Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2675 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 40 765 012 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 2 449 651 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 633 893 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 078 513 80 000 1:5 Sveriges Domstolar 7 559 106 ±0 1:6 Kriminalvården 16 145 316 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 256 552 ±0 1:8 Rättsmedicinalverket 605 838 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 58 712 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 130 000 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 667 357 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 90 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 121 157 1 000 000 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 33 034 ±0 1:16 Domarnämnden 11 758 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 310 000 ±0 99:1 Polisinspektion ±0 48 000 99:2 Stödlinje för anhöriga till gängkriminella ±0 10 000 Summa 76 028 013 1 268 000 Även om det totalt är färre som utsätts för brott, så har den grova brottsligheten i Sverige blivit mer synlig och påtaglig. Inte minst den organiserade brottsligheten och det grova våldet. Vi vill angripa kriminaliteten från två håll. Tryggheten ska öka, brottsbekämpningen skärpas och kriminella ställas till svars för sina brott. För detta krävs att den pågående utbyggnaden av rättsväsendet fortsätter. Polisen behöver också vässa sin förmåga att utreda brott och förbättra sina metoder, samtidigt som det behövs en välfungerande tillsyn. Samtidigt ska vi strypa gängens återväxt genom att satsa brett på förebyggande arbete där hela samhället involveras. Därför satsar vi särskilt på arbetet med att förebygga brott och stoppa nyrekryteringen. Stödet till brottsoffer och anhöriga behöver också stärkas. Rätt polis på rätt plats Polisens kompetens ska användas på ett förnuftigt sätt. Uppgifter som kan utföras av civila handläggare ska inte belasta polisutbildad personal. Vi ser att det behövs mer pengar för att anställa administrativ personal inom polisen. Vi vill därför göra en riktad satsning på detta så länge behovet finns. Det frigör resurser så att områdespoliser kan ingripa mot brott och ordningsstörningar samt skapa relationer och dialog med medborgare. Vi anser att 500 miljoner kr av de ökade anslagen till polisens tillväxt (1:1 Polismyndigheten) ska gå till att anställa administrativ personal. Förbättrad lärandekultur genom en ”Lex Maria” för polisen Det behövs bättre strukturer för att lära av misstag inom polisen. Polisen behöver en ”Lex Maria”-funktion och en skyldighet att rapportera missförhållanden. Genom en sådan funktion kan allvarliga fall uppmärksammas och åtgärdas, samtidigt som det långsiktiga lärandet förbättras. Funktionen ska belasta befintliga anslag för 1:1 Polismyndigheten. Förbättrad tillsyn genom att inrätta en polisinspektion Det förekommer idag ingen regelbunden och systematisk extern granskning av Polis ­ myndigheten på samma vis som Inspektionen för vård och omsorg eller Skol ­ inspektionen fungerar. En polisinspektion skulle inte bara kunna utvärdera enskilda skeenden som hur påsk- eller Husbykravallerna startade och hanterades, utan även på strukturell nivå se över hantering av skjutningar i gängmiljö, butiksstölder, sexualbrott eller profilering/kontroller. Vi vill därför inrätta en ny polisinspektion, som i ett inledande skede ska bedriva tillsyn över ett begränsat antal ärenden, för att sedan utvärdera den nya verksamheten. För detta ändamål avsätter vi 48 miljoner kronor som ska belasta en ny anslagspost. Effektivisera utredningsarbetet och korta handläggningstiderna vid NFC Brottsförebyggande rådet, Brå, har i studien Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö studerat hur polisutredningarna i den här typen av ärenden går till och vad som krävs för att fler brott ska kunna klaras upp. Enligt Brås rapport hade totalt 37 av de 113 studerade utredningarna klarats upp, vilket motsvarar endast 33 procent. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen behöver det interna samarbetet inom Polismyndigheten utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. De långa handläggningstiderna på NFC gör att bevisläget i utredningar av grova våldsbrott påverkas. Miljöpartiet anser att en översyn bör göras för att se hur det interna samarbetet och handläggningstiderna kan minska. Slå mot pengarna Vi vill stoppa finansieringen av de kriminella gängen genom att stärka myndighets ­ samverkan så att myndigheterna kan slå till mot den organiserade brottslighetens företag från flera håll: svartklubbar och gästarbetarbostäder utan bygglov, restauranger som missköter hygien, skattebrott och varenda spelautomat som saknar tillstånd. Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell. För detta krävs ytterligare tillskott. Vi skjuter därför till 80 miljoner kr på anslag 1:4. Ekobrottsmyndigheten. Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet Kriminalitet stoppas bäst långt innan någon kommit i närheten av att begå brott. En samhällsekonomiskt effektiv åtgärd för att komma tillrätta med kriminalitet är att satsa på sociala insatser för barn som befinner sig i riskzonen. Det finns framgångsrika satsningar såväl i Sverige som utomlands som vi behöver sprida och utveckla, där staten ska vara med och delfinansiera. I ett regeringsuppdrag har flera myndigheter nu före ­ slagit en ny struktur för att förhindra att barn insocialiseras i gäng, kallad Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet). Förslaget är bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård samt hälso- och sjukvård genom att upprätta lokala råd i Sveriges 95 lokalpolisområden. Miljöpartiet anser att regeringen snarast bör analysera förslaget. Vi behöver ge stöd till och följa varje ung person som riskerar att hamna snett. Miljöpartiet gör därför en storsatsning om 1 miljard kr för att verkligen komma till bukt med nyrekryteringen. Detta belastar 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete. I satsningen ingår även ett arbete för att ta reda på hur samhället har arbetat och bör arbeta för att unga inte ska hamna i kriminalitet. Miljöpartiet vill tillsätta en haveri ­ kommission som ska ta reda på vilket stöd personer dömda för allvarliga våldsbrott har fått under sitt liv – och vad de hade behövt för att komma in på en bättre bana. Det kan handla om insatser i skolan, socialtjänsten, på särskilda ungdomshem och andra offentliga institutioner. Här spelar kommunerna en viktig roll. Överväg att avskaffa kortare fängelsestraff som påföljd Miljöpartiet anser att det bör övervägas om fängelsestraff som är kortare än exempelvis sex månader alls ska användas som påföljd i första hand, eller om det är mer ändamålsenligt och effektivt med alternativa påföljder. Detta särskilt med hänsyn till de stora kapacitetsbehov som finns inom Kriminalvården och risken att personer som inte redan har en kriminell livsstil utvecklar en sådan under tiden i anstalt. Miljöpartiet anser att frågan bör utredas. Mer stöd till brottsoffer Den som har utsatts för brott ska möta kompetenta myndigheter och ha en rak väg till brottsskadeersättning. Miljöpartiet vill se över systemet för ersättning och stöd till brottsoffer för att stärka offrets ställning. Detta gäller inte minst unga och de som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott och hedersbrott. Vi vill också att staten ska ta ett större ansvar för att driva in skadestånd och brottsskadeersättning, så att brottsoffret kan fokusera på sin rehabilitering. För detta ändamål anslår vi en förstärkning med 130 miljoner kr till 1:10 Ersättning för skador på grund av brott. Se över inkomsttaket för rättshjälp Alla ska kunna få sina rättigheter i en domstolsprocess tillgodosedda, oavsett storlek på plånboken. Inkomsttaket för rättshjälp har inte höjts sedan slutet av 1990-talet och den som tjänar över 260 000 kronor om året kan inte få rättshjälp. Detta innebär att många som behöver juridiskt stöd för att tillvarata sina rättigheter inte får det. Det vill vi ändra på. Miljöpartiet vill därför se över inkomsttaket för rättshjälp. Ny nationell stödlinje för anhöriga till gängkriminella Idag finns verksamheter t.ex. inom vissa kommuner som riktar sig till anhöriga till personer som begår brott eller är i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet. Men det finns ingen nationell stödlinje som riktar sig särskilt till den här målgruppen. Det tycker vi behövs, för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör ha personal som kan flera språk och möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag. För detta ändamål tillskjuter vi 10 miljoner kr till en ny anslagspost. Rasmus Ling (MP) Camilla Hansén (MP) Amanda Lind (MP) Annika Hirvonen (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3060 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 45 211 735 75 000 1:2 Säkerhetspolisen 2 757 388 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 788 478 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 139 882 18 000 1:5 Sveriges Domstolar 8 178 880 ±0 1:6 Kriminalvården 20 432 298 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 308 695 ±0 1:8 Rättsmedicinalverket 664 682 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 62 700 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 138 000 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 305 857 338 000 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 90 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 138 157 1 000 000 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 42 660 ±0 1:16 Domarnämnden 12 153 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 416 000 ±0 99:1 Polisinspektion ±0 48 000 99:2 Stödlinje för anhöriga till gängkriminella ±0 10 000 Summa 86 791 679 1 627 000 Alla ska kunna känna sig trygga och säkra i Sverige. För det krävs en stark välfärd, förstärkt rättskedja och ett omfattande förebyggande arbete. Tryggheten ska öka, brotts ­ bekämpningen skärpas och kriminella ställas till svars för sina brott. För detta krävs att den pågående utbyggnaden av rättsväsendet fortsätter. Vi vill utbilda och anställa fler poliser och förbättra de brottsbekämpande myndigheternas möjlighet att upptäcka, utreda och lagföra brott. Samtidigt ska hela samhället involveras i det brotts ­ förebyg ­ gande arbetet, och där krävs långsiktiga insatser för att bekämpa fattigdom, arbetslöshet, segregation och socialt utanförskap. Vi satsar särskilt på att stoppa nyrekryteringen genom riktade insatser till barn och föräldrar. Stödet till brottsoffer och anhöriga behöver också stärkas och barn bör ges rätt till eget biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge. Fler poliser Polismyndighetens kompetens och resurser ska användas på ett effektivt sätt för att förhindra och utreda brott. Vill vi utbilda och anställa fler områdespoliser och mer administrativ personal, så att uppgifter som kan utföras av civila handläggare inte belastar polisutbildad personal. Då frigörs resurser så att fler områdespoliser kan ingripa mot brott och ordningsstörningar samt bygga relationer och öka människors förtroende för polis och rättsväsende. Vi anser att 500 miljoner kr av det ökade anslaget till Polis ­ myndighetens tillväxt ska gå till att anställa fler lokalområdespoliser och administrativ personal. Förbättrad tillsyn genom att inrätta en polisinspektion Det förekommer idag ingen regelbunden och systematisk extern granskning av Polis ­ myndigheten på samma vis som Inspektionen för vård och omsorg eller Skolinspek ­ tionen fungerar. En polisinspektion skulle inte bara kunna utvärdera enskilda skeenden som hur Påsk- eller Husbykravallerna startade och hanterades, utan även på strukturell nivå se över hantering av skjutningar i gängmiljö, butiksstölder, sexualbrott eller profi ­ lering och visitationer. Vi vill därför inrätta en ny polisinspektion, som i ett inledande skede ska bedriva tillsyn över ett begränsat antal ärenden, för att sedan utvärdera den nya verksamheten. För detta ändamål avsätter vi 48 miljoner kronor år 2025, 75 miljoner kronor år 2026 och 75 miljoner kronor år 2027 som ska belasta en ny anslagspost. Förbättrad lärandekultur genom en ”lex Maria” för polisen Det behövs bättre strukturer för att lära av misstag inom polisen. Polisen behöver en ”lex Maria”-funktion och en skyldighet att rapportera om missförhållanden. Genom en sådan funktion kan allvarliga fall uppmärksammas och åtgärdas, samtidigt som det långsiktiga lärandet förbättras. Funktionen ska belasta befintliga anslag för 1:1 Polismyndigheten. Stoppa finansieringen till de kriminella gängen För att besegra den organiserade brottsligheten måste vi stoppa den finansiering som gör att de kriminella gängen kan bedriva sin verksamhet. Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet, där tolv svenska myndigheter samverkar sedan 2009, har visat på goda resultat. Miljöpartiet vill fortsätta stärka myndigheternas möjlighet att komma åt pengarna. Vi skjuter därför till 18 miljoner kronor till anslag 1:4 Ekobrottsmyndigheten. Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet Det brottsförebyggande arbetet måste stärkas betydligt. Bland annat måste vi agera mycket tidigare än idag för att fånga upp barn och unga som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet. Det finns framgångsrika insatser såväl i Sverige som utomlands som vi behöver sprida och utveckla, där staten ska vara med och delfinansiera. I Danmark har antalet gängkriminella minskat med en tredjedel på tio år. Det är däremot inte hårdare straff, visitationszoner eller militärer i förorten som gett den effekten. Forskare lyfter istället upp sociala insatser i tidiga år som de starkast bidragande faktorerna. I Danmark används modellen ”De aktive drenge” för att fånga upp unga som riskerar att hamna i gängkriminalitet. De unga pojkar som ingår i modellen punkt ­ markeras under en längre tid av socialarbetare, lärare och kontaktpersoner, för att sedan få uppföljande stöd och vägledning under flera år. Modellen inkluderar även familje ­ behandling, främst riktad till mammor. Även i Sverige finns flera framgångsrika initiativ som vi kan bygga vidare på. Sedan 2023 pågår det myndighetsgemensamma uppdraget Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet) som handlar om att skapa lokala samverkansråd mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att insatser som denna inte stannar vid tillfälliga projekt utan ges tillräckliga och långsiktiga resurser. Miljöpartiet gör därför en storsatsning om 1 miljard kronor, för att nå resultat i det brottsförebyggande arbetet och komma till bukt med nyrekryteringen av barn och unga. Det kan handla om insatser i skolan, socialtjänsten, på särskilda ungdomshem och andra offentliga institu ­ tioner. Detta belastar 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete. I satsningen ingår även ett arbete för att identifiera, motivera och stödja individer som vill lämna kriminaliteten. En stark och likvärdig avhopparverksamhet Stöd till avhoppare är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. När vi satt i regeringen gav vi Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. I slutredovisningen av uppdraget konstaterar myndigheterna att det idag finns befintliga strukturer som bör utnyttjas i arbetet med stöd till avhoppare, men att arbetet behöver utvecklas och samordnas lokalt, regionalt och nationellt för att bli mer likvärdigt över hela landet. Miljöpartiet noterar att regeringen skjuter till pengar till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare. Detta är dock inte tillräckligt för att inrätta en nationell avhopparverksamhet och följer dessutom inte myndigheternas rekommendationer att tillsätta en samordnande part på även nationell och lokal nivå. Miljöpartiet föreslår därför att en del av satsningen till 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete avsätts till att fullfölja förslagen om att inrätta en nationell avhopparverksamhet. Idag fördelas medel till stödinsatser för avhoppare av Polismyndigheten. Under de senaste åren har både andelen avhoppare och andelen kommuner som söker statliga medel för stöd till avhoppare ökat kraftigt. Trots detta har anslaget till avhoppar ­ verksamheten inte utökats sedan 2022. Vi vill se kraftigt utökade insatser för att fler ska våga och kunna lämna det kriminella livet; det borde ses som en självklar del i det brottsförebyggande arbetet. Till anslag 1:1 Polismyndigheten tillför Miljöpartiet 75 miljoner kronor årligen till bidrag till avhopparorganisationer. Mer stöd till brottsoffer Att brottsoffer får upprättelse är en av rättssystemets allra viktigaste uppgifter. Samhället behöver säkerställa att brottsoffer och deras anhöriga får tillgång till stöd och tydlig information. Som ett led i detta vill Miljöpartiet se över systemet för ersättning och stöd till brottsoffer för att stärka offrets ställning. Detta gäller inte minst unga och de som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott och hedersbrott. Vi vill också att staten ska ta ett större ansvar för att driva in skadestånd och brottsskadeersättning, så att brottsoffret kan fokusera på sin rehabilitering. För detta ändamål anslår vi en förstärkning med 138 miljoner kronor årligen till 1:10 Ersättning för skador på grund av brott. Mer stöd till anhöriga till gängkriminella När en person är involverad i gängkriminalitet påverkar det hela familjen, såväl föräldrar som partners, syskon eller barn. Statistik från Brottsofferjouren visar att allt fler anhöriga till kriminella söker stöd. Under förra året hanterade jouren dubbelt så många ärenden jämfört med året innan. Anhöriga till personer i gängkriminalitet har ofta en annan oro än andra anhöriga som söker hjälp; bland annat kan de leva med en hotbild och därför vara i behov av stöd i form av skyddat boende och skyddade person ­ uppgifter. Idag finns verksamheter till exempel inom vissa kommuner som riktar sig till anhöriga till personer som begår brott eller är i riskzonen för att hamna i gäng ­ kriminalitet. Det finns däremot ingen nationell stödlinje som riktar sig särskilt till den här målgruppen. Det tycker vi behövs för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör ha personal som kan flera språk och möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag. För detta ändamål tillskjuter vi 10 miljoner kronor årligen till en ny anslagspost. Skydda barn i mål om vårdnad, boende och umgänge I flera uppmärksammade fall, inklusive det mycket tragiska Tintinfallet, har behovet av mer kunskap om barns rättigheter och riskbedömningar i mål om vårdnad och umgänge blivit tydligt. Det är uppenbart att mer behöver göras för att säkerställa att barns röster hörs i rättsprocesser och för att domstolarna ska få mer kunskap om våld mot kvinnor och barns rättigheter. Under de senaste tjugo åren har frågan om att skydda barn i rättsprocesser diskuterats återkommande och så sent som 2023 bedömde en statlig utredning att barn bör tilldelas ett eget juridiskt biträde. Syftet med ett sådant biträde skulle vara att företräda barnets intressen och bevaka barnets rätt under processen samt säkerställa barnets rätt till information under handläggningen i domstol. Detta är särskilt angeläget i mål där barnet har utsatts för våld eller på något annat sätt farit illa. Utan en sådan justering bedöms barn sakna fullgoda möjligheter att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. Därefter har det tagits flera steg i rätt riktning. I lagändringen om skyddat boende som trädde i kraft i juni 2024 framgår att ett offentligt biträde ska tillförordnas både barnet och vårdnadshavaren i ärenden om skyddat boende. Även i proposition 2024/25:10 föreslår regeringen att barn ska ges rätt till eget biträde i frågor om vårdnads ­ överflytt ­ ning. Miljöpartiet menar dock att rätten till ett eget juridiskt biträde för barn måste utökas till alla mål som rör vårdnad, boende och umgänge. För detta ändamål avsätter vi 338 miljoner kronor årligen till anslag 1:11 Rättsliga biträden m.m. Rasmus Ling (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Ulrika Westerlund (MP) Mats Berglund (MP) Jan Riise (MP)