022/23 · HA02731 · Anna Starbrink (L)
Original hos RiksdagenB · Grundlagsskydd för transpersoner
2023/24 · HB02312 · Anna Starbrink (L)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.016 · ämneslikhet 0.751. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny könstillhörighetslag och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förnyad utredning om värdmödraskap och ökad juridisk trygghet för barn och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för transpersoner i regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 411 ord · B 321 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:731
av Anna Starbrink (L)
Frihet för hbtqi-personer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny könstillhörighetslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förnyad utredning om värdmödraskap och ökad juridisk trygghet för barn och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Hbtqi-personers frihet behöver stärkas. Alltför många upplever svårigheter i sina liv genom diskriminering, brister i bemötande och olika hinder när det gäller att forma sitt eget liv, sina relationer och sin familjebildning. Det behövs många förändringar, varav den här motionen behandlar några.
Ny könstillhörighetslag som underlättar för transpersoner
För det första behövs ny lagstiftning som möjliggör för människor att ändra juridiskt kön. Människor som upplever att deras könsidentitet inte överensstämmer med det kön som framgår av folkbokföringen kan lida svårt av att inte erkännas på det sätt som de själva uppfattar sig. Den psykiska hälsan är hos många transpersoner mycket dålig, och suicidtankar är vanliga. Många transpersoner behöver en välfungerande hälso- och sjukvård, och de och deras familjer ett förstärkt psykosocialt stöd.
Det behövs därutöver en ny könstillhörighetslag. Trots löften från tidigare regering om en förändrad lagstiftning kom aldrig frågan att underställas riksdagen. Dock utarbetades en lagrådsremiss som bland annat tog upp förslag till ändring av det kön som framgår av folkbokföringen. Lagen bör ändras så att personer, även ungdomar under 18
år, själva kan få avgöra vilken könstillhörighet de har. Det finns ingen anledning att göra medicinska bedömningar för den enskilda människan, det borde räcka med att individen själv vet vilket kön hen identifierar sig med och att det är det könet som framgår av folkbokföringen. Risken att någon skulle fara illa av en sådan lagändring är mycket liten; om någon inser att den gjort ett misstag bör det juridiska könet kunna revideras.
Värdgraviditeter och barns rättigheter
Idag kommer fler barn till Sverige med hjälp av värdgraviditeter än genom internatio
nella adoptioner. Det har alltså blivit en vanligare väg till modern familjebildning, och nu är det dags att se över lagstiftningen på området. En ny utredning behöver tas fram med syftet att ta fram förslag om hur en lag som tillåter altruistiska värdgraviditeter kan utformas.
De barn som redan idag kommer till Sverige efter värdgraviditeter utomlands och växer upp här måste skyndsamt få ett betydligt starkare juridiskt skydd. Deras familjer behöver också bättre praktiska förutsättningar. Målet måste vara att inga barn från värdgraviditeter ska vara rättsligt föräldralösa.
Anna Starbrink (L)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:312
av Anna Starbrink (L)
Grundlagsskydd för transpersoner
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för transpersoner i regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
De senaste decennierna har stora förbättringar för hbtqi-personer genomförts genom en
rad liberala reformer. Trots detta är situationen för transpersoner fortfarande ofta mycket
svår. Transpersoner drabbas ofta av fördomar och diskriminering, och mycket arbete återstår innan transpersoner kan få adekvat vård och stöd.
Folkhälsomyndigheten har publicerat studien
Psykisk ohälsa, suicidalitet och självskada bland unga transpersoner
som pekar på att transpersoner är särskilt utsatta för psykisk ohälsa, suicidalitet och självskada. De unga transpersoner som deltog i studien påverkas av skildringar i medier av transpersoner som motbjudande, skratt
retande och tragiska. De negativa attityderna från allmänheten gjorde att deltagarna blev uttittade, förlöjligade och ifrågasatta. Även hot och våld var ett vardagligt inslag i deras liv.
Suicidförsök är betydligt vanligare bland unga hbtq-personer än andra, och allra vanligast är det bland transpersoner.
I regeringsformens 1
kap. 2
§ fastslås att: ”Det allmänna ska motverka diskriminering
av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” Transpersoner omfattas alltså inte av grundlagens uppräkning av skydd mot diskriminering. I diskrimineringslagens portalparagraf i 1
kap.
1
§ står däremot att ”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”
Då situationen är så allvarlig för många transpersoner och det i den allmänna samhällsdebatten ofta förekommer angrepp på transpersoner finns det anledning att stärka skyddet även för transpersoner mot diskriminering genom att regeringsformen ändras så att även könsöverskridande identitet eller uttryck omfattas. Detta bör den pågående grundlagsutredningen kunna få som kompletterande direktiv att utreda.
Anna Starbrink (L)