Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2402 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:126 Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera den nya lagstiftningen om preventiva tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa och tydliggöra möjligheterna att använda överskottsinformation och tillkännager detta för regeringen. Motivering Miljöpartiet välkomnar propositionen, som har sitt ursprung i den tidigare social ­ demokratiska och miljöpartistiska regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. Lagförslaget är ett viktigt steg i att stärka möjligheterna att använda hemliga tvångs ­ medel för att bekämpa allvarlig brottslighet. Bättre möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, även i preventivt syfte, är starkt efterfrågat av brottsbekämpande myndig ­ heter och bedöms som avgörande för att bekämpa de kriminella nätverken. En ökad förmåga att förhindra och utreda allvarliga våldsbrott och lagföra gärningspersoner är viktigt både för den allmänna tryggheten i samhället och för att ge brottsoffer upp ­ rättelse. Det är samtidigt av största vikt att både ny lagreglering och myndigheternas tillämpning av reglerna uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten. Användningen av hemliga tvångsmedel måste alltid stå i rimlig proportion till ingreppet i den personliga integriteten. Miljöpartiet vill därför under ­ stryka vikten av en regelbunden utvärdering av tillämpningen. Vi anser dessutom att användningen av överskottsinformation bör begränsas och förtydligas i förhållande till regeringens förslag. Utvärdering av de nya reglerna om preventiva tvångsmedel Regeringen föreslår att den föreslagna regleringen om ett utvidgat tillämpningsområde för preventiva tvångsmedel ska tidsbegränsas till att gälla i fem år. Detta är klokt, med hänsyn till lagstiftningens karaktär och konsekvenser avseende ingrepp i den personliga integriteten. Miljöpartiet vill dessutom betona vikten av att den nya regleringen utvärderas noggrant. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Begränsa och förtydliga användningen av överskottsinformation Överskottsinformation är uppgifter som vid verkställande av tvångsmedel har kommit fram om annat än den brottslighet som har legat till grund för tillståndet. Regeringen föreslår att överskottsinformationen ska få användas utan några särskilda begränsningar. Åklagare ska, utan några begränsningar, få besluta att uppgifter som har kommit fram vid användning av hemliga tvångsmedel enligt rättegångsbalken eller preventivlagen får användas för ett annat ändamål än det som har legat till grund för åtgärden. Den föreslagna ordningen skiljer sig kraftigt från dagens, där ett flertal begränsningar finns. Enligt JO motiverar brottsbekämpningsintresset inte att dagens begränsningar tas bort i sin helhet. Brå, Stockholms tingsrätt, Civil Rights Defenders, JO, Integritetsskydds ­ myndigheten m.fl. anser att det är för oprecist att informationen ska få användas för ”ett annat ändamål”. Miljöpartiet delar dessa remissinstansers uppfattning. Användningen av överskotts ­ information riskerar att bli för omfattande och tillämpningen svår att förutse. Av rättssäkerhetsskäl är det mycket viktigt att medborgarna på förhand vet vad som kan komma att hända med överskottsinformation. En tydligare definition i lag kan också underlätta tillsynen. Miljöpartiet anser därför att vad som är ett godtagbart ändamål bör preciseras i lag. Även andra begränsningar bör övervägas i linje med vad remiss ­ instanserna har påpekat i sina remissvar. Dessutom bör regeringen godta utredningens (SOU 2018:61) förslag om att det uttryckligen ska framgå av regleringen att en proportionalitetsbedömning ska göras. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att återkomma med ett förslag som innebär att användningen av överskottsinformation begränsas och förtydligas i större utsträckning. Rasmus Ling (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion till riksdagen 2023/24:2804 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av skr. 2023/24:47 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram statistik på hur många som underrättats om att de utsatts för hemliga tvångsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Befogenheterna för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att använda hemliga tvångsmedel har ökat, vilket riksdagens partier har varit eniga om i hög utsträckning. Under hösten 2023 infördes en lag om att preventivt användande av tvångsmedel tillåts i vissa fall, när det handlar om allvarlig brottslighet. Miljöpartiet har i allt väsentligt stått bakom detta. Det är dock angeläget att bibehålla ett fokus på rättssäkerheten. Den skrivelse som regeringen årligen skickar till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel blir därför alltmer viktig. Miljöpartiet menar att det finns skäl att utveckla skrivelsen och förbättra statistiken. Det finns statistik över hur många som på grund av sekretess inte underrättas om att de varit föremål för hemliga tvångsmedel, uppgifter som ges till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. En uppgift som inte finns med i regeringens skrivelse är hur många underrättelser som Åklagarmyndigheten ger till personer som varit föremål för hemliga tvångsmedel. Detta bör finnas med, inte minst för att det ska gå att se hur vanligt förekommande det är att personer inte underrättas på grund av sekretess. I de fall då uppgifter omfattas av sekretess finns det idag en tidsgräns på ett år från det att förundersökningen är avslutad, när underrättelse inte längre behöver ges. Miljöpartiet menar att det är ett stort värde för personer att få reda på att hemliga tvångsmedel har använts, även om betydligt längre tid har gått. Tidsgränsen borde därför höjas till åtminstone 10 år. När hemliga tvångsmedel används i allt högre utsträckning bör också kraven på att det sker på ett korrekt sätt öka. Regeringen bör därför tillsätta en utredning i syfte att minska utrymmet för vilka tjänstefel som kan anses ringa, och därmed straffria, när det är fråga om hemliga tvångsmedel. Rasmus Ling (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)