Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1280 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 452 970 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 397 000 ±0 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 21 000 ±0 1:4 Energiforskning 1 417 723 −50 000 1:5 Energimarknadsinspektionen 209 401 ±0 1:6 Elberedskap 453 000 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 155 000 ±0 1:9 Elsäkerhetsverket 73 427 ±0 1:10 Laddinfrastruktur 1 090 000 ±0 1:11 Biogasstöd 650 000 ±0 99:1 Stärkt elöverföringskapacitet ±0 ±0 99:2 Investeringar till lokal förnybar elproduktion ±0 ±0 99:3 Vindkraft ersättningsmodell till kommuner ±0 275 000 Summa 4 944 849 225 000 Sammanfattning 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras 2024 på energiområdet och växlas upp under 10 år. Vänsterpartiets huvudmål med energipolitiken är stora reformer som syftar till att bygga ut den förnybara energin och ställa om från fossila bränslen till förnybara. Tran ­ sport- och industrisektorernas klimatomställning sker till en stor del genom elektrifie ­ ring. Inom energiområdet finns utrymme för satsningar som inte bara är viktiga för klimatomställningen utan som även skapar arbetstillfällen och får fart på ekonomin. Våra budgetsatsningar omfattar tre olika stödformer som underlättar omställningen till förnybar energi och säkrar den lokala energiförsörjningen. Anslag 1:4 Energiforskning Vänsterpartiet avvisar regeringens satsning på ytterligare forskning och innovation inom kärnkraft. Vänsterpartiet vill avveckla kärnkraften och satsa på förnybar energi ­ produktion. Anslaget föreslås därför minskas med 50 miljoner kronor 2023. Nytt anslag: Stärkt elöverföringskapacitet Vänsterpartiet vill bygga ut elnätet. Förslaget är en del av Vänsterpartiets klimat ­ investeringsprogram och innebär investeringar på 50 miljarder kronor över 10 år i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring. Under lång tid har investeringar i elnätet varit eftersatta. Det är uppenbart att marknaden inte har lyckats lösa det efter avregleringen på 1990-talet. Vi vill bygga elnätet robust igen med kraftiga investeringar i såväl överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige, som i utbyggnad av elnätet för klimatomställningen. Elnätet behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar. För oss är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat, region eller kommun. För att möjliggöra investeringen föreslår Vänsterpartiet att ett nytt anslag införs. Investeringen påbörjas 2024 och uppgår då till 2,5 miljarder kronor, samt 4 miljarder kronor 2025. Nytt anslag: Investeringar till lokal förnybar elproduktion Vänsterpartiet vill göra massiva investeringar i förnybar elproduktion. Vi föreslår därför ett investeringsstöd på 50 miljarder kronor under 10 år till lokal förnybar elproduktion. Det behövs bättre incitament för utbyggnad av vindkraft, både land- och havsbaserad, genom att gynna den kommun och de boende i närområdet där vindkraften ska byggas. Vänsterpartiet vill även öka acceptansen för vindkraft genom att lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som betalas av elproducenten och som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Investeringarna riktas till förnybar lokal elproduktion till konkurrenskraftigt elpris, med kravet att det ska vara till gagn för svensk industri och svenska hushåll. Det omfattar investeringar i såväl lokal förnybar elproduktion som överföringskapacitetsutbyggnad till lokal- och regionalnät samt anslutning till transmissionsnät. Vänsterpartiet tar ansvar för att det ska finnas el till elektrifieringen av både industrin och transportsektorn. Det är centralt för att pressa ned utsläppen. För att möjliggöra satsningen som påbörjas 2024 föreslår vi ett nytt anslag som uppgår till 2 miljarder kronor 2024 samt 3 miljarder kronor 2025. Nytt anslag: Vindkraft – ersättningsmodell till kommuner För att gynna de kommuner där vindkraft redan har byggts ges ett statligt stöd som ersättning för tidigare investerade vindkraftsparker under en övergångsperiod på två år, för den produktionsbaserade ekonomiska ersättning som betalas av elproducenten som Vänsterpartiet vill genomföra. Syftet med stödet är att de kommuner som redan har gått före och upplåtit mark till vindkraftsbyggen ska ersättas när vårt förslag om lagstiftning om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som betalas av elproducenten och som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs, implementeras. För att införa stödet föreslår Vänsterpartiet att ett nytt anslag upprättas. Anslaget föreslås uppgå till 275 miljoner kronor per år 2023 och 2024 och ska gälla under en övergångsperiod på två år. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V) Birger Lahti (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3174 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085. Anslagsfördelning Tabell 1: Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 602 028 −20 000 1:2 Insatser för energieffektivisering 327 000 ±0 1:3 Energiforskning 1 527 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 451 ±0 1:5 Energiplanering 1 195 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 89 285 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 605 000 ±0 1:9 Biogasstöd 1 035 000 ±0 1:10 Energiberedskap 398 000 ±0 1:11 Elberedskap 705 000 ±0 1:12 Energistöd 1 137 000 −1 000 000 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer 50 000 −50 000 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer 1 000 −1 000 99:3 Stöd till drift av laddinfrastruktur ±0 30 000 Summa 7 939 815 −1 041 000 1:5 Energiplanering Vänsterpartiet vill bygga ut elnätet. Det behövs omfattande investeringar i såväl över ­ föringskapaciteten mellan norra och södra Sverige som utbyggnad av elnätet för klimat ­ omställningen. Inom ramen för försvarsuppgörelsen har Vänsterpartiet fått igenom att 50 miljarder kronor ska avsättas till civil infrastruktur. Vänsterpartiet kommer i de fortsatta samtalen driva att 2 miljarder kronor av dessa medel ska gå till investeringar för att bygga ut elnätet och stärka överföringskapaciteten. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Vänsterpartiet avvisar 20 miljoner kronor på samordningsinsatser för ny kärnkraft mellan myndigheter, regioner och länsstyrelser. Kärnkraft är inte ett kostnadseffektivt eller hållbart alternativ för framtidens energibehov. Förnybar energiproduktion, som vind, sol och havsenergi, är vägen framåt. Den är också redan idag ett billigare och mer pålitligt sätt att producera den el som krävs för att klara den gröna omställningen. 1:12 Energistöd Regeringen vill införa ett tillfälligt högkostnadsskydd om månadsmedelvärdet för spot ­ priset på el överstiger 1,5 kr/kWh. Men det finns inga prognoser som tyder på att elpriset kommer närma sig det här taket. Sannolikheten att någon får skyddet utbetalat, även i södra Sverige, är därför mycket liten. Samtidigt drabbas hushåll utan skydd direkt av ett elpris som i praktiken har tredubblats. Vänsterpartiet föreslår istället ett elpristak för hushåll på 75 öre/kWh, som finansieras genom en obligatorisk elprisförsäkringsavgift på elbranschen. Pristaket på 75 öre/kWh kommer att täcka hushållet elkostnader till 90 procent över pristaket. Detta för att upprätthålla incitament för elbesparing vid höga elpriser. Vänsterpartiets förslag bygger på samma princip som vid hantering av finansiella kriser. Tidigare har staten gått in och räddat banker med skattemedel när de tagit för stora risker, trots att bankerna gjort vinster på riskerna. Idag betalar istället bankerna själva för sin försäkring genom avgifter till särskilda fonder. På så sätt är det aktie ­ ägarna och långivarna som tar förlusterna om något går fel. På samma sätt vill Vänster ­ partiet att elbranschen själv ska stå för den försäkring som staten indirekt ger idag. Kostnaderna kommer därigenom bäras av branschen, inte av skattebetalarna. Vänsterpartiet avvisar därför 1 miljard kronor till högkostnadsskydd för hushåll på elpriser. 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer Vänsterpartiet avvisar 50 miljoner kronor på subvention av statens förväntade kostnader för lån för investeringar i ny kärnkraft. Kärnkraft är inte ett kostnadseffektivt eller håll ­ bart alternativ för framtidens energibehov. Förnybar energiproduktion, som vind, sol och havsenergi, är vägen framåt. Den är också redan idag ett billigare och mer pålitligt sätt att producera den el som krävs för att klara den gröna omställningen. 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer Vänsterpartiet avvisar 1 miljon kronor på att möjliggöra kärnkraftssatsningar genom differenskontrakt. Kärnkraft är inte ett kostnadseffektivt eller hållbart alternativ för framtidens energibehov. Förnybar energiproduktion, som vind, sol och havsenergi, är vägen framåt. Den är också redan idag ett billigare och mer pålitligt sätt att producera den el som krävs för att klara den gröna omställningen. Nytt anslag: Stöd till drift av laddinfrastruktur Vänsterpartiet vill göra det möjligt för företag att söka underskottstäckning för drift av laddstationer. Företagen ska kunna söka stödet via den myndighet som regeringen utser, t.ex. länsstyrelsen eller regionen. Båda har regionala utvecklingspengar. För detta ända ­ mål avsätts 30 miljoner kronor 2026. Satsningar på investeringar till lokal förnybar elproduktion och statligt bolag för havsbaserad vindkraft Det behövs bättre incitament för utbyggnad av vindkraft på land och till havs, genom att gynna kommuner och närboende. Investeringar ska riktas till lokal förnybar elproduktion till konkurrenskraftigt pris, till nytta för både hushåll och industri, samt till nödvändig nätutbyggnad. I kommande energisamtal kommer Vänsterpartiet driva att 1 miljard kronor ska gå till investeringar för satsningar på lokal förnybar elproduktion. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver också att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Genom ett statligt bolag som tillför eget kapital kan staten säkerställa sin ägarandel i kommande havsvindsprojekt. I kommande energi ­ samtal kommer Vänsterpartiet driva att 1 miljard kronor ska gå till investeringar för att etablera ett statligt bolag för havsbaserad vindkraft. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Avslå bemyndiganden Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att kunna bygga ut ny kärnkraft. De föreslår bl.a. att medel ska gå till samordningsinsatser för ny kärnkraft, subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer och ersättning för dubbelriktade differens ­ kontrakt för nya kärnkraftsreaktorer. Det handlar om miljardbelopp och regeringen vill satsa dem på smutsig och riskfylld energi istället för hållbara lösningar. Vänsterpartiet vänder sig starkt emot denna satsning på utbyggnad av ny kärnkraft. Kärnkraft är inte svaret på Sveriges behov av fler producerade terawattimmar. Förny ­ elsebar energiproduktion, såsom vind, hav och sol, är vägen framåt. Dessutom är dessa kraftkällor mycket billigare och mer tillförlitliga för att producera den el vi behöver för att klara den gröna omställningen. Det handlar också om att värna våra skattepengar – utbyggnad av ny kärnkraft bedöms som så riskfyllt att inga företag vill gå in med de pengar som krävs. Förslagen om att bemyndiga regeringen att besluta om lån för nya kärnkraftsreaktorer, en riskreserv för ytterligare lån vid oväntade fördyrningar för nya kärnkraftsreaktorer och ingå ekonomiska åtaganden i form av dubbelriktade differens ­ kontrakt för ny kärnkraft bör därför avslås. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Birger Lahti (V)