Jämför sakliga förslag
A · Byggandet av nya stambanor
2022/23 · HA02698 · Niklas Sigvardsson (S); Azra Muranovic (S); Johanna Haraldsson (S)
Original hos RiksdagenB · Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor
2025/26 · HD021234 · Niklas Sigvardsson (S); Johanna Haraldsson (S); Markus Kauppinen (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.017 · ämneslikhet 0.818. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för ett principbeslut om att bygga nya stambanor i ett sammanhållet system och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet genom nya stambanor och förstärkning av befintliga stråk och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett sammanhängande systemtänk för både gods- och persontrafik och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera investeringar i järnväg som stärker klimatomställningen och svensk industris konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 598 ord · B 441 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:698
av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Byggandet av nya stambanor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för ett principbeslut om att bygga nya stambanor i ett sammanhållet system och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vårt land behöver utveckla ett modernt och stabilt transportsystem som bidrar till att stärka landets utveckling, tillväxt och konkurrensförmåga samt bidrar till klimatom
ställningen. En av de enskilt viktigaste infrastrukturfrågorna är utveckling av järnvägs
systemet för att öka både kapacitet och hastighet på ett modernare järnvägsnät. Det är positivt att den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit ett positivt besked för att bygga nya stambanor och att samtliga etapper ingår i Infrastrukturpropositionen 2022
–
2033. Samtidigt ser vi med oro på vad ett regeringsskifte skulle innebära för planerna och det finns en uppenbar risk att projektet stannar vid Ostlänken och sträckan Borås
–
Göteborg.
Med anledning av detta behövs ett principbeslut i riksdagen om att bygga nya stambanor anpassade för höga hastigheter.
Det finns flera tunga argument för att bygga nya stambanor och på så vis modernisera
Sverige. För det första har vi i dag kapacitetsbrist på våra järnvägar. I södra Sverige får det inte plats fler tåg på banorna. Detta leder till förseningar i tidtabellerna, något som har en negativ påverkan på människors vilja att välja tåget framför bilen. Nya stambanor i södra Sverige skapar större trygghet i systemet och gör att människor i högre utsträck
ning kommer fram i tid med tåg. Vi ser också i dag en koncentration av godstransporter till ett begränsat antal hamnar. En sådan är Göteborgs hamn som är central för gods
transporter till och från Skandinavien. Ur ett näringslivsperspektiv är det därför av
görande för svensk konkurrenskraft att förutsättningarna för denna hamn prioriteras. Genom att flytta över persontrafik på de nya banorna frigörs kapacitet för framförallt godstransporter på de nuvarande stambanorna, bland annat från just Göteborg. Att flytta över gods från väg till järnväg för också med sig flera positiva miljöeffekter.
För det andra skapar nya stambanor större arbetsmarknadsregioner.
När två arbets
marknader som tidigare var åtskilda kan integreras kan detta ge tillväxteffekter för betydande områden. Forskning som bedrivits på Jönköping University visar att täta och kunskapsintensiva miljöer kännetecknas av bland annat god infrastruktur. Genom att det finns goda förbindelser mellan regioner kan företag bli del av större nationella nätverk och agera utanför sin egen region.
För det tredje är kraftfulla infrastruktursatsningar ett bra verktyg för att skapa fler arbetstillfällen och stimulera ekonomin. Det visade sig bland annat effektivt efter den stora depressionen i slutet av 1920-talet med Roosevelts reformprogram New deal. När ekonomin återigen är på nedgång som en konsekvens av Putins olagliga krig mot Ukraina behöver vi nya kraftfulla statliga investeringar i exempelvis infrastruktur.
Avslutningsvis, byggnationen av nya stambanor är ytterst ett samhällsbyggnads
projekt och ett av de största för Sverige i modern tid. Det har stor betydelse för hållbar tillväxt och utveckling i dag, men också för 50
–
100 år framåt. Sverigeförhandlarna har redan i dag knutit avtal med flera kommuner som berörs av satsningen. I dessa avtal har kommunerna bland annat förpliktat sig att bygga ett stort antal bostäder, något som framförallt är viktigt för att mota den bostadsbrist som råder i landet. De kommunerna väntar i dag på besked och kan till dess inte göra något med all mark som förhoppnings
vis ska bebyggas. Att dra ut på beskedet riskerar därför att kväva utvecklingen och försena byggnation av nya bostäder.
Niklas Sigvardsson (S)
Azra Muranovic (S)
Johanna Haraldsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1234
av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet genom nya stambanor och förstärkning av befintliga stråk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett sammanhängande systemtänk för både gods- och persontrafik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera investeringar i järnväg som stärker klimatomställningen och svensk industris konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige behöver ett järnvägslyft som möter dagens och framtidens behov. Järnvägen är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen, skapa hållbar tillväxt i hela landet och säkra industrins konkurrenskraft.
I Jönköpings län finns en stark industriell tradition, särskilt inom trä- och metall
industrin, samt en omfattande logistiknäring. Länet är ett av Sveriges starkaste exportområden utanför storstadsregionerna. Sammantaget gör detta att behovet av en fungerande transportinfrastruktur för gods – både väg och järnväg – är särskilt stort.
Trafikverkets kapacitetsanalys visar att södra Sverige har några av landets mest överbelastade järnvägsstråk. Här är byggandet av nya stambanor avgörande för att öka kapaciteten, minska sårbarheten i systemet och möta ett växande mellanregionalt resande. Med ett utbyggt stambanesystem blir Jönköping, som i dag saknar direkt tågförbindelse med Stockholm, en naturlig nod i södra Sverige.
Byggandet av nya stambanor är inte bara ett infrastrukturprojekt – det är ett av de största samhällsbyggnadsprojekten i Sverige i modern tid. Det skapar förutsättningar för tillväxt, sammanhållning mellan stad och land och hållbar mobilitet under många decennier framåt. Ur ett försvars- och beredskapsperspektiv är robust järnvägskapacitet av stor strategisk betydelse.
Näringslivet i hela landet, och särskilt industrin, är tydligt i sina krav: kapacitets
bristen i järnvägsnätet hotar investeringar, produktion och framtidstro. Enligt rapporten Vad händer om vart fjärde industriföretag slutar investera i Sverige? (Omtag Svensk Järnväg, 2025) påverkas upp till 35 miljarder kronor i investeringar och 400
000 jobb av dagens otillräckliga järnvägssystem.
Att flytta mer gods från väg till räls är avgörande för att nå klimatmålen. Det kräver ett kapacitetsstarkt, sammanhängande och framtidssäkrat järnvägssystem – från terminal till terminal, från region till storstad.
Regeringens beslut att stoppa planerna på nya stambanor lämnar ett tomrum i järnvägspolitiken. När regeringen väljer att inte gå vidare med dessa projekt måste den redogöra för vad man i stället avser att göra för att bygga ut kapaciteten i järnvägs
systemet. Att, som regeringen, inte agera har också en tydlig prislapp – både för klimatet, för industrins konkurrenskraft och för Sveriges tillväxtmöjligheter.
Niklas Sigvardsson (S)
Johanna Haraldsson (S)
Markus Kauppinen (S)