Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med heltäckande konsekvensanalyser av de förslag som presenteras i propositionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett förslag om att elsystemet ska byggas ut på marknadsmässiga villkor enligt teknikneutrala principer i syfte att säkerställa att utbyggnaden är samhällsekonomiskt effektiv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi står inför ett helt nytt säkerhetsläge i Sverige och Europa, kanske det allvarligaste sedan andra världskriget. Nya utmaningar kräver att vi prioriterar samhällets resurser och använder våra gemensamma medel med stor eftertanke. I ett sådant läge anser vi att det är oansvarigt att öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder till subventioner på en dyr modell till ett enda kraftslag, för att öka elproduktionen, när alternativ finns. Därför yrkar Centerpartiet avslag på regeringens proposition. Centerpartiet instämmer med regeringens intentioner att vi kraftigt behöver bygga ut produktionen av fossilfri elproduktion, för vår säkerhet, för sänkta elräkningar, för att växla upp klimatarbetet och för att se till att Sverige kan fortsätta växa och skapa nya gröna jobb i hela landet, men vi vänder oss mot förslagen i gällande proposition. Centerpartiet har länge varit en drivande kraft för en långsiktig och ambitiös energi ­ politik som också säkerställer efterlevnaden av de energipolitiska målen. Det är också därför som Centerpartiet värnar om en teknikneutral politik på riktigt, så länge som de klimatskadliga utsläppen inte ökar. Bakom ordet teknikneutral finns en idé om att göra saker så billigt och effektivt som möjligt. Vi anser att det är det bästa sättet att få mer fossilfri el och ett robust elsystem som förmår leverera el dygnet runt till hela Sverige utan att höja dagens låga elpriser. Vi välkomnar att regeringen öppnar upp för samtal med forskare, investerare och företag om hur svensk elförsörjning kan byggas – snabbast , billigast och med minst skada på klimat och miljö. Vi presenterar några konkreta förslag för mer effekt i denna motion. Utöver detta anser vi att regeringen också behöver fokusera på möjliggörande åtgärder , som att se till att tillståndsprocesserna skyndas på och att tidsfristerna efterlevs. I övrigt ska marknaden styra mot billigaste och bästa tekniska lösningar. Regeringens energipolitik inklusive förslagen i propositionen har fokus mot att säker ­ ställa tillräcklig elförsörjning till 2045. Vi vet att den gröna industrin kommer att behöva mycket mer el i närtid, därför anser vi att regeringen ska återkomma med energipolitiska mål även för år 2030 och år 2035. Vi instämmer med regeringens mål att säkerställa elsystemets motståndskraft och robusthet, men beklagar att man i propositionen ensidigt fokuserat på ett enskilt kraft ­ slag, när det är funktionen som borde vara överordnad. Centerpartiet har i motionen alternativa förslag för att säkerställa att flexibel baskraft byggs ut, förslag som dessutom är mer kostnadseffektiva än de som föreslås i gällande proposition. Våra huvudsakliga invändningar mot förslagen i propositionen Regeringen slår fast att det krävs statligt stöd för att bygga ny kärnkraft. För att finansiera prissäkringen föreslås en rad subventioner med många ännu oklara parametrar. Hur mycket effekt som ramen kommer att skapa är också oklart, eftersom varje enskilt projekt kommer att förhandla om stödnivåer. Vi vet således inte vad kostnaderna för den som ska betala kommer att bli. Vi vet heller inte vem som ska bekosta de skatte ­ höjningar som kommer att behöva göras i samband med regeringens förslag. De exem ­ pel som regeringen har kring kostnader för ett hushåll utgår från scenarier som dessutom är helt orealistiska när det gäller exempelvis byggtid, förväntat elpris och flera andra parametrar. Inga känslighetsanalyser är gjorda av dessa exempel. Tidsplanen är också osäker. De senast byggda kärnkraftverken i Europa har dragits med stora förseningar. När en förhandling med staten om stödnivåer kan vara klar ska flera expertmyndigheter granska och godkänna, ett tillståndsförfarande inledas och kommis ­ sionen godkänna varje enskilt förslag. Vi befarar att ny kärnkraft i Sverige kan ta lång tid att godkänna och bygga, vilket gör det svårt för näringslivet att planera när man kan räkna med el. Inga utredningar om alternativa modeller för svensk elförsörjning har gjorts, vilket gör att vi inte vet om förslagen i regeringens proposition innebär ett effektivt nyttjande av resurser. Kritiken mot detta har varit massiv från remissinstanserna och Riksrevisionens tidigare rapport kring elsystemet kritiserade bristen på konsekvensanalyser kring fattade beslut. De konsekvensanalyser som den granskningen avsåg var betydligt mer omfattande än de regeringen nu presenterar. Vi får inga svar på hur marknaden förväntas påverkas, vare sig i form av elpriser, i form av uteblivna investeringar kring andra kraftslag eller i form av påverkan på elbehovet med tanke på att industrin behöver vänta på elen länge osv. Centerpartiets förslag Vattenkraften Centerpartiet vill skyndsamt återinföra miljöprövningar av vattenkraften och att reger ­ ingen förtydligar möjliga undantag inom EU-rätten, för att säkerställa att miljöprövning ­ arna inte resulterar i stora effekttapp. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt utreda förslagen som presenterats i en rapport, som visar att vi redan till 2035 kan nå en effektökning som motsvarar mer än en hel kärnkraftsreaktor, till en fjärdedel av priset i regeringens proposition. Åtgärderna som föreslås i rapporten kan börja ge effekt redan om tre–fem år och ge en effektökning till 2035. Den totala identifierade potentialen är 4 000 MW, vilket motsvarar 370 000 hushåll eller ungefär fyra kärnkraftsreaktorer. Om tillståndsprocesserna påskyndas kan effekthöjningarna genomföras tidigare än så. Kraftvärme Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt potential ­ rapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt, vilket mot ­ svarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Rapporten visar också att det finns stora systemnyttor och ekonomiska vinster i storleks ­ ordningen 100–130 miljarder kronor att bibehålla kraftvärmen och på 85–115 miljarder kronor att bibehålla fjärrvärmen fram till 2050. Regeringen bör skyndsamt utreda genom ­ förandet av förslagen i rapporten. Stigande fjärrvärmepriser riskerar i dag att gynna alternativa lösningar trots att detta inte är lönsamt ur ett samhällsperspektiv, eftersom det skulle kräva ett massivt utbyggt elnät och spä på de utmaningar Sverige har i elsystemet en kall vinterdag. Regeringens åter ­ kommande höjningar av elskatten förvärrar problemet eftersom bolagen drabbas av en hög beskattning trots låga elpriser, vilket omöjliggör ett nyttjande av värmepumpar i de situationer då vi har överskott på el för att sedan lagra värmen. När elpriset är högt och mer el behöver komma in i systemet kan bolagen i stället producera än mer el än vad de i dag gör. På så sätt sparas också det värdefulla biobränslet både till användning i andra sektorer som behöver ställa om och till timmar med högre elpris. Samtidigt får kunderna lägre fjärrvärmepriser – en stor vinst både för den enskilde, för bolagen och för samhället. Vindkraft Villkorade tillstånd för ny vindkraft innebär att Försvarsmakten, i stället för att enbart ge ett godkännande eller ett nekande, tydligt redogör för vad som krävs för att ett vind ­ kraftsprojekt ska kunna godkännas. Detta kan medföra en snabbare och smidigare ut ­ byggnad av vindkraften, eftersom det skapar tydlighet och förutsägbarhet för projekt ­ utvecklare. Genom att tydligt ange vilka villkor som måste uppfyllas kan man öka acceptansen för vindkraftsprojekt, både hos allmänheten och hos berörda myndigheter. Sverige bör ta efter exempel från andra länder, som Danmark och Storbritannien, där villkorade tillstånd redan används. Vi välkomnar att regeringen äntligen valt att låta fastighetsskatten återgå till den kommun där vindkraftsprojektet byggs. Det är ett viktigt steg för att öka den lokala acceptansen, inte minst eftersom allt fler projekt i dag stoppas av lokalt motstånd. Vi anser dock att regeringen ska göra om modellen för att låta fastighetsskatten tillfalla kommunens budget direkt, för att skapa större förutsägbarhet. Centerpartiet vill behålla en stark kommunal roll i vindkraftsplaneringen, men anser att det nuvarande vetot behöver reformeras. Vi vill att kommunerna ska involveras tidigare i processen och att markägare och närboende ska kompenseras på ett rättvist sätt. Centerpartiet anser att det bör vara ett statligt ansvar att finansiera anslutningen till stam ­ nätet för stora fossilfria produktionskällor. Regeringen bör skyndsamt utreda ett teknik ­ neutralt stöd. Regeringens avslag av nära samtliga ansökningar av ny havsbaserad vindkraft kan få kraftig påverkan på svenskt näringsliv i södra Sverige, och riskerar att hundratusentals jobb går förlorade. Den havsbaserade vindkraften har en stor potential att bidra till svensk elförsörjning, och vi uppmanar därför regeringen att skyndsamt införa ett nytt ansökningsförfarande för den havsbaserade vindkraften. Solceller Just nu väntar solparker på 20 TWh, motsvarande två hela kärnkraftsreaktorer, på besked om tillstånd. Solparkerna byggs utan subventioner, rekordsnabbt och i delar av landet som desperat behöver mer elproduktion. Solkraften kan snabbt pressa elpriserna som drabbar både företag och hushåll. En solcellsanläggning kan byggas och anslutas till elnätet på 12–18 månader. Men det finns dessvärre i dag ett juridiskt moment 22 för den som vill bygga solcellspark. Aktören måste bevisa att det inte skulle gå att i stället bygga vindkraft på marken som tas i anspråk, vilket skapar en hierarki mellan kraftslagen . Regeringen bör förtydliga att det inte råder en inneboende hierarki mellan kraftslagen i instruktionen till länsstyrelserna. I dag kan ägare av solceller för mikroproduktion få skattereduktion för såld solel på 60 öre per kWh. Regeringen vill ta bort denna möjlighet från 2026, vilket Centerpartiet motsätter sig. Om skattereduktionen försvinner minskar lönsamheten för solceller drastiskt och minskar utbyggnadstakten i ett läge där mer decentraliserad kraft behövs. Kärnkraft Baserat på priserna i elområde 3 under de senaste fem åren torde effekthöjningar och livstidsförlängningar i befintlig kärnkraft vara lönsamma. Effekthöjningar har gjorts vid ett flertal tillfällen, men också försenats eller lagts på is eftersom hela nätanslutningen behövt finansieras av elproducenterna. En överhängande risk med regeringens massiva subventioner för ny kärnkraft är att andra investeringar slås ut. Det gäller inte bara förnybara kraftslag utan livstidsförläng ­ ningarna av befintliga kärnkraftsreaktorer har bedömts ligga i farozonen för att genom ­ föras, trots att de är betydligt mer kostnadseffektiva än nya reaktorer. Det är bara ett i raden av exempel på hur storskaliga riktade subventioner snedvrider marknaden på skatte ­ betalarnas bekostnad. Energieffektivisering Utöver att möta ett ökat elbehov med mer elproduktion finns viktiga åtgärder att genom ­ föra redan i dag som kan spara på energi, ge snabba kostnadsminskningar och minska kostnaderna för hela systemet. Energimyndigheten har räknat att den lönsamma poten ­ tialen för energieffektivisering uppgår till 20–25 TWh till 2030. Det är ungefär var femte kWh vi i dag använder. Vid energieffektivisering blir utbyggnadsbehovet av såväl elproduktion som elnät billig ­ are, resursanvändningen minskar och belastningen på miljön blir mindre. Det är också det billigaste och snabbaste sättet att frigöra mer energi och effekt. Det finns stor potential att energieffektivisera i svenska hushåll, och därför bör regeringen bredda det gröna avdraget till att inkludera fler gröna tekniker som bidrar till energi ­ effektivisering. Företag som investerar i energieffektiviseringsåtgärder bör få snabbare avskrivningsregler. Dagens energideklarationer är en stor administrativ börda och är inte ändamålsenliga. Regeringen ska skyndsamt förtydliga begrepp som försvårar tolkningen av reglerna och se till att energideklarationerna faktiskt styr mot energieffektivisering. Att energieffektivisera i EU är ett snabbt sätt att sänka elpriserna och minska klimat ­ utsläppen. Regeringen bör därför vara drivande för ett energieffektiviseringsmål om 50 procent till 2030 i EU. Ekodesigndirektivet har redan lett till energieffektivisering av ett flertal vardagsprodukter. Vi anser att det bör breddas för att omfatta fler produktkategorier och främja mer energieffektiv teknik. Flexibilitet Om en verksamhet har möjlighet att flytta sin elanvändning i tid kan effekttoppar undvikas och nätet blir inte överbelastat, samtidigt som verksamheten får lägre elkostnader. Det finns redan i dag tjänsteföretag som säljer el genom smarta tjänster där det ingår att man kan få lägre elpris om man exempelvis laddar bilen på natten när efterfrågan är lägre. Digitaliseringen underlättar alltså en övergång till ett elsystem med större andel variabel elproduktion. Efterfrågeflexibilitet bidrar också till att resurserna i elsystemet används effektivt eftersom kostnaderna för att bygga ut elproduktionen minskar. Vi vill uppmuntra fler att bidra till att göra systemet mer flexibelt genom att inkludera smarta tekniker i det gröna avdraget. Trots möjligheterna styr dagens skattesystem med hög energiskatt och ett fast belopp inte mot flexibilitet. Inte heller elnätsregleringen premierar flexibilitet och effektivare resurs ­ utnyttjande , vare sig i tariffstrukturen med en hög andel fasta kostnader eller i bolagens intäktsreglering där utbyggnad av nät är det som premieras och ger avkastning. I stället borde ökat utnyttjande av befintliga nät värderas högre, likt infrastrukturens fyrstegsprincip där utbyggnad kommer i sista hand. Utbyggnad är dessutom det alternativ som tar längst tid att genomföra. Nyttorna från flexibiliteten är svåra att bedöma, men värderas åtmin ­ stone till miljardbelopp årligen. Nytt marknadsverktyg: elgarantisystem Centerpartiet värnar om vår nuvarande energimarknad och tror, likt en mängd remiss ­ instanser, att en ökad politisering av elmarknaden kommer att försena och fördyra ny elproduktion. Däremot kommer det att behövas komplement till nuvarande modell som fortsatt håller elpriserna nere, men som ser till att el finns under alla dygnets timmar. Vi vill därför införa ett elgarantisystem med effektupphandling som tryggar elförsörjningen genom att täcka upp med produktion från flexibla källor de få timmar om året som ordi ­ narie elsystem inte räcker till. Systemet är ett komplement till dagens energimarknad som prissätter och ökar lönsam ­ heten i planerbar och flexibel kraftproduktion för att kapa pristopparna. Ersättningen ska också kunna gå till befintliga kraftverk som med enkla och kostnadseffektiva medel kan skruva upp sin produktion i den befintliga anläggningen och även innefatta exempelvis gårdsstöd för biogasturbiner. Slutord Tid och pengar är viktiga resurser när vi bygger vårt samhälle långsiktigt, hanterar kort ­ siktiga kriser och prioriterar våra gemensamma resurser. Centerpartiet prioriterar att säker ­ ställa tillräcklig elproduktion över enskilda teknikval. Centerpartiet har tagit fram en alternativ strategi för Sveriges elförsörjning, som tack vare effekthöjningar inom be ­ fintlig kraft, i kraftvärmen i söder och i vattenkraften i norr kan täcka ett ökat elbehov och vara på plats dubbelt så snabbt som regeringens förslag till en fjärdedel av priset, vilket vi synliggör med denna motion. Tillsammans med åtgärder inom våra andra fossilfria kraftslag kan vi möta Sveriges ökade elbehov – för vår gemensamma säkerhet, för elpriserna, för klimatomställningen, för jobben och för en ljusare framtid. Rickard Nordin (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Anders Ådahl (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3745 av Rickard Nordin m.fl. (C) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13). Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13). Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085 (avsnitt 2.9.14). Motivering Sverige behöver en långsiktig och ambitiös energipolitik som gör att vi kan öka vår välfärd, som gör att ekonomin kan växa och att vi kan ställa om till ett hållbart samhälle. Energisektorn står för den högsta andelen utsläpp globalt sett. Det betyder att energi- och klimatpolitiken måste gå hand i hand. För att nå både våra energi- och klimatmål krävs en politik som säkrar framtidens robusta och effektiva energisystem samtidigt som den gör oss oberoende av fossila energikällor. Det är inte konstigt att utsläppen skenar och att näringslivets klimatmål skruvas ner. Incitamenten att ställa om har helt satts ur spel. De fossila subventionerna är rekordhöga och låser in Sverige i ett beroende av klimatskadlig energi från icke-demokratiska länder, vilket också ökar sårbarheten. Mer resurser går till den fossila sektorn än till att stötta utbyggnaden av energi som är grön och hållbar. Sverige och Europa måste omedelbart fasa ut fossila subventioner, stoppa importen av rysk energi och i stället rusta upp den inhemska energiproduktionen, öka sammankopplingen och därmed också stärka motståndskraften. Den ryckighet som skapats de senaste åren inom energi ­ politiken är skadlig för många av de långsiktiga projekt och stora investeringsbeslut som behöver tas i närtid. Under mandatperioden har viktiga stöd rullats tillbaka till förmån för en energipolitik som endast har stöd i nuvarande regering. För att minska ryckigheten över tid är det viktigt med en bred energipolitisk överenskommelse som skapar stabila villkor, minskar den politiska risken och därmed stärker investerings ­ viljan. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, inte minst till 2030 och 2035. Många av morgondagens hållbara tekniker har ett stort behov av el. Därför måste vi också planera och rikta insatser mot en ökad efterfrågan i närtid. Sverige behöver ett produktionsmål för år 2030 och 2035. Att bara sätta mål till 2045, när omställningen redan ska vara genomförd, är inte tillräckligt för att få på plats all den elproduktion som behövs för att säkra omställning, konkurrenskraft och tillväxt – också på kortare sikt. Genom att tydliggöra den politiska ambitionen visar vi att vi tar ansvar för att planera för att möta ett ökat elbehov, och kan fokusera på att vidta nödvändiga insatser i form av exempelvis snabbare tillståndsprocesser, ekonomiska styrmedel som ökar acceptansen för land ­ baserad vind, ändringar i regelverk som gör det enklare att bygga storskalig solels ­ produktion eller satsningar på att bygga ut anslutningspunkter till den havsbaserade vinden. Centerpartiet vill kraftigt bygga ut produktionen av fossilfri elproduktion, för vår säkerhet, för sänkta elräkningar, för att växla upp klimatarbetet och för att se till så att Sverige kan fortsätta växa och skapa nya gröna jobb i hela landet. I vissa fall behövs starkt politiskt ledarskap, som för att se till att tillståndsprocesserna skyndas på. I andra fall gör beslutsfattare bäst i att låta marknaden styra mot billigaste och bästa tekniska lösningar. Det är oansvarigt att öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder i subventioner av en enda dyr modell när vi i stället skulle kunna stärka Sveriges energiförsörjning dubbelt så snabbt till en fjärdedel av priset. Det är också därför som Centerpartiet värnar om en teknikneutral politik på riktigt, så länge som de klimatskadliga utsläppen inte ökar. Det är det bästa sättet att få mer fossilfri el och ett robust elsystem som förmår leverera el dygnet runt till hela Sverige utan att tvinga på svenskarna dyrare el. Vi fokuserar på de förmågor som systemet behöver, i den omfattning behoven uppkommer. För omställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera utbyggnaden på de kraftslag som är billigast och går att bygga snabbast. Vind- och solenergi går snabbast att bygga ut och kommer bli viktiga för energiförsörjningen kommande år. Men avslagen i kommunerna ökar och ansökningar samlas hög i på regeringens skrivbord. Inte en krona har betalats ut av de utlovade lokala ersättningarna för vind som lades fram i förra budgeten och inga förslag för stöd till närboende har presenterats. Modellen som regeringen valt tvingar dessutom kommunerna att ansöka om stöd i stället för att det är en direkt överföring till kommunens budget. Det gör att det blir svårare att beräkna intäkterna långsiktigt. Centerpartiet anser att intäkterna från fastighetsskatten ska tillfalla kommunens budget utan administrativa mellansteg. Dessutom höjer regeringen fastighetsskatten för vindkraftverk utan att detta tillfaller kommunerna, utan går rakt ner i statskassan. Detta står vi inte bakom. När det kommer till den havsbaserade vinden behöver vi skyndsamt återinrätta stödet för anslutningsavgifterna och införa ett nytt ansökningsförfarande. Regeringen var snabba att plocka bort stödet, och konsekvensen blev att projekt efter projekt la ner sina satsningar. Därtill har regeringen stoppat 13 havsbaserade vindkraftsparker som skulle kunna ge 140 TWh i årlig produktion, lika mycket som Sverige använder i dag. Den havsbaserade vinden skulle ge ett viktigt effekttillskott, inte minst till södra Sverige, som länge lidit av effektbrist. De stora överskott som Svenska kraftnät genererat från flaskhalsintäkterna ska bekosta utbyggnaden. På sikt är det samhällsekonomiskt effektivt, och staten har tidigare varit med och bekostat anslutningsavgifterna till stora centrala energiproducenter. Dessa villkor tycker vi borde gälla för samtliga fossilfria kraftslag. Vattenkraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion, och är vår största elkälla. Den är både planerbar och reglerbar, vilket gör det möjligt för oss att inkludera stora mängder sol- och vindkraft. Redan till 2035 kan vi genomföra en effektökning som motsvarar mer än en hel kärnkraftsreaktor, till en fjärdedel av priset jämfört med regeringens kärnkraftssatsningar. Åtgärderna som föreslås i en rapport kan börja ge effekt redan om tre till fem år och ge en effektökning till 2035. Potentialen är 4 000 MW, vilket motsvarar 370 000 hushåll eller ungefär fyra kärnkraftsreaktorer. Kraftvärmen står i dag för omkring nio procent av Sveriges totala elproduktion. Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt en potentialrapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt, vilket motsvarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Rapporten visar också att det finns stora systemnyttor och ekonomiska vinster i storleksordningen 100–130 miljarder kronor i att bibehålla kraftvärmen och på 85–115 miljarder kronor i att bibehålla fjärrvärmen fram till 2050. Regeringens återkommande höjningar av elskatten har förvärrat problemet eftersom bolagen drabbas av en hög beskattning trots låga elpriser, vilket omöjliggör ett nyttjande av värmepumpar i de situationer då vi har överskott på el för att sedan lagra värmen. Att regeringen återställer elskatten till tidigare nivå är ett bra första steg, men vi behöver sänka skatten mer. Dessutom vill vi se en särskild skattesänkning till kraftvärmen, så att det blir mer lönsamt att öka effekten. Solparkerna byggs i dag utan subventioner, rekordsnabbt och i delar av landet som desperat behöver mer elproduktion. Solkraften kan snabbt pressa elpriserna som drabbar både företag och hushåll. En ökad svensk elproduktion, inte minst i södra Sverige, minskar dessutom Europas beroende av rysk olja och gas om vi kan fortsätta exportera el till kontinenten. I dag kan ägare av solceller för mikroproduktion få skattereduktion för såld solel på 60 öre per kWh. Regeringen vill ta bort denna möjlighet från 2026, vilket Centerpartiet motsätter sig. Om skattereduktionen försvinner minskar lönsam ­ heten för solceller drastiskt och minskar utbyggnadstakten i ett läge där mer decentraliserad kraft behövs. Kärnkraften har en viktig roll i dagens energisystem och kan komma att ha det under lång tid framöver. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkraftsaktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Det är också viktigt att eventuell ny kärnkraft hittar lösningar för att ta hand om sitt avfall. Sådana lösningar saknas i dagsläget. Baserat på priserna i elområde 3 under de senaste fem åren torde effekthöjningar och livstidsförlängningar i befintlig kärnkraft vara lönsamma så länge de inte konkurreras ut av subventioner till ny kärnkraft. Utöver dessa produktionsökningar vill Centerpartiet se riktade satsningar på de tekniker som stärker energisystemet, som exempelvis batterier, vätgas, överförings ­ kapacitet, lagring och digitalisering. Det är tekniker som bidrar till ökad effektivitet och som möjliggör en mer flexibel användning, smarta elnät, energilagring och balansering. Slutligen måste vi inte möta ett ökat elbehov med endast ökad elproduktion. Det finns viktiga åtgärder att genomföra redan idag som kan spara på energi, ge snabba kostnadsminskningar och minska kostnaderna för hela systemet. Energimyndigheten har räknat att den lönsamma potentialen för energieffektivisering uppgår till 20–25 TWh till 2030. Det är ungefär var femte kWh vi i dag använder. Vid energieffektivisering blir utbyggnadsbehovet av såväl elproduktion som elnät billigare, resursanvändningen minskar och belastningen på miljön blir mindre. Om vi ska klara klimatkrisen och öka elproduktionen måste fokus ligga på lösningar. Med ett handlingskraftigt klimatledarskap kan vi möta hushållens och industrins behov, och säkerställa att Sverige förblir en nettoexportör av el. För att klimatomställningen ska kunna fortsätta i Europa och för att beroendet av Ryssland ska kunna minska måste Sverige fortsätta att bidra med grön el till kontinenten. Sveriges viktigaste roll för att undvika en global klimatkris är att lysa som ett föredöme och visa för världens stora länder att det går att få klimatomställningen gjord, med nya jobb och med tillväxt, så att omvärlden inspireras till att agera nu. Reformer för en hållbar energipolitik Det är centralt att Sverige kan föra en politik som leder till att vi kan nå våra energi- och klimatmål. Behovet av att minska utsläppen och ställa om samhället ställer krav på reformer som säkrar framtidens robusta och effektiva energisystem samtidigt som vi gör oss oberoende av fossila energikällor. Skattenedsättning för försäljning av mikroproduktion av solel Skattereduktionen för såld solel är ett avgörande incitament för att privatpersoner, lantbrukare och småföretag ska investera i solceller och bidra till Sveriges elproduktion. Centerpartiet vill därför behålla skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme (kWh) för den överskottsel som småskaliga producenter (mikroproducenter) matar ut och säljer på elnätet. Stödet behövs för att upprätthålla en hög utbyggnadstakt och göra det ekonomiskt möjligt för fler att installera solceller. En utbredd mikroproduktion minskar belastningen på de stora transmissionsnäten och bidrar till ett mer robust och decentraliserat energisystem. Upphandling av biodrivmedel Centerpartiet vill genomföra Bioekonomiutredningens förslag som syftar till att upphandla biodrivmedel för att stimulera produktion och för att sänka priserna vid pump, samtidigt som klimatutsläppen minskar. Detta bidrar också till stärkt försörj ­ ningstrygghet och beredskap, framför allt för flytande förnybara drivmedel. Vi vill upphandla motsvarande 20 TWh biodrivmedel, som också säkerställer omställningen av fordonsflottan för att nå klimatmålet till år 2030. Teknikneutral satsning på anslutningspunkter Centerpartiet vill att staten ska bekosta anslutningspunkter till större energianlägg ­ ningar. Det är en avgörande åtgärd för att snabbt kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen och möta Sveriges ökande elbehov. Vi vill se ett större statligt ansvar för grundläggande infrastruktur, precis som motorvägar och järnvägar. Elnätet ska i högre grad ses som en statlig angelägenhet och all storskalig, fossilfri elproduktion som vill ansluta till stamnätet ska få göra det, och staten ska stå för kostnaden. Vindkraftsersättningar ska tillfalla kommunens budget direkt Införandet av ett system med lokal ersättning för vindkraft är en viktig åtgärd för att öka den lokala acceptansen för vindkraftsetableringar och därmed möjliggöra en snabbare utbyggnad av den landbaserade vindkraften. Vi vill också införa ersättning till när ­ boende som påverkas av en vindkraftsetablering. Ersättningen ska vara kopplad till vindkraftverkens elproduktion, vilket innebär att när det blåser mer och verken producerar mer el, ökar också ersättningen till de närboende. Intäkter från fastighets ­ skatten ska gå direkt till kommunen för att ge en tydlig och förutsägbar ekonomisk fördel. För att ytterligare stärka den lokala förankringen vill Centerpartiet utreda fler rättigheter för närboende såsom möjligheten att ge närboende en lagstadgad rätt att bli delägare i vindkraftsparken samt utreda om de som bor allra närmast ska ha rätt att få sin fastighet inlöst av vindkraftsbolaget om de så önskar. Industriklivet för framtiden För att ytterligare kunna skala upp den gröna industriomställningen behöver Industri ­ klivet reformeras och få ytterligare medel. Klivet ska inte bara stötta forskningsprojekt och traditionell industris klimatomställning utan även kunna finansiera det nya närings ­ livet, gröna industriprojekt i alla stadier och gärna i flera skeden under tiden som företaget skalar upp sin verksamhet. Industriklivet har varit framgångsrikt och för varje statlig krona som investerats har näringslivet finansierat med ytterligare tio kronor. Regeringen har minskat anslaget med mer än hälften 2026, medan Centerpartiet dubblar anslaget för nästa år och dubblerar bemyndigandet från 3,85 mdr 2027–2033 till 7,5 miljarder för samma period. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 602 028 −17 900 1:2 Insatser för energieffektivisering 327 000 −327 000 1:3 Energiforskning 1 527 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 451 −1 100 1:5 Energiplanering 1 195 000 −420 000 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 89 285 −400 1:8 Laddinfrastruktur 605 000 ±0 1:9 Biogasstöd 1 035 000 ±0 1:10 Energiberedskap 398 000 ±0 1:11 Elberedskap 705 000 ±0 1:12 Energistöd 1 137 000 ±0 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer 50 000 −50 000 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer 1 000 −1 000 99:1 Teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion ±0 900 000 99:2 Inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet ±0 500 000 Summa 7 939 815 582 600 Centerpartiet avvisar den tidigare ökningen av förvaltningsanslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 20 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill se snabbare tillståndsprocesser och avsätter 5 miljoner årligen under 2026–2028 för detta under 1:1 Energimyndigheten. Regeringen satsar på energieffektivisering i småhus, vilken Centerpartiet avvisar till förmån för ett grönt avdrag som ger verkliga effekter på energieffektiviseringen. Det minskar anslagen under 1:2 med 327 miljoner kr 2026 och 323 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill att vindkraftsskatten ska tillfalla kommunerna, fullt ut och permanent, vilket innebär minskade skatteintäkter för staten och i andra änden minskar anslagen något under 1:5 med 370 miljoner kr 2026 och 400 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens insatser och samord ­ ningsinsatser för ny kärnkraft vilket minskar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 45 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer vilket minskar anslagen under 1:13 med 50 miljoner kr årligen 2026–2027 och 150 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar också ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer vilket minskar anslagen under 1:14 med 1 miljon kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion vilket ökar anslagen under den nya posten 99:1 med 900 miljoner kr 2026, 1,6 miljarder kr 2027 och 1,9 miljarder kr 2028. Centerpartiet satsar på inhemsk biodrivmedels ­ produktion för fossilfrihet genom en strategisk reserv och ett genomförande av förslag i Bioekonomiutredningen vilket ökar anslagen under den nya posten 99:2 med 500 miljoner kr 2026, 750 miljoner kr 2027 och 1,25 miljarder kr 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Rickard Nordin (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Anders Ådahl (C)