Jämför sakliga förslag
A · En näringspolitik för tillväxt i hela landet
2024/25 · HC022467 · Elisabeth Thand Ringqvist (C); Rickard Nordin (C); Anders Ådahl (C); Ulrika Heie (C); Martin Ådahl (C); Anders Karlsson (C); Stina Larsson (C); Helena Lindahl (C)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 24 Näringsliv
2025/26 · HD023736 · Elisabeth Thand Ringqvist (C); Rickard Nordin (C); Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.040 · ämneslikhet 0.814. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 37 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
37 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningsinstitut och inkubatorer runt om i Sverige som håller hög kvalitet måste få det stöd som behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen strategi för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av regulatoriska sandlådor på myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som utmynnar i en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom det nordiska samarbetet stärka samverkan kring implementering av EU-regler för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverket bör ha som en prioriterad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till företagskonto för att kunna starta företag och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för besöksnäringen och uppdatering av Matlandet Sverige, samt incitament för berörda företag att växa och anställa, och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för nyindustrialiseringen och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd fler frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna EU:s inre marknad ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften, samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället, och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en proportionalitetsprincip i miljötillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken samt att de stöd som företag kan söka bör utformas så att de också i högre grad söks och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel för företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt påbörja arbete för att ta fram lagstiftning som möjliggör att företag som kringgår internationella sanktioner, ska sättas under statlig tvångsförvaltning där verksamheten kan fortsätta utan att pengar lämnar landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiell service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bolagsverket ges i uppdrag att med digitala verktyg säkerställa att falska bolagsförsäljningar inte kan genomföras, att årsredovisningar är korrekta, att ägarregister och styrelser är uppdaterade så snart som ändringar är genomförda, och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Hela texten jämförs: A 7041 ord · B 2153 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:2467
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
En näringspolitik för tillväxt i hela landet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningsinstitut och inkubatorer runt om i Sverige som håller hög kvalitet måste få det stöd som behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen strategi för startups och scaleups och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av regulatoriska sandlådor på myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som utmynnar i en svensk immaterialrättsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom det nordiska samarbetet stärka samverkan kring implementering av EU-regler för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Konkurrensverket bör ha som en prioriterad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till företagskonto för att kunna starta företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela bolag eller de delar av bolag som med fördel kan drivas av andra aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga aktörer ska ta fram en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för besöksnäringen och uppdatering av Matlandet Sverige, samt incitament för berörda företag att växa och anställa, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre förutsättningar för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningarna för nyindustrialiseringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få till stånd fler frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna EU:s inre marknad ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för en höjning av mineralavgiften, samtidigt som den del av mineralavgiften som i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en proportionalitetsprincip i miljötillståndshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsanalyser bör vara ett självklart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken samt att de stöd som företag kan söka bör utformas så att de också i högre grad söks och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga medel för företagande bör fördelas mer jämställt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till mikrolån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för människor med skyddad identitet att driva företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt påbörja arbete för att ta fram lagstiftning som möjliggör att företag som kringgår internationella sanktioner, ska sättas under statlig tvångsförvaltning där verksamheten kan fortsätta utan att pengar lämnar landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommersiell service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Bolagsverket ges i uppdrag att med digitala verktyg säkerställa att falska bolagsförsäljningar inte kan genomföras, att årsredovisningar är korrekta, att ägarregister och styrelser är uppdaterade så snart som ändringar är genomförda, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige befinner sig i en bekymmersam tid, med krig i vårt närområde som har lett till en orolig ekonomi med högre räntor och avstannad kapitalmarknad. Sveriges tillväxt är bland de sämsta i EU och arbetslösheten stiger, samtidigt som fler företag går i konkurs och produktiviteten minskar. Regeringen står handfallna och reformerna för jobb och
företagande uteblir. Samtidigt tappar EU i konkurrenskraft mot våra största konkurrenter
som är USA och Kina och den gamla agendan om öppna marknader och frihandel har bytts mot en annan mer protektionistisk agenda. Det finns samtidigt ljuspunkter att ta
fasta på. Innovationer, kommersialisering och storskaliga satsningar på klimatomställningen
ger hopp om hållbar tillväxt. Sverige har förutsättningar att bli en stark grön industri
nation; företagens möjlighet att växa är avgörande för Sveriges tillväxt och skapandet av nya jobb. Statens roll ska vara att underlätta för företagen att koncentrera sig på sina
affärer, skapa en marknad som är konkurrensneutral inom landets gränser och säkerställa
att internationella konkurrensvillkor för svenska bolag är i världsklass. Det är en stor uppgift, men nödvändig för Sveriges konkurrenskraft och för framtidens arbetsmarknad.
Innovation och kommersialisering för långsiktig tillväxt
Det enda som kan driva företagens och landets tillväxt är nya idéer som omsätts i pro
dukter och tjänster. Bakom dessa finns alltid människor som skapar ny teknik, nya processer eller nya sätt att bemöta andra människor. Att skapa goda förutsättningar för innovationer innebär att det behövs ett dynamiskt system för demonstration och upp
skalning av nya idéer. I grunden behövs en dialog mellan forskningsinstitutioner, berörda
myndigheter och entreprenörer som underlättar för en innovationsdriven tillväxt. Med goda förutsättningar för detta kan också kommersialisering och uppskalning underlättas.
Sverige är ett av de länder i världen som har flest patent per capita. Tyvärr är vi inte lika duktiga på att kommersialisera och få till stånd investeringar i alla patent och inno
vativa produkter. Förbättrad kommersialisering skulle innebära att vi behåller mer av
värdet som skapas från innovationer i Sverige. Villkoren för forskning, utveckling, demon
stration, uppskalning och kommersialisering behöver därför förbättras i Sverige. För att all den fantastiska verksamhet som genomförs på svenska universitet och högskolor ska
få fullt genomslag och bidra till innovationer, företag och välståndsskapande behövs också
mer samverkan. Det handlar om att stärka samverkan om grundutbildningen och forsk
ningen mellan lärosäten och med näringslivet, men också genom delade professurer mellan
lärosäten och näringslivet.
Redan i dag satsar näringslivet stora summor på forskning och utveckling, men de samlade forskningsanslagen behöver öka genom ett handslag där såväl näringslivet som det offentliga ökar sina satsningar. Vi vill stärka forskningsinstituten och inkubatorerna, då de har en viktig roll i att knyta ihop akademi, grundforskning och näringsliv genom att erbjuda mötesplatser och testbäddar/demonstrationsanläggningar som är viktiga för framgångar i innovationsprocessen och för framgångsrik kommersialisering.
Möjligheten att skydda innovationer genom patent är viktig för framväxten av nya företag, affärsidéer och jobb. I förlängningen är det avgörande för Sveriges konkurrens
kraft. Information om hur man söker patent för nya idéer måste finnas enkelt tillgänglig också för små företag och nya innovatörer som inte har de förkunskaper som behövs för att finna sig tillrätta i myndighetsfloran. Hur detta organiseras bör utredas, och för att åstadkomma ett sammanhållet och välfungerande innovationssystem bör en sådan utredning också utmynna i en svensk immaterialrättsstrategi. Något som flera av våra grannländer redan infört.
Regulatoriska sandlådor och testbäddar
Den digitala utvecklingen går i snabb takt och nya innovationer är viktiga för att över
vinna de stora samhällsutmaningarna, som den gröna omställningen. Samtidigt ser vi att
EU förlorar konkurrenskraft gentemot Kina och USA och att majoriteten av nya techbolag
grundas just där. De senaste åren har det funnits en regleringsiver i EU som självklart
påverkar svenska företag. I Mario Draghis rapport om den europeiska konkurrenskraften
menar han att EU har stiftat 13
000 lagar som berör företag de senaste åren – i USA har det under samma tid stiftats 5
000 nya lagar. Detta påverkar byråkratin och kan vara en
av anledningarna till att den europeiska konkurrenskraften hämmas. För att nya innovativa
bolag ändå ska kunna startas utan att de behöver ha stora regelefterlevnadsavdelningar har det blivit mer aktuellt att införa regulatoriska sandlådor. Detta innebär att myndig
heter som utför tillsyn eller är ansvariga för regelefterlevnad av regelverk för olika typer av bolag under en begränsad tid och i kontrollerad miljö kan låta nya innovationer verka utanför lagarna för att dessa inte ska stävja innovation och utveckling. Detta har varit framgångsrikt i exempelvis fintechbranschen i Storbritannien men även för impactbolag inom energisektorn. Integritetsskyddsmyndigheten har varit den första svenska myndig
heten som har testat på en regulatorisk sandlåda och i deras interna utvärdering är de mycket positiva och uppmanar fler myndigheter att göra detsamma. Centerpartiet anser därför att fler myndigheter som utför tillsyn ska implementera regulatoriska sandlådor eller testbäddar för att främja innovationer.
Kapitalförutsättningar för små och stora innovationer
För att innovationer ska kunna kommersialiseras krävs kapital. Det som karaktäriserar innovationer är att de sällan omedelbart har en given marknad och betalande kunder. I stället krävs år av utveckling, piloter och uppskalning innan kunder är beredda att betala fullt pris. Kapital, som inte är lån, kommer i första steget från familj och vänner. I nästa steg ofta från affärsänglar, därefter institutionellt kapital.
Privat kapital är grunden för innovationer. Det är därför helt centralt att förutsättning
arna för privat riskkapital blir tydliga och ligger fast över tid. Men statligt kapital har en viktig kompletterande roll att spela. Det kan handla om innovationer som har längre väg till framgång eller att risken är så hög att investerare inte vill bära den helt själva. I vissa
fall har entreprenören en bakgrund som innebär att startkapitalet inte går att få ihop. Därför
behöver vi hitta sätt att säkerställa en god miljö för fler innovationer och då är det viktigt
att staten kan gå in som medfinansiär. Men statligt kapital behövs också för de satsningar
som gör att svenska företag ska kunna bidra för att nå de globala klimatmålen. Många andra länder har här mycket generösa villkor och aggressiva skatterabatter för att säkra att just deras land ska bli en vinnare. Det är egentligen inte rätt väg att gå, men Sverige måste göra en välgrundad analys av hur vår omvärld ser ut. Och vi måste jobba ännu
mer på att hämta hem de internationella medel som finns för uppskalning av innovationer
och se till att de växer sig starka på hemmaplan.
Startups och scaleups
Startups och scaleups utgör en liten andel av de små och medelstora bolagen men har en
förmåga att skapa jobb och värde som gör dessa bolag otroligt viktiga för svensk ekonomi.
Sverige har haft några mycket framgångsrika bolag som har attraherat stort globalt in
tresse och kapital. Tittar man på förutsättningarna idag för denna grupp av bolag generellt
så är förutsättningarna medelmåttiga. Det är bra att SISP:s – Swedish Incubators & Science
Parks – studie slår fast att det behövs en oberoende startup- och scaleup-organisation. Det
behövs också en sammanhållen strategi för Sverige beträffande startup och scaleups. Det går dock inte att vänta på den, utan de inkubatorer som finns runt om i Sverige, som håller tillräckligt hög kvalitet, måste få det stöd som behövs. Dessa kan vara avgörande
för att framförallt bolag som inte startat på universitet och högskolor ska få det lite enklare
att nå kontakter och kapital i Sverige och internationellt. Detta är inte minst viktigt för
inkubatorer som ligger långt ifrån Stockholm, Göteborg och Malmö men också för grupper
som inte har tillgång till kapital och kontakter.
Regelförenkling och lika spelregler för tillväxt
Alla politiker talar om regelförenkling men få tar ett helhetsgrepp eller vet konkret vilka reformer som behövs för att regelbördan för allra främst små och medelstora företag ska kunna underlättas. Vi har samlat Centerpartiets bästa reformer som skulle drastiskt minska regelbördan och involvera näringslivet i framtagande av alla nya reformer.
Sortera ut gamla regler
Det krävs ett aktivt arbete för att sortera ut de regler som inte längre behövs eller som kostar mer än den nytta de bidrar med. Detta kräver att departement och myndigheter systematiskt går igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer. Allt för att säkerställa att de som upplevs som svårast och krångligast hanteras först. Detta kommer att kräva tid och resurser men i slutändan kan det leda till sänkta kost
nader, fler jobb och en starkare ekonomisk tillväxt. Därför är det också en klok satsning. Som det är i dag har Regelrådet en för svag roll, med för få verktyg, för att begränsa regelbördan för svenska företag. Rådet behöver få större befogenheter och ges ett utökat uppdrag att också följa upp de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter, samt bistå i arbetet med att sortera ut och förenkla befintliga regler.
Minimera effekterna av krångliga EU-regler
En stor del av alla regler som drabbar företagen kommer från EU och tid måste läggas på att förstå vilken effekt olika typer av implementeringar direktivet kommer att få hos de svenska företagen. Myndigheter har ett stort ansvar för att dessa implementeras utan onödigt regelkrångel. I princip är det ofta klokt att implementeringen av nya EU-regler
sker på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger. Om EU-regler implemen
teras på annat än miniminivå ska också detta tydligt motiveras. Också på detta område är det av central betydelse med tydlig styrning av berörda myndigheter.
Det är på samma sätt viktigt att Sverige lägger vikt vid att implementeringen av EU-regler inte väsentligt skiljer sig från den i andra länder. I synnerhet i jämförelse med
våra viktigaste handelspartners. Som ett exempel bedriver svenska företag en omfattande
handel med våra nordiska grannländer. Här bör en tätare dialog föras och i det nordiska samarbetet bör det finnas en ambition att samverka kring regelfrågor för att undvika att nya gränshinder inom Norden skapas.
Stoppa ny dålig reglering
Nya regler tillkommer dagligen. Sedan nästan 20 år tillbaka måste utredningar, departe
ment och myndigheter skriva konsekvensanalyser för ny reglering. Dessa analyser ska sedan skickas till Regelrådet. Tillväxtverket har i rapporten ”Förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas” konstaterat att kvaliteten på de konsekvensutredningar som medför effekter av betydelse för företag fortsatt är alltför låg.
Kortare handläggningstider och ”en väg in”
Uppgiftslämnandet för företagen är omfattande. För att detta inte ska leda till onödigt krångel måste allt uppgiftslämnande samlas under en myndighet. Det krävs stora in
satser från Regeringskansliet i fråga om gemensamma och enhetliga åtgärder mot alla myndigheter som samlar in uppgifter från företag. Digitalisering och olika portaler eller tekniska lösningar diskuteras frekvent men blir av värde först när information kan delas mellan berörda myndigheter. Det är delningen av information som ger de samhällseko
nomiska vinsterna i sammanhanget, inte på vilket sätt informationen kan skickas in till myndigheterna. För att det ska vara möjligt måste det finnas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftsläm
nandet i olika konkreta fall, vilket är en absolut förutsättning om företagens uppgiftslämnar
börda ska kunna minska.
Verksamhet som kräver nationella, regionala och lokala tillstånd måste samordnas. Industrietableringar i stor skala av en sort som många trodde att vi aldrig mer skulle få se, kräver i dag omfattande prövningar på många nivåer och för olika lagrum. Viss typ av verksamhet använder gammal reglering därför att det inte finns någon för den typ av verksamhet som saken gäller. Detta är typiskt för till exempel fusionskraft, som regleras med lagstiftning för fissionskraft, eller bränsleceller, som inte heller har en uppdaterad lagstiftning. Här krävs att myndigheter för en dialog sinsemellan.
Ett vassare regelråd
Tillväxtverket, som har i uppdrag att följa kostnadsutvecklingen, uppskattar att företagens
samlade regelkostnader nu uppgår till drygt 377 miljarder kronor per år. I en färsk under
sökning av Svenskt Näringsliv anger en tredjedel av de tillfrågade företagen att de upp
lever regelbördan och byråkrati som ett betydande tillväxthinder. Under år 2024 inför
Sverige ett implementeringsråd och ett förenklingsråd, vilket är bra. Syftet är att undvika
överimplementering av EU-lagstiftning samt att ta fram förslag på förenklingar i det exi
sterande regelverket.
Däremot har regeringen helt undvikit att säkerställa att Regelrådet som funnits i över femton år får de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all reglering är genomtänkt från ett företagsperspektiv. Regeringen har uppdaterat vad som ska finnas med i dessa konsekvensbeskrivningar. Men undvikit att identifiera hur
Regel
rådets bedömningar av konsekvensbeskrivningarna ska komma in tidigare i lagstiftnings
processen
. Att regelrådet är en remissinstans som alla andra är otroligt ineffektivt när en tidig bedömning från Regelrådet gör att ett lagförslag kan förbättras innan det skickas ut
till alla andra remissinstanser. Den nya konsekvensförordningen är begränsad till myndig
heter och kommittéer och detta riskerar att leda till att konsekvenserna av regler med stor påverkan på företagen inte utreds tillräckligt och att Regelrådet inte ges möjlighet att granska utredningarna. Detta bör ges regeringen till känna. Idag kommer Regelrådet
in för sent i regelgivningsprocessen och har ingen möjlighet att granska, yttra sig och vid
behov begära in kompletteringar när konsekvensutredningarna är bristfälliga. Tiden för
när en myndighet senast ska ge Regelrådet tillfälle att yttra sig över konsekvensutredningen
från två till fyra veckor.
Myndighetsstyrningen bör förstärkas genom att förenklingsuppdragen skrivs in i myndigheternas instruktioner. Att verka för enklare regler och en förbättrad service mot företagen bör vara en integrerad del av myndigheternas uppdrag. Särskilda förenklings
uppdrag i regleringsbreven riskerar att arbetet inte får den långsiktighet som krävs. Därför behöver det förtydligas i myndigheternas uppdrag att föreslå förenklingar i överordnade rättsakter. Inte sällan har myndigheterna bäst förutsättningar att se var regelverken kan förändras för att korta handläggningstiderna och utöka servicegraden. Sådana förslag bör kunna lämnas till regeringen utan att myndigheterna presenterar fullödiga konsekvensutredningar.
Underlätta för företagens tillväxt
Svensk ekonomi står inför stora förändringar. Många regioner och kommuner ges inte tillräckliga förutsättningar att växa och blomstra. Men Sverige har också fantastiska möjligheter. I hela landet omvandlas idéer till små och växande företag som skapar jobb. Många av Sveriges mest dynamiska orter finns utanför storstadsområdena och visar att med rätt förutsättningar kan hela Sverige växa. Sverige har stora möjligheter att bli vinnare i framtidens ekonomi. För detta krävs dock viktiga och riktiga reformer.
För att ta vara på människors drivkrafter behöver villkoren för näringslivet, inte minst för småföretagen och entreprenörerna, bli bättre. Människor som lägger ner tid och kapital behöver känna att samhället uppmuntrar och belönar detta. I stället för att försvåra, försämra och begränsa för företagande bör staten säkerställa goda ramvillkor, säkerställa en sund konkurrens och underlätta och uppmuntra dem som vill starta och driva företag.
Begränsa konkurrensen från offentlig verksamhet
Det offentliga ägandet bör minska. Vi har i dag ett alltför stort antal offentligt ägda bolag
som konkurrerar med det privata näringslivet, inom områden som inte tillhör det offent
ligas huvudsakliga verksamhet. Offentliga utförare ska som regel inte agera på den kon
kurrensutsatta marknaden och bidra till osunda konkurrensvillkor. För att motverka detta
behöver konkurrenslagstiftningen skärpas och Konkurrensverket bör ha som en priori
terad uppgift att utreda fall där offentliga aktörer konkurrerar med privata företag. Vidare
bör både staten och kommuner göra genomlysningar av sina bolagsportföljer för att avyttra hela eller de delar av bolag som med fördel kan bedrivas av andra aktörer.
Ibland uppstår det svåra gränsdragningar mellan vad som är osund konkurrens från en offentlig verksamhet (skattefinansierad). Många gånger handlar det om kommunalt driven verksamhet men det har även förekommit fall där statliga myndigheter drivit affärsverksamheter på den öppna marknaden. Affärsverksamheter som det offentliga bedriver på konkurrensutsatta områden – genom aktiebolag eller på annat sätt – riskerar
ofta att snedvrida konkurrensen. I konkurrenslagen finns särskilda bestämmelser om kon
kurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, som innebär att staten, kommuner och
regioner kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen.
Kommuner och regioner kan dessutom helt förbjudas att bedriva viss säljverksamhet. För att identifiera dessa gråzoner och kunna undvika dem vill Centerpartiet att offentliga aktörer ska ha en policy för hur säljverksamheter som begränsar konkurrensen kan und
vikas. Generellt finns behov av att sprida goda exempel på hur man på olika områden skapar en sundare konkurrens.
Tillgång till företagskonto
För att kunna starta ett företag måste du få godkänt att starta ditt företag av Bolagsverket
, men för att starta ditt företag behöver du ett företagskonto hos en bank. De senaste åren har flera företagsorganisationer och civilsamhällesorganisationer rapporterat om att det blivit svårare att få företagskonton/bankkonton hos bankerna. De allt hårdare penning
tvättsregelverken har gjort att bankerna inte längre vill ha små företag eller civilsamhälles
organisationer som kunder, då vinstmarginalerna oftast är små för bankerna. Detta slår hårt mot entreprenörer som startar sitt första företag och som står utan kontakter för att
kunna få sitt företagskonto. När det så tydligt blir en tröskel för att starta företag behöver
staten se över vad som kan göras för att företagare ska kunna starta och bedriva sin verk
samhet utan att tumma på säkerheten och bidra till den finansiella brottsligheten. Reger
ingen bör därför ge i uppgift till Finansinspektionen att utreda problematiken men det behöver också ses över möjligheten att i lagstiftning garantera företagare och civilsam
hällesorganisationer rätt till konto, likt den rätt som privatpersoner har till konto i betal
kontodirektivet.
Besöksnäringen är en tillväxtmotor
Besöksnäringen är viktig för Sverige, för jobb och tillväxt i hela landet. Det är många år
sedan en besöksnäringsstrategi togs fram. Den är viktig för att den kan samla alla aktörer
inom besöksnäringen under ett paraply. Det är idag tydligt att denna nytta i högre grad måste stanna kvar i form av skatteintäkter i lokalsamhället. Om detta inte sker kommer den lokala acceptansen för turismen att minska. Besöksnäringen anställer många unga
och därför är sänkta kostnader för att anställa dem viktiga. Kompetens till besöksnäringen
kommer från många delar av världen – därför måste de föreslagna gränserna för medianlön
avskaffas. Om detta inte görs måste besöksnäringen undantas från regleringen.
Regeringen arbetar på att ta fram en uppdaterad livsmedelsstrategi, vilket är positivt.
Till den krävs dock en uppdatering av Matlandet Sverige. Mat är i all väsentlighet, världen
över, en anledning till besök. Bra mat kan locka turister som är beredda att lägga en stor del av sin semesterbudget på lokala entreprenörer. Och det är inte enbart restauranger som tjänar på detta. En hel kedja av företagare inom mathantverket får en kontinuerlig avsättning för sin förädling och sina produkter. En ny strategi för besöksnäringen ska innehålla en del om Matlandet Sverige.
Sverige är ett fantastiskt turistland. Centerpartiet anser att det bör säkerställas att Visit
Sweden kan bedriva högkvalitativ marknadsföring av Sverige. Sverige har förutsättningar
för att bli värd för stora globala megaevent. Vi har infrastrukturen, erfarenheten och ordning och reda. Att arrangera stora arrangemang sätter Sverige på kartan både som
eventvärd och som turistland. Centerpartiet vill se en tydligare strategi för internationella
möten och evenemang samt ta en aktiv roll i att visa att nationen ställer sig bakom arran
görer och städer i ett urval av stora idrottsevenemang.
Delningsekonomin behöver förutsättningar för långsiktig tillväxt
Den moderna tekniken har gett upphov till helt nya branscher och marknader. Vi har också
sett hur den lett till framväxten av en delningsekonomi som ur ett hållbarhetsperspektiv har mycket stor potential. Utvecklingen har gått och kommer fortsätta att gå fort. Tyvärr har lagstiftnings- och regelarbetet inte gått lika fort och det är på sikt ett hot mot den fortsatta utvecklingen. Inte minst handlar det om skatteregler som är illa anpassade till delningsekonomins förutsättningar.
Nyindustrialiseringen skapar tillväxt i hela landet
Investeringarna i basindustrin som aviserats från näringslivet är mycket glädjande. Dessa
projekt sätter fokus på behovet av en rad reformer inom en rad områden. Exempelvis behövs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomstbeskattningen, bättre vägar, järnvägar och flygplatser, en översyn av miljöbalken och en förenkling och effek
tiva tillståndsprövningar för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll borde man
säkerställa att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens inom det aktuella
industrifältet att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en relativt stor roll och det är knappast någon hemlighet att Sverige
behöver bli mer konkurrenskraftigt på detta område. På samma sätt har Sverige en doku
menterat sönderreglerad bostadsmarknad där det är svårt och dyrt att bygga nytt.
Industrin upplever, precis som många andra branscher, en mycket stor brist på utbildad
arbetskraft. Att se till så att svenska företag kan finna den kompetens man behöver är av central betydelse för att de investeringar som görs ska falla i god jord. Detta är därför något som måste prioriteras de kommande åren. Kompetensbristen understryker också
vikten av att svenska företag även fortsatt kan rekrytera personal utomlands. Regeringens
ambitioner att kraftigt försvåra för arbetskraftsinvandringen är därför ett allvarligt hot mot tillväxten och de svenska företagen.
Internationell konkurrenskraft driver tillväxt
Sverige är ett exportberoende land vars välstånd byggs av fria människor som verkar på en fri och öppen marknad. Samhällen och ekonomier mår bäst om de är jämställda och får influenser utifrån, eftersom det är när människor och kulturer möts som innovation och dynamik uppstår. Det är därför en självklarhet att grunda vår ekonomiska politik på öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden. Centerpartiet kommer fortsatt verka för att svenska företag ska kunna delta i globala samarbeten och värdekedjor, och för att Sverige även i framtiden ska ha en öppen och liberal arbetskraftsinvandring. Vi kommer på alla nivåer att fortsätta slåss för rivna gränshinder, lägre tullar och ökad integration.
Handel är en viktig faktor för att vi ska kunna tillverka all den miljöteknik som krävs för den gröna omställningen. Samtidigt skapar handelsavtal gemensamma standarder, vilket gör att företag runt om i världen i många fall behöver stärka sitt miljöarbete för att
få sälja sina produkter på den europeiska marknaden. För att möjliggöra den gröna omställ
ningen behöver därför EU:s roll i världen stärkas och vi måste teckna fler moderna och hållbara frihandelsavtal.
Nya frihandelsavtal och reformering av WTO
En stor del av det vi producerar i vårt land går på export och bidrar på så sätt mycket till vår egen ekonomi. Samtidigt är det viktigt att Sverige och EU i tecknande av frihandels
avtal inte gör avkall på våra höga krav inom områden såsom miljö, livsmedel, anti
biotika, djurhållning, hälsa och konsumentskydd.
För Sverige och EU bör det vara prioriterat att få till stånd fler frihandelsavtal. Sam
tidigt behöver WTO reformeras för att nya globala handelsavtal återigen ska kunna tecknas. WTO-mötet i Abu Dhabi 2024 visade hur stora länder enbart vill stärka den egna inre marknaden för kortsiktiga vinster. Ett globalt avtal om sänkta och borttagna tullar på miljö- och klimatteknik behöver vara högsta prioritet för ett reformerat WTO. Som ett första led bör EU gå före och ta bort importtullar på miljö- och klimatteknik.
Fortsätt utveckla EU:s inre marknad
EU är världens största integrerade marknad. Den ökade rörlighet för varor, tjänster, män
niskor och kapital som EU möjliggjort har bidragit till tillväxt och jobbskapande, inte minst i Sverige. EU och dess medlemsländer står dock inför stora utmaningar. Center
partiet vill öppna EU:s inre marknad ytterligare. Särskilt gäller det inrättandet av en digital inre marknad, med stark nätneutralitet. EU måste också öppna sig mer mot om
världen och aktivt arbeta för upprättandet av fler globala frihandelsavtal.
De svenska företagens hemmamarknad är den europeiska. Handelsutbytet har gjort, och
gör, Sverige och Europa rikare. Därför ser vi med oro på att vissa vill sätta upp hinder inom, in till och ut från den inre marknaden – vi vill tvärtom fortsätta att fördjupa den
inre marknaden. Framför allt tjänster och digitala produkter behöver bli lika lätt att handla
över gränserna som det är att beställa en vara från Tyskland eller Italien. Ett viktigt steg för en mer integrerad tjänstemarknad är att förbättra möjligheterna för människor att temporärt jobba och ta uppdrag i olika EU-länder.
Att Sverige är en del av den inre marknaden är av stor betydelse för såväl stora som små företag. För stora företag är ofta steget ut på den internationella marknaden litet. För små företag kan det vara betydligt svårare. Därför behövs en tydlig strategi till stöd för små och medelstora företags möjligheter att exportera till EU:s inre marknad.
Handelsregler avseende vissa länder och granskning av direktinvesteringar
En radikalt förändrad säkerhetspolitisk situation får implikationer också för handels
politiken. I den bästa av världar skulle fri handel och öppenhet råda. Dock måste regler till för att skydda svenska säkerhetspolitiska intressen. Denna typ av hänsyn behöver tas i högre utsträckning än tidigare och därför behöver en analys göras av vilka åtgärder som behöver vidtas från Sveriges och regeringens sida. Ett sådant exempel är utländska direktinvesteringar. I grunden ska Sverige vara en öppen ekonomi som välkomnar investeringar, men samtidigt behöver det finnas möjlighet att granska investeringar i exempelvis samhällsviktig infrastruktur och liknande.
Mineralpolitik för grön tillväxt
Gruv- och mineralnäringen är betydelsefull för Sverige och bidrar till såväl jobb som tillväxt på orter där det ofta är ont om arbetstillfällen. Men den svenska gruv- och mineralnäringen bidrar också till byggandet av det hållbara samhället. Gruvorna är början på långa växande värdekedjor som kommer hela samhället till del, för med de metaller och mineral som utvinns i Sverige kan vi bygga den teknik som behövs för förnybar energi, solceller, batterier, elbilar och mycket mer.
Ersättning för utvinningen
För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är
Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder, vilket gör tillgången
sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndigheter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket
också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer
inte kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och hos lokalbefolkningen. Vi vill därför undersöka förutsätt
ningarna för en höjning av mineralavgiften samtidigt som den del av mineralavgiften som
i dag tillfaller staten bör gå till lokalsamhället vars närmiljö påverkas.
Förutsättningar för utvinning
Kartläggningar visar också att de nordiska länderna tillsammans har fyndigheter som po
tentiellt skulle kunna innebära att Europa skulle kunna minska sitt beroende av import
betydligt. I dag har mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt en central roll för svensk
gruvprövning, då det är den mark- och miljödomstol som handlägger flest ansökningar om tillstånd till gruvdrift och dylika omprövningsärenden. Den är redan och sedan lång
tid hårt belastad av flera och komplexa ärenden och står inför utmaningar på rekryterings
sidan. För att dessa tillståndsprocesser inte ska pågå orimligt länge måste därför mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt tillföras nödvändiga resurser.
Med målet att halvera tillståndsprocesserna är det viktigt att inte ha fler domstolsmål än nödvändigt. Det som kan anses vara petitesser bör därför inte fälla en hel tillstånds
ansökan på tusentals sidor. För att undvika det bör därför en proportionalitetsprincip in
föras. Är felaktigheten av liten eller ringa betydelse bör tillstånd ändå kunna ges, istället
för att den återförvisas till bolaget med alla förseningar det medför. Sådan återförvisning
är sannolikt mycket samhällsekonomiskt kostsam och ett slöseri med samhällets tid och resurser, samtidigt som konkurrenskraft och omställning hämmas. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att utreda och införa en sådan proportionalitetsprincip i miljö
tillståndshanteringen.
Regeringen kan förutom att avgöra bearbetningskoncessionsärenden låta utreda och göra en genomgripande översyn och modernisering av minerallagen. Sverige behöver
en reform som bland annat beaktar Sveriges folkrättsliga åtaganden gentemot det samiska
folket och den internationella diskussionen om konceptet ”social license to mine”, näm
ligen den berörda befolkningens acceptans för en gruva. Ska Sverige i högre grad kunna utvinna olika mineraler och metaller måste grunden läggas för att detta kan ske utan ut
dr
agna processer och konflikter. Staten bör därför skapa förutsättningar för att finna vägar
framåt för att det blir lättare att få fram platser där det kan bli tal om utvinning och gruv
drift. Hänsyn måste tas till lokalbefolkning och lokala förhållanden. I det fall
gruv
etableringar påverkar andra näringar negativt behöver dessa kompenseras för eventuellt produk
tionsbortfall. Läggs en god grund för detta kan handläggningstider och besluts
processer kortas avsevärt.
Jämställd näringspolitik och kvinnors företagande
Cirka 30 procent av de svenska företagen ägs av kvinnor. I många branscher är könsbalansen betydligt snedare än så. Trots att nyföretagandet bland kvinnor ökat, ligger Sverige vid en jämförelse med övriga EU i bottenskiktet när det gäller andelen kvinnliga företagare. Samtidigt visar statistik att de varor och tjänster som säljs av företag drivna av kvinnor i högre grad är innovativa och är nya för Sverige eller världen. Sammantaget är detta naturligtvis orimligt. Mycket arbete återstår för svenskt vidkommande där det kommer till ekonomisk jämställdhet.
Jämställd tillgång till kapital ger ökad tillväxt
Fakta och statistik kring kvinnors företagande, kvinnors ledning av företag och kvinnors ägande av företag är i dag bättre än tidigare men fortsatt bristfälligt. Det leder till ett
osynliggörande som måste förändras. Ska förutsättningar för kvinnors företagande, ledning
och ägande förbättras, då är bättre fakta ett måste. Jämställdhetsanalyser bör vara ett själv
klart och naturligt inslag i den statliga företagarpolitiken. I linje med detta behöver de stöd
som företag kan söka utformas så att de också i högre grad söks. Detta gäller såväl kvinno
dominerade branscher som mansdominerade. Frågan om hur företagarpolitiken effektiv
are kan bidra till såväl jämställdhet som tillväxt, och hur det arbetet ska organiseras, bör utredas. Till detta hör också hur stöden bättre kan anpassas för att bidra till tillväxt och utveckling i hela landet.
Det behövs ett tydligt och strategiskt arbete för att öka jämställdheten inom näringslivet.
Här spelar det roll hur statliga aktörer agerar. Berörda myndigheter – såsom Vinnova,
Almi och Tillväxtverket – måste ges tydliga och mätbara mål. En grundläggande utgångs
punkt ska vara att statliga medel för företagande fördelas mer jämställt.
Det är viktigt att se företagandets potential både som integrationsmotor och för jäm
ställdheten. För många kvinnor som kommit till Sverige från andra länder kan företagande
vara den enda möjligheten till ett jobb. Därför behövs också en särskild satsning på
kvinnor med utländsk bakgrund för att de lättare ska kunna välja företagande som ett sätt
att få ett jobb. En sådan satsning kan exempelvis bestå i att återupprätta och utöka pro
grammet Investera i invandrarkvinnor. För dessa grupper, men också i vidare perspektiv
,
bör tillgången till mikrolån förbättras. Mikrolånen kan vara av stor betydelse för den som
vill ta ett första steg till eget företagande.
Möjlighet att driva företag för den med skyddad identitet
Även människor som lever med skyddat identitet bör ha möjlighet att driva företag och engagera sig i näringslivet. Det finns en rad exempel på människor som har stöd i lag och som får stöd av myndigheter för att skydda sin identitet. Ett exempel på detta är våldsutsatta kvinnor. Dessa människor kan inte vara utestängda från möjligheten att driva företag eller sitta i bolagsstyrelser. I dag finns dock hinder för detta.
Enligt sekretessgruppen hos Skatteverket så kan man inte ha sekretess hos Bolagsverket
. Det gör det möjligt att söka på personnummer och få upp bolagen där en person har
styrelseuppdrag. Bolagens adresser kan då avslöja i vilken region personen med skyddad
identitet befinner sig, vilket innebär stora risker för den enskilda. Det finns skäl för dessa regler. Men det bör utredas olika möjligheter för att inte utestänga exempelvis våldsutsatta kvinnor från en karriär i näringslivet.
Kommersiell service som fungerar i hela landet
Kommersiell service på landsbygden
Den kommersiella servicen i Sveriges gles- och landsbygder är viktig att upprätthålla.
Höga elpriser har under flera år kraftigt ökat kostnaderna för all handel men det är svårare
att hämta hem kostnadsökningen när kundunderlaget är litet. Den höga inflationen har också gjort att många valt att storhandla i tätorter och valt bort den lokala butiken även om de boende vet att den behövs för alla andra ärenden. Tillväxtverkets rapport från april 2024 visar på att serviceställen har ett fortsatt intresse för att investera för energi
effektivisering, som på sikt sänker kostnaderna. Tillväxtverket konstaterar också att
grundläggande kommersiell service är viktig för Sveriges krisberedskap. För Centerpartiet
är det avgörande att stödet för kommersiell service finns kvar och möter det behov som finns. Både i termer av drift och investeringar. Anslaget till kommersiell service på
landsbygden är uppdelat mellan åtta olika poster och delas ut av flera olika myndigheter
, vissa av Tillväxtverket, vissa av regionerna och länsstyrelserna. Detta bör ses över för att säkerställa att medel når företagen och inte fastnar i administration. Tillväxtverket måste också se över hur stödet hanteras med så minimal administration som möjligt så att anslagna medel når de näringsidkare de ska.
Postservice
Digitaliseringen av företagande ger fantastiska möjligheter för att driva företag i hela Sverige. Företag har generellt inga problem med att utdelningen sker med fler dagars mellanrum men då måste man kunna lita till att brev och paket verkligen förmedlas på tre dagar och inte tio. Beträffande paket så måste det ges samma möjligheter att bedriva e-handel i hela Sverige så att inte grunden för företagande med kort varsel sägs upp då posten drar ner sin service för att hämta och lämna paket i lands- och glesbygder.
Få stopp på det kriminella företagandet
Den kriminella vågen i samhället har inte undgått näringslivet. Vi ser nu att kriminella använder företag för att tvätta pengar och begå skattebrott. Detta behöver få ett slut och ansvariga myndigheter behöver få fler verktyg att förhindra detta. Vi ser även att lagstiftningen för att komma åt bolag i Sverige som rundar sanktioner och ägs av ryska oligarker och som därav kan vara med och finansiera Putins krig mot Ukraina. Detta måste få ett stopp.
Förhindra att kriminella använder företag för att begå brott
Företag utsätts både direkt och indirekt för brott. Dessutom används företag för att kunna
begå brott i dagens samhälle. I Sverige uppskattar Polismyndigheten brottsvinsterna från den kriminella ekonomin till mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Statistiska centralbyrån uppskattar att den totala vinsten från narkotikamarknaden är
cirka 2,3 miljarder årligen. Det betyder att enorma summor kommer från företagsrelaterade
brotts
vinster. Det krävs krafttag för att säkerställa att de fysiska brotten mot företagare mini
meras. De indirekta brotten mot företag handlar om att näringsförbud måste användas i
mycket större omfattning för att omfatta fler typer av brott och över längre tid. Företagare
måste också vara trygga med att om man säljer ett bolag för avveckling kan det inte kan säljas vidare.
Det är idag lätt att starta företag i Sverige och administrativt lätt att ändra styrelse och
bolagsordning. Detta kan givetvis missbrukas och det är därför viktigt att Bolagsverket kan dela information från andra register och använder sig av digitala lösningar för att kunna se märkliga mönster kring förändringar i företag för att i dessa fall kalla företags
ledare till fysiska möten för att säkerställa att allt står rätt till. Lösningen är inte att göra
det administrativt krångligt för alla företagare utan att ge brottsförebyggande myndigheter
rätt verktyg att upptäcka och beivra brottsliga företagare.
Möjliggör tvångsförvaltning av företag som undviker sanktioner
Med anledning av Rysslands invasionskrig i Ukraina har stora sanktioner införts mot ryska företag. Det har uppdagats i media att företag i Sverige som indirekt ägs av ryska staten genom ryska oligarker har lyckats kringgå sanktioner och ändå kan fortsätta
bedriva verksamhet i Sverige, likt företaget Kubal. Tyvärr finns ingen svensk lagstiftning
som gör att man kan stoppa dessa företag utan de fortsätter att finnas på svensk mark och finansiera Putins krig. Därför behöver regeringen inleda den juridiska processen för att ta fram lagstiftning för att i dessa unika fall låta staten tvångsförvalta dessa bolag.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Ådahl (C)
Ulrika Heie (C)
Martin Ådahl (C)
Anders Karlsson (C)
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3736
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Centerpartiet har under en lång tid velat se en rad reformer för tillväxt i hela landet. Det krävs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomstbeskattningen och bättre fungerande infrastruktur i hela landet. Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, inflationen och räntorna har stigit, vilket gjort det tuffare för både små och stora företag. Uppsägningar och konkurser avlöser varandra och arbetslösheten har stigit med 100 000 personer sedan denna regering tillträdde. Därför behövs en näringspolitik som skapar förutsättningar för jobb och företagande runt om i Sverige. För de stora industri
etableringarna, som är en förutsättning för en nationell och global omställning, är det också nödvändigt med förbättringar i miljöbalken och en förenklad och effektivare tillståndsprövning för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll bör säkerställas att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens, oavsett yrke, att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en stor roll och risken är betydande att Sveriges relativt höga skatter på arbete, inklusive de höga marginalskatterna, gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. Sveriges bostads
marknad, där det är svårt och dyrt att bygga nytt samtidigt som hyressystemet inte fungerar, utgör ett problem för Sveriges konkurrenskraft. För att ha ett näringsliv som ligger i framkant av den teknologiska utvecklingen behövs ett gott klimat för forskning men även för små innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, att starta och växa i Sverige. Detta tillsammans med en tydlig agenda för regelförenklande kommer att underlätta för företagandet i Sverige och göra oss konkurrenskraftiga gentemot resten av världen.
Bygg Sverige starkt och hållbart
Sveriges välståndsutveckling har i mångt och mycket sin grund i växande basindustrier. Tillväxten i basindustrin bidrog till att den genomsnittliga svenska invånarens väl
ståndsnivå tiofaldigades under de hundra år som följde efter 1870. Sedan dess har industrier som förädlar naturtillgångar varit en central del av landets näringsliv. Basindustrier (gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metalliska mineralprodukter) skapar exportintäkter och arbetstillfällen, inte minst i de mindre tätbefolkade delarna av landet där behovet av arbetstillfällen under lång tid varit stort.
Skogen och gruvorna
När det gäller svensk basindustri kan särskilt nämnas gruv- och skogsnäringen. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för cirka 10 procent. 70
000 människor är direkt anställda i skogs
näringen. När man räknar in alla underleverantörer är 140
000 människor sysselsatta i branschen. Skogsindustrin investerar årligen runt 15 miljarder kronor och stod därmed för 10–12 procent av svensk industris totala investeringar. Det totala exportvärdet för branschen låg 2024 på 185 miljarder kronor. Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för runt 8
000 jobb, men det dubbla om man räknar med indirekta jobb.
Trygga försörjningen av innovationskritiska metaller
För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder, vilket gör till
gången sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndig
heter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer inte kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och hos lokalbefolkningen. Centerpartiet vill
att Sverige blir ett land som bidrar till den gröna omställningen genom att öka brytningen
av innovationskritiska metaller där så kan ske på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.
Hantering av miljötillstånd måste förtydligas för att stärka rättssäkerheten, förutse
barheten och effektiviteten.
Trots att samsynen kring svenska miljökrav är stor, tar handläggning av miljö
prövningsärenden allt längre tid. Företag och organisationer i berörda branscher slår larm om omöjliga investeringsbeslut på grund av handläggningstiderna och bristen på effektivitet hos myndigheterna. Oklarheten kring myndigheternas hantering av ärenden är också ett stort problem som kostar det svenska näringslivet pengar. Det är en helt orimlig situation för de företag som väntar på att få investera hundratals miljoner kronor. För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider krävs såväl åtgärder här och nu, för att förtydliga och effektivisera relevanta processer, som en mer långsiktig översyn av potentiella åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det kan till exempel omfatta införandet av en handläggningsgaranti. Men det kräver också ”en väg in” som hanterar både nationella, regionala och kommunala tillstånd.
Miljöbalken behöver också ses över för att säkerställa att den är samtidsanpassad, och Centerpartiet anser att miljöbalken behöver reformeras till en klimat- och miljöbalk för att väga in klimatnytta i tillståndsprocesser i större utsträckning.
Sverige är ett exportland
Sverige är en exportnation, därför är det risk att det ekonomiska läget och tullkriget drabbar Sverige extra hårt. Det är stora företag som står för den största andelen av exporten. Av små och medelstora företag är det bara runt 10–15 procent som bedriver exportverksamhet. Många av företagen i denna kategori är underleverantörer. Enligt en undersökning från Kommerskollegium ser 74 procent av industriföretagen Sverige som sin huvudsakliga hemmamarknad, medan bara 12 procent anser att EU är hemma
marknaden. Med cirka tio miljoner potentiella konsumenter är Sverige en begränsad testmarknad för små och medelstora företag att utveckla egna innovativa produkter. För att stimulera till fler innovationer bör steget till export underlättas.
Besöksnäringen är viktig för Sverige
Besöksnäringen omsätter hundratals miljarder kronor. Den skapar tillväxt och arbets
tillfällen både i landsbygd och stad. Den erbjuder också många unga och nyanlända ett första jobb. Regeringens nya lönegolv som berör personer som kommer utanför EU men som har arbetstillstånd i landet har redan fått kännbara effekter för hela besöksnäringen. Den aviserade ökningen till över 37
100 kronor kommer få långtgående konsekvenser och är en politik som Centerpartiet avvisar.
Trots att besöksnäringen växer finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte når sin fulla potential. En flaskhals är regelkrånglet. Regelförenkling och ökad besöksnäring hör ihop. Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda. På samma sätt är reglerna om varm mat i samband med alkoholservering helt förlegade. Det är därför positivt att regeringen äntligen lagt fram ett lagförslag som skulle betyda att matkravet försvinner.
Regeringen har under 2025 presenterat en ny livsmedelsstrategi, Livsmedelsstrategin 2.0, som tyvärr inte har den reformkraft som Centerpartiet efterfrågat. Vi anser även att det behövs en uppdatering av Matlandet Sverige. Mat är i allt väsentligt, världen över, en anledning till besök. Bra mat kan locka turister som är beredda att lägga en stor del av sin semesterbudget på lokala entreprenörer. Och det är inte enbart restauranger som tjänar på detta. En hel kedja av företagare inom mathantverket får en kontinuerlig avsättning för sin förädling och sina produkter.
Det krävs en uppdaterad nationell strategi för besöksnäringen, denna bör också innehålla en del om Matlandet Sverige.
Startups och scaleups
Snabbväxande innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, fyller en viktig funktion i att skapa nya innovationer och kommersialisera dessa för att de ska nå konsumenter och företag. De senaste årens tuffa kapitalmarknad har gjort miljön för dessa bolag tuffare och tillgången till kapital har försämrats. Samtidigt som regeringen tagit bort stödet till startups och scaleups via innovationsmyndigheten Vinnova så får detta svåra konsekvenser. En konkursvåg har sköljt över Sverige under 2023 och 2024 och färre nya bolag startas. Detta riskerar att hämma svensk innovationskraft och mer behöver göras för att stötta dessa typer av bolag. Det behövs även reformer för att Sverige ska vara ett attraktivt land för investerare så att våra mindre bolag ska ha tillgång till kapital och kunna startas och växa, för att på sikt kunna internationaliseras. Centerpartiet vill även att regeringen tar fram en sammanhållen strategi för startups och scaleups.
Ta vara på digitaliseringens möjligheter för ett starkare näringsliv
Sverige och svenskt näringsliv har en stark position i den nya digitaliserade ekonomin som måste förvaltas och utvecklas. Det ligger ett ansvar på politiken att inte bidra till att byråkrati och regler bromsar digitaliseringens möjligheter för nya tjänster, nya affärs
modeller eller arbetstillfällen, utan tvärtom ska myndigheter ges i uppdrag att stödja digitaliseringen inom sina olika områden. Existerande regelverk behöver kontinuerligt anpassas till den nya digitala verkligheten, tekniken med regulatoriska sandlådor för ny teknik observeras av myndigheter innan lagstiftningen genomförs bör användas överallt där det är möjligt samtidigt som företagen som leder den tekniska utvecklingen inom framtidsområden som AI och avancerad robotteknik behöver ges långsiktiga spelregler för att förbli konkurrenskraftiga på en global marknad. För att öka Sveriges konkurrens
kraft och stärka Sverige som forskningsnation kommer vi göra en stor satsning på AI-forskare och forskarlag i vår budgetmotion. Genom att lägga en miljard på AI-forskare årligen från och med 2026 kommer Sverige att kunna attrahera de bästa forskarna från utlandet och stärka de forskare som finns runt om i landet ytterligare. För att få till synergieffekter vill vi etablera ett AI-center vid ett strategiskt viktigt universitet där de högkvalificerade forskarna kan samverka med näringslivet och har verktygen för att kunna bedriva forskning i världsklass.
Regelförenklingsarbetet måste stärkas
Tillväxtverket, som har i uppdrag att följa kostnadsutvecklingen för regelbördan för företagen, uppskattar att företagens samlade regelkostnader nu uppgår till drygt 377 miljarder kronor per år. I en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv anger en tredjedel av de tillfrågade företagen att de upplever regelbördan och byråkrati som ett betydande tillväxthinder. Under år 2024 inför Sverige ett implementeringsråd och ett förenklingsråd, vilket är bra. Syftet är att undvika överimplementering av EU-lag
stiftning samt att ta fram förslag på förenklingar i det existerande regelverket. Ännu har dessa råd endast lämnat en handfull rekommendationer. Däremot har regeringen helt undvikit att säkerställa att Regelrådet som funnits i över femton år får de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all reglering är genomtänkt från ett företagsperspektiv. För att ytterligare stärka Regelrådet skjuter vi till 15 miljoner kronor årligen för att deras verksamhet ska kunna stärkas.
Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är prioriterat för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god, men måste utvecklas och förbättras. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner.
Därför bör myndighetsstyrningen förstärkas genom att förenklingsuppdragen skrivs in i myndigheternas instruktioner. Att verka för enklare regler och en förbättrad service mot företagen bör vara en integrerad del av myndigheternas uppdrag. Särskilda för
enklingsuppdrag i regleringsbreven riskerar att leda till att arbetet inte får den lång
siktighet som krävs. Därför behöver det förtydligas i myndigheternas uppdrag att föreslå förenklingar i överordnade rättsakter. Inte sällan har myndigheterna bäst förutsättningar att se var regelverken kan förändras för att korta handläggningstiderna och utöka servicegraden. Sådana förslag bör kunna lämnas till regeringen utan att myndigheterna presenterar fullödiga konsekvensutredningar.
Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
309
753
−1
200
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
439
255
1
050
000
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
812
668
±0
1:4
Tillväxtverket
489
278
13
000
1:5
Näringslivsutveckling
619
542
±0
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
76
910
−300
1:7
Turismfrämjande
114
613
±0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
390
747
−2
200
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
228
281
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
12
327
±0
1:13
Konkurrensverket
234
589
−1
000
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
38
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
11
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269
472
±0
1:21
Patent- och registreringsverket
371
096
−2
300
1:22
Stöd vid korttidsarbete
100
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
37
082
−200
2:2
Kommerskollegium
130
363
−500
2:3
Exportfrämjande verksamhet
568
367
±0
2:4
Investeringsfrämjande
107
772
±0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
23
517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
45
136
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
419
000
±0
Summa
8
955
115
1
055
300
Centerpartiet satsar på stärkt innovation och stipendier för elitforskare inom AI, vilket ökar anslagen under 1:2 med 1,05 miljarder årligen 2026–2028. Centerpartiet vill förstärka Regelrådet och avsätter därmed 15 miljoner kr årligen 2026–2028 under 1:4. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Ådahl (C)