Jämför sakliga förslag
A · Utbildning för livslångt lärande
2022/23 · HA02884 · Muharrem Demirok (C); Anders Ådahl (C); Niels Paarup-Petersen (C); Jonny Cato (C); Catarina Deremar (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C); Helena Vilhelmsson (C); Anne-Li Sjölund (C); Christofer Bergenblock (C); Anna Lasses (C)
Original hos RiksdagenB · En skola för livsresor
2023/24 · HB022482 · Muharrem Demirok (C); Alireza Akhondi (C); Christofer Bergenblock (C); Malin Björk (C); Daniel Bäckström (C); Jonny Cato (C); Catarina Deremar (C); Ulrika Heie (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C); Anders Karlsson (C); Mikael Larsson (C); Stina Larsson (C); Anna Lasses (C); Ulrika Liljeberg (C); Helena Lindahl (C); Kerstin Lundgren (C); Rickard Nordin (C); Niels Paarup-Petersen (C); Anne-Li Sjölund (C); Elisabeth Thand Ringqvist (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C); Martin Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.022 · ämneslikhet 0.837. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
5 möjliga matchningar · 92 yrkanden i A · 56 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A11 och B24 · textlikhet 0.477A: Avslag · B: Avslag
A11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till nationell frånvarostatistik och tillkännager detta för regeringen.
B24
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A15 och B2 · textlikhet 0.525A: Avslag · B: Avslag
A15
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna till kompetensutveckling för pedagoger i förskolan, karriärtjänster och fler utbildningsplatser och göra det enklare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A20 och B44 · textlikhet 0.522A: Avslag · B: Avslag
A20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ägar- och ledningsprövningen kan stärkas för att hindra otillbörlig utländsk påverkan på svensk skola och hur Skolinspektionen kan ges möjlighet att neka tillstånd på säkerhetspolitiska grunder och tillkännager detta för regeringen.
B44
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skärpt kontroll av utländskt ägandeskap av skolor och att Skolinspektionen får rätt att neka tillstånd på säkerhetspolitiska grunder och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A31 och B12 · textlikhet 0.491A: Avslag · B: Avslag
A31
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur antalet riktade statsbidrag kan minskas och i stället ersättas med ett generellt bidrag öronmärkt för grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
B12
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska antalet riktade statsbidrag inom skolväsendet och att införa ett sektorsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A50 och B45 · textlikhet 0.469A: Avslag · B: Avslag
A50
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fjärrundervisning ska tillåtas i alla relevanta ämnen, att skolor ska ha möjlighet att anordna fjärrundervisning på entreprenad och att möjligheterna med distansundervisning bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
B45
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för små skolor att använda fjärr- och distansundervisning och tillkännager detta för regeringen.
87 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en mer jämställd och jämlik skola, där alla elever ges förutsättningar att lyckas och går ut grundskolan med fullständiga betyg, är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och psykosociala problem och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en centralt samordnad granskning av läromedel till stöd för lärare, vars syfte är att granska läromedel efter deras kvalitet och i vilken mån de speglar läroplanen samt beaktar jämställdhetsaspekter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa värdet av minoritetsspråk och modersmålsundervisning i skolan och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffen för hot och våld riktat mot rektorer och lärare som agerar inom ramen för sitt nationella uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionens uppföljningar av de skolor som har problem med trygghet och studiero ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs mer fysisk aktivitet under skoldagen för att stärka elevers hälsa och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sex- och relationsundervisningen kontinuerligt ska stärkas och att utbildningsinsatser för detta ska genomföras för befintlig skolpersonal och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en utökad möjlighet till registerkontroll av personal i förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda läsårets längd i syfte att stärka kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur fler barn kan få rätt till förskola och fritidshem, oavsett föräldrars livssituation, för att stärka tidiga insatser och öka likvärdigheten i utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ett nationellt riktmärke om antal barn per utbildad personal införs och att inspektion av förskolor bör granska huvudmannens arbete med att nå riktmärket och erbjuda stöd i exempelvis arbetet med att behålla och rekrytera förskollärare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en nationell standard för barnskötarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla konceptet med integrationsförskola och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även fristående förskolor ska inspekteras av Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera förskoleklassen i uppdraget för anpassad grundskola och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att stärka arbetet med att säkerställa seriösa aktörer inom skolan och möjligheterna för Skolinspektionen att stoppa, liksom kommunens möjlighet att dra tillbaka, skolpengen om det förekommer brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor med låga kunskapsresultat bör vara tvungna att ta emot externt stöd av Skolverket och Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra det som riksdagen fattat beslut om och införa obligatorisk lovskola från årskurs 4 för alla elever som behöver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa lovskola för elever i de lägre åldrarna i syfte att stärka tidiga insatser för en ökad måluppfyllelse och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera betygssystemet så att det blir lättare för lärare att tillämpa betygskriterierna och för elever och vårdnadshavare att förstå vad som krävs och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att utreda hur nationella kunskapsmätningar kan genomföras, så att utvecklingen i svensk skola kan följas bättre över tid, och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör ges i uppdrag att undersöka om kontinuerliga och digitala kunskapsmätningar kan bidra till mindre arbetskrävande och bättre kunskapsuppföljningar för lärarna och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vägar för att minska administrationen för lärarna i syfte att möjliggöra mer tid för undervisning och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur central rättning och sambedömning av prov kan göras så långt det är möjligt för att stärka likvärdig bedömning och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra riksdagens fattade beslut om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad öppenhet och information om skolvalet och att skolor ska vara skyldiga att dela relevant information om sin verksamhet samt att den ska finnas tillgänglig för alla och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra riksdagens fattade beslut om ett nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den praktiknära forskningen och förbättra möjligheterna för yrkesverksamma lärare att på deltid bedriva praktiknära forskning och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till fristående lärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det på nationell nivå bör tas fram standarder för skolans digitala arkitektur och att sekretessbestämmelserna bör ändras för att underlätta informationsutbyte när en elev byter skola, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram faktaunderlag kring små skolors kvalitet och rekommendation att möta särskilda utmaningar för att ge möjlighet till utveckling och stärka förutsättningarna för små skolor och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor bör få rimliga arbetsvillkor och möjlighet att anpassa verksamheten genom att de ges en större flexibilitet i hur insatser ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan skolhuvudmän inom grundskolan ska underlättas och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen aktivt ska verka för att barn och unga i Sverige ska ha en trygg internetmiljö och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att verka för att porrfilter införs i datorerna på landets samtliga förskolor och grundskolor och tillkännager detta för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om Skolverket kan ges i uppdrag att ta fram studiematerial för lärare i sin vägledning av elever online och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlingsplaner mot hedersförtryck ska finnas i grund- och gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitala verktyg ska kunna användas, som komplement till de fysiska, för att nå ut till elever inom ramen för elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa styrning och ledning av elevhälsans medicinska insatser och att det bör beröras inom rektorsprogrammet och i skolchefsutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktiga förutsättningar för kompetensutvecklingsinsatser inom elevhälsan och hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kan stödja elevernas utveckling och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur elevhälsans samverkan med sjukvården och socialtjänsten kan förbättras för ett tydligare elevperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nationella stödet till skolor för barn med särskilda behov ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur en förutsägbar finansiering av skolgången för resursskolans målgrupp bäst bör säkerställas och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hem- och konsumentkunskapen i skolan och tillkännager detta för regeringen.
A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modellen med undervisande assistenter bör utvecklas och spridas till fler kommuner och att expertis ska ta fram förslag på arbetsmaterial som kan användas i undervisningssituationer och tillkännager detta för regeringen.
A52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka gymnasieskolans koppling till arbetsmarknaden och arbete med att minska felval till gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
A53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för att öka möjligheten att läsa utanför det primära samverkansområdet inom gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
A54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler möjlighet att läsa om entreprenörskap i gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
A55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av beredskapslagar för det svenska skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.
A56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad än i dag vara integrerad i hela skolans verksamhet samt ha ett tydligare genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
A57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en ökad andel fasta anslag till yrkeshögskolan och att se över möjligheten att låta privata och offentliga arbetsgivare få möjlighet att delfinansiera platser på yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.
A58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till korta yrkeshögskoleutbildningar på högre nivå för de som redan är yrkesverksamma i SeQF 6 för att stärka det livslånga lärandet för fler och tillkännager detta för regeringen.
A59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge långsiktiga förutsättningar för regionalt yrkesvux och lärcentrum och tillkännager detta för regeringen.
A60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa långsiktiga förutsättningar för strukturerad samverkan mellan lärosäten så att högre utbildning kan komma hela landet till del och tillkännager detta för regeringen.
A61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att låta fler yrkesutbildningar bli yrkescollege och att lärlingsutbildningarna bör ta fasta på systemet för teknikcollege med företagsrepresentanter i regionala styrgrupper och tillkännager detta för regeringen.
A62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur yrkesvux kan stärkas för förbättrad kompetensförsörjning samt att se över möjligheten att införa ett system med vuxenutbildningspeng i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge vuxna rätten att söka till komvux, yrkesvux och sfi oavsett i vilken kommun utbildningen bedrivs och tillkännager detta för regeringen.
A64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att förändra stödet till personer som kombinerar sfi och en yrkesutbildning, för att på så sätt sänka trösklarna till utbildning och arbetsmarknad, och tillkännager detta för regeringen.
A65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.
A66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkeshögskolan spelar en avgörande roll för att säkra kompetenshöjningen inom svenskt näringsliv och tillkännager detta för regeringen.
A67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera förordningen gällande branschskolor och tillkännager detta för regeringen.
A68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildningar inom it-relaterade ämnen för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens och tillkännager detta för regeringen.
A69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att alla gymnasieelever ska ha möjlighet att välja UF-företagande i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
A70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lantbruksnäringens inflytande över naturbruksutbildningarna och att värna de sammanhållna naturbruksskolorna genom höjda kvalitetskrav och tillkännager detta för regeringen.
A71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla fler branschskolor inom naturbruksområdet och tillkännager detta för regeringen.
A72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa meritpoäng för områdeskurser på yrkesprogram och tillkännager detta för regeringen.
A73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den akademiska friheten, som är en nyckel i ett demokratiskt samhälle, och tillkännager detta för regeringen.
A74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att lärosätena ska bli mer autonoma, ska finnas i hela landet, ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar och ges förutsättningar att stärka sin samverkan med det omgivande samhället inom forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för fler fristående lärosäten, likt stiftelser, och tillkännager detta för regeringen.
A76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas konkurrenskraft stärks och deras samverkan med arbetsmarknaden förbättras, om att utveckla studentmedarbetarsystemet och en utökad praktik samt om en förstärkt roll för studievägledaren och tillkännager detta för regeringen.
A77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resurstilldelningen ska skapa förutsättningar för livslångt lärande och om att uppmuntra kurser på halvfart, distanskurser och relevanta sommarkurser av fördjupningskaraktär samt premiera kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan och tillkännager detta för regeringen.
A78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd akademi, om att forskningsmedel bör fördelas jämställt och om att en plan för att uppnå det bör upprättas och tillkännager detta för regeringen.
A79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid och skapar möjlighet för de som behöver mer tid och tillkännager detta för regeringen.
A80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.
A81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska gå bättre att förena studier med familjeliv samt att en möjlighet till jämställd utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
A82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en utredning för att ta fram förslag till system för eftergymnasial utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
A83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige samt möjlighet för internationella lärosäten att etablera sig i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas ett transparent utvärderingssystem där utbildningens kvalitet och koppling till arbetsmarknaden och tidigare studenters åsikter tydliggörs så att blivande studenter kan göra välinformerade studieval, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att se hur studenters hälsa kan stärkas under offentligt finansierad eftergymnasial utbildning och tillkännager detta för regeringen.
A86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kartläggning bör genomföras av lärosätens arbete för att skapa inkluderande lärmiljöer samt att forskning och rådgivning kring skolbyggnader och lärmiljöer bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.
A88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens ansvar för att tillgodose en jämlik tolktjänst inom eftergymnasial utbildning bör utredas samt att döva medborgare ska ha samma rättigheter och möjligheter som övriga medborgare att utbilda sig, omskola sig eller byta yrkesbana och tillkännager detta för regeringen.
A89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningar för lärcentrum och möjliggöra för mer distansutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
A90. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördelningen av anslag mellan utbildningar bör jämnas ut ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
A91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg och tillkännager detta för regeringen.
A92. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en anpassad högskola och tillkännager detta för regeringen.
51 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av allmän förskola från två års ålder och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kraven på pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred utredning av förskolans förutsättningar bör tillsättas för en hållbar och likvärdig förskola i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att språkscreening i förskoleklass ska leda till stödinsatser vid behov och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur elever med svag svenska ska kunna erbjudas intensivspråkundervisning och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglera rätten till läromedel och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa en central läromedelsgranskning och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändring av läsåret i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny modell för skolpengen oavsett skolhuvudman med en fast grundpeng per skola och en rörlig elevpeng och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en gräns för antal skolbyten per läsår i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilläggsbeloppen bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever i grund- och gymnasieskolan ska mötas av höga förväntningar och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur betygsinflationen ska stävjas genom att införa exempelvis statistisk moderering eller annan likvärdig modell och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa kontinuerliga digitala kunskapsmätningar i skolan som stöd för bedömning av elevernas progression och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa sammanvägd bedömning för betygssteget E och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en betygsutredning som tittar särskilt på betygssteget F, den hårda godkäntgränsen samt om betyg bör introduceras i årskurs 6 eller först i högstadiet och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa nationell statistik som visar relation mellan betyg i högstadiet och genomförd utbildning och etablering på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att permanenta försöksverksamheten med spetsutbildningar och att elever även ska kunna läsa en spetsutbildning på distans och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rektor ska ha rätt att besluta om distansundervisning inom ramen för särskilt stöd och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att kartlägga klasstorlekar och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för mer pulshöjande aktiviteter inom skolan och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska arbeta proaktivt med hälsofrämjande insatser för att motverka mobbning och minimera risker för psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gymnasieskolans introduktionsprogram ska bli mer yrkesinriktade och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att karriärvägledningen sker systematiskt genom hela utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statusen på yrkes- och lärlingsprogrammen behöver höjas och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera yrkes- och lärlingsprogrammen så att förutsättningarna förbättras för att kunna bedriva yrkesutbildning också på mindre orter och i mindre branscher, över hela landet, och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att branschernas inflytande över yrkesprogrammen ökar och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynen av yrkesprogrammen bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolans allmänna kurs långsiktigt, så att unga med ofullständiga betyg från grundskola och gymnasium får möjlighet att studera vidare, och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett obligatoriskt och gemensamt skolval cirka ett år innan skolstart inom grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa möjligheten att använda kö som urval vid val av skola och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor och skolor, för att säkerställa öppenhet och insyn, och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konfessionella inslag i skolan enbart ska få tillåtas innan och efter skoldagen och ska vara avskilda från undervisningen i rum och tid och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att Skolinspektionen tar över tillsynen av förskolan och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vid kvalitetsbrister införs ett förbud mot vinstutdelning och andra sätt för överföring av kapital till ägarna och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa sanktionsavgifter som komplement till vite som åtgärd för skolor som missköter sig och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraven vid tillståndsprocessen för fristående skolor bör anpassas efter driftsform och skolstorlek och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolhuvudmän som inte har erbjudit elever tillräckligt med undervisningstid ska kompensera eleverna skyndsamt för den undervisning eleverna har rätt till samt kunna åläggas sanktionsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för skolor att hyra lärare av annan huvudman eller skolenhet när det råder lärarbrist och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred genomlysning av skollagen för att små skolor ska kunna utvecklas på bättre villkor bör utföras och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stärka finansiering av små skolor och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärarnas och rektorernas administration ska minskas genom smarta digitala system och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett offentligt mål för antal medarbetare per rektor inom förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla huvudmän ska ha handlingsplaner mot hot och våld mot rektorer och lärare och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sekretessbrytande bestämmelser bör införas mellan skola, socialtjänst och polis för att samhället ska ta ett samlat grepp kring elevers olika situationer och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning som syftar till att förbättra lärarnas arbetssituation och förutsättningar bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas fler utbildningsvägar in i läraryrket för att få fler behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.
B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur särskilda karriärtjänster för lärare och rektorer i skolor med långvarigt låga resultat ska kunna införas och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att stärka rektors mandat och lärares möjlighet att utforma sin undervisning genom ökad tillit till professionen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 15197 ord · B 13540 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:884
av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Utbildning för livslångt lärande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en mer jämställd och jämlik skola, där alla elever ges förutsättningar att lyckas och går ut grundskolan med fullständiga betyg, är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och psykosociala problem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en centralt samordnad granskning av läromedel till stöd för lärare, vars syfte är att granska läromedel efter deras kvalitet och i vilken mån de speglar läroplanen samt beaktar jämställdhetsaspekter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa värdet av minoritetsspråk och modersmålsundervisning i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffen för hot och våld riktat mot rektorer och lärare som agerar inom ramen för sitt nationella uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionens uppföljningar av de skolor som har problem med trygghet och studiero ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs mer fysisk aktivitet under skoldagen för att stärka elevers hälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sex- och relationsundervisningen kontinuerligt ska stärkas och att utbildningsinsatser för detta ska genomföras för befintlig skolpersonal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en utökad möjlighet till registerkontroll av personal i förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda läsårets längd i syfte att stärka kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till nationell frånvarostatistik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur fler barn kan få rätt till förskola och fritidshem, oavsett föräldrars livssituation, för att stärka tidiga insatser och öka likvärdigheten i utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ett nationellt riktmärke om antal barn per utbildad personal införs och att inspektion av förskolor bör granska huvudmannens arbete med att nå riktmärket och erbjuda stöd i exempelvis arbetet med att behålla och rekrytera förskollärare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en nationell standard för barnskötarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna till kompetensutveckling för pedagoger i förskolan, karriärtjänster och fler utbildningsplatser och göra det enklare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla konceptet med integrationsförskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även fristående förskolor ska inspekteras av Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera förskoleklassen i uppdraget för anpassad grundskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att stärka arbetet med att säkerställa seriösa aktörer inom skolan och möjligheterna för Skolinspektionen att stoppa, liksom kommunens möjlighet att dra tillbaka, skolpengen om det förekommer brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ägar- och ledningsprövningen kan stärkas för att hindra otillbörlig utländsk påverkan på svensk skola och hur Skolinspektionen kan ges möjlighet att neka tillstånd på säkerhetspolitiska grunder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolor med låga kunskapsresultat bör vara tvungna att ta emot externt stöd av Skolverket och Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra det som riksdagen fattat beslut om och införa obligatorisk lovskola från årskurs
4 för alla elever som behöver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa lovskola för elever i de lägre åldrarna i syfte att stärka tidiga insatser för en ökad måluppfyllelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera betygssystemet så att det blir lättare för lärare att tillämpa betygskriterierna och för elever och vårdnadshavare att förstå vad som krävs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att utreda hur nationella kunskapsmätningar kan genomföras, så att utvecklingen i svensk skola kan följas bättre över tid, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör ges i uppdrag att undersöka om kontinuerliga och digitala kunskapsmätningar kan bidra till mindre arbetskrävande och bättre kunskapsuppföljningar för lärarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vägar för att minska administrationen för lärarna i syfte att möjliggöra mer tid för undervisning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur central rättning och sambedömning av prov kan göras så långt det är möjligt för att stärka likvärdig bedömning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra riksdagens fattade beslut om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad öppenhet och information om skolvalet och att skolor ska vara skyldiga att dela relevant information om sin verksamhet samt att den ska finnas tillgänglig för alla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur antalet riktade statsbidrag kan minskas och i stället ersättas med ett generellt bidrag öronmärkt för grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra riksdagens fattade beslut om ett nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den praktiknära forskningen och förbättra möjligheterna för yrkesverksamma lärare att på deltid bedriva praktiknära forskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till fristående lärarutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det på nationell nivå bör tas fram standarder för skolans digitala arkitektur och att sekretessbestämmelserna bör ändras för att underlätta informationsutbyte när en elev byter skola, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram faktaunderlag kring små skolors kvalitet och rekommendation att möta särskilda utmaningar för att ge möjlighet till utveckling och stärka förutsättningarna för små skolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små skolor bör få rimliga arbetsvillkor och möjlighet att anpassa verksamheten genom att de ges en större flexibilitet i hur insatser ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan skolhuvudmän inom grundskolan ska underlättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen aktivt ska verka för att barn och unga i Sverige ska ha en trygg internetmiljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att verka för att porrfilter införs i datorerna på landets samtliga förskolor och grundskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om Skolverket kan ges i uppdrag att ta fram studiematerial för lärare i sin vägledning av elever online och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlingsplaner mot hedersförtryck ska finnas i grund- och gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitala verktyg ska kunna användas, som komplement till de fysiska, för att nå ut till elever inom ramen för elevhälsan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa styrning och ledning av elevhälsans medicinska insatser och att det bör beröras inom rektorsprogrammet och i skolchefsutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktiga förutsättningar för kompetensutvecklingsinsatser inom elevhälsan och hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kan stödja elevernas utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur elevhälsans samverkan med sjukvården och socialtjänsten kan förbättras för ett tydligare elevperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nationella stödet till skolor för barn med särskilda behov ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur en förutsägbar finansiering av skolgången för resursskolans målgrupp bäst bör säkerställas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hem- och konsumentkunskapen i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fjärrundervisning ska tillåtas i alla relevanta ämnen, att skolor ska ha möjlighet att anordna fjärrundervisning på entreprenad och att möjligheterna med distansundervisning bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modellen med undervisande assistenter bör utvecklas och spridas till fler kommuner och att expertis ska ta fram förslag på arbetsmaterial som kan användas i undervisningssituationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka gymnasieskolans koppling till arbetsmarknaden och arbete med att minska felval till gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för att öka möjligheten att läsa utanför det primära samverkansområdet inom gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler möjlighet att läsa om entreprenörskap i gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av beredskapslagar för det svenska skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad än i dag vara integrerad i hela skolans verksamhet samt ha ett tydligare genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en ökad andel fasta anslag till yrkeshögskolan och att se över möjligheten att låta privata och offentliga arbetsgivare få möjlighet att delfinansiera platser på yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till korta yrkeshögskoleutbildningar på högre nivå för de som redan är yrkesverksamma i SeQF
6 för att stärka det livslånga lärandet för fler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge långsiktiga förutsättningar för regionalt yrkesvux och lärcentrum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa långsiktiga förutsättningar för strukturerad samverkan mellan lärosäten så att högre utbildning kan komma hela landet till del och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att låta fler yrkesutbildningar bli yrkescollege och att lärlingsutbildningarna bör ta fasta på systemet för teknikcollege med företagsrepresentanter i regionala styrgrupper och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur yrkesvux kan stärkas för förbättrad kompetensförsörjning samt att se över möjligheten att införa ett system med vuxenutbildningspeng i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge vuxna rätten att söka till komvux, yrkesvux och sfi oavsett i vilken kommun utbildningen bedrivs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att förändra stödet till personer som kombinerar sfi och en yrkesutbildning, för att på så sätt sänka trösklarna till utbildning och arbetsmarknad, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkeshögskolan spelar en avgörande roll för att säkra kompetenshöjningen inom svenskt näringsliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera förordningen gällande branschskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildningar inom it-relaterade ämnen för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att alla gymnasieelever ska ha möjlighet att välja UF-företagande i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lantbruksnäringens inflytande över naturbruksutbildningarna och att värna de sammanhållna naturbruksskolorna genom höjda kvalitetskrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla fler branschskolor inom naturbruksområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa meritpoäng för områdeskurser på yrkesprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den akademiska friheten, som är en nyckel i ett demokratiskt samhälle, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att lärosätena ska bli mer autonoma, ska finnas i hela landet, ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar och ges förutsättningar att stärka sin samverkan med det omgivande samhället inom forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för fler fristående lärosäten, likt stiftelser, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas konkurrenskraft stärks och deras samverkan med arbetsmarknaden förbättras, om att utveckla studentmedarbetarsystemet och en utökad praktik samt om en förstärkt roll för studievägledaren och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resurstilldelningen ska skapa förutsättningar för livslångt lärande och om att uppmuntra kurser på halvfart, distanskurser och relevanta sommarkurser av fördjupningskaraktär samt premiera kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd akademi, om att forskningsmedel bör fördelas jämställt och om att en plan för att uppnå det bör upprättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid och skapar möjlighet för de som behöver mer tid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska gå bättre att förena studier med familjeliv samt att en möjlighet till jämställd utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en utredning för att ta fram förslag till system för eftergymnasial utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige samt möjlighet för internationella lärosäten att etablera sig i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas ett transparent utvärderingssystem där utbildningens kvalitet och koppling till arbetsmarknaden och tidigare studenters åsikter tydliggörs så att blivande studenter kan göra välinformerade studieval, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att se hur studenters hälsa kan stärkas under offentligt finansierad eftergymnasial utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kartläggning bör genomföras av lärosätens arbete för att skapa inkluderande lärmiljöer samt att forskning och rådgivning kring skolbyggnader och lärmiljöer bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens ansvar för att tillgodose en jämlik tolktjänst inom eftergymnasial utbildning bör utredas samt att döva medborgare ska ha samma rättigheter och möjligheter som övriga medborgare att utbilda sig, omskola sig eller byta yrkesbana och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningar för lärcentrum och möjliggöra för mer distansutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördelningen av anslag mellan utbildningar bör jämnas ut ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en anpassad högskola och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
Alla elever har rätt till en bra utbildning, oavsett var i landet en bor, vilken bakgrund en har eller om en är flicka eller pojke. Grunden för barns och ungas möjlighet att göra en resa i livet och uppnå sina livsdrömmar läggs i trygga familjer och i en skola som möter varje elev på sina villkor. En väl fungerande för
‑
, grund- och gymnasieskola är grunden för en högre utbildning i världsklass och konkurrenskraftiga jobb. Alla ska ges förutsätt
ningar att lyckas, i hela landet. Det är grundläggande för Centerpartiets skolpolitik.
Centerpartiet vill ta ansvar för att utveckla skolan såväl nationellt som lokalt. Svensk skola behöver reformer, för barnens bästa. Genom bred samverkan i mitten kan vi skapa långsiktiga förutsättningar för skolutveckling. Det är av största vikt att skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan måste vara jämlik och valfriheten utvecklas och värnas samtidigt som resurser fördelas efter ansvar. Elevernas kunskapsutveckling, trygghet och välmående ska vara i fokus. En bra skola är en grund för livslångt lärande.
Förskolan – lägger grunden för livslångt lärande
För att utjämna livschanser och ge fler barn en bra start behöver vi en likvärdig förskola av hög kvalitet. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna. Samtidigt är det barnen med svårast förutsättningar som svensk förskola har svårast att nå. Idag varierar rätten till förskola beroende på om föräldrarna arbetar eller inte. Exempelvis har barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd inte rätt till förskola lika många timmar som barn vars föräldrar arbetar. För att nå de mest utsatta familjerna bör rätten till den allmänna förskolan utökas så att det erbjuds till barn från två år, och att avgiften sänks i linje med det. Att öppna dörren och tidigt erbjuda en plats för fler barn är viktigt för barnens utveckling men möjliggör också ett mer jämställt familjeliv, där utrikes som inrikes födda, ges möjlighet att kombinera ett närvarande föräldraskap med ett fungerande arbetsliv. Förutom att utöka rätten till förskola behöver kunskap och information om förskolans verksamhet bättre än idag nå till alla familjer. Genom att kommunen nu måste arbeta med uppsökande verksamhet kan familjer med svårare förutsättningar få bättre information och kunskap om förskolans uppdrag och verksamhet. Det är också ett sätt att nå nyanlända föräldrar och erbjuda dem möjligheten att gå till en integrationsförskola, där ordinarie förskoleverksamhet bedrivs parallellt med sfi-undervisning för föräldrarna.
Minskade barngrupper
Barnen måste kunna lita på att det finns vuxna som ser dem. En av utmaningarna för att säkra den pedagogiska verksamheten är barngruppernas storlek och bristen på utbildad personal. Vi ser också ett behov av att se över det riktmärke från Skolverket som sätter gränser för hur många barn som får vara i en barngrupp. Det borde istället vara ett riktmärke för hur många barn varje utbildad personal får ha ansvar för. Det ger den pedagogiska verksamheten möjlighet att formas utifrån egna förutsättningar och vad som är bäst för barnen på just den förskolan. Genom att ändra i styrdokumenten ska huvudmännens ansvar att sträva mot riktmärket tydliggöras. Huvudmännen måste också få stöd i att nå riktmärket och deras arbete ska följas upp. För att det ska vara möjligt behöver fler förskollärare utbildas och det måste bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare medan de jobbar i förskolan.
Ett kunskapslyft för pedagogerna
Fler förskollärare behöver utbildas och det måste bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare medan de jobbar i förskolan. Vi vill säkra en kompetensutvecklingsgaranti och att förskollärare i förskolan ska omfattas av karriärreformen som föreslogs i utredningen ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska”, men att det ska gälla samtliga förskoleenheter.
Barnskötare är den största yrkesgruppen inom förskolan och utgörs till 90
% av kvinnor. Trots att det är en så stor yrkesgrupp finns det idag ingen nationell standard för barnskötarutbildningen. Vi vill se ett barnskötarlyft och en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Genom att skapa en nationell standard för barnskötare får dessutom arbetsgivare ett tydligare kvitto på vad en barnskötares utbildning innehåller.
Vi vill förändra examensmålen för den som utbildar sig till förskollärare, så att det klart och tydligt ingår att ha fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling. Svenskkunskaper bidrar också stort till att komma bort från utanförskap och segregation. Då måste varje förskola och förskollärare ha kunskapen och förmågan att vara en brygga in i svenskan. Vi vill också att Skolverket får i uppdrag att se över redan i dag färdigutredda förslag som kan stärka förskolans personal. Att det finns utbildningsplatser som gör det möjligt att läsa vidare för den som vill. Och att varje förskola får på plats en kompetensutvecklingsgaranti, som ger personalen möjlighet och rätt att vidareutbilda sig, utvecklas och växa på jobbet.
Centerpartiet värnar valfrihet och ser att all barnomsorg ska hålla en god kvalitet och vara en trygg och pedagogisk plats för barnen. Att det finns alternativ i barnomsorgen är bra. Idag finns en väl utbyggd god pedagogisk omsorg för barn 1–5
år. Vissa vill ha en särskild pedagogisk inriktning, en del en liten förskola, andra en stor förskola. En del vill gå hos pedagogisk omsorg och några vill vara aktiva i ett föräldrakooperativ. En del har behov av ”nattis” och några använder inte barnomsorgen alls. Småskaligheten i pedagogisk omsorg ska värnas och kompetensen inom pedagogisk omsorg behöver stärkas.
Grundskolan – med fokus på elevens behov och kunskapsutveckling
Många barn och unga får idag en bra start i skolan, men inte alla. Idag finns det skolor där alltför många elever inte klarar skolan. Många elever och lärare upplever brister i trygghet och studiero. Var sjunde elev klarar inte grundskolan och var fjärde elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg samtidigt som antalet elever som gör fel val till gymnasiet är stort. I bruksorter och förorter lämnas tusentals barn utan förutsättningarna att skapa sig sin egen framtid. Det får vi aldrig acceptera. Fokus måste läggas på att alla barn i hela landet ska få en bra start i livet. Klarar en elev inte skolan är dörren till många jobb och vidare studier stängd. Därför måste undervisningen utgå från elevers behov och förutsättningar, och insatser sättas in tidigt när elever riskerar att inte nå målen. Att säkra att fler elever klarar skolan är vår högsta prioritet.
En skola som går att lita på är en skola där alla elever ges förutsättningar att lyckas. Den ska ge elever kunskap och rusta dem för framtiden. Men en kvalitativ och likvärdig skola förutsätter att kunskap kan mätas. Den svenska läroplanen har fått kritik för att den subjektiva uppfattningen är överordnad den objektiva, det vill säga att tyckande står över faktisk kunskap. Fokus för läraren blir att subjektivt bedöma förmågor hos eleven istället för att bedöma faktiskt mätbar kunskap. Ett ökat fokus på kunskap skulle skapa tydlighet för eleverna. Det skulle bli lättare för eleverna att veta vad som krävs för att nå målen, vilket i sin tur skulle öka motivationen. Dagens utformning missgynnar elever från studiesvaga hem. Det skapar dessutom en stor stress, vilket särskilt drabbar flickor. I skollagens inledande delar redogörs för syftet med utbildning inom det svenska skolväsendet. För att skapa bättre förutsättningar för alla elever att lyckas behöver detta syfte tydliggöras i skolans kompensatoriska uppdrag. Utbildningens syfte ska vara att varje individ ska utvecklas till sin fulla potential, få relevanta kunskaper och bildas. Kunskapsfokus i läroplanen ska därför öka, och det ska tydliggöras i skollagen att utbildningen också ska utveckla ansvarstagande och respektfullt uppträdande.
Förskoleklass bör bli en del av uppdraget för anpassad grundskola eftersom det nuvarande upplägget innebär att barn med mer omfattande funktionsnedsättningar tvingas gå i vanlig förskoleklass innan byte till anpassad grundskola i årskurs
1, alternativt gå kvar ett år på förskolan. Ändringen är viktig för att ge alla barn möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
Kvalitetssäkrade läromedel och mer undervisningstid
Förutom att skollagen och läroplanen i större utsträckning än idag behöver lyfta vikten av att elever lär sig sakkunskaper, som är grundläggande för fortsatt analys och kritiskt tänkande, behöver läromedel kvalitetssäkras för att garantera att undervisningen i skolan främjar elevens kunskapsutveckling. Dessutom behöver skolans tillgång till läromedel, traditionella som digitala, säkras. Bra läromedel är en central del av en god och likvärdig undervisning. Det är viktigt att de läromedel som används speglar läroplanen och är av hög kvalitet. Särskilt viktigt blir det när allt fler elever undervisas av obehöriga lärare. Dagens system klarar inte av det.
Sedan Statens institut för läromedelsinformation lades ner 1991 är det upp till varje skola eller huvudman att avgöra om ett läromedel uppfyller läroplanen och är av god kvalitet. Tyvärr blir det i praktiken oftast upp till den enskilda läraren att genomföra granskningen. Det bör därför införas en centralt samordnad granskning av läromedel där de graderas utifrån huruvida de följer läroplanen och deras kvalitet samt beaktar jämställdhetsaspekter. Ansvaret bör ligga på ansvarig myndighet att utveckla det tillsammans med verksamma lärare för såväl traditionella som digitala läromedel. Det ska inte resultera i en tvingande lista utan ses som ett stöd för lärarna i deras val av läromedel. Det behövs dessutom granskning, rådgivning och stöd för användning av AI-understödda läromedel och individualiserade digitala läromedel.
För att ytterligare stärka skolans kunskapsfokus behöver elever ges mer undervisningstid. Svenska elever har idag färre undervisningstimmar än genomsnittet i OECD. Ska svenska elever återigen bli bland de bästa måste antalet lärarledda timmar öka. Sverige har ett sommarlov på ungefär 10
veckor, vilket är långt internationellt sett och det längsta i Norden. Utredningen ”Kampen om tiden – mer tid till lärande” påpekar att de långa sommarloven bygger mer på tradition än forskning om elevers lärande och det kan bromsa elevernas kunskapsutveckling. Det drabbar särskilt elever som kämpar för att nå kunskapsmålen. Utredningen föreslog att Sveriges långa sommarlov borde ses över. Det instämmer Centerpartiet i och vill därför se en utredning om läsårets längd, men att också skolpersonalens möjlighet till återhämtning och ledighet under hela arbetsåret nogsamt beaktas vid en sådan översyn. En annan viktig del som aktualiserats under coronapandemin är behovet av att lätta de administrativa krav som finns på lärare. Det är angeläget att se om lärarnas tid som läggs på annat än undervisningen kan minskas genom att exempelvis lätta på lagstadgade moment så som utvecklingssamtal som tar tid för läraren att administrera. Därför vill vi se en utredning som granskar hur mycket av lärarnas tid som går åt till annat än elevernas undervisningstid, i syfte att hitta konstruktiva lösningar för att minska onödig administration för lärarna.
Trygghet och studiero – en förutsättning för lärande
Eleverna måste kunna lita på att de är trygga i skolan. Skolinspektionens granskning av trygghet och studiero i skolan visar att den upplevda tryggheten i skolan har minskat de senaste tio åren. En av tre grundskolelärare uppgav förra året att en stor del av undervisningstiden gick till att upprätthålla ordningen i klassrummet, mot tidigare en av fyra 2012. Detta till trots har den upplevda studieron bland elever inte förändrats mycket över tid. Den upplevda tryggheten bland elever i årskurs
9 har däremot minskat under en tioårsperiod från 89 till 79 procent. Idag uppger mer än hälften av eleverna att andra elever stör ordningen i klassrummet och var tredje lärare i grundskolan uppger att de lägger en stor del av undervisningstiden på att upprätthålla ordningen. Såväl lärare som elever får även utstå kränkningar och hot. Särskilt flickor är extra utsatta då de oftare än pojkar känner sig otrygga och upplever bristande studiero. Det är oacceptabelt.
För att skapa mer studiero och trygghet i skolan vill Centerpartiet stärka lärarens position i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. Delar av det har genomförts inom ramen för januariavtalet, men mer behöver göras. Idag är det många lärare och rektorer som inte vågar agera på grund av oro att bli anmälda eller få betala skadestånd. Skolan ska inte utgöra en frizon för brott. Att känna trygghet är en förutsättning för att kunna nå målen i skolan, och en lärare måste känna mandat att kunna agera för att upprätthålla tryggheten i klassrummet. Vissa skolor lyckas bättre än andra. En viktig faktor för framgång är ett skickligt ledarskap hos rektorer och lärare. Skolor behöver nyttja de sanktionsmöjligheter som nu finns och kunskapen och stödet för lärarna behöver öka. I arbetet med att skapa trygghet och studiero måste Skolinspektionen bättre följa upp de skolor där det brister och skolmyndigheterna ska tidigt agera för att stötta rektorer och lärare på dessa skolor. Vi ser också behov av att skärpa straffen för hot och våld riktat mot rektorer och lärare som agerar inom ramen för sitt nationella uppdrag.
Skolan har också ett ansvar för elevernas trygghet även i den digitala skolmiljön, vilket omfattar såväl det förebyggande arbetet som att agera vid kränkningar. Ett arbete för att motverka kränkningar på nätet bör ske integrerat med skolans övriga arbete mot kränkningar. En trygg internetmiljö är en angelägen fråga. Centerpartiet har länge varit tydliga med att vi vill införa porrfilter i datorerna på landets samtliga förskolor och skolor. Europarådet har nyligen utfärdat en stark rekommendation till medlemsländerna om att alla digitala enheter bör ha filter för att skydda Europas barn från att exponeras för porr. Det är nu många kommuner som också gjort så och det arbetet bör fortgå. Vi vet också att allt fler barn och unga utsätts för olika typer av trakasserier på internet. Här är det viktigt att skolan såväl som andra samhällsfunktioner verkar för att barn och unga i Sverige ska ha en trygg internetmiljö.
Att skapa respektfulla miljöer handlar om hur elever behandlar varandra i skolans vardag. Men det handlar även om att ge unga redskap i det kommande vuxenlivet. Det är därför viktigt att lärare har kompetens att lyfta frågor relaterade till normer och värderingar. Centerpartiet vill därför att undervisningen i sex och relationer fortsatt ska stärkas och att utbildningsinsatser för detta ska genomföras för befintlig skolpersonal.
Huvudmannen har också ett ansvar att säkerställa att den personal som anställs i förskola och skola är lämplig för att vistas bland barn. Idag gäller, enligt skollagen, att arbetsgivaren ska genomföra en obligatorisk registerkontroll för att få anställa, anlita eller ta emot någon i förskola, grundskola och gymnasiet. Kontrollen begränsar sig således till de situationer när någon ska starta någon form av tjänst eller uppdrag i sådan verksamhet. Den som erbjudits arbetet eller uppdraget ska då visa upp ett belastningsregisterutdrag som inte är äldre än ett år. Centerpartiet anser att ett registerutdrag bör kunna visas upp på regelbunden basis av personal i förskola och skola.
Stärkt elevhälsa
Den psykiska hälsan är på många sätt intimt kopplad till skolan. För många unga är roten till ohälsan saker som har skett eller sker dagligen i skolan. Det finns också starka samband mellan en god psykisk hälsa och möjligheten att ta till sig kunskap och nå utbildningsmål. Samtidigt ökar stressen och den psykiska ohälsan hos elever i skolan. Situationen med coronapandemi och distansstudier har ökat närvaron i skolan och stärkt den psykiska hälsan hos vissa elevgrupper, men för många har det inneburit ytterligare försämring av det psykiska måendet.
Vården för barn och unga måste därför finnas betydligt mer inom skolans väggar och fungera som den första naturliga kontakten för unga vid fysiska eller psykiska problem. Elevhälsan spelar inte minst roll för allt förebyggande hälsoarbete. Därför kan skolan genom elevhälsan också bli en del av lösningen på barns och ungas psykiska ohälsa.
Trots att arbetet med att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa är tätt förknippat med skolan kan inte detta arbete läggas på lärare som redan idag många gånger tvingas ta hand om barn med stora behov utan att ha utbildning för att hantera psykisk ohälsa. Istället måste elevhälsan värderas upp och byggas ut med fler skolsköterskor, kuratorer och psykologer. För att förbättra elevhälsan behöver kuratorer få en större roll att arbeta förebyggande. Elevhälsan måste också utgå från elevernas behov och finnas när eleverna behöver den. Genom att bredda elevhälsan med digitala medel blir det lättare att nå elever i hela landet och steget till en första kontakt blir kortare. För att hjälpa huvudmännen bör Skolverket ges i uppdrag att stödja huvudmännen med stödmaterial och beprövade digitala upplägg på elevhälsa.
Hur hälsan påverkar elevers möjligheter att lära sig måste också reflekteras i rektorsprogrammet, den befattningsutbildning som är obligatorisk att gå för alla som ska bli rektorer. Elevhälsan bör därför införas som ett ämne i rektorsprogrammet för att säkerställa att samtliga utbildade rektorer ser kopplingen mellan skolmiljön och elevernas psykiska och fysiska hälsa. Rektorer är i sista ledet ansvariga för att det finns en lärandemiljö på skolan som gör att eleverna kan tillgodogöra sig kunskaper och nå mål. Det finns flera exempel på skolor där framsynta rektorer har lyckats skapa en bättre lärandemiljö genom att prioritera upp elevhälsan och inte minst det förebyggande hälsoarbetet. Dessa rektorer uppvärderar ofta elevhälsan genom att bygga ut den med fler kompetenser och kan därmed tidigt upptäcka och hantera roten till den psykiska ohälsan i skolmiljö. Men det är inte uttalat i skollagen att rektorerna har detta ansvar trots att hälsan är så tätt kopplad till elevers möjligheter att nå kunskapsmålen. Detta behöver ändras. Av skollagen ska det framgå klart och tydligt att rektorer ansvarar för och samordnar elevhälsan, ett ansvar som inte ska gå att delegera bort. Det handlar till stor del om det faktum att rektorn är den som har budgetansvar och därför ytterst kan fatta beslut om mer resurser och rekryteringar. Genom att lyfta ansvaret till högsta nivå på skolorna kommer det finnas ett lagkrav på att ta elevhälsan på allvar – på alla skolor.
För att också kunna få en helhetsbild av ungas problematik behövs bättre samverkan mellan elevhälsan, sjukvården och socialtjänsten. Det har påtalats länge och behovet har inte minskat, tvärtom. Vi vill införa en sammanhållen journalföring för elevhälsan och hälso- och sjukvården. Vi vill också ge skolor skyldighet att kalla till eller delta i samordnad individuell plan (SIP) när ett barn har ett behov av insatser från flera samhällsinstanser. Idag är det bara socialtjänsten och hälso- och sjukvården som har skyldighet till detta. Utan en samverkan och en bättre helhetsbild är det svårt att göra en samlad bedömning, och det drabbar elevens möjligheter till stöd och vård
Elevhälsan och elevers psykiska välmående är tätt förknippat med fysisk aktivitet. Under 2018 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur mer rörelse i skolan kan åstadkommas i grundskolan men även inom förskoleklasserna och fritidshemmen vid behov. Bakgrunden till detta har bland annat varit att det i läroplanerna för grundskolan, sameskolan och specialskolan eftersträvas att elever ska erbjudas fysisk aktivitet under hela skoldagen. Mycket tyder även på att fysisk aktivitet bidrar på ett positivt sätt till elevers lärande och prestationer i skolan, men framförallt bidrar det till en bättre hälsa, minskad risk för fetma och livsstilssjukdomar senare i livet, stärkt stresshantering och goda livsrutiner. Fyra av fem flickor och nästan varannan kille klarar inte målet att röra sig en timme om dagen. För att stärka elevers kondition och hälsa krävs det en större del skolidrott som gör hälsa och fysisk aktivitet lustfyllt. Pulshöjande aktivitet är i detta en av de viktigaste delarna för att lägga förutsättningarna för en god och livslång hälsa och stärka inlärningen. Vi vill därför se mer pulshöjande aktivitet under skoldagen för att möjliggöra att fler barn når målet om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.
Kunskap för livet
Hem- och konsumentkunskap är viktigt inför det kommande vuxenlivet. Det ger verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsument med hänsyn till jämställdhet, hälsa, ekonomi och miljö. Skolinspektionens granskning från 2019 visar dock att hem- och konsumentkunskapsundervisningen behöver utvecklas, och att det finns brister särskilt i delarna kring privatekonomi och jämställdhet i hemmet. Skolverket har nyligen lagt fram förslag för en utökad timplan inom hem- och konsumentkunskap. Det är positivt att eleverna får mer tid i ämnet. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap behöver fortsatt stärkas inom ramen för den regelbundna översyn som sker av kurs- och timplaner.
I Florida har man arbetat aktivt med självmordsprevention och att förebygga psykisk ohälsa. I det arbetet har kuratorer en nyckelroll och undervisar i ämnet livskunskap, där barn och ungdomar får verktyg i att hantera motgångar i livet. Man har genom detta arbete lyckats få ner självmorden betydligt. Motsvarande undervisning bör införas i Sverige inom ramen för ämnet idrott och hälsa.
En bra skolgång är en skyddsfaktor
Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grund
läggande utbildning i allmän skola. Det är en grundbult i det svenska skolväsendet och förutsättningen för ett starkt välfärdsland där alla ges chansen till utbildning och jobb. Alla elever ska få en bra skolgång och ha likvärdiga möjligheter att lyckas. Idag är det alltför många elever som inte klarar grundskolan. Olika elever behöver olika typer av stöd för att fullgöra sin skolgång. Att gå ut grundskolan med fullständiga betyg är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och psykosociala problem. Bristande skolgång är en riskfaktor för att hamna i brottslighet. Skolan lägger grunden inför framtiden. Elever med låga betyg från grundskolan klarar sig ofta sämre på gymnasieskolan. Statistiskt kommer dessa elever från hem där föräldrarnas utbildningsnivå är låg. Elever med utländsk bakgrund klarar sig oftare sämre i gymnasieskolan. Det är därför viktigt att huvudmännen sätter in kompenserande insatser till elever med sämre förutsättningar för att elever ska klara skolgången. Det görs i alltför liten utsträckning enligt Skolinspek
tionens granskning år 2020. Läsförståelse påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen. Det är därför viktigt att också främja verksamheter som stärker barns och ungas läs- och skrivförmåga särskilt i utsatta områden, så som Berättarministeriet.
Elever som har svårt att klara målen behöver mer lärarledd tid. Centerpartiet har varit med och infört obligatorisk lovskola för elever de sista två åren i grundskolan. Vi anser att regeringen ska gå vidare med riksdagens beslut från våren om att lovskola ska bli obligatoriskt från årskurs fyra. Centerpartiet vill utöver det utreda möjligheterna att införa lovskola även i de lägre åldrarna, i syfte att säkra att de barn som behöver mest hjälp får extra möjligheter redan under de första skolåren
Skolan behöver också vara vaksam på orossignaler. En sådan är frånvaro. Ju tidigare skolan reagerar på olovlig frånvaro, desto större möjligheter är det att eleven kan fullgöra sin utbildning. Emellertid finns ingen samlad statistik på elevers frånvaro på nationell nivå. Det försvårar för möjligheten att se mönster och trender över tid men också att finna de rätta insatserna för exempelvis de så kallade hemmasittarna eller elever som är drabbade av hedersproblematik. I utredningen Saknad (SOU 2016:94) presenterades flera förslag för att säkerställa alla elevers rätt till skolgång; bland annat föreslogs ett nationellt frånvaroregister. Att Skolverket fått i uppdrag att titta på hur nationell frånvarostatistik kan upprättas är positivt. Centerpartiet ser det som en naturlig del av digitaliseringen av skolan och förenklingen av administrationen ute på skolorna. Smartare digitala system som underlättar rektorers och lärares analyser kan också bidra till minskad administration för retorer och lärare och ge stöd i det systematiska kvalitetsarbetet som en viktig del i att vända låga kunskapsresultat.
Många nyanlända elever klarar inte att nå målen i skolan. En del har liten eller ingen skolerfarenhet och tillsammans med dåliga kunskaper i svenska blir det svårt för många att tillgodogöra sig undervisningen. För att kompensera för detta krävs en längre period av intensifierad skolgång med fokus på de mest betydande kunskaperna. Det är av största vikt att de nyanlända eleverna snabbt lär sig språket. De elever som under grundskolan har godkänt i vissa ämnen men inte i ämnet svenska borde istället med rätt insatser kunna gå vidare till annat introduktionsprogram
Ge fler barn rätt till fritidshem
Fritidshemmet är en underutnyttjad resurs som idag kan spä på ojämlikheten då det inte erbjuds till alla barn. Barn till föräldrar som är föräldralediga eller sjukskrivna står utan rätt till fritids. Läsåret 2018/19 var det 84 procent av alla 6–9-åringar som var inskrivna i fritidshem. Men i utanförskapsområden var andelen bara 68 procent.
Fritids har ett utvidgat kompensatoriskt uppdrag och ska ge barn möjlighet att utveckla de förmågor som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildning. De barn som skulle ha allra mest nytta av fritidshem får inte denna möjlighet fullt ut idag. Det skapar en ojämlik start i livet – och är ett hinder för integrationen. Fritids ska också göra det möjligt för barn att ta del av förenings
‑
, kultur- och friluftsliv i närområdet. För de barn som inte får tillgång till det i sin hemmiljö spelar fritids kompensatoriska uppdrag en alldeles särskilt viktig roll, vilket utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”, SOU 2020:34, pekade på. Vi anser därför att rätten till fritids bör öka. Vi vill att alla barn i förskoleklass upp till och med årskurs
3 ska få delta i fritidshemmets verksamhet minst 10
timmar i veckan under läsåret utan avgift. Det ska också gälla barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. På så sätt stärker vi tidiga och kompensatoriska insatser i utbildningssystemet.
Ett säkrare betygssystem och nationella kunskapsmätningar
Vi måste reformera betygssystemet så att det blir lättare för lärare att tillämpa betygskriterierna och för elever och vårdnadshavare att förstå vad som krävs. Principen för betygsättning innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det gäller dock inte vid betyget
E, som kräver att varje del av betyget uppnås. Att olika elever i svensk skola bedöms utifrån olika principer är inte acceptabelt. Digitaliseringen av de nationella proven måste därför påskyndas. Vi måste också bättre följa upp de skolor där provresultaten avviker från betygssättningen, för att ta tag i betygsinflationen.
De nationella proven som finns idag kan inte användas som landsomfattande kunskapsmätningar eftersom de inte är utformade för att elevers kunskapsutveckling ska kunna jämföras över tid. Internationella kunskapsmätningar såsom Pisa, Pirls och Timss fyller också en viktig funktion, men eleverna måste kunna lita på att de är rättvisande. De görs också med alldeles för långa intervaller på flera år. Centerpartiet vill se egna nationella kunskapsmätningar, så att utvecklingen i svensk skola kan följas bättre över tid.
Minoritetsspråkets och modersmålets ställning i skolan
I en skola där alla elever ska mötas utifrån sina behov och förutsättningar är det viktigt att minoritetsspråket och modersmålsundervisningens ställning stärks. Modersmåls
undervisningen fyller en betydande funktion för barnets språk- och kunskapsutveckling. Att få möjlighet att behärska sitt modersmål i både tal och skrift har stor påverkan. Det är ett sätt att stärka sin kulturella identitet genom att utveckla kunskaper om inte bara språket utan även om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Framtiden för många av de nationella minoritetsspråken som levande språk i Sverige är hotad och kräver insatser från samhällets sida. Att kunna ta del av sitt minoritetsspråk eller modersmål är viktigt i arbetet med att stärka elevers språkutveckling och kunskapsinhämtning men också identitetsskapande. Skolan spelar här en viktig roll. Bland annat behöver fler lärare i nationella minoritetsspråk och modersmål utbildas, och barn och ungdomar behöver få ökade möjligheter att studera språken.
Bättre stöd till skolhuvudmännen
För att skapa likvärdiga förutsättningar för elever, oavsett var i landet de bor, behöver huvudmännen ett bättre stöd än idag. Huvudmännen har ett särskilt ansvar att kompensera elevers sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen. I Skolinspektionens granskning 2020 framkommer att mer än hälften av de granskade huvudmännen inte i tillräcklig grad arbetar med insatser som är träffsäkra, kraftfulla eller relevanta för elever som behöver insatser för att lyckas med sina studier.
Det behövs en ny stödjande funktion som kan underlätta huvudmännens arbete med bland annat skol- och kompetensutveckling och att bidra till att vända utvecklingen i skolor med dåliga resultat. Skolmyndigheterna behöver därför en utökad regional närvaro och ett utökat uppdrag att stödja huvudmännen. Genom att vara regionalt placerade får de en större lokal kännedom, vilket ger dem bättre förutsättningar att ge anpassat stöd. Detta stödjande arbete bör samordnas med Skolinspektionens arbete och de andra stödjande insatser som redan sker.
Genom att inspektera skolor och ålägga dem att lösa brister i utbildningen kan likvärdigheten stärkas. Dagens skolinspektion har dock flera brister. Inspektionen fokuserar framförallt på regelefterlevnad, snarare än på kunskapsresultat. Lever en skola upp till regelverket kan den klara en tillsynsgranskning från Skolinspektionen trots låga kunskapsresultat. Regelefterlevnad är viktigt, men vad eleverna verkligen lär sig måste ändå vara det avgörande. Skolinspektionen har vid sidan av sin vanliga tillsyn särskilda kvalitetsgranskningar. Problemet med dessa är bland annat att de idag inte kan leda till några sanktioner för en skola med låg kvalitet.
Inspektionen av skolor måste förbättras. Fokus måste först och främst ligga på kunskapsresultaten. Det är därför viktigt att inspektionerna är riskbaserade så att resurserna prioriteras till skolor med låga resultat. I syfte att snabbt fånga upp skolor innan situationen blivit för svår bör även skolor med tydligt fallande resultat prioriteras.
Om en inspektion konstaterar att utbildningskvaliteten i en skola inte håller måttet måste det finnas möjligheter att sätta in åtgärder. En skola där ledningen inte på egen hand lyckats vända utvecklingen kan behöva stöd i detta arbete. Idag har Skolverket bland annat insatsen Samverkan för bästa skola, där de erbjuder särskilt tidsbegränsat stöd till utvalda skolor med låga kunskapsresultat. Liknande insatser borde användas även här. I de fall en skola inte samarbetar bör de kunna åläggas att ta emot det externa stödet och genomföra åtgärder baserat på det. I särskilt allvarliga fall bör Skolinspek
tionen under en övergångsperiod kunna ta över skolans ledning eller lägga ned den.
Stöd till små skolor
Det är centralt för Centerpartiet att skapa förutsättningar för en mångfald av skolhuvudmän och att även små skolor ska kunna bedriva undervisning. Det är inte minst viktigt för en livskraftig landsbygd. För att en skola ska kunna leva upp till skollagens kvalitetskrav och få en ekonomi som går runt behöver en skolenhet ha cirka 500 elever. Det är ett problem i sig. En genomsnittsskola har ungefär 250 elever. Allt fler små skolor läggs ner runt om i landet när kommuner vill spara pengar eller när kraven för att driva skola blir för stora. Fristående initiativ kan vara räddningen för många små skolor när det offentliga lägger ner. Men det ska inte heller vara så att kommuner stänger små skolor för att det är för besvärligt att ha dem kvar.
Staten och samhället ställer stora krav på skolorna. Det är på många sätt bra. Men det måste bli större flexibilitet i hur insatser ska genomföras så att små skolor får rimliga arbetsvillkor. Fokus ska vara på resultat och inte detaljstyrning. Exempel på insatser där små skolor behöver kunna anpassa verksamheten inkluderar tillgång till elevhälsa och skolbibliotek.
Vi ska ha en skola med hög kvalitet, men också en skola som kan se den enskilda elevens behov och förutsättningar. Barn ska inte behöva pendla i timmar för att gå i skolan, men samtidigt måste skolan hålla god kvalitet. För att skapa bättre förutsättningar för elever och lärare på landets mindre skolor måste Skolverket ge tydliga rekommendationer och stöd som underlättar för små skolor. I dag har Sveriges minsta skolor sämre möjligheter till anpassat stöd från våra centrala skolmyndigheter än stora skolor, trots att stora skolor i sig har bättre grundförutsättningar att ha anställda med specialkunskap inom olika områden. Vi vill också se att Skolverket ges i uppdrag att ta fram faktaunderlag kring små skolors kvalitet och särskilda utmaningar för att skapa stöd för utveckling av skolans regelverk. Det finns även brister i hur lärarutbildningen är utformad, då undervisningen inte ges kring åldersblandade klasser, vilket en stor andel av landets skolor har. Lärarstudenter måste få kännedom om och möjlighet att testa att undervisa klasser där flera årskurser blandas. Att göra det möjligt att låna lärare hos andra huvudmän så att en liten landsbygdsskola till exempel kan använda en engelsklärare från den kommunala skolan i centralorten, skulle också vara en väg i att möta små skolors behov. I dag är det inte tillåtet vid fysisk undervisning, endast vid distans- och fjärrundervisning. Detta skulle öka tillgången till legitimerade lärare i små skolor.
Ett aktivt, utvecklat och samordnat skolval
I dagsläget är Centerpartiet det parti som är den tydligaste förespråkaren av det fria skolvalet. Det fria skolvalet har ökat utbudet och gjort att fler kan välja skola oberoende av vad deras föräldrar tjänar eller har för utbildningsbakgrund. Tyvärr finns det brister i hur skolvalet är utformat, med oseriösa aktörer och ett skolval som inte når alla. Här är vi i riksdagen överens om att skolvalet behöver utvecklas. Att reformera det fria skolvalet är avgörande för att skapa en skola för alla. Skillnaderna i resultat mellan huvudmän, skolor och även mellan elever är för stora. Föräldrarnas utbildnings
bakgrund är alltför avgörande för elevernas kunskapsresultat och skolan har blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar. Skolsegregationen försvårar skolans kompensatoriska uppdrag, att skapa förutsättningar för att alla elever ska nå målen. Likvärdigheten behöver stärkas. Det fria skolvalet har dock haft en viktig roll i att möjliggöra för enskilda elever att söka sig bortom det egna bostadsområdet.
För att skolvalet ska bidra till att motverka segregation mer krävs att fler väljer skola, genom ett aktivt, obligatoriskt och samordnat skolval med tydlig information och transparent antagning. Ett aktivt och samordnat skolval görs redan i många kommuner och fler kommuner behöver ta efter. Det är centralt i en reformering av skolvalet att urvalskriterier stärker förutsägbarheten och förhindrar strategiska val. Det är också viktigt att sträva efter att möta vårdnadshavares önskemål om skolplacering i möjligaste mån. Skolplatser ska i första hand fördelas efter hur den sökande har rangordnat dem under ansökningsperioden och att de principer som används för att avgöra utfallet av familjernas prioriteringar i skolvalet är överblickbara, enkla och begripliga. Skolor ska också åläggas att dela relevant information om sin verksamhet med myndigheterna, i syfte att dessa ska bli offentliga och lättillgängliga för alla. Det kan handla om statistik över antal elever, andel behöriga lärare, lärartäthet, betygsfördelning, resultat på nationella prov och offentlig finansiell information om omsättning och utdelning av överskott.
Vi behöver även säkerställa att skolor levererar utbildning av hög kvalitet. Oseriösa huvudmän som inte lever upp till skollagens krav underminerar välfärdens legitimitet. Ägar- och ledningsprövning har tjänat svensk skola väl genom att skolor som inte levt upp till skolans demokrati- och utbildningsuppdrag har fått stänga. Här måste vi fortsatt ställa tydliga och hårda krav på huvudmännen. Skolor som inte uppfyller uppställda kvalitetskrav och regelverk ska kunna stängas snabbare än idag. För huvudmän som fått anmärkningar eller beslut om åtgärder ska rätten till utdelning av vinst förhindras tills bristerna är åtgärdade. Vi måste också stärka ägar- och ledningsprövningen av våra skolor, för att undvika utländsk påverkan och underlätta för Skolinspektionen att neka tillstånd. På så sätt får vi också fler långsiktiga skolägare i Sverige. Skolinspektionen bör ta över kvalitetsgranskningen och tillsynen över fristående förskolor, och inspektionen av skolor måste stärkas överlag – särskilt för skolor med återkommande brister och sviktande skolresultat, men också för att se till att krav på elevhälsa, skolbibliotek och behöriga lärare möts.
En tydligare resursfördelningsmodell
Det är centralt för Centerpartiet att skapa förutsättningar för en mångfald av skolhuvud
män och att även små skolor ska kunna bedriva undervisning. Det är inte minst viktigt för en livskraftig landsbygd. Att skolpengen sätts utifrån lokala förutsättningar och behov är i grunden bra, men skillnaderna mellan kommunerna kan idag anses vara alltför stora för att skapa likvärdiga förutsättningar i skolan. Bland annat behöver transparensen öka, systemet uppvisa en viss tröghet och kommuner ges tydligare nationella riktlinjer för att säkerställa beräkningen av skolpengen.
För att ge alla elever en likvärdig utbildning där alla ges möjlighet att nå målen behöver resursfördelningssystemet ses över. Här är vi i riksdagen överens och vi förväntar oss att regeringen agerar. Det är tydligt att både kommunala och fristående huvudmän känner sig förfördelade med dagens skolpengssystem. Utgångspunkten ska vara att systemet blir mer transparent och förutsägbart för såväl kommunala som fristående huvudmän och ta hänsyn till skolors olika förutsättningar, så som till exempel storlek. Systemet bör också ta hänsyn till kommunens uppdrag som ansvarig för att garantera att alla barn får den utbildning som de har rätt till.
Skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd spelar en viktig roll för att ge alla elever en chans att klara skolan utifrån sina förutsättningar. De erbjuder elevgruppen ett litet sammanhang, hög personaltäthet, specifik kompetens hos personalen samt en långtgående anpassning av utbildningen efter elevernas behov. Men förutsättningarna för dessa skolor att bedriva en verksamhet med god kvalitet långsiktigt är svåra. Det är särskilt beklämmande då elevgrupperna på dessa skolor löper större risk att inte nå kunskapskraven om de inte får det stöd som de behöver och enligt lag har rätt till. De som drabbas av denna snårighet är främst eleverna och deras familjer.
Hanteringen av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd har varit proble
matisk under flera år. Oförutsägbarhet och avslag har inneburit svåra förutsättningar för resursskolorna att förhålla sig till, som i sin tur drabbar eleverna som går på dessa skolor och deras familjer. Hanteringen skiljer sig också alltför mycket åt mellan kommuner. Kommunerna gör sitt yttersta för att försöka navigera i otydliga lagrum. Centerpartiet har länge drivit på regeringen för att förbättra grundförutsättningarna för resursskolorna. Vi vill att det snarast tillsätts en utredning med uppdrag att se över hur en förutsägbar finansiering av skolgången för resursskolans målgrupp kan säkerställas.
Den flora av riktade statsbidrag som finns inom skolområdet är också ett problem. Mindre skolhuvudmän söker statsbidragen i lägre utsträckning och riktade statsbidrag understödjer kortsiktiga satsningar istället för långsiktiga lösningar. För att säkerställa en likvärdig skola i hela landet borde de riktade statsbidragen tas bort i syfte att bli ett generellt öronmärkt bidrag för skolan där resurser är fördelade efter behov
Ersättningen för elever från olika kommuner på olika gymnasieprogram kan skilja sig drastiskt. Varje kommun bestämmer själv nivån på skolpengen. Ersättningen för elever från olika kommuner på olika program kan därför skilja sig drastiskt, vilket försvårar för skolor att planera och bedriva sin verksamhet. Många kommuner känner sig också tvungna att erbjuda ett stort utbud av gymnasieprogram, vilket kan resultera i halvfulla utbildningar och en kommunbudget som inte går ihop. Det finns idag flera samverkansmodeller mellan kommuner, men alltför många små kommuner står själva med ansvaret och därmed kostnaden för att bedriva gymnasieutbildning. Samtidigt har gymnasieskolan idag en regional logik. Det finns därför stora behov av ökad samverkan. Detta behov av samverkan tyder på att det skulle kunna finnas en potential att höja kvalitén och förbättra kostnadseffektiviteten inom gymnasieskolan. De gymnasiala utbildningarna skulle då även bättre kunna svara mot den regionala arbetsmarknadens efterfrågan. Det bör därför utredas hur ett närmare samarbete mellan kommunerna om gymnasieskolan kan utformas.
Jämställd skola
Skolan har ett brett jämställdhetsuppdrag som gäller för samtliga skolformer. Skolan ska arbeta med att motverka skillnader mellan elever och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Det finns fortfarande könsskillnader i skolan som vi behöver beakta. Det gäller alltifrån skolresultat, psykisk och fysisk hälsa till val av gymnasieutbildningar för att bara nämna några.
Den psykiska och fysiska ohälsan hos unga tilltar, något som blev alltmer märkbart under coronapandemin. Den oroväckande trenden är särskilt påtaglig hos flickor och det krävs ett nationellt grepp om problemet där fokus måste ligga på det förebyggande arbetet. Bland annat identifieras ofta flickor med neuropsykiatriska funktionshinder, t.ex. adhd, inte förrän högre upp i åldrarna då deras utmaningar i skolan har blivit för svåra.
Jämställd hälsa och fysisk aktivitet behöver prioriteras i skolan. En del är att stärka elevhälsan och införa livskunskap inom ramen för ämnet idrott och hälsa; en annan är att stärka sex- och samlevnadsundervisningen, bland annat genom att ge all skol
personal kompetens i att lyfta och diskutera frågor relaterade till normer och värderingar. Det finns ett stort behov av att tala om normer och värderingar i skolan samt om hur människor bör behandla varandra. Idag finns dock en kunskapsbrist hos delar av skolpersonalen kring dessa ämnen. Genom att lärarutbildningen stärkts kommer kunskapen öka, men det krävs även kontinuerliga utbildningsinsatser för befintlig personal.
Många unga tjejer och killar utsätts för hedersförtryck, vilket i många fall blir synbart i skolan. Det kan bland annat handla om att elever förbjuds att delta på vissa lektioner eller obligatoriska moment. Centerpartiet vill att handlingsplaner mot hedersförtryck ska finnas i grund- och gymnasieskolor. Det behövs även en förbättrad samverkan mellan myndigheter i arbetet med att förebygga och upptäcka heders
problematik. Elevers rätt till skolgång och därmed huvudmännens skyldighet att leva upp till skollagen kan inte nog poängteras. Förutom att medvetandegöra problematiken med hedersförtryck och göra skolorna skyldiga att upprätta handlingsplaner kan nationell frånvarostatistik vara en del i att säkerställa alla elevers rätt till skolgång.
Med en mer aktiv studie- och yrkesvägledning (SYV) och tydligare genusperspektiv genom hela utbildningsväsendet än idag kan våra unga lättare bryta könsnormer vid studie- och yrkesval. Specifika informationsinsatser behövs vid val till grund
‑
, gymnasie- och högskola. Löpande utbildningsinsatser med genusperspektiv behövs även för rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Det finns ett stort behov av att tala om normer och värderingar i skolan samt om hur människor bör behandla varandra. Idag finns dock stora kunskapsbrister hos delar av lärarkåren kring dessa ämnen.
En stark lärarutbildning
Avgörande för en bra skolgång är en framgångsrik lärare. Och grunden för en framgångsrik lärare läggs redan under lärarutbildningen. Men nyutexaminerade lärare får idag inte alltid de rätta förutsättningarna. Många lärarstuderande lämnar lärarutbildningen utan att vara förberedda på vad som krävs av dem i deras lärarroll. Trots otaliga förändringar av lärarutbildningen finns fortfarande brister. Att undervisa är ett hantverk. Det är inte något man enbart lär sig genom att lyssna på föreläsare i en lektionssal. Precis som med alla andra praktiska färdigheter krävs det träning för att bli bra på det man gör. Blivande lärare måste få både den ämneskunskap de behöver och den praktiska kunskap som krävs för att leda ett klassrum och undervisa elever.
Studenter måste kunna lita på att lärarutbildningen håller hög kvalitet och ger de verktyg som behövs i deras yrkesutövning. Centerpartiet har flera år drivit på för att lärarutbildningen ska reformeras. Lärarutbildningen måste på ett bättre sätt utveckla studenternas färdigheter i själva undervisandet. De måste ges förutsättningar att bli trygga ledare i klassrummet. Innehållet i lärarutbildningen behöver moderniseras ytterligare och undervisningsmetoder som lärs ut måste vara baserade på vetenskap. Mer plats bör ges till ämnesdidaktik, metodik och kognitionsvetenskap så att lärarna är mer förberedda att möta elever i klassrummet. Undervisningsmetoder som lärs ut måste vara baserade på vetenskap och lärarutbildningen ha fler lärarledda timmar. Mer resurser till lärarutbildningen behövs för att genomföra detta.
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarutbildningen måste också förbättras. Den måste både börja tidigare i utbildningen och vara en mer integrerad del. Samtidigt måste själva praktiken utvecklas för att få en högre kvalitet och på ett tydligare sätt stärka lärarstudenternas undervisningsskicklighet. Verksamheten med övningsskolor bör permanentas och utökas för att underlätta detta. Slutligen bör möjligheterna att åka på utbytestermin till länder med högpresterande skolsystem förbättras.
Att vara lärare är inte enkelt. Det är inte någonting som vem som helst klarar av. En lärare måste bland mycket annat klara av att leda undervisningen för en hel klass och hantera otaliga kontakter med elever och föräldrar. Alla elever har rätt till bra lärare. Huruvida någon är lämpad och klarar av detta är ofta något som upptäcks först under den verksamhetsförlagda utbildningen. Idag är det möjligt att stänga av lärarstuderande från utbildningen som inte är lämpliga för yrket. Det är emellertid svårt och det görs i praktiken sällan. Kraven på utbildningen behöver höjas och möjligheterna att stänga av olämpliga kandidater tydliggöras.
Lärare är inte det enda yrket där teori och praktik så tydligt vävs samman. Även andra yrken som läkare och tandläkare har ben i både akademin och praktiken. Det finns lärdomar att dra från hur sådana yrken fungerar. Synen på undervisning borde till exempel bli mer som synen på medicin. Ingen skulle tycka att det var rimligt att brett erbjuda en medicin som vi inte vet om den fungerar. På liknande sätt bör man vara försiktig med nya undervisningsmetoder innan man vet hur väl de fungerar. De ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Inom medicin är det också en självklarhet att läkare ska kunna bedriva forskning parallellt med sitt arbete. Motsvarande gäller inte inom skolan, trots ett stort behov av att utveckla kunskapen om hur man undervisar effektivt. Fler lärare borde få möjlig
heten att forska parallellt med sin undervisning. Kopplingen mellan den praktiknära forskningen och lärarkåren måste stärkas. De forskningsresultat som tas fram måste spridas till de som har störst nytta av dem. Internationell och svensk forskning på utbildningsområdet måste systematiskt sammanställas och tillgängliggöras för lärare och rektorer.
Den praktiknära undervisningsforskningen i Sverige behöver utvecklas och stärkas. Bland annat behöver det även ske praktiknära forskning kring digitala läromedel av olika format. Forskningen måste knytas närmare lärarutbildningen. Fristående lärarutbildningar bör etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare.
Alla elever har rätt till bra lärare
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. Svenska elevers skolresultat har under en lång tid befunnit sig i en nedåtgående spiral. Det finns tecken på att trenden är bruten, men vägen är lång till de OECD-länder som ligger i topp. Att svensk skola i början av 2030-talet kommer sakna runt 80
000 lärare är därför en av samhällets stora utmaningar.
En del i att motverka lärarbristen är att göra läraryrket mer attraktivt. Centerpartiet har under en längre tid drivit på för att skapa bättre förutsättningar för lärarna och stärka yrkets attraktionskraft. Inom ramen för januariavtalet återfanns flera av våra förslag. Bland annat har frågan behandlats om karriärsystem och kompetensutvecklingsgaranti i form av ett professionsprogram och fler karriärtjänster. Vidare har det införts lärar
assistenter, vilket är viktigt för att lärare ska kunna fokusera mer på undervisning och mindre på administration och kringsysslor.
Samtidigt ser vi ett behov av att göra mer. Förutom att fler yrkesgrupper behöver finnas i skolan för att avlasta lärarna och att administration som inte leder till en kunskapshöjning hos eleven ska bort, behöver skolan bättre administrativa system. Digitaliseringen av skolan har än så länge främst fokuserat på själva undervisningen, men de stora vinsterna finns att göra genom att digitalisera administrativa system.
Ett exempel är Kramfors där man har ett digitalt system för elevadministration som hanterar allt från frånvaro till orosanmälningar. Genom att på nationell nivå ta fram standarder för skolans digitala arkitektur kan man underlätta för andra huvudmän att införa enkla och billiga digitala administrationssystem. På så sätt kan vi förbättra utväxlingen av information inom skolan, få bättre statistik och minska lärares administrativa börda.
Idag kan det också vara svårt att skicka över information om en elev när eleven byter skola på grund av sekretessbestämmelser. Det är viktigt att den nya skolan har kunskap om eleven för att exempelvis kunna sätta in rätt stöd. För att elever ska ges de bästa förutsättningarna när de börjar på en ny skola bör reglerna kring information ändras och överlämningar digitaliseras för att minska administrationen.
Den digitala tekniken, så som fjärrundervisning, har öppnat upp för nya undervis
ningsmöjligheter. Det var också räddningen under pandemin då undervisning på framför allt gymnasiet och annan vuxenutbildning inte fått bedrivas på plats i skolans lokaler. Möjlighet till fjärrundervisning är också viktig i tider av stor lärarbrist. Vi ser fjärrundervisning som avgörande för landsbygdsskolornas överlevnad. Centerpartiet tycker att fjärrundervisning ska tillåtas i alla relevanta ämnen och att kommunala och fristående skolor ska ha möjlighet att anordna fjärrundervisning på entreprenad under samma förutsättningar som statliga skolor.
Alla elever har rätt till likvärdig och kvalitativ skola. Det behövs därför åtgärder för att stärka så kallade obehöriga lärare i deras undervisande roll. I Malmö finns vad som kallas undervisande assistenter. Det är obehöriga lärare som undervisar elever och får stöd och hjälp av en handledande behörig lärare. Exempelvis kan den handledande läraren hjälpa till med framtagande av undervisningsmaterial och lektionsplanering. För att skapa goda förutsättningar för lärarens handledning avsätts arbetstid för uppgifterna och läraren ges lönepåslag. Målet är att den obehöriga läraren på sikt ska bli behörig och legitimerad. Modellen behöver därför spridas, men även utvecklas så att vägar till lärarexamen kan utarbetas parallellt med rollen som undervisande assistent.
Lärare som får möjlighet att använda material och lektionsplaneringar gjorda av experter kan åstadkomma goda resultat. För att stödja obehöriga lärare som undervisar bör det därför tillhandahållas sådant material. Den regionala stödfunktionen borde därför i samverkan med professionen ta fram förslag på arbetsmaterial som kan användas i undervisningssituationer.
Fler vägar in i läraryrket
Alla elever har rätt till en bra lärare. Lärarlegitimationen är ett sätt att kvalitetssäkra läraryrket så att alla elever får möjlighet till en högkvalitativ och likvärdig utbildning. Långsiktigt behöver vi därför, förutom att stärka läraryrkets attraktivitet, arbeta med att få fler att vilja utbilda sig till lärare. Förutsättningarna för akademiker att välja lärar
yrket behöver underlättas. Kraven ska givetvis vara höga för att driva lärarutbildning, men de ska inte vara omöjliga. Vi vill därför se ökade möjligheter att bygga ut kompletterande pedagogiska utbildningar, KPU. Genom att bredda och höja studie
takten för kompletterande pedagogiska utbildningar, skapa fler initiativ likt Teach for Sweden och förbättra möjligheten att arbeta och läsa parallellt till lärare, får fler möjligheten att bli lärare. Centerpartiet vill även att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare.
Ett tydligt och ansvarfullt ledarskap av skolan
En skola att lita på är en skola med ett tydligt och ansvarsfullt ledarskap. Rektorn ska vara en pedagogisk ledare i skolan. Det innebär att rektorn har ansvaret för kvalitets
arbetet i skolan och lärarnas kompetensutveckling och därmed även elevernas resultat. För att klara det här uppdraget måste rektorn ha god insikt i skolans verksamhet. Många rektorer upplever svårigheter med att klara av de uppgifter de har ansvar för, inte minst under de första åren i yrket. Idag finns en befattningsutbildning som rektorer ska läsa någon gång under sina första år. Det är en bra utbildning, men den kommer in för sent och måste läsas precis när rektorn har som tuffast att lära sig sitt nya jobb. Det är därför välkommet att det införts en rekryteringsutbildning som potentiella kandidater för att bli rektor läser innan de blir rektorer.
Skolchefen är precis som rektorn en viktig ledare i skolan. För att lärare ska kunna göra ett bra jobb i klassrummet krävs rätt stöd uppifrån. Det behövs en organisation som är byggd för att möjliggöra kompetensutveckling, kollegialt lärande och allmän skolutveckling. Rektor har ansvaret för detta på den enskilda skolan. Skolchefen har ansvaret för den bredare skolorganisationen. Skolchefen bör också ges ett bättre stöd i utförandet av sitt uppdrag. För att skolchefer ska få bättre förutsättningar borde även de erbjudas en befattningsutbildning likt rektorerna.
Gymnasieskolan – en skola för livet och arbetslivet
Gymnasieskolan ska vara en miljö där elever lär för livet, en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Över lag har Sverige en väl fungerande gymnasieskola i hela landet. Men alltför många elever lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg i dag, samtidigt som antalet elever som gör felval till gymnasiet är stort. Klarar en elev inte skolan är dörren till många jobb och vidare studier stängd.
Vi behöver också svara på arbetsmarknadens efterfrågan på kompetent arbetskraft. Alltför många elever ångrar sina studieval, och den dåliga matchningen på svensk arbetsmarknad är bland de största i OECD. Skolinspektionen pekar också på stora brister i skolornas studie- och yrkesvägledning. Centerpartiet anser att studie- och yrkesvägledarna i högre grad bör vara en länk mellan skola och arbetsliv och vara integrerade i hela skolans verksamhet.
En viktig insats för ökat entreprenörskap i samhället är utbildningssystemet. Entreprenörskap i skolan med Ung Företagsamhet har visat sig ge goda resultat såväl för individer som för samhället. Studier visar att personer som drivit UF-företag har högre lön och lägre arbetslöshet och startar företag i större utsträckning än andra människor. Att ge fler möjligheten till entreprenörskap i skolan kan därför vara en nyckel för såväl individer som samhället framåt. Det antal som läser kursen entreprenörskap skiljer sig i dag kraftigt beroende på var i landet man bor och vilket program man läser på gymnasiet. Alla barn och ungdomar bör få en chans att lära sig vad entreprenörskap och företagsamhet innebär. Många, bland annat elever från estet- och yrkesprogrammen, kommer under sitt yrkesverksamma liv driva eget företag. Trots det är det alltför få som ges möjligheten att driva UF-företag. Forskning visar också att det är 80 procent större chans att kvinnor som deltagit i Ung Företagsamhet startar ett aktiebolag än kvinnor utan den bakgrunden. Det är därför viktigt att fler ges grund
läggande kunskap i företagsamhet genom exempelvis projekt likt Ung Företagsamhet.
Svenskt jordbruk behöver fler unga
Centerpartiet vill stärka naturbruksgymnasierna för att få in fler unga i yrket. Det handlar bland annat om att ge lantbruksnäringen mer inflytande över utbildningen, att kvalitetskraven höjs och att tillsynen skärps. Det måste bli tydligare för elever, huvudmän och skolmyndigheter vad som krävs för en undervisningsmiljö av hög kvalitet – därför vill vi att yrkesprogrammens styrdokument, såsom examensmålen, ses över. Skolinspektionen ska också kunna göra mer för att se till att skolor har ändamålsenliga lokaler, maskiner och annan utrustning. Det nationella branschrådet ska dessutom ha möjlighet att yttra sig över tillstånd att etablera nya fristående skolor med yrkesinriktning.
Vi måste slå vakt om de traditionella naturbruksskolorna, och stärka samverkan regionalt mellan kommunerna och skolornas huvudmän. Vi vill också förändra systemet för inackorderingstillägg, så att skolor med internatboende inte missgynnas. Det måste också bli enklare för fler att välja en naturbruksutbildning genom bättre karriärväg
ledning och yrkesvux. Dessutom behövs fler branschskolor inom naturbruksområdet i hela landet, tillsammans med ett införande av meritpoäng för områdeskurser på yrkesprogrammen. Kurser som är särskilt relevanta för en utbildning ska kunna ge meritpoäng vid antagning till högskolan, när det till exempel gäller fördjupningskurser inom naturbruksprogrammet för studier på Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
Satsa mer på yrkes- och lärlingsutbildningar
Utbudet av utbildningar såväl som kvalitet på utbildningarna behöver stärkas. Det saknas nästan 20
000 elever på yrkesprogrammen varje år, samtidigt som det är 40 procent av eleverna på de högskoleförberedande programmen som inte läser vidare på högskolor och universitet. Därför behöver både elevernas önskemål och arbets
marknadens behov ha betydelse för den gymnasiala utbildningens dimensionering. Det är samtidigt viktigt att teoretiska utbildningar med god kvalitet fortsatt kan utvecklas. Även skolans kontakt med arbetslivet måste vara tydlig genom hela gymnasieskolan oavsett om man läser högskole- eller yrkesförberedande program. Men fler reformer behövs för att fler ska vilja och kunna gå en yrkesutbildning och fler ska ta examen.
Yrkes- och lärlingsutbildning är viktig för tillväxten, inte minst för de små och medelstora företagen. För att yrkes- och lärlingsutbildningarna ska ge jobb efter avslutad utbildning och för att arbetsmarknaden ska få tillgång till kompetent arbetskraft måste utbildningarna vara högkvalificerade på både lägre och högre nivå och i större utsträckning byggas ihop. De tilltänka arbetsgivarna ska vara en drivande kraft i utvecklingen och genomförandet av utbildningen. I många länder med välfungerande yrkesutbildningar spelar lärlingskapet, med sin kombination av anställning och utbildning i yrket, en större roll än i Sverige. Yrkesutbildningar motsvarande gymnasiet, är idag underdimensionerade i förhållande till växande behov, inte minst i offentlig sektor. Vi vill att fler ska kunna gå gymnasiets yrkes- och lärlingsutbildningar och att lärlingsutbildningar ska finnas inom fler yrken. Lärlingssystemet måste även kunna erbjudas vuxna, med studiemedel, studielån och stöd till anordnare. De som redan har gymnasieexamen eller examen från högskolan ska kunna bli lärlingar i efterhand. De som är lärlingar behöver också ha rätt att bygga på sin utbildning så att det sedan blir möjligt att läsa på högskolan. Förutom att säkerställa långsiktig finansiering och att utbildningarna svarar till arbetsmarknadens behov behöver utbildningarna nå fler.
Vidareutbildning och omställning är idag relativt framgångsrik, men sker i för liten skala. Yrkeshögskolan (YH), en avancerad yrkesutbildning i bristyrken och företagande, är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt, med stora samhällsekonomiska vinster. Men YH behöver skalas upp. Den typ av utbildning som bedrivs inom YH är en lika naturlig och viktig del av det svenska utbildningssystemet som exempelvis högskolor och universitet. YH behöver också stärka samverkan med det lokala och regionala näringslivet.
YH lider också av att det inte är permanenta utbildningar utan projektanslag, som gör att anordnarna inte får långsiktighet i sin verksamhet. Ett stort YH-lyft bör genomföras där yrkeshögskolan stärks avsevärt och får en högre grad av fasta anslag. Fler förberedande utbildningar bör finansieras där kortare påbyggnadsutbildningar borde kunna ingå. Det borde även tas fram fler YH-utbildningar på högre EQF-nivå. Privata och offentliga arbetsgivare bör också få möjlighet att delfinansiera YH-platser när de ser stora behov av kompetenser utöver vad den statliga nivån bedömt nödvändigt.
Det är otroligt viktigt att möjligheterna till kompetensutveckling under hela livet förbättras för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet på en mer flexibel arbetsmarknad. Vi vill att möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg utreds. Det är också viktigt med både korta och långa utbildningar inom komvux, yrkesvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola för att stärka Sverige som kunskapsnation. Det spelar även en nyckelroll framåt för individer att komma tillbaka till jobb och egen försörjning samt för att företag ska kunna växa och utvecklas. Yrkeshögskolan behöver också fortsätta byggas ut och antalet korta kurser på både grundnivå och avancerad nivå behöver bli fler.
Yrkesvux behöver få sina resurser tryggade över flera år för att bättre kunna planera utbildningar och spegla behovet på arbetsmarknaden. Det digitala utbudet behöver också öka för att bättre möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens inom it-relaterade ämnen. Ett sätt att både bredda utbildningarna och stärka effektiviteten är att införa en vuxenutbildningspeng med mer av resultatkrav kopplade till möjligheterna att få arbete. Det borde även vara möjligt att studera på komvux, yrkesvux och sfi oavsett kommungräns. Var du bor ska inte avgöra ditt utbildningsutbud. Centerpartiet vill att det ska vara möjligt att fritt söka till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i komvux på gymnasial nivå som erbjuds inom det primära samverkansområdet man bor i, så kallat frisök. Vi anser också att det finns skäl att vidare undersöka hur finansieringen kan lösas för det. Centerpartiet anser även att fler yrkesutbildningar bör bli yrkescollege och att lärlingsutbildningarna bör ta fasta på systemet för teknikcollege med företagsrepresentanter i regionala styrgrupper.
Branschskolor en underutnyttjad resurs
En viktig del i att säkra kompetensförsörjningen för företag är att det finns olika alternativ för att kunna byta yrkesbana under karriären. Branschskolor är ett sådant alternativ som med rätt förutsättningar kan underlätta företagens kompetenshöjning genom att efterfrågade utbildningar tillgängliggörs. Skolverkets redovisning av försöksverksamheten med branschskolor läsåret 2019/2020 visar att bidraget för branschskolor var kraftigt underutnyttjat. Rapporten konstaterar även att förordningen för statsbidraget är ett hinder. Skolverket föreslog samtidigt förändringar för att bättre nyttja avsatta resurser, förslag som regeringen borde kunna implementera om ambitionen kring branschskolor kvarstår. Centerpartiet vill att förordningen för branschskolor justeras så att det på ett än bättre sätt kan bidra till angelägen kompetensutveckling för företagen.
Svenska för invandrare, sfi
En viktig nyckel för integrationen är språket. Kvaliteten i svenska för invandrare (sfi) är otillräcklig, samtidigt som vissa privata och ideella utbildningsanordnare visat sig framgångsrika i att lära ut språk. Därför tillsatte vi inom ramen för januariavtalet en utredning om att förbättra sfi-undervisningen och utreda en sfi-peng. Det innebär att den som ska lära sig svenska får möjlighet att välja hos vilken utbildningsanordnare han eller hon vill studera, och utbildningsanordnaren får betalt genom en typ av skolpeng. Det är viktigt att det kommer på plats. Idag finns det bra och välfungerande digitala hjälpmedel för undervisning. Därför vill vi att man ska utreda hur nätkurser kan bli en större del av integrationsarbetet.
För att tackla personalbristen inom vård och omsorg måste mer göras. Fler ungdomar måste välja vård- och omsorgsutbildningar. Samtidigt är alla personer som kommit till Sverige från andra länder av avgörande betydelse för vår välfärds framtid. Centerpartiet vill möjliggöra för fler utrikes födda kvinnor att utbilda sig till yrken inom vård och omsorg. För att stötta fler nyanlända att göra karriär inom vård och omsorg vill Centerpartiet förändra stödet till personer som kombinerar sfi och en yrkesutbildning. Det behövs ett nytt, bredare och mer flexibelt statsbidrag som ersätter nuvarande system, för att på så sätt sänka trösklarna till utbildning och arbetsmarknad. Vi behöver i större utsträckning kunna utgå från individens och kommunernas förutsättningar.
Högre utbildning och forskning
Utbildning berikar både samhälle och individer. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. Att satsa på högre utbildning och forskning är dessutom viktigare än någonsin nu när den svenska ekonomin ska byggas upp efter en tuff vår med rekordstora varsel och företag i kris – en situation som lett till att fler söker sig till högskolorna. Fler platser har också tillkommit, men det är samtidigt viktigt att kvalitén inte bara upprätthålls utan även förstärks samt att det svarar till arbetsmarknadens behov. En samverkan och en nära koppling mellan den högre utbildningen och omgivande samhälle är därför av största vikt. För att lärosätena ska bli mer självständiga och få pengar utifrån sin kvalitet och efter hur de jobbar med det omgivande samhället, vill vi se att fördelningen av anslag mellan utbildningar jämnas ut ytterligare.
Centerpartiet verkar för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Projektet ”Nya Vägar” inom Vinnovas program ”Utveckling av lärosätenas samver
kanskapacitet” visar tydligt att med långsiktig, strukturerad samverkan och flexibilitet kan högre utbildning komma hela landet till del. Det är en angelägen fråga för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd.
Vi behöver bli bättre på att nyttja den nya tekniken och ta vara på de möjligheter den för med sig. Den nya tekniken och digitaliseringen öppnar också upp för fler distans
utbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler, oavsett geografi. Pandemins prövningar har visat att lärosätena med överlag gott resultat på kort tid har kunnat lägga om till distansundervisning. Det är nu viktigt att utvärdera och ta med sig erfarenheter i arbetet med att öka utbudet av distansutbildningar. Det är också viktigt att skapa långsiktiga förutsättningar för dessa verksamheter samt för att skapa strukturerad samverkan så att högre utbildning av hög kvalitet kan komma hela landet till del.
Centerpartiet anser även att det är viktigt att stärka samverkan med det omgivande samhället inom forskningen. I jämförelse med andra länder leder bara en liten del av forskningen som sker i Sverige till innovationer och samhällsnytta. Vi behöver därför se över ekonomiska incitament för lärosäten att bidra till nyttogörande av forskning och innovation.
För att fler ska finna ett jobb måste högskoleutbildningarnas konkurrenskraft stärkas och utbildningarna bli mer relevanta för arbetsmarknaden. Samverkan med arbetsmarknad och samhälle behöver därför förbättras bland annat genom att koppla utbildningen närmare arbetsmarknaden, utveckla studentmedarbetarsystemet, en utökad praktik samt en förstärkt roll för studievägledaren.
Centerpartiet har medverkat till satsningar på livslångt lärande där ersättnings
beloppet som universitet och högskolor får per helårsstudent motsvarar den nivå som lärosäten normalt får för både helårsstudent och helårsprestation. Det är ett viktigt steg för att kunna bidra till fler möjligheter till omställning och vidareutbildning för personer som är mitt i livet. Centerpartiet anser att stegvis minskning av helårsprestationernas andel vore bra för att stärka kvalitén och stimulera livslångt lärande. Utbildningsformer som skapar bättre förutsättningar för livslångt lärande bör också gynnas i resurs
tilldelningen. Exempelvis bör relevanta sommarkurser av fördjupningskaraktär, distanskurser och kurser på halvfart uppmuntras. Centerpartiet vill ha ett resursför
delningssystem där kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan premieras.
Bredda rekryteringen till högskolan
Familjebakgrund påverkar ofta valet att studera vidare. Bristande information och vägledning gör de blivande studenterna beroende av råd från familj och vänner. Det syns tydligt i valet av utbildning och lärosäte. Studenter från studieovana hem är även överrepresenterade i avhoppsstatistiken. Felval är en viktig orsak till detta. En stärkt information och vägledning är på så sätt viktiga pusselbitar för att bredda rekryteringen till högskolan. Utan ett transparent utvärderingssystem där utbildningens kvalitet, koppling till arbetsmarknaden och tidigare studenters åsikter tydliggörs kan inte blivande studenter göra välinformerade studieval. En stärkt information och vägledning inför studieval är viktiga pusselbitar för att bredda rekryteringen till högskolan.
I både Danmark och Norge har statliga initiativ tagits för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar. I Danmark har man infört ett system där studenterna får information om de tidigare studenternas lön, arbetsmarknadsetablering och om utbildningen har varit relevant för de jobb som studenterna har fått. Stort fokus ligger på tidigare studenters upplevelser och hur de ser på sin utbildning. Norge har ett liknande system, där fokus ligger på hur tidigare studenter ser på kvaliteten på utbildningen. Sverige bör införa ett liknande system för att möjliggöra mer informerade studieval.
Stärk studenters psykiska hälsa
Den psykiska ohälsan har brett ut sig allt mer i Sverige. En grupp som drabbats särskilt är studenter, inte minst i spåren av pandemin med hemmastudier och minskat socialt utbyte. Studenter har i större utsträckning än den generella befolkningen, framförallt de som förvärvsarbetar, egenrapporterad psykisk ohälsa, där 26
% av alla studerande rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 15
% av alla förvärvsarbetande. Samtidigt så är det skyddsnät som omgärdar studenter mer underdimensionerat än för andra delar av befolkningen. I dagsläget kan en student sjukskriven på deltid endast få studiemedel för den del den faktiskt studerar. Det innebär att studenter som t.ex. rehabiliteras från en heltidssjukskrivning och som en del av den rehabiliteringen har behov av deltidsstudier kanske inte har råd då han eller hon exempelvis enbart får 25
% av studiemedlet. Centerpartiet vill införa en möjlighet för studenter att vara sjukskrivna på deltid, vilket även skulle medföra rätt till fullt studiemedel, samtidigt som personerna kan rehabiliteras tillbaka till antingen studier på fulltid eller andra former av heltids
sysselsättning. Vi behöver också ge studenthälsan mer resurser och bättre verktyg för att de ska kunna möta och hjälpa studenter som mår dåligt, och arbeta förebyggande på campus.
Stärk Sveriges konkurrenskraft
Om svensk utbildning och forskning ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen finns det ett flertal faktorer som spelar roll, varav det internationella utbytet är en viktig del. Det gäller både internationella forskare som kommer hit för att arbeta och internationella studenter som väljer att läsa hela eller delar av sin utbildning i Sverige. Om vi inte finner lösningar för att förenkla för internationella studenter och forskare riskerar Sverige att förlora i anseende, att färre utländska forskare och studenter söker sig hit och vår framtida konkurrenskraft minskar. Centerpartiet uppmanar därför regeringen att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige. Vi anser också att regeringen ska arbeta för att få internationella lärosäten att etablera sig i Sverige och utreda hur lagstiftningen kan förenklas för att underlätta detta.
Värna den akademiska friheten
Den akademiska friheten och yttrandefriheten måste bevaras. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Utan dem begränsar vi kommande generationers strävan efter kunskap. Den akademiska friheten är överlag god i Sverige men står likväl inför utmaningar. Akademins oberoende har i flera länder varit bland de första offren när auktoritära och illiberala regimer tagit makten. Främmande makt har bedrivit desinformationskampanjer mot och försökt tysta svenska forskare. Och lärare och gästtalares möjligheter att delta vid evenemang och annan akademisk verksamhet har inskränkts efter kritik mot deras åsikter. En fri debatt med högt i tak är en grundläggande förutsättning för den akademiska friheten, även i de fall åsikter är obekväma eller impopulära.
Centerpartiet motsätter sig obefogad detaljstyrning av högskolor och universitet, och vill stärka oberoendet hos såväl lärosätena som de forskare och lärare som är verksamma där. För att åstadkomma det vill vi att staten ska stötta högskolor och universitet som väljer att övergå till en stiftelseform, att politikens makt över och inom deras styrelser minskas och att anställningstryggheten stärks för lärare och forskare.
En jämställd akademi
Trots att kvinnor är i majoritet av studenterna vid landets högskolor och universitet går arbetet mot en jämställd akademi för långsamt. I dag är 29 procent av landets professorer kvinnor och 71 procent män. Det beror inte på bristen på kompetens, för ungefär lika många kvinnor som män disputerar. För att genusperspektiv ska få ett starkare genomslag i forskning, utbildning och forskningsfinansiering anser Centerpartiet att jämställdhetsintegrering på högskolor och universitet ska vara självklart samt att forskningsmedel fördelas jämställt i kommande forsknings
propositioner. Vi vill att en plan tas fram för hur medlen som går till kvinno- respektive mansdominerade fält kan jämnas ut och att tydliga mål sätts upp.
Ett mer flexibelt studiemedelssystem
För ökad genomströmning och fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men som också är anpassat för de med lägre studietakt, exempelvis de som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna. Det ger fler möjligheten till en utbildning som leder till jobb. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet.
Heltidsstudier är heltid och måste gå att förena med familjeliv. Det ger skäl att stärka studiemedlet. Ensamstående föräldrar är en utsatt studentgrupp ekonomiskt, och dessutom är de som endast hade en gymnasieutbildning i klar majoritet bland ensamstående mammor. Möjligheterna till utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar behöver utredas, för en modern jämställd utbetalning.
I sommar återinfördes inkomstprövningen för studiemedel, den så kallade fri
beloppsgränsen, efter att den har varit borttagen under pandemin. Gränsen innebär att det finns ett tak för hur mycket studerande får tjäna för att också få rätt till CSN. En enig riksdag avskaffade fribeloppet temporärt för att uppmuntra fler studenter att jobba under pandemimånaderna, inte minst eftersom det behövdes arbetande inom restaurang- och besöksnäring samt vård och omsorg. Det finns ca 185
000 lediga jobb i Sverige, och inte minst restaurangbranschen har larmat om stor personalbrist. Samtidigt finns nästan 435
000 studenter som tar studielån från CSN. Nu när inkomstprövningen återinförs igen är det mindre lönsamt för de studenterna att arbeta extra. Centerpartiet anser att det därför är rimligt att slopa inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet, och på så sätt stärka studenters frihet att själva bestämma över sin egen ekonomi.
Anpassad högre utbildning
Regeringen lämnade under våren 2020 proposition 2019/20:105 Komvux för stärkt kompetensförsörjning, som bland annat syftar till att kommunal vuxenutbildning i högre grad ska bidra till arbetslivets behov av kompetens och bättre möta vuxnas behov av utbildning i olika skeden av livet. Propositionen har dock inte sett till alla aspekter vad gäller möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att studera på till exempel universitet eller högskola. Här behöver ett mer gediget och mer initierat arbete göras. Bland annat finns det små möjligheter att finansiera studier på högskola eller yrkeshögskola för individen med IF. Det är svårt att förutse hur den personliga ekonomin kommer att se ut under studietiden då det inte finns ett samlat regelverk kring eftergymnasiala studier för personer med IF.
För att kunna välja en utbildning måste också såväl boende som fritiden på studieorten liksom resorna mellan studieorten och hemmet fungera. Här behöver regelverk ses över och anpassas för personer som behöver extra stöd för sitt boende, sin fritid liksom för sina resor. Studieanordnarens finansiering vad gäller eftergymnasial utbildning anpassad för personer med IF är inte heller helt klarlagd. Det förväntas ofta att det ska vara den kommun där personen bor eller en eventuell arbetsgivare som ska stå för en del av eller hela kostnaden. Här bör en mer generell och anpassad modell tas fram så att universitet, yrkeshögskolor och andra studieanordnare har tydliga och anpassade regelverk vad gäller möjligheten till finansiering av utbildning anpassad för personer med IF. Ett regelverk som mer liknar andra former av eftergymnasial utbildning som finansieras genom statliga anslag.
Centerpartiet ser att det kvarstår en hel del arbete för att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna ta del av eftergymnasial utbildning. Att det inte finns någon utbildningsform på SeQF nivå
3 eller en eftergymnasial nivå för den som gått i anpassad skola, på nivå
4 inom SeQF, är bekymmersamt och något som en anpassad högskola skulle kunna överbrygga. Centerpartiet vill därför att förutsättningarna för en anpassad högskola utreds. En del i det skulle kunna vara att bredda yrkeshögskolans uppdrag och utreda möjligheterna till korta yrkeshögskoleutbildningar för de som redan är yrkesverksamma i SeQF
6, för att fler ska kunna få tillgång till vidareutbildning genom hela livet.
Muharrem Demirok (C)
Anders Ådahl (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Jonny Cato (C)
Catarina Deremar (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Christofer Bergenblock (C)
Anna Lasses (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2482
av Muharrem Demirok m.fl. (C)
En skola för livsresor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av allmän förskola från två års ålder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kraven på pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred utredning av förskolans förutsättningar bör tillsättas för en hållbar och likvärdig förskola i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att språkscreening i förskoleklass ska leda till stödinsatser vid behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur elever med svag svenska ska kunna erbjudas intensivspråkundervisning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglera rätten till läromedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa en central läromedelsgranskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändring av läsåret i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny modell för skolpengen oavsett skolhuvudman med en fast grundpeng per skola och en rörlig elevpeng och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska antalet riktade statsbidrag inom skolväsendet och att införa ett sektorsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en gräns för antal skolbyten per läsår i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilläggsbeloppen bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever i grund- och gymnasieskolan ska mötas av höga förväntningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur betygsinflationen ska stävjas genom att införa exempelvis statistisk moderering eller annan likvärdig modell och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa kontinuerliga digitala kunskapsmätningar i skolan som stöd för bedömning av elevernas progression och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa sammanvägd bedömning för betygssteget E och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en betygsutredning som tittar särskilt på betygssteget F, den hårda godkäntgränsen samt om betyg bör introduceras i årskurs 6 eller först i högstadiet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa nationell statistik som visar relation mellan betyg i högstadiet och genomförd utbildning och etablering på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att permanenta försöksverksamheten med spetsutbildningar och att elever även ska kunna läsa en spetsutbildning på distans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rektor ska ha rätt att besluta om distansundervisning inom ramen för särskilt stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att kartlägga klasstorlekar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för mer pulshöjande aktiviteter inom skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska arbeta proaktivt med hälsofrämjande insatser för att motverka mobbning och minimera risker för psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gymnasieskolans introduktionsprogram ska bli mer yrkesinriktade och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att karriärvägledningen sker systematiskt genom hela utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statusen på yrkes- och lärlingsprogrammen behöver höjas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera yrkes- och lärlingsprogrammen så att förutsättningarna förbättras för att kunna bedriva yrkesutbildning också på mindre orter och i mindre branscher, över hela landet, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att branschernas inflytande över yrkesprogrammen ökar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynen av yrkesprogrammen bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolans allmänna kurs långsiktigt, så att unga med ofullständiga betyg från grundskola och gymnasium får möjlighet att studera vidare, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett obligatoriskt och gemensamt skolval cirka ett år innan skolstart inom grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa möjligheten att använda kö som urval vid val av skola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor och skolor, för att säkerställa öppenhet och insyn, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konfessionella inslag i skolan enbart ska få tillåtas innan och efter skoldagen och ska vara avskilda från undervisningen i rum och tid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att Skolinspektionen tar över tillsynen av förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vid kvalitetsbrister införs ett förbud mot vinstutdelning och andra sätt för överföring av kapital till ägarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa sanktionsavgifter som komplement till vite som åtgärd för skolor som missköter sig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraven vid tillståndsprocessen för fristående skolor bör anpassas efter driftsform och skolstorlek och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolhuvudmän som inte har erbjudit elever tillräckligt med undervisningstid ska kompensera eleverna skyndsamt för den undervisning eleverna har rätt till samt kunna åläggas sanktionsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skärpt kontroll av utländskt ägandeskap av skolor och att Skolinspektionen får rätt att neka tillstånd på säkerhetspolitiska grunder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för små skolor att använda fjärr- och distansundervisning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för skolor att hyra lärare av annan huvudman eller skolenhet när det råder lärarbrist och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred genomlysning av skollagen för att små skolor ska kunna utvecklas på bättre villkor bör utföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stärka finansiering av små skolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärarnas och rektorernas administration ska minskas genom smarta digitala system och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett offentligt mål för antal medarbetare per rektor inom förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla huvudmän ska ha handlingsplaner mot hot och våld mot rektorer och lärare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sekretessbrytande bestämmelser bör införas mellan skola, socialtjänst och polis för att samhället ska ta ett samlat grepp kring elevers olika situationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning som syftar till att förbättra lärarnas arbetssituation och förutsättningar bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör skapas fler utbildningsvägar in i läraryrket för att få fler behöriga lärare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur särskilda karriärtjänster för lärare och rektorer i skolor med långvarigt låga resultat ska kunna införas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att stärka rektors mandat och lärares möjlighet att utforma sin undervisning genom ökad tillit till professionen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet vill se ett samhälle där ansvar belönas och där makt ska finnas så nära människor som möjligt. Ett samhälle där varje människa får möjlighet att skapa sin egen livsresa. Den livsresan börjar i förskola och skola.
Syftet med detta program är att bidra till en förskola och skola som möjliggör livsresor. Att varje enskild individs frihet att välja sin väg och varje barns rätt att få stöd och stöttning för att nå sin fulla potential sätts i första rummet. I dagsläget befinner sig svensk skola inte där. Därför måste skolans kärnuppdrag och kraften i varje elev stärkas.
Grunden för livsresor byggs genom kunskap, bildning, förmågor och rättigheter. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan är helt avgörande – såväl för individens livsresa som för samhället i stort och Sveriges konkurrenskraft. Därför vill vi stärka skolans kunskapsuppdrag och säkra att alla barn och elever når sin fulla potential. Det möjliggörs genom dialog mellan hem och skola och föräldrars engagemang, genom höga förväntningar som kombineras med stort förtroende, stöttning och stöd. Friheten att välja och påverka sin egen väg i livet är viktig även i skolan. Därför vill Centerpartiet stärka valfriheten genom att säkra att alla väljer skola på lika villkor. Alla barn ska få önska skola och alla barn ska ha möjlighet att välja alla skolor.
Friheten kommer från möjligheten att klara sig i samhället. Varje barn som inte lär sig de mest grundläggande förmågorna har också förlorat en del av sin frihet. Därför måste undervisningen i de grundläggande förmågorna – läsa, skriva och räkna – stärkas i svensk skola. Samtidigt måste elever få med sig de kunskaper och förmågor som ett modernt, öppet och digitalt samhälle förutsätter. Friheten måste också öka för för
skolans och skolans professioner. Lärare måste ha frihet att styra i klassrummet och rektorer frihet att styra sin organisation. Lärarnas undervisning i klassrummet ska inte styras av utbildningspolitikernas pekpinnar – vare sig från kommunen eller från ministrar i Stockholm. Förtroendet för professionen måste återskapas. Dessutom behöver vi fler vägar för att kunna gå från obehörig till behörig lärare, utan att tumma på vare sig utbildning eller kvalitet. Lärare måste också få rätt förutsättningar för att kunna arbeta för att fler elever ska klara skolan.
När kommunen stänger en skola måste friheten att etablera en egen skola finnas. Rätten att skapa alternativ och nya möjligheter måste finnas kvar. Med den rätten kommer också ansvar. Det ansvaret gäller elevers möjlighet och rätt till utbildning. Vi måste kombinera valfrihet med rimlighet. Att ta ansvar ska också belönas. Det gäller både för lärare och rektorer, men också i fördelningen av resurser. För Centerpartiet är det självklart att huvudmän som tar ansvar för att det finns skolor i hela landet, att eleverna som har det svårast får extra stöd eller att det är behöriga lärare som anställs, ska ha mer betalt. Den som tar ansvar ska belönas.
Vi har ett gemensamt ansvar som samhälle för att eleverna mår bra i skolan. Skolan måste vara en trygg plats för alla. Det skapar vi genom att säkra att det finns någon vuxen för eleverna att prata med när det behövs, att alla behandlas lika och genom att säkra att kränkningar inte har någon plats i skolan. Vi har också ett ansvar för att alla elever bemöts utifrån sina förutsättningar och för att stärka barns självkänsla och självförtroende i skolan. Det arbetet måste inkludera alla barn. Vi kan inte se på när elev efter elev inte klarar av skolan på grund av de mår dåligt. Elever är olika. Den elev som har ett fysiskt funktionshinder eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, är särbegåvad eller har andra funktionsnedsättningar måste få ett stöd och bemötande utifrån sina egna förutsättningar. Det betyder inte att vi ska ha lägre förväntningar, utan att vi ska ha höga förväntningar – på alla elever. Skolan har ett ansvar för att utmana eleverna och stimulera deras lärande. Det gäller även högpresterande elever. Varje elev ska kunna nå sin fulla potential oavsett vilken skola de går på.
Vi har ett gemensamt ansvar för att tillsammans stärka svensk skola. För Center
partiet är det tydligt att svensk skola i grunden är väldigt bra, men att systemet måste utvecklas. Sveriges elever ligger i topp i internationella mätningar. Men idag misslyckas vi med att utjämna skillnader mellan elever och att ge elever tillräckligt med stöd som är i behov av det. Det gäller inte minst de elever som kommer från resurssvaga hem eller som inte har svenska som modersmål.
Med liberala och decentralistiska reformer, som utgår ifrån lokala förutsättningar, kan vi skapa en skola för livsresor för alla barn. En förskola och skola där barn och elever både får de kunskaper de behöver och en vardag som de mår bra i. Oavsett eventuella funktionsnedsättningar, socioekonomisk bakgrund, kön eller ursprung. Det är så vi bygger Sverige starkt som kunskapsnation. Det är så vi möjliggör livsresor. Det är så svensk förskola och skola ser ut när Centerpartiet får bestämma.
1
En bra start med fokus på språket
Grunden för det livslånga lärandet läggs i förskola och skola. Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Det skapar förutsättningar för det livslånga lärandet och livsresor. Men många – alltför många – startar sin livsresa med hinder som restes redan innan de kom till världen, och ett barns första år har stor påverkan på hur resten av livet blir. Barn som växer upp i studievana hem med gott om stöd och ekonomiska resurser har i snitt större ordförråd, får bättre betyg och tjänar mer pengar i vuxen ålder. För barn som växer upp med svårare förutsättningar hemma blir livet i många fall tuffare längre fram, med i snitt sämre skolresultat, lägre livsinkomster, högre arbetslöshet och i flera fall sociala problem.
Men det måste inte vara så. Studie efter studie visar nämligen att en bra förskola gynnar barn genom hela livet och att barn med sämre förutsättningar gynnas mest av alla. Skolan är samhällets viktigaste motor för livsresor och den effekten börjar redan när barnen är små. Därför är det så viktigt för oss att höja kvaliteten i förskolan, bland annat genom att satsa mer på pedagogerna.
Det räcker dock inte att förbättra förskolan om många barn inte ens går där. Hösten 2022 var 86 procent av samtliga barn mellan ett och fem år inskrivna i förskola. Lägst andel inskrivna barn finns i storstädernas socioekonomiskt utsatta förorter, högst andel finns i mindre städer och tätorter. Det är tre gånger vanligare att barn till utrikes födda föräldrar inte är inskrivna än barn till svenskfödda, och detsamma gäller familjer med låg ekonomisk standard. Störst skillnad finns bland tvååringarna. De barn som är mest betjänta av förskolan är alltså de som inte alltid får den chansen. Därför är det bra att kommunerna nu ska arbeta uppsökande så att fler familjer får information och kunskap om förskolan.
Att bemästra det svenska språket är avgörande för att varje barn ska få en god chans att göra en livsresa – både för att kunna ta till sig undervisningen i alla ämnen och för att kunna få ett bra jobb, bygga relationer och, för dem som är födda i andra länder eller växer upp i segregerade områden, integreras i resten av det svenska samhället. Tillsynen och kraven, särskilt på pedagogisk omsorg, måste skärpas för att säkra seriösa aktörer som vill bidra till barns utveckling och förbereda inför skolgång.
Vårt mål är att alla barn ska bli bra på att läsa, skriva och tala svenska och att det ska ske så tidigt som möjligt. För att lyckas med det, krävs särskilda satsningar på barn som inte alltid talar svenska hemma eller kommer från resurssvaga hem. Internationella jämförelser visar att svensk skola ligger i topp i Europa, men samtidigt presterar tvåspråkiga barn avsevärt sämre än barn som pratar svenska hemma. Betydelsen av språk i hemmet har ökat. Eftersom Sverige har en större andel barn med utländsk bakgrund än de flesta andra länder ställer det särskilda krav på oss att möta elevers olika språkutvecklingsbehov. Barn som inte talar svenska hemma, oavsett om de är födda i Sverige eller ej, måste få bättre stöd snabbare än idag. Med en lagstadgad rätt till läromedel ska varje lärare ha tillgång till de läromedel hen behöver, vilket inte är fallet för nästan var femte lärare idag.
1.1
Ge fler barn rätt till förskola
För att utjämna livschanser och ge fler barn en bra start behöver vi en förskola av hög kvalitet. Idag varierar rätten till förskola beroende på om föräldrarna arbetar eller inte. Exempelvis har barn till sjukskrivna föräldrar eller föräldrar som lever på försörjnings
stöd inte rätt till förskola lika många timmar som barn vars föräldrar arbetar. Idag gäller den allmänna förskolan från tre år. Vi vill att den allmänna förskolan ska utvidgas, i den takt det går, till att också omfatta tvååringar. Att öppna dörren och erbjuda en plats tidigt är viktigt såväl ur en jämställdhetssynpunkt som för integrationen. Det innebär att barn ska få rätt till 15 timmars avgiftsfri förskola i veckan, från höstterminen det år som de fyller två.
1.2
Ett kvalitetslyft för pedagoger i förskola
Det tidiga lärandet i förskolan lägger grunden för skolgången. Fler förskollärare behöver utbildas och det måste bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare medan de jobbar i förskolan. Barnskötare är den största yrkesgruppen i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill vi se ett barnskötarlyft och en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Vi vill också se en utbildningsgaranti för förskol
lärare, så att varje förskola kan ge personalen möjlighet och rätt att vidareutbilda sig, utvecklas och växa på jobbet. Vi vill också förändra examensmålen för den som utbildar sig till förskollärare, så att det klart och tydligt ingår att ha fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling.
1.3
Skärpta krav på pedagogisk omsorg
Pedagogisk omsorg är en omsorg som sker i småskalighet och i normalfallet i ett privat hem. Det är alltså inte en verksamhet som liknar förskolans struktur med större barn
grupper med fler personal i varje barngrupp. Regelverket behöver ändras så att man inte ska kunna kringgå regelverket för förskola genom att kalla förskola för pedagogisk omsorg.
1.4
Språkkrav i förskola och pedagogisk omsorg
Det är centralt för barnens språkutveckling att de vuxna som möter dem, och också får betalt för att bedriva en pedagogisk verksamhet, har tillräckligt med språkkunskaper i svenska. För att få bedriva pedagogisk omsorg och förskola måste man ha goda språk
kunskaper i svenska. Vi vill att det ställs tydliga språkkrav i svenska på personal i både förskola och pedagogisk omsorg.
1.5
Utred förskolans förutsättningar
Förskolan lägger grunden för skolgången och är en viktig del i utbildningsväsendet idag. En av utmaningarna för att säkra den pedagogiska verksamheten är barngrupp
ernas storlek. Det är tydligt att antalet medarbetare i barngruppen samt barngruppens storlek påverkar kvalitén i förskolan. Likaså är ledarskapet och rektorns roll avgörande för förskolans kvalitet. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning om förskolan, med uppdrag att göra en grundläggande genomgång av faktiska förutsättningar för en hållbar och likvärdig förskola, utifrån skollag och läroplan. Utredningen behöver titta på bland annat barngruppers storlek, personaltäthet, resurstilldelning, barn i behov av särskilt stöd samt förutsättningar för flerspråkiga barns lärande.
1.6
Språkscreening i förskoleklass måste leda till insatser
Vi vill säkra att alla elever får de bästa förutsättningar skolan kan ge för deras kunskaps
resa. Genom bra rutiner och samverkan mellan förskola och skola får barn en trygg och bra övergång till skolan. För elever som kommer från resurssvaga hem eller som har ett annat modersmål är det särskilt viktigt att fånga upp om det behövs stöd för läsför
ståelse, som är nyckeln till så mycket i skolan. Inom ramen för läsa-skriva-räkna-garantin är det obligatoriskt att kartlägga elevers kunskaper i förskoleklass. Resultaten i Pirls visar att kartläggningen inte leder till tillräckliga insatser.
1.7
Intensivundervisning i svenska för elever med svaga språkkunskaper
Kunskaper i svenska är grundläggande för en god skolgång. Att behärska svenska språket gör att det även är enklare för eleven att ta till sig kunskaper i andra ämnen. Därför behöver elever erbjudas stöd i det språkliga lärandet. För nyanlända elever finns förberedelseklass och anpassad eller prioriterad timplan, men för elever födda i Sverige med svag svenska finns inte lika kraftfulla åtgärder. Centerpartiet vill att skolan ska fånga upp varje elev som behöver stöd i svenska och kunna erbjuda intensiv svensk
undervisning, även för icke-nyanlända elever, från och med förskoleklass. Genom att erbjuda intensivundervisning i svenska redan från förskoleklass skapas bättre förut
sättningar för en bra skolgång som också lägger grunden för det livslånga lärandet. Intensivundervisningen ska kunna följas upp efter årskurs
2. Om inte språket har stärkts tillräckligt ska skolorna prioritera intensivundervisning i svenska genom att eleven får en prioriterad timplan.
1.8
Garantera elevers rätt till läromedel
Beslut om vilka läromedel som ska användas i skolan måste vara upp till professionen. Läromedel kan vara en tryckt lärobok eller läromedel som är helt digitala, men det vanligaste är att lärarna använder sig av läromedel som är en kombination av tryckt bok och digitala komponenter. Läromedelsutredningen pekade särskilt på betydelsen av läromedel för en likvärdig skola. Välstrukturerade och kvalitetssäkrade läromedel underlättar också lärarens arbete och ger mer tid över till den pedagogiska verksam
heten. Därför vill vi reglera rätten till läromedel. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till de läromedel och andra lärverktyg, inklusive böcker och läroböcker, som behövs för en god kunskapsutveckling.
1.9
Inför en central läromedelsgranskning
Att införa en centralt samordnad granskning av läromedel skulle vara till stort stöd för lärare. Med ett tydligt tillsynsuppdrag kan Skolverket säkra kvalitet och se till att läromedel speglar läroplanen. Att läromedel baseras på aktuell forskning är centralt och de ska spegla den kunskap som finns kring hur eleverna lär sig på bästa sätt.
1.10
Förändra läsåret i grundskolan
En förutsättning för en likvärdig skola är att alla elever ges tillräcklig tid för lärande. Sverige har minst antal skoldagar i Norden och längst sommarlov, ungefär tre veckor längre än exempelvis Danmark. Studier visar att det långa sommarlovet gör att eleverna tappar i kunskaper, särskilt läsförförmåga. Det drabbar särskilt de elever som kämpar för att nå kunskapsmålen och i synnerhet elever med bristande språkkunskaper. Det är dags att se över läsåret med hänsyn till elevernas möjlighet att nå kunskapsmålen. De långa sommarloven bygger mer på tradition än forskning om elevers lärande. I syfte att ge alla elever bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter och utvecklas maximalt bör ett långsiktigt arbete inledas för att förändra läsåret i grund
skolan. Detta bör ske stegvis med hänsyn till lärarbristen. Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att kartlägga hur läsåret i grundskolan kan förändras.
2
Ett tydligt resursfördelningssystem
För att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever att nå kunskapsmålen behövs ett tydligt och rättvist skolpengssystem. En skolpeng som lägger grunden för att alla barn ska få utbildning av hög kvalitet, möjlighet att utvecklas och få stöd efter behov – oavsett var i landet eleven bor. En av skolans viktigaste uppgifter, som ska genomsyra all verksamhet, är att väga upp skillnader i elevers behov och förutsättningar så att alla kan tillgodogöra sig utbildningen. Detta så kallade kompensatoriska uppdrag måste stärkas på många olika sätt. När resurserna inte går dit de behövs som mest. När de bästa lärarna inte arbetar där de behövs som mest. När elever med störst behov inte får störst stöd. Då är det de utsatta skolorna som drabbas hårdast. En grundförutsättning är att fördela resurser efter elevernas behov och huvudmännens ansvar. Begrepp som skolpeng, statsbidrag och tilläggsbelopp kan verka oviktiga i all sin byråkratiska snårighet, men att resurser fördelas rätt är avgörande för en skola som möjliggör livsresor.
Här finns mycket att göra. Såväl kommunala som fristående skolor känner sig förfördelade av dagens system. Otydliga regler leder till svåra planeringsförutsättningar och tvister i domstol. Och det är i slutändan eleverna och lärarna som drabbas. Därför vill vi reformera flera delar av resursfördelningssystemet.
Det nuvarande regelverket för skolpeng innebär lite förenklat att hemkommunen lämnar bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget ges för under
visning, lärverktyg, skolmåltider, elevhälsa, lokaler, administration och mervärdesskatt. Det ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar för att fördela resurser till den egna skolan. Det är i grunden bra att skolpengen sätts utifrån lokala förutsättningar och behov, men skillnaderna mellan kommunerna är idag alltför stora för att skapa likvärdiga förutsättningar för elever i hela landet.
Men som bland annat Riksrevisionens granskning från år 2022 har visat motverkar dagens ersättningssystem för fristående huvudmän en likvärdig skola. Därför vill vi reformera ersättningssystemet i linje med Riksrevisionens rekommendation så att, i korthet, den huvudman som tar mest ansvar får störst ersättning och systemet bättre anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Idag är det också för dyrt och svårt att planera verksamheten när en elev byter skola, och därför vill vi att bara att ett skolbyte per läsår ska vara tillåtet om det inte finns särskilda skäl.
Den flora av riktade statsbidrag som finns inom skolområdet är också ett problem. Mindre skolhuvudmän söker statsbidrag i lägre utsträckning och riktade statsbidrag understödjer kortsiktiga satsningar istället för långsiktiga lösningar. För att säkerställa en likvärdig skola i hela landet bör de riktade statsbidragen tas bort till förmån för ett generellt öronmärkt bidrag för skolan där resurser fördelas efter behov. Generella resurssatsningar i allmänhet ger bättre utväxling än resurser som är knutna till specifika, centralt bestämda, ändamål.
De tilläggsbelopp som betalas för elever i behov av särskilt stöd fungerar, till sist, inte heller tillräckligt väl. Hanteringen av tilläggsbelopp har varit otydlig under flera år. Kommunerna gör sitt yttersta för att försöka navigera i otydliga lagrum. Även för resursskolorna skapar detta svåra förutsättningar. Systemet är otydligt och oförutsägbart vilket drabbar elever och deras familjer och måste ses över.
2.1
En ny skolpengsmodell för finansiering oavsett huvudman
Finansieringen behöver bli stabilare och bättre kompensera för de insatser som skolorna gör och måste göra. Skolorna behöver få bättre förutsättningar att ge elever det stöd de behöver. Genomslaget på den enskilda skolans budget av att elever byter skola behöver minska. Skolor som är små, skolor som tar ansvar för elever med svårare förutsättningar och skolor som i högre grad anställer behöriga lärare ska få mer resurser än andra. Viktiga ingångsvärden är ökad transparens, förutsägbarhet och likvärdighet. Varje skola oavsett huvudman bör få en garanterad grundplåt per skola, oberoende av var man bor och vilka kommunens förutsättningar är. En ny modell bör bestå av följande komponenter:
En betydande andel av statens bidrag till skolan fördelas som en grundpeng per skola oavsett huvudman. En stabil grundplatta skulle skapa bättre förutsättningar för särskilt små huvudmän och utjämna skillnader mellan skolornas förutsättningar. Utöver det kvarstår som tidigare en större rörlig elevpeng som bland annat bör differentieras utifrån faktorer som socioekonomi och gleshet.
Övriga statliga bidrag fördelas i ett sektorsbidrag till skolan. Det skulle ge en mer likvärdig finansiering än dagens många riktade statsbidrag som gynnar stora huvudmän.
Elevpengen baseras på de faktiska kostnaderna i föregående års kommunala bokslut, istället för att som idag beräknas på de förväntade kostnaderna i innevarande års budget. Det skulle innebära förenklad administration och färre rättstvister.
Kommuner får betalt för ansvaret som hemkommun, då de utöver att vara huvudman för sina skolor har ett grundläggande planerings- och finansieringsansvar för utbildningen.
Max ett skolbyte per läsår
Om en elev byter skola medför det direkt ekonomiska konsekvenser, då elevpengen följer med eleven till den nya skolan. Det gör det svårt för skolorna att planera eftersom resurserna kan förändras hastigt. Det behöver därför vara viss tröghet i systemet i den nya resursfördelningsmodellen. Ett barn som av olika skäl har behov av att byta skola på grund av en icke-fungerande skolsituation ska fortsatt ha möjlighet att göra det under pågående läsår. Det är dock avgörande att det är barnets behov som är styrande för skolbytet; ett skolbyte mitt i läsåret kan påverka elevens kunskapsinhämtning. Många skolbyten kan också påverka gruppen och gruppdynamiken negativt. Det ska inte vara möjligt för en vårdnadshavare att använda skolbyte som ett verktyg för att undkomma samhällets skydd, exempelvis när en skola gjort en orosanmälan. Vi ser därför ett behov av att reglera antal skolbyten.
2.3
Utred tilläggsbeloppen
Det finns ett stort behov av att säkerställa en långsiktig finansiering för resursskolor och elever i behov av extraordinära stödåtgärder. Det handlar inte bara om likvärdiga förut
sättningar utan också om att ge de elever som är i behov av särskilt stöd och behov av att gå i en resursskola en reell möjlighet att lyckas. Ryckigheten och den enorma administration som följer med ansökan om tilläggsbelopp behöver åtgärdas så att speciallärares tid i stället kan gå till eleverna. Tilläggsbeloppen behöver utredas skyndsamt för att garantera stöd för elever under en längre tidsperiod, samt för att möta behovet av förutsägbarhet och transparens.
2.4
En långsiktig finansiering för att stärka Sverige som kunskapsnation
Sverige har en akut kompetensbrist inom ett stort antal branscher. För att kunna matcha arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft och bygga samhället starkt behöver vi prioritera kvalitet från förskola till högre utbildning. Ungdomar på små orter på svenska landsbygden måste vara helt säkra på att skolan och vidareutbildning är deras stora chans att göra en livsresa och bli stolta experter inom sitt yrke, vare sig det är ett praktiskt eller teoretiskt yrke. Ungdomar i förorter till våra städer måste på samma sätt vara säkra på att vägen till framgång går genom en stark och trygg skola med arbetsro. Vår plan är att steg för steg återerövra Sverige som kunskapsnation, både på bredden och på toppen. Då krävs långsiktig finansiering för de utbildningar och vägar som leder till vidare studier och direkt i arbete som komvux, LIA, yrkesvux och folkhögskolan.
3
Höga förväntningar och betyg att lita på
Skolan lägger grunden för framtiden, för varje enskilt barn och för oss som samhälle. Alla elever som lämnar grundskolan ska kunna läsa och skriva och ha grundläggande kunskaper i matematik. Att säkra att alla elever klarar skolan är helt avgörande för att var och en ska få möjlighet att bidra och frihet att forma sin egen framtid. En bra skola jämnar ut de orättvisor som arv och miljö skapat och ger alla en chans att lära sig, ut
vecklas och visa arbetsgivare och högskolor att de kan det de säger sig kunna. Varje människa ska bedömas på sina meriter, oavsett familjebakgrund, klasstillhörighet, kön och annat ovidkommande.
För att alla ska kunna göra en livsresa på sina egna meriter måste betygssystemet fungera. Men så ser det inte ut idag. Fuskbetyg, undermålig undervisning och oseriösa aktörer har tillsammans skapat en situation som hotar skolans trovärdighet och förmåga att ge varje barn en rättvis chans i livet.
Skolverket har konstaterat åtskilliga gånger att betygen skiljer sig avsevärt mellan och även inom skolor. Riksrevisionens granskning år 2022 visar på stora avvikelser mellan elevers betyg och deras resultat på nationella prov och problemen är ännu större i ämnen utan nationella prov. Betygen speglar inte elevernas kunskaper och färdigheter så som betygen är tänkta att göra. Detta måste få ett slut. Det handlar om rättvisa och det handlar om att skapa möjligheter för alla. Att de nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt, är ett viktigt steg för att säkerställa tillförlitligheten. Det arbetet behöver skyndas på. Det är även centralt för Sverige som kunskapsnation att betyg går att lita på som urvalsinstrument så att de mest lämpade eleverna kommer in på rätt utbildningar.
Betygssystemet måste inte bara bli mer rättvist och rättssäkert. Det behöver också bli enklare för lärare att tillämpa och lättare för elever och vårdnadshavare att förstå vad som krävs för ett betyg. Dagens betygssystem bygger på att läraren ska göra en sam
manvägd bedömning och sätta det betyg som motsvarar elevens kunskaper i ämnet. Betyget
E (godkänt) omfattas dock inte av den nya principen om en sammanvägd bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Det kan därför vara svårare att få godkända betyg än tidigare. För elever som har kognitiva svårigheter är det extra svårt att uppnå allt som krävs för ett godkänt betyg. Det finns också studier som visar att betyg i alltför tidiga åldrar påverkar eleverna negativt, oavsett om eleven ligger långt fram eller har svårt att nå målen. Att betyg ges i årskurs
6 har visat sig ha negativa effekter, samtidigt som det kan vara uppskattat av en del skolor och elever. Och tar tid från lärarna. Oavsett årskurs måste elever som riskerar att inte nå kunskaps
målen få rätt stöd så tidigt som möjligt. Krav och förväntningar på eleverna ska inte sänkas, men det måste öppnas upp fler möjligheter för barnen att ta sig vidare i livet. Varje individs livsresa ser olika ut och går i olika takt; det ska aldrig vara försent att komma på rätt bana.
En bra skola kännetecknas också av höga förväntningar. Forskningen visar entydigt att höga förväntningar är avgörande för elevernas kunskapsresultat, oavsett bakgrund, kön eller funktionsnedsättning. För barn som växer upp i studievana hem i områden där de flesta pluggar vidare efter gymnasiet kanske det är en självklarhet, men så är inte alltid fallet i områden med sämre skolresultat, som i förorter, vissa bruksorter och delar av landsbygden. Idag är skillnaderna mellan elever, klasser och kommuner alltför stora. Drygt var fjärde elev uppnår inte kunskapsmålen i ett eller flera ämnen, och saknar därmed fullständiga betyg i grundskolan. Såväl högpresterande som lågpresterande elever – och alla däremellan – förtjänar att mötas av vuxna som utmanar dem att nå sin fulla potential. Det är ytterligare en prioritering för Centerpartiets skolpolitik.
3.1
Alla elever ska mötas av höga förväntningar
En viktig faktor för elevernas skolframgång är ett skickligt ledarskap hos rektorerna. Rektorerna sätter förväntningarna på lärarna som i sin tur möter eleverna med sina förväntningar. Att stärka rektorer och lärare är därför avgörande för elevernas möjlig
heter att nå kunskapsmålen. Många elever som behöver stöd möter en skola som har låga ambitioner för den anpassade undervisningen och elevens kunskapsresultat. Det gäller inte minst för de högpresterande eleverna. Kompetensen brister också alldeles för
ofta när det gäller både anpassningar, hjälpmedel och pedagogik. Särskilda undervisnings
grupper är inte tillräckligt i sig om inte själva undervisningen bygger på evidens
baserade metoder. Det behövs bättre tillgång på fortbildning, kunskapsstöd och hjälpmedel. Även fler möjligheter till distanslösningar är nödvändigt för att komma åt bristen på lärare, speciallärare och specialpedagoger på kort sikt.
3.2
Stärk statens insatser mot betygsinflation på gymnasiet
Betygsinflationen underminerar tilliten till svensk skola. Det är särskilt problematiskt när det påverkar intagningen till vidare studier efter gymnasiet i hela landet. Det måste motverkas för att betygen ska vara rättvisande och elever med rätt färdigheter och kunskaper ska komma in på rätt utbildning. Det finns flera modeller som bland annat Skolverket har tittat på för att uppnå detta. Den modell som Skolverket anser skulle ha störst effekt för en likvärdig betygssättning är så kallad statistisk moderering. Det innebär att elevens resultat från nationella prov vägs samman med lärarens betygs
sättning i det aktuella ämnet via statistisk moderering. Med andra ord skulle elevens betyg bygga på både lärarens bedömning, nationella prov samt elevens prestation i förhållande till skolans samlade resultat. Denna och andra modeller behöver prövas i ett fortsatt arbete för att komma tillrätta med betygsinflationen. Centerpartiet vill också att Skolinspektionen ska följa upp gymnasieskolor bättre där resultaten på nationella proven avviker mycket från betygssättningen.
3.3
Bättre uppföljning genom kontinuerliga digitala kunskapsmätningar
De nationella proven som finns idag kan inte användas som landsomfattande kunskaps
mätningar eftersom de inte är utformade för att jämföra elevers kunskapsutveckling över tid. Internationella kunskapsmätningar såsom Pisa, Pirls och Timss görs också med alldeles för långa intervaller på flera år. Därför behövs ett komplement med egna nationella kunskapsmätningar, så att utvecklingen i svensk skola kan följas mer löpande. Det finns stora möjligheter att nyttja digitala verktyg till detta på ett enkelt och obyråkratiskt sätt. Genom kontinuerliga digitala kunskapsmätningar genom hela skolgången kan elevernas kunskapsnivåer följas upp och ge underlag både för läraren att tidigt sätta in insatser där det finns behov samt för skolmyndigheterna att utveckla mer träffsäkra insatser och justeringar på nationell nivå, och det gör det möjligt att följa en elevs progression. Det är viktigt att dessa mätningar görs kontinuerligt utan att öka lärarnas arbetsbelastning.
3.4
Sammanvägd bedömning för betyget
E
Specialpedagogiska skolmyndigheten påpekade redan innan det nuvarande betygs
systemet infördes att man inte analyserat hur betygssättningen kan påverkas av att betyget
E utformats på annat sätt än övriga betyg. För att en lärare ska kunna sätta ett
E måste eleven ha visat kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för betyget
E. Det krävs alltså mer för att ta steget från F
till
E än för stegen mellan de högre betygen. Samtidigt som det är viktigt med tydliga krav och förväntningar på eleverna att de ska klara kunskapsmålen, är det också viktigt att elever inte slås ut på grund av att det blivit omotiverat svårt att få ett godkänt betyg. Vi vill att betygssteget
E ska sättas utifrån en sammanvägd bedömning precis som när betygen
A–D sätts.
3.5
Stoppa utslagningen av elever med betyget
F
Den hårda godkäntgränsen i svensk skola och det tillhörande betyget
F har stora negativa konsekvenser för enskilda elever och leder även till negativa konsekvenser för lärarnas arbetsmiljö. Abstrakta betygskriterier och en skarp gräns fungerar inte till
sammans. Att en stor del av Sveriges ungdom i praktiken stoppas från att kunna få en bra utbildning bidrar till utanförskap och sociala problem. Utan en skarp godkäntgräns skulle ändå meritpoäng avgöra vilka gymnasieprogram som är möjliga för eleverna att komma in på. Men det skulle inte bli ett fullt stopp. Centerpartiet vill att övergången från grund- till gymnasieskola utreds i sin helhet, inklusive den hårda godkäntgränsen och betyget
F.
3.6
Betyg i rätt årskurs
Forskning tyder på att betyg från alltför tidiga åldrar inte är bra för elevernas självkänsla och mående.
Betyg ska idag ges från årskurs
6 och rektor kan också besluta att ge det från årskurs
4, vilket endast ett fåtal skolor gör.
Betyg i årskurs
6 förlorar delvis sin relevans när eleven har tagit steget till högstadiet. I högstadiet strävar eleverna efter att uppnå målen i årskurs
9 och deras kunskaper bedöms efter dessa mål. Med högstadiet startar grundskolans sista steg som ska leda till att eleverna kan ta sig vidare till gymnasiet, vidare studier och arbetsmarknad. Det behövs mer kunskap om hur elevernas kunskapsresultat och hälsa påverkas av betygen. Därför vill Centerpartiet utreda om betyg bör introduceras i årskurs
6 som idag eller om det är mer lämpligt först i högstadiet. Oavsett när och om betyg ges är det viktigt med en tydlig överlämning mellan skolor och mellan stadier så att mottagande lärare vet vilken nivå som eleverna befinner sig på. Det är också viktigt att skolorna arbetar aktivt med digitala kunskaps
mätningar och tydliga mål utifrån läroplanen både för att elev och vårdnadshavare ska veta hur eleven ligger till och för att skolan ska kunna sätta in rätt stöd till varje elev.
3.7
Inför nationell statistik som visar vad skolorna levererar i faktisk kunskap och undervisningstid
Att få gymnasiebehörighet är en förutsättning både för fortsatta studier och för att komma in på arbetsmarknaden. Vem som kommer in på vilket gymnasium avgörs av betygen. Betygsinflationen gör att antagningen till gymnasierna är i gungning. För att tydliggöra vilka skolor som ger de kunskaper som behövs, och vilka som ger höga betyg utan tillhörande kunskaper, vill Centerpartiet införa nationell, offentlig statistik som visar relationen mellan betyg i högstadiet och genomförd gymnasieutbildning, hög
skoleutbildning och etablering på arbetsmarknaden. Vi vill också att det ska finnas statistik över inställda lektioner och faktisk undervisningstid. Det är viktigt att elevernas rätt till garanterad undervisningstid följs upp och registreras, vilket inte görs i tillräcklig utsträckning idag.
3.8
Inför spetsklasser på distans
Högpresterande elever över hela landet har svårt att få tillräckligt med utmaningar. Det kan vara svårt att få tillgång till lärare som kan undervisa på högre nivå än skolans vanliga kursplaner erbjuder. Det gäller inte minst i utanförskapsområden och på landsbygden. Begåvade elever ska ha lika stor möjlighet oavsett var de bor i landet. Därför behöver den pågående försöksverksamheten med spetsutbildningar på högstadiet permanentas och byggas ut. För att ge högpresterande elever i hela landet möjlighet att gå en spetsutbildning vill Centerpartiet att utbyggnaden också sker genom att införa spetsklasser på distans, antingen genom att vissa platser reserveras för distansstudenter eller att vissa skolor får i uppdrag att arrangera spetsutbildning på distans.
4
Stöd till elever efter behov
Inga barn ska behöva vara rädda för – eller må dåligt över – att gå till skolan. För att alla elever ska klara av sin skolgång på bästa sätt måste de må bra och få stöd för att klara sin skolgång. Elevhälsan är central i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan och det arbetet behöver stärkas. Det senaste decenniet har den psykiska ohälsan bland 13–15-åringar ökat i Sverige. Psykisk ohälsa förekommer oftare bland flickor än pojkar. Studier bland annat från Folkhälsomyndigheten visar också att upplevda psyko
somatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Enligt forskning kan införandet av betyg i årskurs
6 ha ökat den skolrelaterade stressen sam
tidigt som det har minskat elevernas självförtroende.
Studier visar att svenska skolbarn är de mest stillasittande i Norden. Enligt en undersökning beställd av Nordiska ministerrådet är 68 procent av svenska skolbarn fysiskt inaktiva. De uppfyller därmed inte WHO:s rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet dagligen. Svenska barn har även minst antal schemalagda idrottslektioner i Norden. Samtidigt visar studier att en timmes fysisk aktivitet inte bara förbättrar barn och ungas fysik och välbefinnande, det stimulerar även lärandet och förbättrar skolresultaten. Speciellt hos pojkar. Det är också under barn- och ungdomsåren som vanemönster etablerar sig. Fysisk aktivitet bidrar till en bättre hälsa samt minskad risk för fetma och andra livsstilssjukdomar senare i livet, men endast fyra av fem flickor och varannan kille klarar målet att röra sig en timme om dagen, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är ytterst allvarligt och påverkar skolan i allra högsta grad, då det finns starka samband mellan en god psykisk och fysisk hälsa och möjligheten att ta till sig kunskap och nå utbildningsmålen.
Skolan ska ge alla barn självförtroende och trygghet. När unga utsätts för brott är skolan tyvärr en vanlig brottsplats. Trots nolltolerans mot mobbning och kränkningar utsätts alldeles för många barn för hot, våld eller trakasserier – fysiskt eller digitalt. Bland flickor är sexualbrott vanligast. Alltför ofta sker det också inom skolan. Siffror från år 2022 visade att 140
000 barn och unga mellan 9
och 18 år utsatts för mobbning i skolan eller på nätet under de senaste månaderna. År 2015 var siffran 60
000. Enligt forskarna bakom rapporten arbetar inte skolan lika förebyggande som man gjorde tidigare, samtidigt som klimatet på nätet är mycket hårdare. Aktiva och konkreta insatser för att förebygga och motarbeta kränkningar och otrygghet kan inte frikopplas från arbetet med kunskapsresultaten. Det måste vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Hög vuxennärvaro på rasterna och involvering av vårdnadshavare är viktiga förutsättningar samtidigt som huvudmän och skolor behöver utrymme att utveckla lösningar som fungerar lokalt.
Skolfrånvaron ökar och kryper allt längre ner i åldrarna. Skolan behöver vara vak
sam på orossignaler för att kunna ge nödvändigt stöd så tidigt som möjligt. Ju tidigare skolan reagerar på problematisk skolfrånvaro, desto större möjligheter är det att eleven kan fullgöra sin utbildning. Skolfrånvaron kan vara både omfattande frånvaro under en sammanhängande period och ogiltig upprepad ströfrånvaro, vid ett eller flera tillfällen
.
Psykisk och fysisk ohälsa är riskfaktorer för skolfrånvaro. Även utformningen av lärmiljön påverkar elevers förutsättningar att delta under skoldagen. Studier visar att det finns en stor andel elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom gruppen elever med problematisk skolfrånvaro. Flickor med NPF fångas upp senare är pojkar vilket i sin tur medför att flickor får behandling och stöd alltför sent. Därför är det angeläget att skolan blir bättre på att identifiera flickor i behov av stöd och på att utforma flexiblare lärmiljöer som är tillgängliga för alla.
Skollagen är tydlig när det gäller att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Att skapa fungerande lärmiljöer är bra för alla barn och elever, inte bara för dem inom ramen för särskilt stöd. Speciallärare och specialpedagoger är också en viktig resurs i det arbetet och de behöver bli fler. Men regelverket för särskilt stöd är emellanåt alltför otydligt. För många olika extra anpassningar i en och samma klass gör det svårt att upprätthålla undervisningskvaliteten för klassen som helhet, menar många lärare.
För att kunna få en helhetsbild av ungas problematik behövs bättre samverkan mellan elevhälsa, bup, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det har påtalats länge och behovet har inte minskat, tvärtom. Idag upplever många föräldrar att deras barn faller mellan stolarna och får stå i kö för att få första linjens stöd. Vid övergången från förskola till skola eller från grundskola till gymnasium får barn och föräldrar ofta börja från början igen i kampen för att få rätt stöd i tid. En grundorsak till detta är att ansvaret för barn och ungas välmående är utspritt på flera olika verksamheter. Det handlar om förskola, skola, elevhälsa, socialtjänst, mödra- och barnhälsovård och ungdoms
mottagningar. En splittrad och föråldrad sekretesslagstiftning gör det svårt eller omöjligt för olika verksamheter att dela information som behövs för att kunna se till barnets bästa.
4.1
Låt rektor besluta om distansundervisning inom ramen för särskilt stöd
Rektorer och lärare behöver fler verktyg och flexiblare regler för att stödja elever och stävja skolfrånvaro. Under coronapandemin, som innebar distansstudier för många elever på gymnasiet och även på högstadiet, var det vissa elevgrupper som fick ökad närvaro i skolan. Då gjordes en tillfällig regellättnad. Det gjordes också en lagändring år 2022 som skulle möjliggöra för skolor att ansöka om att anordna distansundervisning inom ramen för särskilt stöd. Av över hundra ansökningar som inkommit till Skol
inspektionen har ännu ingen skola fått godkänt. Skolinspektionen hänvisar till att skolorna inte har kunnat redogöra för hur kvaliteten i undervisningen ska kunna garanteras. Det är bra att det ställs höga krav på närvaro och undervisningskvalitet, men tröskeln för att snabbt sätta in och anpassa insatser för att inkludera elever under skol
dagen måste vara lägre. Därför vill vi att rektor ska kunna ta beslut om att lärare ska få distansundervisa elever med skolfrånvaro inom ramen för särskilt stöd och att det ska anmälas till Skolinspektionen när det används.
4.2
Mål om mindre klasser
Trots att de ekonomiska förutsättningarna och bristen på behörig personal idag begränsar möjligheterna till mindre klasstorlekar, så behöver vi kunna titta framåt. Ju fler elever i klassrummet, desto svårare blir det att skapa en trygg miljö för eleverna där allas behov tillgodoses. Flera studier konstaterar att storleken på klassen spelar roll för undervisningen och för resultaten. Exempelvis slår en studie från år 2012 fast att elever som gått i mindre klasser klarade sig bättre än övriga elever vid de nationella proven i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder. De hade också generellt högre utbildningsnivå och en högre lönenivå längre fram i livet. Att minska klasstorlekarna skulle sannolikt stärka förutsättningarna för trygghet och studiero i skolan. Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att kartlägga klasstorlekar och ge bättre underlag till hur rektorerna bör organisera sina skolenheter utifrån vad som är lämpligt för olika årskurser
.
4.3
Inför nationell frånvarostatistik
För att inga elever ska falla mellan stolarna då det gäller problematisk skolfrånvaro så behöver det finnas ett nationellt frånvaroregister. Skolverket har tidigare utrett möjlig
heten att införa ett nationellt frånvaroregister. Det är nu dags att det genomförs, för att garantera alla elevers rätt till skolgång och för att förbättra kunskapen om frånvarons omfattning nationellt. Det är en investering som vi måste göra såväl för individen som för samhället.
4.4
Mer pulshöjande aktivitet
För att stärka elevers fysiska hälsa krävs det mer fysisk aktivitet. Pulshöjande aktivitet varje dag är en av de viktigaste förutsättningarna för en god och livslång hälsa och bättre inlärning. Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att ta fram metodstöd kring detta och vi vill att det avsätts pengar för att tillskapa miljöer som stimulerar till rörelse både inomhus och utomhus både då det gäller förskola, fritids, grundskola och gymnasiet för att skapa utrymme för mer pulshöjande aktiviteter.
4.5
Ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga mellan 0
och
20 år
Vi vill se ett nationellt hälsovårdsprogram som tar ett helhetsgrepp om barns och ungas hälsa, utveckling och välmående från 0
till
20 år. Ett sådant program har utretts och skulle göra det tydligt för både barn, föräldrar och huvudmän vilka hälsobesök, upp
följningar och stödinsatser som ska erbjudas under uppväxten. På så sätt kan stödet till barn, unga och föräldrar bli mer likvärdigt oavsett var i landet familjen bor eller vilken skola barnet går i. Utan en samverkan och en bättre helhetsbild är det svårt att göra en samlad bedömning, och det drabbar elevens möjligheter till stöd och vård. Därför behövs sammanhållen journalföring för elevhälsan och hälso- och sjukvården. Vi vill också se en skyldighet för skolor att kalla till och verkställa en samordnad individuell plan (SIP) när ett barn har ett behov av insatser från flera samhällsinstanser. Idag är det bara socialtjänsten och hälso- och sjukvården som har den skyldigheten.
4.6
Ett proaktivt och hälsofrämjande arbete på alla skolor
Elevhälsans förebyggande arbete är ett viktigt verktyg för att upptäcka elever som mår dåligt. Centerpartiet vill att en screening av den psykiska hälsan görs vid den vanliga hälsokontrollen hos elevhälsan, för att tidigt fånga upp barn som riskerar att må, eller redan mår, dåligt. Centerpartiet ser också att mer behöver göras för att barn och ung
domar ska känna sig trygga i sina skolor. Det ska vara nolltolerans mot mobbning och våld i skolan. Det måste bli lättare att flytta på den som mobbar, den som utsätter andra elever för brott eller på annat sätt får andra elever att känna sig otrygga. Därför vill vi att skolor ska arbeta proaktivt med hälsofrämjande insatser för att motverka mobbning och minimera risker för psykisk ohälsa. Det är inte minst viktigt för att tidigt förebygga att unga hamnar i kriminalitet, då vi vet att unga som begår allvarliga brott ofta mår sämre psykiskt än andra.
5
Utbildning som leder till jobb
Gymnasieskolan ska vara en arena där elever lär för livet, i en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Därför är kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden central, oavsett om du läser ett högskoleförberedande eller yrkesförberedande program. Olika vägar till arbete och studier behöver stärkas. Ett viktigt mål för en skola för livsresor är att ge elever den kunskap och de färdigheter de behöver för att följa sina drömmar. Vissa vill läsa på högskola eller till och med forska, andra vill starta företag eller få ett jobb som känns givande direkt efter gymnasiet. Oavsett hur drömmen ser ut ska skolan ta dem ett stort steg närmare.
För många elever blir det inte så. För alla de som inte når behörighet till gymnasiet – omkring 15 procent eller 18
000 elever läsåret 2021/2022 – är många dörrar stängda. Det är en större andel pojkar som saknar behörighet än flickor och den skillnaden har varit konstant. Bland dem som saknar gymnasieexamen är arbetslösheten fyra gånger högre än bland dem som klarar gymnasiet. Vi måste skapa bra vägar till studier och jobb för de som idag lämnas utan möjligheter.
Eleverna behöver bättre information för att göra rätt val inför gymnasiet. Skol
inspektionens kvalitetsgranskning 2019 pekar dock på stora brister i gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledning, bland annat att den inte anpassas tillräckligt utifrån en föränderlig arbetsmarknad. Det behövs också bättre kunskapsstöd för att ge bra vägledning till elever som har en funktionsnedsättning, till exempel en NPF-diagnos. Genom att eleverna får bättre vägledning och kan göra medvetna studie- och yrkesval, minskar också risken för avhopp på utbildningar. För att lyfta fler elever vill vi reformera introduktionsprogrammet och förbättra studie- och yrkesvägledningen, inklusive att göra den tillgänglig även för barn i hela grundskolan.
Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft ökar i hela landet och många branscher skriker efter arbetskraft, samtidigt som många klassrum på yrkesprogrammen gapar halvtomma. Det måste gå att skaffa sig en yrkesutbildning som leder till jobb lokalt, oavsett var du bor.
Riksdagen beslutade år 2022 att gymnasieskolan och yrkesvux ska planeras och dimensioneras efter en sammanvägd bedömning av arbetsmarknadens behov och elevernas önskemål. Det är bra. Yrkesutbildningarna leder ofta till stabila jobb med goda karriärmöjligheter och bra ingångslöner. De är också viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen som ofta saknar kompetent arbetskraft. Det är bra för den enskilda och för Sveriges konkurrenskraft. Statusen på yrkesutbildningar borde därför vara hög.
5.1
Introduktionsprogram med fler vägar
För obehöriga elever från grundskolan ska så kallade introduktionsprogram ge möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Det finns idag fyra olika introduktionsprogram: programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Dessa behöver göras om. Vägarna ut i yrkeslivet behöver förstärkas för elever på introduktionsprogrammen. Yrkesintroduktion och individuellt alternativ bör slås ihop och i samverkan med branscherna bör branschpaket sättas samman som är särskilt anpassade för yrkesintroduktionsprogrammet. De elever som bedöms klara ett nationellt yrkesprogram bör därtill i möjligaste mån kunna läsa yrkesämnen tillsammans med elever på ett nationellt program. Språkintroduktion behöver minskas till att omfatta maximalt ett år, för att eleverna snabbare ska få gå i en blandad grupp tillsammans med elever som har svenska som modersmål.
5.2
Förbättra karriärvägledningen
Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll för elevernas karriärvägledning och studieval. Vi vill att de i högre grad ska vara en länk mellan skola och arbetsliv. De ska inte bara hjälpa elever att välja språk och gymnasieskola, utan de ska vara med i hela skolans verksamhet. Fler unga och deras föräldrar behöver också få förståelse för att yrkesutbildning är ett bra framtidsval. Med en mer aktiv karriärvägledning och kontakt med den lokala arbetsmarknaden genom hela grundutbildningen kan unga lättare få kunskap om olika karriärvägar, göra medvetna val och bryta könsnormer vid studie- och yrkesval. Centerpartiet vill därför stärka elevens rätt till individuell och gemensam vägledning och byta benämning till karriärvägledning.
5.3
Höj statusen på yrkes- och lärlingsprogrammen
Vi vill att fler ska få möjlighet att välja att gå gymnasiets yrkesförberedande ut
bildningar, antingen via den skolförlagda utbildningen eller som lärling. Dessa utbildningar måste finnas i hela landet för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. Såväl fler branschskolor som möjligheten att läsa som lärling i yrkesvux och gymnasieskolan förbättrar förutsättningarna att kunna bedriva yrkesutbildning också på mindre orter. Vi vill också att yrkes- och lärlingsprogrammen reformeras så att förutsättningarna förbättras för att kunna bedriva yrkesutbildning på mindre orter och i mindre branscher, över hela landet.
5.4
Öka branschernas inflytande
Det är viktigt att branscherna har det avgörande inflytandet över yrkesutbildningarnas inriktning och kvalitetssäkring. Yrkesprogrammen ska vara av hög kvalitet och utformas tillsammans med företagen. För att öka statusen måste utbildningarna vara relevanta och verklighetsnära och leda till jobb. Företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft i genomförandet av utbildningen. Det är välkommet att allt fler gymnasieskolor certifieras som yrkescollege. Det ska också skapas fler särskilda yrkesutgångar från de högskoleförberedande programmen.
5.5
Skärp tillsynen av yrkesprogrammen
Det måste bli tydligare för elever, huvudmän och skolmyndigheter vad som krävs för en undervisningsmiljö av hög kvalitet – därför vill vi att yrkesprogrammens styrdokument, såsom examensmålen, ses över. Skolinspektionen måste skärpa sin tillsyn för att säkerställa att skolor har ändamålsenliga lokaler, maskiner och annan utrustning. Det nationella branschrådet ska dessutom ha möjlighet att yttra sig över tillstånd att etablera nya fristående skolor med yrkesinriktning och kunna ställa krav på existerande utbild
ningar.
5.6
Folkhögskolan en väg för fler livsresor
En av folkhögskolornas styrkor är det breda utbudet av utbildningar och kurser, an
passade för både unga och vuxna. Genom att erbjuda praktiskt inriktade utbildningar inom olika yrkesområden kan folkhögskolorna rusta eleverna med de färdigheter och kompetenser som krävs för framtidens arbetsliv. Folkhögskolorna kan fungera som en kraftfull utbildningsmotor för att möta de enorma behoven på arbetsmarknaden. Folk
högskolor är även viktiga resurser för de personer som saknar behörighet till vidare studier då de genom sin allmänna kurs erbjuder alternativa och innovativa lärandesätt. Enligt SCB får årligen cirka 2
000 deltagare på allmän kurs grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. Av dessa väljer ungefär hälften att fortsätta sina studier inom ett år. En stor majoritet av dem som uppnår behörighet är under 25 år, och en ökande andel har utländsk bakgrund. Folkhögskolor spelar en betydande roll för målgrupper med särskilda behov, då fyra av tio deltagare som uppnår behörighet har någon form av funktionsnedsättning. Därför vill Centerpartiet stärka folkhögskolans allmänna kurs långsiktigt, så att unga med ofullständiga betyg från grundskola och gymnasium får möjlighet att studera vidare i en annan miljö och få ett studieomdöme för att kunna läsa vidare.
6
Valfrihet med rimlighet
Möjligheten att välja och välja bort skola var en viktig frihetsreform. Vi vill värna och utveckla valfriheten för elever, föräldrar och lärare. Det behöver bli tydligare och lättare att välja skola. Det är drygt 30 år sedan friskolereformen blev verklighet i Sverige. Syftet var att ge elever och föräldrar fler valmöjligheter genom en större variation av skolor med olika pedagogiska inriktningar. Så har det också blivit. Och den kommunala skolan har ofta blivit bättre tack vare det. Men det finns allvarliga brister som under
minerat skolans förmåga att uppväga skillnader i förutsättningar och behov, det så kallade kompensatoriska uppdraget.
Det är hög tid att friskolereformen utvecklas vidare för att skapa valfrihet på riktigt, för alla elever.
Mångfald, variation och lokal förankring är fortfarande viktiga ingångar för oss i Centerpartiet och i skolpolitiken. Elever och vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka sin närmiljö och livssituation.
Ett av målen med friskolereformen var att konkurrensen mellan olika aktörer skulle leda till en mångfald av skolor, pedagogisk förnyelse, resurseffektivitet och höjd kvalitet i hela skolväsendet. På senare år har mångfalden och den pedagogiska variationen minskat successivt. Små friskolor som drivs i regi av enskilda firmor, stiftelser och föräldrakooperativ har svårare att möta ökade krav och konkurrera med större koncerner.
För både elev, föräldrar och samhälle är utbildningens kvalitet viktigare än vilken huvudman som driver skolan. Därför behöver vi också ställa tydliga krav på skol
huvudmännen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Våra gemensamma skattepengar ska gå till elevernas undervisning och enbart till seriösa och långsiktiga aktörer som bedriver utbildning utifrån skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Till skolor som vill ge elever en god utbildning och som är villiga att stötta elever i sina livsresor.
Det är bra att det är många som vill starta och utveckla svensk skola. Den driv
kraften ska vi ta vara på. Skolinspektionens granskningar och tillsyn visar dock att det är alltför många skolor, såväl kommunala som fristående, som har allvarliga brister
. Skolinspektionens tillsyn och granskningar behöver bli mer rättssäkra och likvärdiga, oavsett var i landet eller vilken skolhuvudman som inspektionen besöker.
Skol
inspektionens verktygslåda behöver bli skarpare för att säkerställa att det enbart är seriösa aktörer i skolan. Här behöver det finnas en balans för att även friskolor i de mindre sammanhangen ska få finnas kvar.
Centerpartiet kommer fortsatt att värna en mångfald av förskolor och skolor, men vi vill se valfrihet med rimlighet
. Det ska finnas en trygg balans mellan förutsägbarhet och valfrihet.
Det finns idag betydande skillnader i hur benägna olika grupper av vårdnadshavare är att välja skola och på vilka grunder skolor väljs. Det finns inga mekanismer som bidrar till att de elever som utbildningsmässigt har mest att tjäna på att gå på en viss skola i slutändan också väljer eller placeras på just dessa skolor, enligt utredningen ”En likvärdig skola”. Bristande samordning mellan kommunala och fristående skolor inom en kommun gör det svårare att jämföra skolor och för elev och föräldrar att önska skola. Det gör det också svårt för huvudmännen att dimensionera verksamheten och planera långsiktigt. När det gäller gymnasievalet saknas det på samma sätt mekanismer som bidrar till att fler elever väljer programmen som motsvarar arbetsmarknadens behov. Många föräldrar påverkar valet men har inte tillräckligt med information för att göra ett bra skolval.
6.1
Ett obligatoriskt och gemensamt skolval med tydliga urvalskriterier
Barn och unga oavsett bostadsort eller föräldrars utbildningsbakgrund ska kunna önska – och välja bort – en skola. Det är en viktig grundprincip för vårt skolsystem. Det behöver bli tydligare och lättare att önska skola. Information om skolornas kvalitet behöver vara jämförbar. Det behövs ett aktivt och gemensamt skolval i grundskolan med tillgänglig information under en tydlig ansökningsperiod. Genom ett gemensamt skolvalssystem som öppnas ett år innan skolstart säkerställer vi även att elever be
handlas lika i urvalsprocessen. Ingen ska få paxa en plats, det ska vara lika villkor för alla. Därför vill vi slopa kö som urval. Utöver rätten att få gå på en skola nära hemmet, möjlighet till syskonförtur och så kallat verksamhetsmässigt samband,
ska det vara möjligt för alla att få önska plats på vilken skola som helst
. Bostadssegregationen är den primära orsaken till segregation i svensk skola. När skolvalet med våra förslag blir mindre segregerande är det viktigt att bostadssegregationen inte stärks istället. Därför vill Centerpartiet utreda en obligatorisk kvot för lottning så att alla elever som söker till en skola har möjlighet att komma in. Denna kvot blir enbart relevant om en skola har fler sökande än platser.
6.2
Inför offentlighetsprincipen
Skolan är en samhällsbärande verksamhet. Det är inte mer än rimligt att det finns en öppenhet i verksamheten på förskolor och skolor så att barn, elever, föräldrar, pedagoger och allmänheten får en insyn i verksamheten. Vid ett skolval är det extra viktigt att den information som finns tillgänglig om huvudmän och skolor går att lita på. Idag har inte Skolinspektionen några möjligheter att anmärka på skolor som sprider felaktig information om sin verksamhet, exempelvis i syfte att locka till sig elever. Därför måste utgångspunkten vara att förskolor och skolor oavsett huvudman ska lyda under offentlighetsprincipen. Det handlar om att värna demokratins grundprincip om öppenhet. För små skolhuvudmän och kommuner behöver det finnas juridiskt stöd för att hantera utlämning av uppgifter då det handlar om administrativa rutiner, skyndsam hantering, sekretessbestämmelser m.m. Därför vill vi att Skolverket ska kunna ge stöd i det arbetet.
6.3
Konfessionella inslag – avskilt i rum och tid
Det ska alltid vara tydligt att det är valfritt för elever att delta i konfessionella aktiviteter. Så är det inte på alla konfessionella skolor idag. Vi vill att konfessionella inslag ska vara avskilda från undervisningen både i rum och tid och endast få före
komma innan eller efter skoldagens slut. Då skulle barnens valfrihet stärkas och till
synen bli enklare för Skolinspektionen. Skolor som inte lever upp till läroplanen och demokrativillkoret ska stängas.
6.4
Skärpt tillsyn
Elever har rätt till undervisning av god kvalitet. Skolor som underpresterar eller uppvisar allvarliga brister ska lättare kunna stängas. Det gäller oavsett huvudman. Skolinspektionen har en viktig roll i att kontrollera skolors kvalitet. Vi vill att det utreds om Skolinspektionen kan ta över tillsynen av förskolor från kommunerna för att säker
ställa likvärdig kvalitet och insyn i hela landet.
6.5
Stoppa vinstutdelning vid kvalitetsbrister
Att ha marginaler för att kunna hantera oförutsägbara händelser i verksamheten, är viktigt för såväl den kommunala som den fristående skolan.
Överskott kan åter
investeras i verksamheten, men målet om vinst får inte gå ut över verksamhetens kvalitet.
Därför behövs tydliga definitioner av kvalitet och av oacceptabla kvalitets
brister. Vi vill att det ska vara omöjligt att ta ut vinst eller på annat sätt föra över kapital till ägarna från skolor med stora kvalitetsbrister. För enskilda huvudmän som fått anmärkningar eller beslut om åtgärder ska utdelning av vinst vara omöjligt tills bristerna är åtgärdade och godkända av Skolinspektionen.
6.6
Inför sanktionsavgifter
Vi vill också införa sanktionsavgifter som ytterligare verktyg för Skolinspektionen när skolan har uppenbara brister. Idag kan en skola tilldelas ett vite för att eleverna inte fått den undervisning de har rätt till. Om skolan eller inriktningen som haft problem läggs ner försvinner vitet. Det innebär att en huvudman år efter år kan tjäna pengar på att leverera en undermålig produkt, och när det upptäcks komma undan vitet. Fusk måste straffas. Det är inte rimligt och skapar dåliga incitament. Därför bör Skolinspektionen få rätt att dela ut sanktionsavgifter som ska betalas direkt oavsett förskolors och skolors framtida agerande.
6.7
Stärk mindre friskolors möjligheter att etablera sig
Det har varit nödvändigt att skärpa ägar- och ledningsprövningen de senaste åren för att säkra seriösa aktörer i skolan. Men samma hårda krav gäller oavsett vem som ansöker. Om det är en koncernskola eller en idéburen skola, liten eller stor huvudman spelar ingen roll. Det har gjort att allt färre idéburna och mindre friskolor, med mindre kapital, har möjlighet att etablera sig. Centerpartiet vill därför att vissa krav i tillståndsprocessen ska lättas för mindre huvudmän. Det kan exempelvis handla om att lätta på kravet om att skollokal ska vara ordnat redan innan ansökan eller att anpassa avgiften efter huvud
mannaskap. Prövningen av kapacitet måste ske utifrån huvudmäns förutsättningar och särdrag. Det skulle stärka idéburna skolors och mindre friskolors möjlighet att starta och utveckla nya skolor.
6.8
Garantera elevernas rätt till undervisning
Elever i både grundskola och gymnasium, oavsett huvudman, har rätt till en miniminivå av undervisning genom en garanterad undervisningstid.
En viss mängd undervisningstid är nödvändig för att ge goda och likvärdiga förutsättningar för lärande
. Ändå
har Skol
inspektionen kunnat konstatera att många elever inte får den undervisningstid de har rätt till
.
Skolinspektionen ska kunna ålägga huvudmän som inte har erbjudit tillräckligt med
undervisning att skyndsamt tillse att eleverna får den undervisning de har rätt till, antingen
genom egen undervisning eller hos annan part. Därtill ska kraftfulla sanktionsavgifter kunna utdelas.
6.9
Hinder för utländsk påverkan
Stater som exempelvis Ryssland, Kina och Iran samt extrema organisationer försöker få inflytande över samhällsviktiga verksamheter, inhämta information, skapa misstro i samhället och påverka Sveriges politiska vägval. När Sveriges demokrati hotas måste vi agera med kraft. Vårt utbildningssystem är centralt för att säkra och utveckla vår demo
krati. Skolan behöver skyddas från oönskad yttre påverkan. Utländskt ägarkapital bör vara föremål för särskild granskning. Vi vill även att Skolinspektionen ska ges rätt att neka tillstånd på säkerhetspolitiska grunder.
7
Stöd till små skolor
Det är centralt för Centerpartiet att skapa förutsättningar för en mångfald av skol
huvudmän och att även små skolor ska kunna bedriva undervisning av hög kvalitet. Det är inte minst viktigt för en livskraftig landsbygd. För oss handlar det om att rätten till en bra skola ska finnas för alla barn. För Centerpartiet är det en central fråga om rättigheten och möjligheten att skaffa sig en bra utbildning i hela landet, inte minst på landsbygden och på små orter där de flesta små skolorna finns, och det gör vi än idag. Även den som växer upp med färre grannar ska kunna göra en livsresa.
De små skolorna är hotade, i vissa fall av att inte kunna leverera likvärdig utbildning och i andra fall av nedläggning. En genomsnittsskola har ungefär 250 elever och var fjärde skola har under 100 elever. Men Skolverket har antytt att en skolenhet behöver ha cirka 500 elever för att leva upp till skollagens kvalitetskrav och få en ekonomi som går runt. Det är bra att det ställs höga krav på skolor, oavsett huvudman eller var de ligger i landet. Men det måste finnas större flexibilitet för att små skolor ska kunna bedriva undervisning i alla ämnen med hög kvalitet.
Många familjer vill ha sina barn i små skolor just för att det är mindre sammanhang, och i vissa fall finns det inga andra alternativ än den lokala men lilla skolan. Närhet till skolan är viktigt, särskilt för yngre barn, och skolan är dessutom betydelsefull för lokal
samhället i stort. Om det saknas en skola eller om den inte är bra nog kommer färre att vilja flytta till orten och de lokala företagen att ha svårare att överleva och växa. Små skolor måste därför ges möjlighet att utvecklas och hålla god kvalitet. Betygsskillnad
erna mellan elever som går i skolor i storstäder och i skolor på landsbygden har ökat de senaste 20 åren. De måste minskas. En bra skola behöver finnas även för elever på landsbygden.
När nu Sverige har en svagare ekonomisk utveckling, pressas kommuner i allmänhet och små kommuner i synnerhet – med följden att fler små skolor läggs ner när kom
muner sparar pengar eller när kraven för att driva skola blir för stora. Det är svårare för små kommuner och små fristående huvudmän att bedriva skola. Det är också svårare att rekrytera behöriga lärare utanför universitetsstäderna, och för glesbygdskommuner är det extra svårt. En stor andel av landets skolor har åldersblandade klasser, men på lärarutbildningarna undervisas det inte i denna undervisningsform. Lärarstudenter behöver få kännedom om och möjlighet att testa att undervisa klasser där flera årskurser blandas om det är den verklighet de kommer att möta sedan.
För att stoppa den negativa utvecklingen krävs flexibla regelverk som bland annat skapar utrymme för samverkan mellan kommuner. Lärarutbildningen bör också anpassas till de små skolornas verklighet med åldersblandade klasser. Fristående initiativ kan i många fall också vara räddningen för små skolor när den kommunala skolan är nedläggningshotad.
7.1
Öka möjligheter till fjärr- och distansundervisning
Behöriga lärare är en bristvara och i små kommuner är det allt svårare att höja behörig
heten. Därför behöver det finnas andra vägar för att möta små skolors behov. En sådan är att lätta upp regelverket för fjärr- och distansundervisning.
7.2
Hyra lärare av annan huvudman eller annan enhet
Det ska vara möjligt att låna lärare hos andra huvudmän så att en liten landsbygdsskola kan använda en engelsklärare från den kommunala skolan i centralorten. I dag är det inte tillåtet vid fysisk undervisning, endast vid distans- och fjärrundervisning. Detta skulle öka tillgången till legitimerade lärare i små skolor.
7.3
Genomlys skollagen
Skolverket måste ge tydliga rekommendationer och stöd som underlättar för små skolor. Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att ta fram faktaunderlag kring små skolors kvalitet och stöd för deras särskilda utmaningar. Vi vill också att Skolverket ska göra en genomlysning av dagens regelverk för att se om det finns regelverk där skollagen kan vara mer flexibel för att skapa underlag för utveckling även för små skolor och små huvudmän.
7.4
Stärkt finansiering till små skolor
Mindre skolor riskerar att läggas ned, inte minst på den svenska landsbygden, med långvariga negativa konsekvenser som följd både för eleverna och för samhället i stort. Små enheter blir dyrare då en lärare på den typen av skola har färre elever i varje undervisningsgrupp. Det behövs ett utökat statligt stöd för att kunna bibehålla och utveckla landets små skolor. När kommuner får stöd till skolan så behöver en parameter vara avstånd/gleshet när det kommer till fördelningen.
8
Ett starkt pedagogiskt ledarskap med tillit till professionen
En central förutsättning för elevernas skolframgång är ett skickligt ledarskap hos rektorerna. Rektorn har ett särskilt ansvar för att förebygga och fånga upp elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen och sätta in åtgärder så att varje elev når sin fulla potential. Rektorns mandat behöver därför stärkas. Lärarna och rektorerna är helt avgörande för en bra skola. De flesta vuxna minns en lärare, och ofta flera, som såg en lite extra, som fanns där när man behövde stöd och som skapade ett sug efter att lära sig mer. Man kanske inte stötte på rektorn lika ofta, men många har hans eller hennes hårda arbete att tacka för en bra skolgång.
Svensk skola behöver både fler lärare och en bättre arbetsmiljö för de som är lärare idag, med bättre trygghet, mindre administration och större tillit till deras kompetens och omdöme. För verkligheten är en annan. Enligt Arbetsmiljöverket har nio av tio grund- och gymnasieskolor brister i arbetsmiljöarbetet och var fjärde lärare lider av stressrelaterade problem.
Personalomsättningen är följaktligen alldeles för hög på många skolor. Enligt Talis 2018 har medianhögstadieläraren varit på sin skola i fem år, vilket är kortare tid än de andra nordiska länderna och genomsnittet i OECD. Varannan lärare på låg- och mellanstadiet har utsatts för fysiskt våld, och värst är det för lärare i fritidshem, enligt Lärarnas Riksförbund. Sjuttiotvå procent av lärarna säger att de utsatts för verbalt våld minst en gång de senaste åren. Kvinnor är mer utsatta än män. En annan del som behöver åtgärdas är lärarnas arbetsbelastning och den tid de lägger på annat än undervisning.
Förutom att skapa förutsättningar för de lärare som idag finns i skolan att stanna kvar behöver vi också se till att det utbildas fler lärare. Dels behöver de som är obehöriga och undervisar idag bli behöriga, dels behöver det skapas fler vägar in i läraryrket. Rektorernas roll går inte heller att underskatta. Den är komplex; rektorn är både pedagogisk ledare och ansvarig personalchef för förskollärare, lärare och övrig personal. Som ansvarig har rektorn också en mängd externa aktörer och intressen att förhålla sig till, inte minst föräldrar och kontakter med andra myndigheter. En stor del av rektorernas tid går åt till administration, och det gör att det är svårt att också vara en pedagogisk ledare. Det är därför viktigt att skala bort onödiga administrativa uppgifter och säkerställa att rektorerna kan arbeta med sina kärnuppdrag.
Enligt utredningen ”Rektorn och styrkedjan” är det sedan tidigare känt att många rektorer anser att de på grund av en stor mängd administrativa uppgifter inte kan avsätta tillräckligt med tid för pedagogisk ledning av verksamheten. Många rektorer upplever svårigheter att klara av alla de uppgifter de har ansvar för, vilket utredningen menar delvis beror på styrkedjan. Vissa rektorsbeslut får inte delegeras till någon annan. Personalgrupperna är ofta väldigt stora för varje rektor. En rektor kan också ha ansvar för flera stora separata skolenheter och olika skolformer. Här är forskningen samstämmig. För många medarbetare i en arbetsgrupp undergräver chefens möjligheter att vara en bra ledare.
Det kanske därför inte är så konstigt att åtta av tio skolledare har bytt jobb de senaste fem åren. Den höga personalomsättningen och avsaknaden på kontinuitet i skol
ledarskapet kan få många negativa konsekvenser. Bland annat påverkar det lärarnas trivsel och kan leda till att även lärare slutar. Det påverkar kontinuiteten i under
visningen och eleverna. Det är onda spiraler som måste brytas.
8.1
Minskad administration genom smarta digitala system
Det ska vara enkelt att vara rektor. Då behöver vi skapa förutsättningar för det. Vi behöver minska den byråkratiska och administrativa kontrollen av rektorerna. En sådan del är att rektorn rapporterar in uppgifter till både huvudman och skolmyndigheterna. En del för att lätta den administrativa arbetsbördan är att säkerställa att det finns system med gemensamma standarder. Särskilt viktigt är det med digitala system för elevuppföljningar som ska underlätta för rektor, och inte bli ytterligare en uppgift. Varje uppgift ska bara behöva lämnas en gång, på ett enda ställe. Detta måste vara målet för all administration i skolan för både lärare och rektorer.
8.2
Inför nationellt riktmärke för antal medarbetare per rektor
Det är viktigt att rektorn ska kunna vara en pedagogisk ledare men idag är rektor allt längre ifrån vardagen i skolan. Rektorernas förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet måste förbättras. Idag har många rektorer en stor personalgrupp under sig och kan även vara rektor på flera stora enheter samtidigt. Rektorerna har genom sin närvaro en stor betydelse för lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar för att ge elever bra undervisning. Det förutsätter att man som ledare har rimliga förutsättningar. I hela välfärdssektorn finns ett grundläggande bekymmer med för många medarbetare per chef. Det finns forskningsresultat som visar på att en arbetsledande chef bör ha högst 20 till 25 medarbetare för att kunna skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö. I dag ligger många verksamheter istället på det dubbla antalet medarbetare per chef, skolan är inget undantag, vilket ger små möjligheter för en chef att vara närvarande, leda och stötta medarbetare. Det här är ett arbetsmiljöproblem och ett jämställdhetsproblem då skolan är en kvinnodominerad sektor. Centerpartiet vill se ett nationellt riktmärke för antal medarbetare per rektor. Det behöver också bli tydligare vilka uppgifter som är lämpliga att delegera till biträdande rektorer.
8.3
Hindra hot och våld i skolor – inför sekretessbrytande bestämmelser
Det har skett flera allvarliga skoldåd under de senaste åren som visar på behovet av en tydlig strategi för att både förhindra och minimera skadan vid pågående dödligt våld. Det krävs både genuin kunskap och stark samverkan mellan myndigheter för att förhindra grövre våldsdåd eller skolattacker menar Skolsäkerhetsutredningen. Ju mer förberedd skolan och samhället i övrigt är, desto större möjligheter att avbryta potentiellt farliga situationer som kan skada både elever och lärare. Huvudmännen som är ytterst ansvariga för skolans studie- och arbetsmiljö bör ha handlingsplaner och strategier för att hantera en potentiellt farlig situation och hot och våld mot elever och lärare. Vi vill också se sekretessbrytande bestämmelser som gör att polis, socialtjänst och skola kan göra bättre riskbedömningar och ytterst förhindra skoldåd.
8.4
Utred lärarnas arbetssituation
Det är högst angeläget att skapa en bättre arbetsmiljö och frigöra mer tid till under
visning och pedagogiskt ledarskap. Onödig administration måste bort. Tilliten till professionen måste öka. Det handlar om såväl att lätta på skollagens krav på dokumentation som att skolmyndigheternas begäran om dokumentation ska vara hanterbar. Vissa uppgifter kan läggas på andra kompetenser inom skolan för att frigöra tid för undervisning. Vi vill att regeringen lägger fram en proposition baserat på Tillitsdelegationens betänkande för att minska kortsiktig och ryckig styrning samt detaljerad och administrativt betungande uppföljning.
8.5
Fler behöriga lärare – fler vägar in i läraryrket
Vi behöver fler behöriga lärare. Idag är det många som är obehöriga som undervisar och det behöver skapas utbildningsvägar för dem så att de blir behöriga. Gruppen obehöriga är inte en homogen grupp så det behövs olika vägar in beroende på om personen ifråga har gått en lärarutbildning men inte är behörig i det aktuella ämnet eller om personen inte har någon högre utbildning alls, och allt där emellan. Det behövs också fler och olika vägar in i läraryrket och där är Teach for Sweden ett bra exempel.
8.6
Särskilda karriärtjänster för lärare och rektorer i skolor med låga resultat
I bland andra utanförskapsområden finns skolor som har stora utmaningar och som har haft låg måluppfyllelse under en längre tid. För att vända utvecklingen krävs ett tydligt och inkluderande ledarskap. En förutsättning är också att huvudmannen ger särskilt stöd utifrån skolans utmaningar för att inte rektorns uppdrag ska bli alltför tungt. För att fler duktiga lärare och rektorer ska vilja arbeta på skolor med större utmaningar vill vi se en satsning på karriärtjänster för lärare och rektorer i skolor med långvarigt låga resultat.
8.7
Tillit till professionen
Endast ett fåtal rektorer anser att de har stora möjligheter att påverka nämndens/
styrelsens beslutsfattande. Rektorns mandat att fatta nödvändiga beslut för sin organisation och för att eleverna ska kunna få det stöd de behöver måste öka. Personalen inom förskola och skola har lång utbildning och erfarenhet och tilliten till professionen måste öka. Det är de som vet vad som behövs inom deras verksamheter. Här måste politiker på både lokal och nationell nivå visa större tillit till professionen.
Muharrem Demirok (C)
Alireza Akhondi (C)
Christofer Bergenblock (C)
Malin Björk (C)
Daniel Bäckström (C)
Jonny Cato (C)
Catarina Deremar (C)
Ulrika Heie (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Anders Karlsson (C)
Mikael Larsson (C)
Stina Larsson (C)
Anna Lasses (C)
Ulrika Liljeberg (C)
Helena Lindahl (C)
Kerstin Lundgren (C)
Rickard Nordin (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Martin Ådahl (C)