Jämförelse 996a8d42fb4338d0520c5ad1 Underlagets kontrollsumma: c506dc9effb5b519c9543d7e15a9bfa8725437229d255a70ec1dc133e106188a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022698: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022698 Motion till riksdagen 2023/24:2698 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 392 656 72 437 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 525 610 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 225 952 1 610 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 806 041 26 000 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 133 466 1 361 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 100 100 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 387 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 46 953 446 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 82 557 837 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 62 184 628 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 000 ±0 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 342 163 ±0 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 865 470 150 000 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 3 131 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 855 697 8 647 2:2 Arbetsdomstolen 36 798 371 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 613 2:4 Medlingsinstitutet 60 571 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 51 156 518 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 ±0 Summa 92 059 399 1 871 858 Sammanfattning Regeringen har dragit ner på medel till arbetsmarknadsinsatser. Det är klart bekymmersamt. I retoriken vill man effektivisera, men samtidigt vet vi att många personer i behov av stödinsatser inte får det. Många funktionshindrade har t ex under långa perioder varit inskrivna på Arbetsförmedlingen men inte kommit vidare för att Arbetsförmedlingen inte kunnat definiera vilken arbetsnedsättning en person har. Vi anser att en del av dessa medel i stället bör användas på ett riktat sätt till grupper som riskerar långtidsarbetslöshet. För att bidra till insatser som leder till jobb vill Miljö ­ partiet se en satsning på och utveckling av lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som fungerar mycket väl för unga, där arbetsgivare, arbetsförmedling och kommuner jobbar tillsammans. Vi anser även att medel behövs för att kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Riktade arbetsmarknads ­ utbildningar har en viktig potential och bör utökas. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att få en beständig förändring. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. En intern utredning av behovet av utbildningar behöver göras på Arbetsförmedlingen och jämställdhetsperspektivet behöver bli starkare än i dag. Med rätt stöd kan den enskilde snabbt komma vidare. Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska programmen ska vara till för dem som har störst behov och måste vara utformade därefter. Vi ska inte dra ner på antalet kvotflyktingar i Sverige utan återgå till tidigare nivå. Etableringsinsatserna ska kunna var individanpassade i högre utsträckning, och om det behövs förlängas. Anslag 1:3 Utökade arbetsmarknadspolitiska program Regeringen säger att man vill prioritera kostnadseffektiva insatser som är ”arbetsplats ­ nära” och skar redan förra året ned anslaget med 1,5 miljard. Vi tycker att det är ett feltänkande. Det finns stor oro för att de mer personalintensiva insatserna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska minska och även för försämrat stöd till personer med funktionsnedsättning. Vi motsatte oss neddragningarna förra året och vi anser alltjämt att en förstärkning med 1 miljard behöver göras för utökade medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Riktade arbetsmarknadsutbildningar Riktade arbetsmarknadsutbildningar har en viktig potential, och bör utökas. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv och för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att få beständig förändring. Tidigare nivå har skurits ner vilket bland annat berodde på den nedskärning som gjordes när Moderaternas och Kristdemo ­ kraternas budgetförslag gick igenom 2021. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. En intern utredning av behovet av utbildningar behöver göras på Arbetsförmedlingen och jäm ­ ställdhetsperspektivet behöver bli starkare än i dag. Vi avsätter tills vidare 135 mkr årligen för mer riktade arbetsmarknadsutbildningar. Lokala jobbspår och evidensbaserade modeller För att bidra till insatser som leder till jobb vill Miljöpartiet se en satsning på och utveckling av lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som fungerar mycket väl för unga där arbetsgivare, arbetsförmedling och kommuner jobbar tillsammans. Vi anser även att medel behövs för att ta tillvara och kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Vi avsätter 475 mkr årligen för de kommande tre åren. Fel att minska antalet kvotflyktingar Att regeringen konsekvent valt att minska antalet kvotflyktingar vänder vi oss emot. Detta är en helt annan väg än den vi vill gå. Att ta emot kvotflyktingar har Sverige lång erfarenhet av och vi har alla möjlighet att fortsätta att ligga i framkanten när det gäller det gemensamma ansvarstagandet för människor som har det ytterst svårt och därför fått flyktingstatus som kvotflykting. Beloppen som regeringen minskat för kvotflyktingar anser vi därför bör återställas. På anslag 1:3 avsätts 100 mkr för 2025 och 2026. På anslag 1:14 avsätts 0,1 för 2024, 0,3 för 2025 och 0,4 för 2026 enligt den beräknade fördelning riksdagens utrednings ­ tjänst bidragit med. Behåll statsbidraget för samråd med arbetstagarorganisationerna Regeringen vill avskaffa statsbidraget till arbetstagarorganisationer för samråd. Det handlar om medel för att ge yttranden till Arbetsförmedlingen inför arbetsplatsförlagda program och insatser. Regeringen skriver att de anser att det inte ska vara kopplat till en statlig ersättning att lämna in yttranden till myndigheten. Vi anser att bidraget tvärtom är ett värdefullt bidrag. Arbetstagarorganisationer har djup kunskap om respektive område och kan därför i hög grad bidra så att program hos Arbetsförmedlingen blir så väl utformade som möjligt. Att ha tillräckligt med handläggarresurser är viktigt för hög kvalitet. Det är snåldumt att avskaffa bidraget om man är mån om så väl riktade resurser som möjligt hos Arbetsförmedlingen. Vi säger därmed nej till neddragningen på anslaget 1:3 med 25 mk för 2025 och 2026. Anslag 1:4 Fel att finansiera Samhalls underskott med lönebidrag För att göra ett tillskott till Samhall gör regeringen en nedskärning i anslaget för lönebidrag. Vi anser att det är djupt olyckligt. Det finns en problematik hos Samhall som hänger ihop med det vinstkrav de har. Problematik lyfts också i en rapport från Riksrevisionen nyligen, Organisation i behov av förändring , RiR 2023:14. Även om Samhall fyller en viktig funktion för många finns det skäl att framöver se över hur medlen kan göra störst nytta för målgruppen. Regeringen aviserar också att man kommer vilja se över Samhall, och det är bra. Vi anser att det är angeläget att anslaget för lönebidrag bibehålls och kommer till användning. Under 2022 var 162 000 unika individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inskrivna på Arbetsförmedlingen. I propositionen nämns att det tar långa tider att identifiera en funktionsnedsättning hos Arbetsförmedlingen. Vi anser att denna grupp som riskerar långtidsarbetslöshet behöver ha hög prioritet och vi anser därmed att anslaget för lönebidrag inte ska dras ner. Vi vill därmed att anslaget till Samhall minskas med 988 mk och justeras tillbaka till lönebidrag med samma summa. Vi vill också återföra de 26 mk till anslaget för löne ­ bidrag som regeringen också minskar det med. Anslag 1:14 Individanpassa etableringsprogrammet med möjlig förlängning Miljöpartiet anser att etableringsprocessen i högre utsträckning måste anpassas till individens förmågor och behov. Asylsökande är ingen homogen grupp utan kommer med olika förutsättningar och erfarenheter. Staten behöver ta ett större ansvar för etableringsprocessen och göra den mer individanpassad. Den som kan ska redan dag ett erbjudas ett snabbspår till ett yrke i linje med sin förmåga. Den som däremot är i behov av vård eller av andra skäl har en lång väg tillbaka till yrkeslivet måste erbjudas en sammanhållen och anpassad etableringsprocess. Därför vill vi att etablerings ­ programmet erbjuder större individanpassning. Det kan vara både kortare och längre. Statens ekonomiska ansvar ska kunna förlängas i det enskilda fallet när det behövs. På så sätt ökar möjligheterna till etablering för alla grupper. I detta syfte avsätter vi 50 mk årligen för 2024, 2025 och 2026. Leila Ali Elmi (MP) Annika Hirvonen (MP) Ulrika Westerlund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Linus Lakso (MP) === HD023525: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023525 Motion till riksdagen 2025/26:3525 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell A i motionen. Aktiv arbetsmarknadspolitik mot massarbetslösheten Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 821 683 300 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser 45 973 112 550 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 073 822 625 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 212 263 ±0 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 2 153 201 ±0 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 132 554 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 864 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 52 809 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 86 510 ±0 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen 66 560 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 292 000 ±0 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 150 824 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 1 010 926 ±0 2:2 Arbetsdomstolen 38 613 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 69 750 ±0 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 ±0 Summa 91 162 652 1 475 000 Regeringen har misslyckats med sin politik när det gäller att ge människor möjlighet att ha ett arbete att gå till. Det råder en historiskt hög arbetslöshet i Sverige, en massarbetslöshet. Detta gäller särskilt ungdomar. Miljöpartiet satsar betydande resurser på att bryta ned massarbetslösheten. Under de senaste åren har vi sett en försämring inom Arbetsförmedlingens insatser, vilket skapat stor oro. De personalintensiva insatserna, som riktar sig till personer långt ifrån arbetsmarknaden, har minskat, och stödet till personer med funktionsnedsättning har försämrats. Vi har konsekvent motsatt oss tidigare neddragningar och anser att det behövs en förstärkning för att utöka arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Även riktade arbetsmarknadsutbildningar har en stor potential och bör utökas. Detta är särskilt viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv, för att hjälpa kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden, och för att skapa varaktiga förändringar. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. Miljöpartiet satsar 480 miljoner på utökade arbetsmarknadspolitiska insatser och riktade arbetsmarknadsutbildningar på anslag 1:3. Miljöpartiet föreslår även en satsning på att utveckla lokala jobbspår för vuxna, enligt en modell som har fungerat väl för unga, där arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och kommuner samverkar. Vi vill även att evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat ska kunna erbjudas. För detta avsätter vi 120 miljoner för 2026, också detta på anslag 1:3. Arbetstagarorganisationer har djup kunskap om respektive område och kan därför i hög grad bidra så att program hos Arbetsförmedlingen blir så väl utformade som möjligt. Det är snåldumt att som regeringen avskaffa bidraget för samråd med arbetstagarorganisationer om man är mån om så väl riktade resurser som möjligt hos Arbetsförmedlingen. Vi återinför därmed detta och avsätter 25 miljoner kronor årligen på anslag 1:3. Stärkt lokal närvaro i Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens lokala närvaro har minskat drastiskt sedan 2019. Antalet kommuner med fast bemannade kontor har sjunkit från cirka 170 vid ingången av 2019 till 81 år 2024. Samtidigt har antalet arbetsförmedlare minskat med cirka 31 procent under perioden. I 81 kommuner saknar myndigheten i dag helt egen fysisk närvaro eller samarbetslösning. Detta har försvårat matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare, vilket kan förvärra den höga arbetslöshet som Sverige nu upplever. Bristerna har lett till att arbetssökande, särskilt unga, inte får det stöd de behöver, men också att arbetsgivare i lokala tillväxtområden inte har någon att vända sig till för att säkra sin kompetensförsörjning. Resultatet blir sämre matchning på arbetsmarknaden och högre arbetslöshet. Samtidigt har styrningen av Arbetsförmedlingen misslyckats, med en kombination av privatiseringar, nedskärningar och detaljstyrning som har fått negativa effekter på myndigheten. För att öka Arbetsförmedlingens lokala närvaro ges ett särskilt uppdrag till Arbetsförmedlingen kombinerat med ett ökat förvaltningsanslag 1:1 med 300 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen får själv avgöra på vilket sätt den lokala närvaron bäst stärks utifrån lokala behov och myndighetens strategi. Förstärkningen kan exempelvis användas till återetablering av bemannade kontor i kommuner där sådan närvaro i dag saknas, utveckling av fler samarbetslösningar med kommuner och förstärkt lokalt arbete gentemot arbetsgivare för att förbättra matchningen. Arbetsförmedlingen får i uppdrag att återrapportera hur den lokala närvaron har stärkts. Tryggare och mer rättvis a-kassa Arbetslöshetsförsäkringen ska ge en trygghet för löntagare under den period som man ställer om från ett arbete till ett annat. En stark a ‑ kassa bidrar också till en starkare samhällsekonomi genom att jämna ut konjunktursvängningar. Vi anser att den nya brantare nedtrappningen av ersättningen ska tas bort. Avtrappningen är för brant och riskerar att slå hårt mot människor som redan befinner sig i, eller på gränsen till, en utsatt situation. Miljöpartiet föreslår att nedtrappningen i ersättning från a ‑ kassan görs mindre brant genom att halvera nedtrappningen i ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen efter de första 100 dagarna. Därmed sänks ersättningen med 5 procent istället för 10 procentenheter. Det gör även att följande nedtrappningar görs från en högre nivå. Därmed blir nedtrappningen mer rättvis och ger en högre trygghet i motsats till regeringens branta nedtrappning. Miljöpartiet tillför 300 miljoner för detta ändamål på anslag 1:2. På sikt vill Miljöpartiet dock se ett helt annat system där arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring slås ihop till ett och samma trygghetssystem. I dagsläget är det många människor som faller mellan stolarna. Mycket resurser går till administrativt utredande som inte hjälper individen att förändra sin situation. Vi vill se ett effektivt och heltäckande system utan onödig administration, och som inte går att missbruka. Åtgärder för unga som varken studerar eller arbetar Det är ca 130 000 unga i Sverige som varken studerar eller arbetar. Många av dem har inte studerat eller arbetat på flera år. När arbetslösheten är hög ökar också behovet av stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Gruppen unga vuxna som varken arbetar eller studerar består av personer med behov av olika typer av insatser. Det finns ofta ett behov av stöd från flera olika delar av samhället, vilket innebär ett behov av samverkan och samarbete. Vi föreslår därför att 50 miljoner kronor ska skjutas till på utgiftsområde 17 för att hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag på detta område som bör förstärkas. Medlen bör användas till att stärka målgruppen via åtgärder på kommunal nivå eller hos samordningsförbund. Individuell etablering Etableringsprogrammet behöver erbjuda större individanpassning. Asylsökande är ingen homogen grupp utan kommer med olika förutsättningar och erfarenheter. Etablerings ­ processen måste därför i högre grad anpassas till individens behov och förmågor. Programmet ska kunna vara både kortare och längre beroende på individuella omständigheter, och statens ekonomiska ansvar bör kunna förlängas i särskilda fall där det behövs. För detta avsätter vi 150 miljoner kronor på anslag 1:2. Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Annika Hirvonen (MP) Amanda Palmstierna (MP) Nils Seye Larsen (MP) Malte Tängmark Roos (MP)