RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Svarttaxi och dess påverkan på samhällets förtroende

2023/24 · HB022123 · Saila Quicklund (M)

Original hos Riksdagen

B · Svarttaxi och dess negativa påverkan på samhället

2024/25 · HC022425 · Saila Quicklund (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.828 · ämneslikhet 0.993. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.938A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur illegal taxiverksamhet kan motverkas i sociala medier och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur illegal taxiverksamhet kan motverkas i sociala medier och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Yrkande A2 och B2 · textlikhet 0.921A: Avslag · B: Avslag

A2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur dessa illegala tjänster som erbjuds helt öppet skadar förtroendet för samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur dessa illegala tjänster som erbjuds helt öppet skadar förtroendet för samhället och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

Hela texten jämförs: A 500 ord · B 500 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2123 av Saila Quicklund (M) Svarttaxi och dess påverkan på samhällets förtroende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur illegal taxiverksamhet kan motverkas i sociala medier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur dessa illegala tjänster som erbjuds helt öppet skadar förtroendet för samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering 60 procent av en taxiresas kostnad består av skatter och avgifter, en kostnad som den illegala sektorn inte betalar och som därmed blir ett inkomstbortfall för staten. Skatten och avgifterna bidrar även till att det omöjliggörs för den legala taxinäringen att vara konkurrenskraftig. Genom krafttag mot den illegala verksamheten kan sysselsättningen öka. Idag saknas över 7 000 taxichaufförer över hela Sverige, en siffra som vore betydligt lägre vid krafttag mot den illegala verksamheten inom branschen. Brottet som brukar kallas för svarttaxi heter olaga yrkesmässig trafik. Av 5 kap. 1 § yrkestrafiklagen (2012:210) följer att den som uppsåtligen bedriver yrkesmässig trafik utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst 1 år. Den illegala verksamheten bidrar inte enbart till ett skattebortfall utan även en risk för individen. Osäkerheten för en person som sätter sig i en svarttaxi är stor. Dels saknas försäkringsskydd vid en olycka, men det medför även en betydande risk för att utsättas för brott. Svarttaxin verkar ofta under tider och på platser där det redan finns en förhöjd risk att utsättas för brott. Om samhället inte sätter ner foten och tydligt signalerar mot kriminaliteten ökar risken för att medborgare far illa. Genom en utbredd illegal verksamhet trycks den legala sektorn tillbaka. En sektor som redan är hårt pressad på sina marginaler kan inte konkurrera med svarttaxi som inte betalar 60 procent av helhetskostnaden. I Sverige är det ett tilltagande problem att taxiservice saknas under stora delar av dygnet och på somliga orter saknas servicen helt. Där den kriminella sektorn vinner mark, där får den legala sektorn kliva tillbaka. När taxiföretagen konkurreras ut av öppen illegal verksamhet omöjliggörs även för kommuner och regioner att upphandla verksamhet. Den illegala sektorn kan inte delta i upphandlingar och den legala behöver ofta både de privata körningarna och de upp ­ handlade för att gå runt. Detta bidrar till en försämrad samhällsservice i glesbygden, där samhällsservicen allt som oftast redan är eftersatt och där resorna till skola och vård är som längst. För att få bukt med den illegala verksamheten behöver polis och åklagare sätta fokus på problemet och motverka svarttaxi. Om polisen inte kontrollerar och aktivt motarbetar den illegala verksamheten blir steget till att verka i den illegala sektorn kort. När risken att ertappas är minimal, då är det lätt att bli kriminell. I Sverige ska det inte vara lätt att vara kriminell. Att den illegala verksamheten får verka helt öppet i sociala medier är också ett tydligt hot mot samhällskontraktet och resurser bör tillsättas för att motverka detta. Saila Quicklund (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:2425 av Saila Quicklund (M) Svarttaxi och dess negativa påverkan på samhället Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur illegal taxiverksamhet kan motverkas i sociala medier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur dessa illegala tjänster som erbjuds helt öppet skadar förtroendet för samhället och tillkännager detta för regeringen. Motivering 60 procent av en taxiresas kostnad består av skatter och avgifter, en kostnad som den illegala sektorn inte betalar och som därmed blir ett inkomstbortfall för staten. Skatten och avgifterna bidrar även till att det omöjliggörs för den legala taxinäringen att vara konkurrenskraftig. Genom krafttag mot den illegala verksamheten kan sysselsättningen öka. Idag saknas över 7 000 taxichaufförer över hela Sverige, en siffra som vore betydligt lägre vid krafttag mot den illegala verksamheten inom branschen. Brottet som brukar kallas för svarttaxi heter olaga yrkesmässig trafik. Enligt 5 kap. 1 § yrkestrafiklagen (2012:210) följer att den som uppsåtligen bedriver yrkesmässig trafik utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst 1 år. Den illegala verksamheten bidrar inte enbart till ett skattebortfall utan även en risk för individen. Osäkerheten för en person som sätter sig i en svarttaxi är stor. Dels saknas försäkringsskydd vid en olycka, dels medför den även en betydande risk att utsättas för brott. Svarttaxin verkar ofta under tider och på platser där det redan finns en förhöjd risk att utsättas för brott. Om samhället inte sätter ner foten och tydligt signalerar mot kriminaliteten ökar risken för att medborgare far illa. Genom en utbredd illegal verksamhet trycks den legala sektorn tillbaka. En sektor som redan är hårt pressad på sina marginaler kan inte konkurrera med svarttaxi som inte betalar 60 procent av helhetskostnaden. I Sverige är det ett tilltagande problem att taxiservice saknas under stora delar av dygnet och på somliga orter saknas servicen helt. Där den kriminella sektorn vinner mark, där får den legala sektorn kliva tillbaka. När taxiföretagen konkurreras ut av öppen illegal verksamhet omöjliggörs även för kommuner och regioner att upphandla verksamhet. Den illegala sektorn kan inte delta i upphandlingar och den legala behöver ofta både de privata körningarna och de upphandlade för att gå runt. Detta bidrar till en försämrad samhällsservice i glesbygden, där samhällsservicen allt som oftast redan är eftersatt och där resorna till skola och vård är som längst. För att få bukt med den illegala verksamheten behöver polis och åklagare sätta fokus på problemet och motverka svarttaxi. Om polisen inte kontrollerar och aktivt motarbetar den illegala verksamheten blir steget till att verka i den illegala sektorn kort. När risken att ertappas är minimal, då är det lätt att bli kriminell. I Sverige ska det inte vara lätt att vara kriminell. Att den illegala verksamheten får verka helt öppet i sociala medier är också ett tydligt hot mot samhällskontraktet, och resurser bör tillsättas för att motverka detta. Saila Quicklund (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag