Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.145 · ämneslikhet 0.818. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Bättre ekonomi för studenter
Man ska kunna studera på en högskola eller ett universitet oavsett varifrån man kommer i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt.
När Miljöpartiet satt i regeringen drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid.
Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de yrkesarbetande har. Studenter behöver ha rätt till sjukskrivning och rehabilitering på samma villkor. Vi vill också höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studie
medlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för att de som väljer att vidareutbilda sig ska klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter den årliga prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som drabbas värst av den höga inflationen.
Livslångt lärande
En arbetsmarknad i förändring kräver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som ger människor goda möjligheter att välja en ny väg i karriären mitt i livet. Utöver det omställningsstudiestöd som parterna har kommit överens om, v
ill Miljöpartiet utöka antalet studiemedelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier
senare i livet. Vi vill också att de studiemedelsveckor som nu är öronmärkta för studier på gymnasienivå ska kunna användas för kompletterande studier på högskolenivå.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 15 Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4 499 895
±0
1:2
Studiemedel
19 738 606
1 467 000
1:3
Omställningsstudiestöd
1 360 000
±0
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
734 890
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
62 150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27 000
±0
1:7
Studiestartsstöd
400 000
±0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1 071 379
±0
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
18 475
±0
Summa
27 912 395
1 467 000
Camilla Hansén (MP)
Amanda Lind (MP)
Bassem Nasr (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Annika Hirvonen (MP)
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell
A i motionen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för studiestödet ska kompletteras med att verka utjämnande samt bidra till social rättvisa och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 409 ord · B 864 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2258
av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Bättre ekonomi för studenter
Man ska kunna studera på en högskola eller ett universitet oavsett varifrån man kommer i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt.
När Miljöpartiet satt i regeringen drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid.
Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de yrkesarbetande har. Studenter behöver ha rätt till sjukskrivning och rehabilitering på samma villkor. Vi vill också höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studie
medlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för att de som väljer att vidareutbilda sig ska klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter den årliga prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som drabbas värst av den höga inflationen.
Livslångt lärande
En arbetsmarknad i förändring kräver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som ger människor goda möjligheter att välja en ny väg i karriären mitt i livet. Utöver det omställningsstudiestöd som parterna har kommit överens om, v
ill Miljöpartiet utöka antalet studiemedelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier
senare i livet. Vi vill också att de studiemedelsveckor som nu är öronmärkta för studier på gymnasienivå ska kunna användas för kompletterande studier på högskolenivå.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 15 Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4 499 895
±0
1:2
Studiemedel
19 738 606
1 467 000
1:3
Omställningsstudiestöd
1 360 000
±0
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
734 890
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
62 150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27 000
±0
1:7
Studiestartsstöd
400 000
±0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1 071 379
±0
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
18 475
±0
Summa
27 912 395
1 467 000
Camilla Hansén (MP)
Amanda Lind (MP)
Bassem Nasr (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3519
av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för studiestödet ska kompletteras med att verka utjämnande samt bidra till social rättvisa och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag för
2026
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
571
331
1
200
000
1:2
Studiemedel
19
788
041
1
200
000
1:3
Omställningsstudiestöd
7
339
000
±0
1:4
Statens utgifter för räntor på studielån
2
816
050
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
63
150
5
000
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Centrala studiestödsnämnden
1
163
526
36
000
1:8
Överklagandenämnden för studiestöd
19
496
±0
Summa
35
787
594
2
441
000
Studiestöd ska bidra till social rättvisa
Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Att få ekonomiskt stöd från föräldrar är inte en möjlighet för alla och ska inte heller vara en förutsättning för att våga ta steget till vidareutbildning.
Målet för studiestödet slogs fast i studiestödsreformen 2001 och förtydligades i budgetpropositionen 2016. Den sittande regeringen har tagit bort målet om att studie
stödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. För Miljöpartiet är det en viktig del av målet med studiestödet och den bör återinföras.
Alla ska kunna studera och vidareutbilda sig
När Miljöpartiet satt i regering drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a
‑
kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som yrkesarbetar har. Vi vill nu höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studie
medlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för de som väljer att göra det att klara sig ekonomiskt. Därför anslås 1
miljard kronor årligen 2026–2028 för detta ändamål till anslag 1:2 Studiemedel. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som har drabbats värst av den höga inflationen.
Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever på gymnasiet ska höjas med 350 kronor. Värdet på studiebidraget ska skyddas genom att indexeras, på samma sätt som vi föreslår att barnbidraget ska värdesäkras. Därför anslås 1
200 miljoner mer på anslag 1:1 Studiehjälp för 2026, och anslaget höjs sedan med ytterligare 100 miljoner kronor per år för 2027 och 2028.
I anslaget 1:8 tillförs medel för att Centrala studiestödsnämnden ska ges förutsätt
ningar att hantera ansökningar för studieomställningsstödet. 36 miljoner kronor tillförs för 2026 och 39 respektive 43 miljoner kronor tillförs för 2027 och 2028.
Ukrainska flyktingars tillgång till CSN
Massflyktsdirektivet (2001/55/EG) syftar till att personer från tredjeland ska få ett omedelbart skydd i en massflyktssituation och tillgång till vissa sociala rättigheter och till att främja en balans i stödet mellan EU-ländernas insatser. Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom Europarådet den 4 mars 2022, på grund av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet kunde från början förlängas i upp till max tre år, men EU har beslutat att massflyktsdirektivet ska kunna förlängas med ytterligare ett år och gälla t.o.m. 4
mars 2027.
Flyktingar från Ukraina med tillfälligt skydd i Sverige omfattas initialt av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (förkortad LMA). Utifrån det regel
verket blir ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd inte folkbokförda i Sverige med de olika rättigheter som följer av detta (exempelvis bosättningsbaserade förmåner). Personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har inte rätt att få studiestöd (studiebidrag och studielån) från CSN. Det gäller oavsett om de är folkbokförda eller omfattas av LMA. Generellt krävs permanent uppehållstillstånd för att kunna få studiestöd från CSN. Vissa grupper är dock undantagna kravet på permanent uppehållstillstånd, exempelvis flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, där temporära uppehållstillstånd är tillräckligt.
Beräknat utifrån att regeringens förslag om att tidigarelägga folkbokföring för ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd och att en större del av de ukrainska flyktingarna redan är folkbokförda enligt folkbokföringslagen, anslås 200 miljoner kronor ytterligare 2026 till 1:2 Studiemedel.
Stärkt stöd till utbildning för föräldrar med döva barn
Vi vill erbjuda fler anhöriga ytterligare timmar för teckenspråksutbildning genom en riktad satsning på 5
miljoner kronor årligen 2026–2028 för att påbörja en utbyggnad av utbildningen i teckenspråk för hörande föräldrar som får döva barn. Miljöpartiet anslår dessa medel i anslag 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk.
Camilla Hansén (MP)
Mats Berglund (MP)
Amanda Lind (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Jan Riise (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag