Jämförelse 9a220a2cd77de312885c8f98 Underlagets kontrollsumma: 3cd2e6126c860cb5a25f67025b1eb9bfc46199e3416ccec41ea9874f56a65414 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC023046: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023046 Motion till riksdagen 2024/25:3046 av Emma Nohrén m.fl. (MP) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 584 367 275 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 1 406 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 227 537 2 000 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 156 088 82 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 4 000 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 59 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 15 000 1:8 Statens jordbruksverk 860 851 65 000 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 21 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 258 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 169 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 230 300 965 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 942 500 ±0 1:14 Livsmedelsverket 527 849 70 000 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 387 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 773 062 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 15 000 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 72 000 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 818 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 165 137 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 96 857 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 260 000 ±0 99:1 Landsbygdsmiljöavtal ±0 300 000 99:2 Kompetensutvecklingscheck för hyggesfritt till skogsentreprenörer ±0 2 880 99:3 Vattenåtgärder och investering i va ±0 350 000 99:4 Stöd till kommunsektorn för ekologiska livsmedel ±0 50 000 Summa 21 697 804 3 732 880 Inledning Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris, det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära bruknings ­ metoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna. Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av bas ­ livsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystem ­ tjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in. Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med mark ­ ägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Ett sådant arbete är nödvändigt för att klara kraven i bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, rättsutvecklingen på miljöområdet samt det övergripande målet att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, enligt FN:s globala naturavtal som Sverige undertecknade i Montreal 2022. Omställningsstöd för hyggesfria skogsbruksmetoder Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärsmodeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna. Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder, och satsar 200 miljoner för ändamålet på anslag 1:2 för 2025. Skogslån Det behövs ett förmånligt, statligt skogslån för att underlätta övergången till hyggesfria skogsbruksmetoder. Lånet ska erbjudas markägare som vill ställa om till naturnära skogsbruk men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slutavverkning. Det kan handla om en skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med ett arvskifte eller som har investerat i dyra åtgärder som markbearbetning och plantering och därför inte kan avstå intäkten från en slutavverkning. Miljöpartiet vill satsa 10 miljoner kronor på anslag 1:2 för införandet av statliga skogslån. Kompetensutvecklingscheck till skogsentreprenörer Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket föreslår att regeringen erbjuder ett temporärt ekonomiskt bidrag, en ”kompetensutvecklingscheck”, till enskilda skogsentreprenörer för att de ska kunna utveckla sin kompetens inom hyggesfritt skogsbruk. Kompetens ­ utvecklingschecken ska kunna sökas under en femårsperiod. Skogsstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samverkan med andra aktörer ta fram ett kurspaket och kursmaterial för hyggesfritt skogsbruk, som olika utbildare kan använda fritt. Miljöpartiet anser att myndigheternas förslag är en viktig pusselbit i övergången till skonsamma och hyggesfria skogsbruksmetoder, och bör införas. Vi vill därför satsa 15 miljoner över en treårsperiod på anslag 1:2, och som start tillföra 3 miljoner på anslaget 2025, för ändamålet. Oberoende rådgivning för klimatanpassning och hyggesfria skogsbruksmetoder Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har upprepade gånger kritiserat vad de konstaterar är ett marknadsmisslyckande i skogen. Myndigheterna pekar på bristen på oberoende rådgivning för skogsägare och behovet av incitament att ställa om till hyggesfritt, och understryker vikten av nya affärsmodeller där skogens olika nyttor prissätts. Aktörer som anlitas för skogsrådgivning är nästan alltid organisationer som också jobbar med att köpa in virke till skogsindustrin. Råden från dessa virkesköpare utgår främst från vad som snabbast och billigast ger virke till industrin. Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatförändringarnas effekter och förbättra åter ­ växten. Hyggesfria metoder har stora fördelar både ur ett klimatanpassningsperspektiv och för stärkt kolinlagring och främjad biologisk mångfald. Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogs ­ ägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Vi vill satsa 100 miljoner kronor 2025 inom ramen för anslag 1:1 för ändamålet. Systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i hela skogslandskapet, inventering och utökad tillsyn Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genomförs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskapsplanering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas. Befintliga naturvärden i en mängd skyddade områden behöver bevaras och stärkas genom utökad skötsel, annars riskerar dessa att gå förlorade. Även Skogsstyrelsens tillsynsarbete behöver utökas för att säkra att värdefulla skogar bevaras, och inte avverkas. Miljöpartiet vill satsa totalt 125 miljoner för dessa områden under 2024, fördelat på 40 miljoner inom ramen för anslag 1:1, och 85 miljoner på anslag 1:2. Under kommande tre år vill Miljöpartiet totalt satsa 610 miljoner för dessa arbetsområden, fördelat på både anslag 1:1 och 1:2. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare De kvarvarande resterna av naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogs ­ styrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen, men även för andra skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt mycket pengar i budgeten. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka. Även skötselåtgärder är mycket eftersatta, och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel behöver öka. Miljöpartiet vill därför satsa 100 miljoner inom anslag 1:1 för arbete med områdes ­ skydd och 1 046 miljoner på anslag 1:2 för ersättningar till markägare och skydd av skog. Totalt på anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket anser vi att det behövs omkring 2 miljarder per år, för att kunna finansiera bland annat ersättningar till skogsägare för skydd av skog. Vår sammanlagda satsning på anslaget utöver regeringens nivå, över tre år, blir därmed ca 4,2 miljarder kronor. Skogens sociala värden och bevarande av tätortsnära skog Skogsområden kan ha många olika värden utöver höga naturvärden. I närheten av tätorter är naturområden extra viktiga för många människor, på grund av läget och att det är snabbt och enkelt att ta sig ut. Inte minst ur ett barnperspektiv är det viktigt att tätortsnära skogar med flera bevarandevärden än naturvärden, kartläggs, skyddas eller undantas traditionella kalhyggesmetoder. Miljöpartiet vill att alla barn ska ha nära till ett naturområde. Skonsamma, hyggesfria skogsbruksmetoder med hög naturhänsyn kan i vissa fall vara ett alternativ i sådana här områden. Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner kronor under 2025 inom ramen för befintliga satsningar som vi vill göra på områdesskydd och kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald, inom ramen för anslag 1:2, för att kartlägga och bevara tätortsnära skogar med höga sociala och kulturella värden. Klimatanpassning inom rennäringen Sametinget behöver förstärkta medel för att möjliggöra framtagande av handlingsplaner för klimatanpassning av rennäringen. Miljöpartiet vill förstärka anslag 1:22 Främjande av rennäringen med 72 miljoner för 2025. Rättsutvecklingen på miljöområdet Resurser behöver avsättas för att analysera rättsutvecklingen på miljöområdet samt analysera och anpassa svensk lagstiftning efter den rättsutveckling som sker på EU-nivå inom klimat, natur och miljö. Miljöpartiet vill satsa 21 miljoner för ändamålet 2024 på anslag 1:1. Naturnära jobb Tidigare års satsningar på gröna jobb i skogen har varit framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen och för att skapa jobb i landsbygd och sänka tröskeln till ett nytt jobb för exempelvis nyanlända. Miljöpartiet vill lägga tillbaka de budgetmedel som regeringen tagit bort, och satsa totalt 76 miljoner på naturnära jobb under 2025, fördelat på 14 miljoner inom ramen för anslag 1:1 och 62 miljoner på anslag 1:2. Ett levande lantbruk i hela landet Det höga kostnads- och ränteläget inom lantbruket har – i en redan ansträngd situation – lett till ett än mer allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. Sammanlagt vill Miljöpartiet öka satsningarna på jordbruket med drygt 1 miljard mer än regeringen 2025. Den nationella medfinansieringen till jordbruket stärks med 965 miljoner på anslag 1:12, och 35 miljoner avsätts på anslag 1:8 för ökad rådgivning riktad mot lantbrukare. Vi vill även öronmärka 400 miljoner för det nationella stödet till norrländska jordbrukare inom ramen för anslag 1:17. Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner per år inom ramen för anslag 1:12. Vi vill också öka satsningarna för att främja ekologiska brukningsmetoder med ytterligare 15 miljoner för ändamålet inom ramen för anslag 1:15. Ökade satsningar på klimatanpassningsåtgärder inom jordbruket Klimatförändringarna leder till att vi kommer att drabbas av längre perioder med ihållande torka eller regn. Jordbrukets vattenförsörjning är helt central för att upprätt ­ hålla produktionen. Förebyggande åtgärder mot nya väderextremer kan exempelvis handla om möjligheter till bevattning av grödor och vatten till betande djur, eller fungerande dränering. Klimatanpassningsåtgärder kan vara mycket kostsamma för en liten lantbrukare och processen för att genomföra dem upplevs av många som komplicerad och tidskrävande. Utmaningarna kan ofta vara större för mindre lantbruk än för större. Lantbruket behöver goda förutsättningar i hela landet, inte bara i de bördiga slättbygderna utan också mindre jordbruk i Norrland och i skogs- och mellanbygd – landsändar där förutsättningarna för jordbruk ofta är svårare. I tider av kris och tilltagande klimatförändring ökar behovet av ett levande jordbruk i hela landet än mer. De små och medelstora jordbruken är mycket viktiga för den svenska livsmedels ­ produktionen och behövs för att upprätthålla försörjningsförmågan i hela landet. De är viktiga för livsmedelssystemets motståndskraft, för krisberedskapen, och de utgör en viktig pusselbit i en livskraftig landsbygd. Ökade stödnivåer för investeringar i klimatanpassningsåtgärder och klimatanpassningsrådgivare Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande klimatanpassningsåtgärder. Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vatten ­ rådgivare finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Miljöpartiet vill avsätta 50 miljoner inom ramen för anslag 1:12 för ökade nivåer i investeringsstödet och 50 miljoner på samma anslag för rådgivning om klimat ­ anpassningsåtgärder. Framtidssäkra jordbruket genom kompetensutveckling, rådgivning och satsning på unga Det svenska lantbruket måste framtidssäkras. Motståndskraften och beredskapen mot kriser i omvärlden och behovet av klimatanpassning måste öka på gårdsnivå, samtidigt som vi måste säkra att en ny generation lantbrukare kliver in och utvecklar den svenska livsmedelproduktionen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas, och hur jordbruket ska förhålla sig till ett förändrat klimat. Likaså behövs kunskapssatsningar på integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimat ­ vinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel. Det är också viktigt att rådgivning och kompetensutveckling finns tillgänglig i hela Sverige och att det finns sakkunskap inom alla geografiska områden, då jordbrukets förutsättningar skiljer sig från plats till plats. Miljöpartiet vill därför genomföra en satsning på kompetensutveckling och rådgivning. Rådgivningscheck till lantbrukare En del i en sådan satsning är att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet. Miljöpartiet vill därför satsa 30 miljoner kronor på en rådgivningscheck, på anslag 1:8. Satsning på unga lantbrukare Det behövs också riktade åtgärder till unga, för att underlätta både ägarskifte och uppstart, men också för att fler ungdomar ska välja ett yrke inom lantbruket. Relevanta myndigheter bör också ges i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivningspaket riktat till unga och/eller nya lantbrukare. Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling, rådgivning och utbildning riktad till unga med 30 miljoner kronor under 2025, på anslag 1:12. Minska byråkratin för lantbrukare – regelstöd och samlad service Ett problem som följer med den ökande storleksrationaliseringen är att den byråkratiska bördan är tung för små och mellanstora gårdar medan större enheter har bättre ekonomiska förutsättningar att köpa in administrativa resurser. Miljöpartiet vill främja småskaligt jordbruk och livsmedelsförädling genom minskat regelkrångel och rimliga avgifter. Hinder måste undanröjas för småskaliga livsmedelsföretag inom exempelvis mejeri, chark och slakt, som ständigt stångas mot regler anpassade för storskalig industri. Enligt LRF har lantbrukare i sitt arbete koppling till uppåt 15 myndigheter, där brist ­ fällig samordning mellan myndigheter lätt går ut över servicen och lantbrukarens förutsättningar för att följa regler på rätt sätt. Bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde, inte administratör, jurist eller företagsekonom. Miljöpartiet vill därför ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna administrativt och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilde lantbrukaren i en så kallad one ‑ stop shop, för att underlätta den enskilde lantbrukarens kontakt med myndigheter. Vi vill tillföra 5 miljoner på Jordbruksverkets anslag 1:8 för att samordna och inrätta en sådan funktion. Ökade satsningar på odling av proteingrödor och frukt och grönsaker Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. LRF konstaterar att det finns en stor potential för ökad odling av proteingrödor i Sverige. För att möta den ökade efterfrågan på livsmedel av växtbaserat protein kan det behövas ytterligare 8 000 till 12 000 hektar år 2030. Enligt Jordbruksverket finns den arealen tillgänglig. Samtidigt finns det mycket som står i vägen för att bönder ska kunna satsa på produktion av protein ­ grödor. Exempelvis är avsaknaden av svenska förädlingsanläggningar ett problem. Så länge det inte finns förädlingsanläggningar är det svårt att få upp odlingsvolymerna, och utan att det tillhandahålls stora odlingsvolymer är det inte lönsamt att investera i inhemska anläggningar. Miljöpartiet vill därför öka satsningarna på grönsaks- och trädgårdsodling med 30 miljoner per år, inom ramen för anslag 1:12, och med 50 miljoner för proteingrödor inom ramen för anslag 1:12. Småskalig, lokal livsmedelsförädling Nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, utgör en viktig motor och pusselbit i arbetet för en levande landsbygd, stärkt lokal förädling och livs ­ kraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag i hela landet. Det är viktigt att Eldrimner får ett varaktigt och långsiktigt stöd för sin verksamhet, och bör tilldelas 30 miljoner kronor per år inom ramen för anslag 1:15. Biologisk mångfald, ökad kolinlagring och stärkta miljöåtgärder Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to Fork, samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlings ­ metoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till olika typer av miljö ­ åtgärder för stärkt biologisk mångfald. För att garantera en långsiktig finansiering av Artdatabanken vid SLU vill vi se ett nytt anslagsvillkor som garanterar en tillräcklig finansiering av Artdatabanken inom anslag 1:23, med drygt 100 miljoner kr per år. Ett särskilt stöd för vallodling bör införas. Vallodling genererar många ekosystem ­ tjänster, ökad kolinlagring och bättre markhälsa, för att nämna några. Miljöpartiet vill satsa 240 miljoner per år inom ramen för anslag 1:12. Stödet till blommande fältkanter vill vi öka med 15 miljoner per år, inom ramen för anslag 1:12. Vi vill även öka stödet till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, genom att satsa 15 miljoner kronor utöver regeringens nivå, på anslag 1:19, för att stärka försöks- och utvecklingsverksamheten inom ramen för miljömålen. Full kostnadstäckning för naturbetesmarker och ökad rådgivning Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att nå miljömålen för kulturlandskapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas, och för att bibehålla och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivning och hjälp till mark ­ ägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd, och för den starka kulturella traditionen. Miljöpartiet vill satsa totalt 200 miljoner för ökade stödnivåer samt stärkt rådgivning till markägare, inom ramen för anslag 1:12. Främja vattenbruket Vattenbruk, d.v.s. odling av djur och växter i vatten, har stor potential som framtida livsmedelskälla och kan bidra till en stärkt nationell försörjningsförmåga. Sverige har också goda förutsättningar för ett ökat vattenbruk, då vattenbruk i ökande utsträckning skulle kunna vara en näringsgren som diversifierar verksamheten i lantbruksföretag, och därmed öka motståndskraften. Utöver de medel som finns inom utgiftsområde 23 för stöd till fiske och vattenbruk, vill Miljöpartiet att vattenbruket främjas av Havs- och vattenmyndigheten, inom ramen för den satsning Miljöpartiet vill göra på myndigheten inom utgiftsområde 20. Säkra ekomålet inom offentlig upphandling av livsmedel Offentliga upphandlare står för en stor del av konsumtionen av ekologiska och krav ­ märkta svenska livsmedel, och utgör därför en viktig källa till stabila inkomster för Sveriges ekologiska producenter. Tyvärr ser vi att ett ökande antal kommuner överger sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offentliga upphandlingen, och många är oroade över att behöva göra det framöver, till följd av det höjda kostnadsläget och den ansträngda ekonomin. Därmed är även det nationella målet om 60 procent ekologisk upphandling till 2030 i fara. För att möjliggöra för kommuner och regioner att hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att stödja svensk ekologisk produktion bör kommunerna ges möjlighet till ökade ekonomiska resurser. Vi vill avsätta 50 miljoner för detta under 2024, och inför ett nytt anslag inom utgiftsområdet för detta ändamål. Ökad satsning mot matsvinn Matsvinn utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, negativ miljöbelastning och slöseri med resurser. Globalt räknar man att 8–10 procent av alla utsläpp kan härledas till matsvinn. Livsmedelsverket ansvarar för arbetet mot matsvinn, men anslaget har legat stilla på 6 miljoner per år under många år. Miljöpartiet vill tredubbla anslaget och satsar 12 miljoner mer än regeringen inom ramen för anslag 1:14. En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. Det behövs en långsiktig nationell strategi för hantering av vattenresursen, och den politiska styrningen av vatten ­ försörj ­ ningen måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Samverkan och katastrofberedskapen på lokal nivå måste öka. Det behövs satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika förorenings ­ källor. Arbetet med att reglera blandningar av gifter i miljön, den så kallade cocktail ­ effekten, måste skyndas på, likaså arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot bra alternativ. Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel Miljöpartiet vill genomföra en satsning för ökad beredskap för olika typer av samhälls ­ kriser med inriktning på livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Satsningen inbegriper investeringsprogram för stärkt dricksvattenförsörjning där medel kan sökas för ökad lagerhållning och andra robusthetshöjande åtgärder för ökad kommunal och regional försörjningsförmåga, samt nya uppgifter på dricksvattenområdet som en råvattendatabas och kontinuerliga analyser av skadliga ämnen som PFAS i livsmedel. Därför vill vi satsa 70 miljoner för att stärka Livsmedelsverkets anslag 1:14. I satsningen ingår en förstärkning av arbetet mot matsvinn och för hållbar livsmedelskonsumtion. Vi vill även stärka anslag 1:8 Statens jordbruksverk med 10 miljoner mer än regeringen för 2025, för att möjliggöra utökat arbete med civilt försvar och beredskap. Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och va-investeringar Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester, och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket omfattande. Många kommuner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs för att klara utmaningarna, utan statligt stöd kommer att vara nödvändigt. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Vi vill avsätta 350 miljoner per år för statlig medfinansiering för investeringar i rent dricks ­ vatten samt investeringar och reinvesteringar i va-nätet. Högre ersättningsnivåer till djurhållare som drabbas av rovdjursangrepp Ersättningsnivåerna till lantbrukare och djurhållare som drabbas av rovdjursangrepp behöver öka. Miljöpartiet vill satsa 15 miljoner mer än regeringen på anslag 1:7 för 2025. En bättre djurvälfärd Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi har länge drivit frågan om att förbjuda minkfarmer och införa ett omställningsstöd för minkfarmare. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut. Inför en djurvälfärdsersättning för ökat bete Vi vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete, som stöttar lantbrukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse, och röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Miljöpartiet vill satsa 100 miljoner inom ramen för anslag 1:12 för en djurvälfärdsersättning för ökat bete. Hälsorisker med dålig djurhållning – antibiotikaskatt och bättre djurskydd Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten, men de missgynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktions ­ kostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djurhållning och låg antibiotikaanvändning bör premieras. Miljöpartiet vill även satsa 4 miljoner mer än regeringen på anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Satsning på veterinärer och djurhälsa Sverige har idag ett skriande behov av veterinärer. Miljöpartiet vill därför satsa 82 miljoner mer än regeringen på anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för att satsa på distriktsveterinärerna. Utan tillräckligt många veterinärer är det i praktiken omöjligt att upprätthålla ett starkt djurskydd. Satsningen är i linje med det behov Jordbruksverket ser och myndighetens äskande för en utökad satsning. Vi ser också ett behov av en utökad satsning på att bekämpa smittsamma djur ­ sjukdomar, som utöver att orsaka stort lidande för djuren även orsakar mycket höga kostnader för samhället, som afrikansk svinpest. Miljöpartiet vill satsa 59 miljoner mer än regeringen på anslag 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar, och därmed tillmötesgå den budgetnivå som Jordbruksverket äskar om till regeringen. Satsning på djurfri forskning Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Det är angeläget att kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine), får fortsatt och stärkt finansiering via Jordbruksverkets ramanslag 1:8, och vi vill därför avsätta 20 miljoner per år till centret. Utveckla landsbygdsavtal Miljöpartiet vill utveckla ett landsbygdsavtal för att förbättra tillgången till service och hållbar mobilitet på Sveriges landsbygder. Landsbygdsavtal, inspirerat av stadsmiljö ­ avtalen, innebär kontrakt mellan staten, landsbygdskommuner, regioner och privata aktörer för att skapa bättre alternativ för hållbart resande och minska transportbehovet på landsbygden. Landsbygdsavtal kan bland annat innebära satsningar på kollektivtrafik i glesbygd, grannskapskontor, förstärkt digital tillgänglighet, bibehållen eller förbättrad lokal service, bättre förutsättningar för cykelpendling och smarta mobilitetslösningar inklusive anropsstyrd kollektivtrafik. Miljöpartiet satsar 300 miljoner kronor år 2025 samt 400 miljoner kronor för 2026 respektive 2027 inom landsbygdsavtalen. Emma Nohrén (MP) Linus Lakso (MP) Katarina Luhr (MP) Elin Söderberg (MP) Rebecka Le Moine (MP) === HD023428: Ett motståndskraftigt och hållbart svenskt lantbruk === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023428 Motion till riksdagen 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) Ett motståndskraftigt och hållbart svenskt lantbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa halverade arbetsgivaravgifter inom jordbruks- och livsmedelssektorn för att förbättra lönsamheten och möjliggöra bättre arbetsvillkor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa ett system för avbytartjänst inom lantbruket, likt den finska modellen, för att stärka lantbrukarnas möjlighet till semester och återhämtning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett generellt jordbruksavdrag för att förbättra lantbrukarnas ekonomiska villkor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en biopremie som kompenserar lantbrukare för prisskillnaden mellan fossil diesel och förnybara drivmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka investeringsstödet för klimatanpassningsåtgärder inom lantbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förberett system för krisstöd till lantbrukare vid extremväder, såsom torka eller översvämningar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka självförsörjningsgraden av livsmedel till 80 procent, inklusive insatsvaror, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en ny livsmedelsstrategi med tydlig utgångspunkt i de nationella miljömålen och där mål för ekologisk produktion återinförs, folkhälsoperspektivet och konsumenternas roll integreras samt jordbrukets klimatanpassning och vattenhushållning ges en central plats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av etableringslån riktat till unga lantbrukare som vill starta eller ta över gårdar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt berörda myndigheter att analysera hur delägarskap inom lantbruksföretag kan underlättas, utan att syftet med jordförvärvslagen urholkas, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur lånegarantier via Europeiska investeringsbanken kan användas för att stärka svenska bönders investeringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en differentierad skatt på kött där antibiotika använts i produktionen, i syfte att gynna svensk djurhållning med låg antibiotikaanvändning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött och andra animalieprodukter på restauranger och inom storkök och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell satsning på rådgivning och utbildningsprogram för lantbrukare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för att anlita experter eller konsulter vid omställning och utveckling av gården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta berörda myndigheter ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivningspaket särskilt riktat till unga och nya lantbrukare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka spridningen av regenerativa jordbruksmetoder och skogsjordbruk samt öka kunskapen om ekologisk produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk samt naturbetesmarker och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett nationellt förbud mot PFAS i bekämpningsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja trädgårdsnäringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma och rikta jordbruksstödet så att även små och mellanstora gårdar får långsiktiga och hållbara villkor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta fossila subventioner med ett grönt avdrag som sänker skatten på arbete och företagande inom jordbruket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla beteskravet så att fler djurslag omfattas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra ersättning för längre betestider och inkludera fler djurslag såsom tjurar, grisar, höns och kycklingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för en utveckling av djurvälfärdsersättningarna inom EU, så att de stärker snarare än missgynnar svenska bönder, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordna de berörda myndigheternas service gentemot lantbrukare genom en s.k. one-stop shop och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett administrativt stöd för bönder på små och mellanstora gårdar för administrativa tjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett riktat stöd för innovationsjordbruk och nya hållbara brukningsmetoder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör få i uppdrag att utreda hur ett riskdelningsinstrument för större klimat- och klimatanpassningsinvesteringar inom jordbruket ska utformas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja svensk växtförädling för att utveckla utsäden anpassade till klimatförändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja utvecklingen av växtproteinförädling för både livsmedel och foder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt myndigheter att ta fram förslag för ökad integrering av växtodling och djurhållning på gårdsnivå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja etableringen av bioraffinaderier för lokal produktion och förädling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett stimulanspaket för ökad odling och förädling av proteingrödor i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för satsningar på forskning, innovation och marknadsutveckling för proteingrödor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att Sverige är självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast år 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla klimatpremien för arbetsmaskiner och utvärdera om stödnivån bör höjas för vissa maskiner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur samt för hantering av batterier till arbetsmaskiner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tillgången på hållbara biodrivmedel för jordbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta småskalig solvärme omfattas av det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skatten på all egenproducerad el, även över 500 kW-gränsen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare i vindkraftsprojekt och rätt till arrende från bolagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett statligt stöd vid konvertering från fossildrift för fordon och arbetsmaskiner i jordbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kompensation för gödselgasens högre produktionskostnad jämfört med fossila alternativ och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa riktade skattelättnader som kompenserar för högre produktionskostnader vid hållbara metoder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att garantera långsiktiga statliga anslag till naturrestaurering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omfördela medel från arealbaserade direktstöd till höjda miljöersättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiera brukningsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring framför arealbaserade stöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja miljöersättningen till ängs- och betesmarker samt mosaikmarker och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera naturvårdsbränning, myrslåtter och hamling i stödet för restaurering av betesmarker och slåtterängar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett undantag från återbeskogningsplikten i bryn mot jordbruksmark för att stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett gemensamt nationellt ramverk för mätning och verifiering av kolinlagring i jordbruksmark och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett system för ekonomisk kompensation till lantbrukare som ökar kolinlagringen i marken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja investeringar i och produktion av biokol samt dess nedmyllning i jordbruksmark och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utforma och ansvara för nationell samordning av bekämpning av invasiva växter respektive vattenlevande organismer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny ersättningsmodell för rovdjursrivna djur som bättre speglar faktiska intäktsbortfall och merkostnader för lantbrukaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på forskning och utveckling av rovdjursavvisande stängsel och andra förebyggande åtgärder, ökad rådgivning samt en breddad stödmodell som även inkluderar arbetskostnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Svenskt lantbruk Det svenska lantbruket är en avgörande del av vår livsmedelsförsörjning och nationella beredskap. Samtidigt är näringen hårt pressad av ekonomiska utmaningar, hög arbets ­ belastning, klimatförändringar och fortsatt fossilberoende. För att lantbruket ska kunna bidra långsiktigt till både matproduktion och klimatmål krävs politiska reformer som stärker ekonomin, arbetsmiljön och motståndskraften. Ett starkt, hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för både beredskap, klimat och biologisk mångfald. För att fler unga ska vilja satsa på lantbruket måste det framstå som ett framtidsyrke. Det handlar om att göra det möjligt att ta över gårdar, utveckla nya verksamheter och leva på sitt arbete som bonde. Samtidigt måste villkoren förbättras för de små och mellanstora gårdarna, som är ryggraden i ett levande jordbruk och som håller landskapet öppet i hela Sverige. Miljöpartiet vill bygga en politik som skapar framtidstro, stärker livsmedelsproduktionen och gör det attraktivt för nästa generation att bli lantbrukare. Beredskap Många minns oron som spreds i början av pandemin, innan vi riktigt visste vad som skulle hända. Människor bunkrade mat, inte bara för att ha hemma om man själv blev sjuk utan också för att man var orolig för hur mycket som skulle finnas att köpa när pandemin kom. Med facit i hand behövde vi inte oroa oss för tillgången till mat då, men den krisinsikten måste vara en viktig påminnelse när vi stärker Sveriges beredskap framåt. För tillgången till mat är ett grundläggande behov. Men när klimatförändringarna slår ut skördar påverkar det både tillgången till mat och priset på den. Likaså när USA dragit igång ett handelskrig genom sina oberäkneliga tullar. När konflikterna i världen ökar så blottar det sårbarheten och regeringens satsningar på civilt försvar räcker inte på långa vägar för att täcka de behov vi har av att stärka beredskapen när det gäller vår tillgång till mat. Svenska bönder är navet i vår civila livsmedelsberedskap. Satsningar på lantbruket skapar också jobb och företagsmöjligheter i hela landet och bidrar till levande lands ­ bygder. Sverige har dessutom starkare krav på miljö och djurvälfärd än många andra länder, vilket gör det svenska lantbruket extra värt att värna. Miljöpartiet vill se ett skarpt mål om stärkt självförsörjningsgrad på livsmedel, inklusive insatsprodukter såsom drivmedel, gödning och bekämpningsmedel, i Sverige. Halverade arbetsgivaravgifter Men svenska lantbrukare står inför stora ekonomiska utmaningar och pressas hårt av höga kostnader. Att minska kostnaden för att anställa personal är ett viktigt steg för att underlätta för svenska lantbrukare att konkurrera med andra länder. Idag betalar en lantbrukare 31 procent i arbetsgivaravgift, vilket är betydligt högre än EU-snittet. Vi behöver stärka hela den svenska livsmedelskedjan, från jord till bord, också via hela den breda mångfalden av producenter; mejerier, bryggerier, slakterier, packerier och andra livsmedelsproducenter. Många lantbrukare är också helt beroende av att nästa steg i livsmedelskedjan – förädlare och producenter – finns i närheten. Utan dessa fungerar inte kedjan. Miljöpartiet vill därför halvera arbetsgivaravgifterna för jordbruks- och livsmedelssektorn. Genom en halverad arbetsgivaravgift gör vi det lönsammare och lättare för alla dessa producenter att tillsammans skapa en stark, välfungerande livsmedelskedja. Om vi inte kan upprätthålla en stabil produktion av mat i fredstid, kommer vi att vara extremt sårbara vid en krissituation. Att sänka kostnaden för arbetskraft är ett bra första steg mot ökad självförsörjning. Unga lantbrukare – framtidens bönder En av de största utmaningarna för det svenska jordbruket är generationsskiftet. Många unga som vill bli lantbrukare möter höga ekonomiska trösklar när de vill starta eget eller ta över en gård. I takt med att lantbruksföretagen blivit allt större har även kraven på kapital och kompetens ökat, vilket gör det svårare för unga att etablera sig. Samtidigt behöver Sverige fler aktiva lantbrukare för att trygga livsmedels ­ försörjningen, öka självförsörjningsgraden och förvalta den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. För att detta ska vara möjligt måste politiken skapa bättre förutsättningar för unga att välja lantbruket som yrke och kunna driva livskraftiga företag på landsbygden. Miljöpartiet vill därför införa etableringslån, underlätta delägarskap, nyttja lånegarantier via Europeiska investeringsbanken och skapa särskilda kompetenspaket riktade till unga. På så sätt kan fler unga komma in i branschen, utveckla sina verksamheter och bidra till en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Motståndskraft i flera bemärkelser Svenska bönder är en nyckel för både en rättvis omställning och stärkt beredskap och de bär en betydande del av den gröna omställningen på sina axlar. Samtidigt är svenska bönder en utsatt, ensam och snabbt minskande yrkesgrupp. Idag ställs också högre krav på den enskilde bonden att utöver de traditionella arbetsuppgifterna inom jordbruk också utföra administrativt arbete inom ramen för jordbruksföretaget. Detta kräver att bonden, utöver att bemästra kunskaper inom jordbruk, också måste arbeta med juridik, administration och företagsekonomi. En nationell kartläggning av lantbrukares psykiska hälsa, genomförd av SLU och Lunds universitet på uppdrag av Jordbruksverket, visar att många lantbrukare har en mycket pressad arbetssituation. De mest belastande stressfaktorerna är regelkrångel och byråkrati, hög arbetsbörda, dålig lönsamhet och en osäker framtid.¹ Rapporten visar att endast 20 procent av lantbrukarna är nöjda med sina möjligheter till semester och återhämtning, medan 25 procent inte haft någon semester alls under det senaste året.² Psykisk ohälsa är särskilt utbredd bland unga lantbrukare, kvinnor, de med kort erfarenhet, djurproducenter och lantbrukare i Norrland.³ Detta visar på behovet av politiska åtgärder för att stärka arbetsvillkor, återhämtning och trygghet i yrket i hela Sverige. Avlösarservice Förr fanns ett fungerande system med avlösarservice i Sverige men det avvecklades i samband med den jordbruksreform som ägde rum då. Vårt grannland Finland har dock kvar ett liknade och utvecklat system där alla lantbrukare har möjlighet att nyttja avbytare ett visst antal dagar per år. Alla har rätt till återhämtning. Avlösare skulle det bli en ny yrkeskategori inom lantbruket som kan vara en väg in i yrket och vara attraktiva för unga. Dessutom skulle det öka Sveriges robusthet i händelse av kris eller krig då fler skulle vara utbildade för fler olika typer av lantbruk och djurskötsel. I dag är gårdarna ofta specialiserade och datoriserade och det krävs ofta en gedigen och mång ­ facetterad utbildning för att kunna hoppa in och sköta någon annans gård. Jag anser att vi bör lära av Finland och utreda om vi kan återinföra ett liknande avlösarsystem i Sverige. Kunskap och rådgivning Miljöpartiet vill också säkerställa en förmånlig konkurrensposition för svenska lant ­ brukare, påkallad av svenska varors höga standard. För att lantbruket ska kunna möta både klimatförändringar och nya krav på beredskap krävs mer än hårt arbete – det behövs kunskap och tillgång till rådgivning. Många lantbrukare vittnar om att det är svårt att hålla sig uppdaterad om forskning, regelverk och nya odlingsmetoder, särskilt när administrationen redan är betungande. Åtgärder för ökad krisberedskap kan många gånger gå hand i hand med ökad klimatnytta, förbättrad lönsamhet och minskad belastning på ekosystemen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas, och hur jordbruket ska förhålla sig till ett förändrat klimat. Vi ser också en stor potential i grönsaks- och trädgårdsnäringen, inte minst ur beredskapsperspektiv. Trädgårdsnäringen definieras som en yrkesmässig produktion av grönsaker, köksväxter, prydnadsväxter, frukt och bär samt plantskoleväxter. Produk ­ tionen sker dels i växthus, dels på friland och kan ofta kombineras med andra verksam ­ heter. Förutom att producera livsmedel så kan offentliga och privata trädgårdar och grönområden kan spela en central roll för att bevara en mångfald av växter. Här behövs en främjandeinsats för att öka kunskapen om trädgårdsnäringen och öka den inhemska produktionen och göra det på ett hållbart sätt. Likaså behövs kunskapssatsningar på integreringen av regenerativa jordbruks ­ metoder, skogjordbruk och ökade kunskaper om bl.a. klimatvinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel. Regenerativa jordbruksmetoder, skogsjordbruk och ekologisk produktion har visat stor potential att både binda kol, öka den biologiska mångfalden och minska behovet av fossilbaserade insatsvaror. Denna kunskap måste spridas bättre i hela landet, så att alla lantbrukare får tillgång till expertstöd oavsett var de verkar. Genom att satsa på bred rådgivning, utbildningsprogram och lokalt tillgänglig expertis kan fler bönder ta till sig ny teknik, utveckla sin verksamhet och stärka lönsamheten. Miljöpartiet vill därför införa rådgivningscheckar, nya utbildningsprogram och särskilda paket riktade till unga lantbrukare. På så sätt skapar vi framtidstro i yrket och ger nästa generation bönder verktygen att lyckas. Vägen till fossilfritt Lantbrukets fossilberoende gör näringen sårbar för instabila oljepriser och försvårar klimatomställningen. Sverige har stor potential att producera biodrivmedel inhemskt, men regeringens försämrade villkor för biodrivmedelsproduktion har fördröjt utveck ­ lingen. Genom ett jordbrukaravdrag och en biopremie som kompenserar för pris ­ skillnaden mellan fossila och förnybara bränslen kan omställningen göras lönsam och minska beroendet av importerad fossil energi. Klimatförändringarna är redan här, med återkommande torka, skyfall och över ­ svämningar som särskilt drabbar jordbruket. En rapport från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) visar att lantbruket kan minska sina utsläpp med över 2 miljoner ton koldioxid ­ ekvivalenter (CO ₂ e) till 2030 och med 5–6 miljoner ton CO ₂ e till 2045, om investeringar i åtgärder genomförs i tillräcklig skala. De mest effektiva åtgärderna är ökad kolinlagring, fossilfria drivmedel och gödselmedel, fodertillskott som minskar metanutsläpp samt utbyggd biogasproduktion. Men rapporten konstaterar också att kostnaderna inte kan bäras av enskilda lantbrukare utan kräver politiskt stöd. Detsamma kommer Klimatpolitiska rådet fram till i sin årliga rapport 2025 där de gör en fördjupning av jordbrukets klimatomställning. De skriver ”Kreditvärdigheten hos många svenska jordbrukare är svag till följd av låg lönsamhet. Det medför svårigheter för jordbrukare att få lån till större klimatinvesteringar i jordbruket. Ett effektivt sätt att stödja jordbruket kan därför vara satt staten tar en del av risken för större klimat ­ investeringar.” Tillväxtverket har analyserat möjligheterna till riksdelningssystem och visat att det finns flera vägar att gå. Vi vill att relevanta myndigheter får i uppdrag att utreda hur ett riskdelningsinstrument för klimat- och klimatanpassningsinvesteringar ska utformas. Små och mellanstora gårdar – ryggraden i ett levande jordbruk En negativ trend i svenskt jordbruk är att antalet gårdar minskar och enheterna blir allt större. De små och medelstora jordbruken har en avgörande betydelse för livsmedels ­ försörjningen, för öppna landskap och för att hålla hela landet levande. När dessa gårdar försvinner tappar vi inte bara produktion, utan också biologisk mångfald, lokal förädling och viktiga arbetstillfällen på landsbygden. Miljöpartiet vill därför rikta särskilda stöd till små och mellanstora jordbruk. Genom att ersätta fossila subventioner med ett grönt avdrag kan vi stärka företagens lönsamhet och skapa fler arbetstillfällen. Ett högt ställt nationellt mål om självförsörjning av livsmedel ger dessutom riktning åt hela politiken. Uppdatera livsmedelsstrategin. En avgörande förutsättning för varje företagare är långsiktighet och förutsägbarhet. Den politiskt antagna livsmedelsstrategin har här spelat en viktig roll. År 2017 beslutade riksdagen, i bred politisk enighet, om en strategi som bland annat innehöll målet att öka livsmedelsproduktionen samtidigt som miljö- och klimatmålen skulle nås. Det var en god början, och förväntningarna var högt ställda på att en uppdatering skulle fylla de luckor som fanns. När regeringen år 2025 presenterade Livsmedelsstrategin 2.0 blev dock besvikelsen stor. Strategin innebär sänkta ambitioner på klimat- och miljöområdet, istället för de konkreta åtgärder som krävs för att möta de utmaningar vi står inför. Målet för ekologisk produktion har helt slopats, och kopplingen till folkhälsa och till de konsumenter som faktiskt ska äta maten är obefintlig. Inte heller redovisas hur klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen ska minska. Därtill saknas ett helhetsgrepp kring jordbrukets vattenhushållning. Redan idag råder en växande konkurrens om vatten mellan primärproduktion, förädlingsindustri, samhällsinstitutioner och privata hushåll, en konkurrens som kommer att öka. Den nya strategin innehåller få, om ens några, konkreta och mätbara mål. Risken är därmed stor att den reduceras till en hyllvärmare, fylld av vackra ord men utan faktiska åtgärder för en hållbar och robust livsmedelsproduktion. Regeringen har därmed misslyckats med att ta fram en livsmedelsstrategi som svarar mot de samhälls ­ utmaningar vi står inför. Vi anser därför att en ny strategi behöver tas fram, där klimat- och miljöambitionerna stärks, folkhälsoperspektivet integreras och vattenfrågan ges en central plats. Arbetet måste ske i nära samverkan med berörda aktörer och med bred politisk förankring för att säkerställa långsiktighet och förtroende i alla led. Djurvälfärd Djurvälfärden är en konkurrensfördel för svenskt lantbruk. Djurprodukter från djur uppfödda i länder där djurhållningen fått skarp kritik vid EU:s djurskyddsrevisioner ska inte få säljas på den gemensamma marknaden, utan endast inom det egna landet. EU:s djurvälfärdsersättningar behöver utvecklas så att de ger ökade ekonomiska incitament för bättre djurvärld, och inte missgynnar svenska bönder för att Sverige har jämförelse ­ vis stark djurskyddslagstiftning. Vi vill utveckla beteskravet så att fler djurslag får möjlighet till utevistelse och driva på för bättre djurskyddsregler inom EU. Det är dags att tjurar, grisar, höns och kycklingar ska få beta i hagen, böka i jorden eller picka i gräset. Svenska bönder ska inte konkurreras ut av importerade produkter som bygger på sämre djurhållning. Fler djur ska få vara ute och vara ute längre tid. Regelförenkling och minskad byråkrati Ett av de största hindren för små och mellanstora gårdar är den administrativa bördan. Lantbrukare förväntas i dag hantera en djungel av regler och kontakter med många olika myndigheter. Medan stora företag ofta har råd att köpa in administrativ hjälp, blir det för mindre jordbruk en tung belastning som tar tid från själva produktionen. För att fler ska vilja satsa på ett liv som lantbrukare måste regelverken bli enklare och mer rättvisa. Myndigheternas service bör samordnas och bönderna ges möjlighet att köpa in administrativ hjälp till rimliga kostnader. Lantbrukare ska kunna vara just lantbrukare, inte administratörer och jurister. Vi vill ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna samtliga relevanta myndigheters administrativa och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilde lantbrukaren i en så kallad one-stop shop, för att underlätta den enskilde lantbrukarens kontakt med myndigheter och införa ett administrativt stöd för bönder i små och mellanstora gårdar, i form av ett skatteavdrag för att köpa in administrativa tjänster. Innovation och flexibilitet i jordbruket För att fler ska våga satsa på lantbruk krävs också möjligheter att utveckla nya idéer och verksamheter. I dag innebär de stora investeringarna att många bönder sitter fast i en viss inriktning, vilket gör det riskabelt att byta spår eller testa nytt. Detta hämmar både innovationskraft och klimatanpassning. Samtidigt står svensk livsmedelsproduktion inför stora förändringar. Vi behöver mer växtbaserat protein, fler klimatanpassade grödor och nya sätt att integrera växtodling och djurhållning. Här finns en enorm potential, men för att den ska realiseras krävs politiskt stöd till innovation, forskning och marknadsutveckling. Miljöpartiet vill därför stödja svensk växtförädling, utvecklingen av växtprotein ­ förädling, etableringen av bioraffinaderier och satsningar på forskning och innovation. Energiförsörjning och klimatomställning i jordbruket Jordbruket står för en betydande del av Sveriges utsläpp, men har också stor potential att bli en motor i klimatomställningen. Många bönder vill investera i förnybar energi, elektrifiering och hållbara drivmedel – men möts av ekonomiska och praktiska hinder. Miljöpartiet vill därför skapa långsiktiga och tydliga villkor för omställning. Genom stöd till ladd- och tankinfrastruktur, fortsatt klimatpremie för arbetsmaskiner och ett grönt avdrag för småskalig solvärme kan fler bönder ställa om sina gårdar. Samtidigt måste tillgången på hållbara biodrivmedel säkras och egenproducerad el gynnas snarare än beskattas. Delägarskap i vindkraft och stöd vid konvertering från fossildrift kan göra att lantbrukare både blir energiproducenter och får bättre ekonomi. Biogas och biokol är exempel på lösningar som kan minska utsläppen och stärka lönsamheten i hela landet. Naturrestaurering och biologisk mångfald Svenskt jordbruk spelar en avgörande roll för att bevara den biologiska mångfalden. Ängs- och betesmarker är några av våra mest artrika miljöer, men riskerar att växa igen när lönsamheten för djurhållning försämras. För att dessa marker ska leva vidare krävs långsiktiga satsningar på miljöersättningar och riktade stöd. Samtidigt måste jordbrukspolitiken styras om så att resurserna används mer effektivt. Istället för att baseras på arealstorlek bör stöden i högre grad premiera metoder som bygger bördighet och kolinlagring. Naturvårdsbränning, myrslåtter och hamling är traditionella brukningsformer som kan spela en viktig roll i att återställa naturen. Ett nationellt ramverk för kolinlagring och ekonomisk kompensation till lantbrukare som bidrar till ökad kolinlagring kan skapa incitament för mer klimatvänligt brukande. Invasiva främmande arter Ett annat hot är främmande och invasiva arter. Enligt Naturvårdsverket finns det 2 000 främmande arter i Sverige varav 257 av dem har hög risk, det vill säga är eller riskerar att bli invasiva. Dessa arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastruktur och människors hälsa, och kan leda till betydande skador på jord- och skogsbruket. Ett exempel på en art som väckt oro är blomsterlupinen, vars spridning på åkrar och ängar hotar att utkonkurrera inhemska grödor och påverka biodiversiteten negativt. När det gäller bekämpning av invasiva ryggradsdjur på land finns det en nationell samordning, där Naturvårdsverket är uppdragsgivare och Jägarförbundet utförare. Den samordningen och nationella överblicken saknas däremot på växt- och vattensidan där det är upp till varje länsstyrelse och markägare att utrota invasiva arter. Det gör att arter riskerar att sprida sig och att insatser som görs lokalt eller regionalt blir ett slag i luften om det inte görs samma i närområdet. Därför behöver Naturvårdsverket och Havs- och vatten ­ myndigheten få i uppdrag att ansvara för nationell samordning för bekämpning av invasiva växter respektive för vattenlevande organismer. Rovdjursersättning och trygghet för lantbrukare En levande landsbygd bygger också på trygghet för de som har djur. När tamdjur rivs av rovdjur innebär det inte bara lidande och ekonomiska förluster för lantbrukaren, utan också en känsla av otrygghet som kan göra att färre vill satsa på djurhållning. För att stärka förtroendet för rovdjurspolitiken behövs bättre ersättningsmodeller och ökade satsningar på förebyggande åtgärder. Svenska bönder ska känna att de har samhället i ryggen när de tar ansvar för både djurhållning och biologisk mångfald. Framtidens jordbruk För att möta dagens utmaningar som bönder och lantbrukarestår inför behövs satsningar som både stärker lönsamheten, förbättrar arbetsvillkoren och underlättar klimat ­ omställningen. Halverade arbetsgivaravgifter, en fungerande modell för avbytartjänst, ett jordbrukaravdrag och en biopremie kan skapa ekonomiska förutsättningar. Förstärkta investeringsstöd för klimatanpassning och ett förberett krisstöd vid extremväder kan skydda både livsmedelsproduktionen och lantbrukarnas trygghet. Det svenska jordbruket är avgörande för vår framtid. Det är grunden för vår livs ­ medelsförsörjning, en nyckel i klimatomställningen och en förutsättning för levande landsbygder. Med rätt politik kan fler unga se lantbruket som ett framtidsyrke, fler gårdar leva vidare och hela landet bidra till att stärka både beredskap och biologisk mångfald. Miljöpartiet vill ge Sveriges bönder framtidstro, jordbruket ska vara en levande del av vår gemensamma framtid. Med dessa satsningar kan Sverige bygga ett motståndskraftigt, hållbart och fossiloberoende lantbruk som stärker livsmedels ­ beredskapen och tryggar produktionen i en tid av klimatförändringar och global osäkerhet. Emma Nohrén (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Amanda Palmstierna (MP)