Jämförelse 97382c240012b85e13b30225
Underlagets kontrollsumma: 31c276e3d378a680ca0dee3609027172fd7e9ddca164289c0e9c1636ebeea216

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA021243: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021243

Motion till riksdagen
2022/23:1243
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Anslagsfördelning
Tabell Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
591
264
1
500
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
38
432
392
8
230
000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
926
037
2
535
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
830
367
±0
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
131
059
±0
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
2
414
000
±0
1:7
Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027
550
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
43
666
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
81
327
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
59
956
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
678
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
8
129
311
±0
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1
119
813
535
000
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
1
000
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
819
020
220
000
2:2
Arbetsdomstolen
35
798
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
57
683
±0
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
49
968
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
20
000
Summa
90
103
686
13
040
000
Inledning
År 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras från 2024 och växlas upp under 10
år. Utbildnings- och
arbetsmark
­
nadsinsatser krävs för att möta personalbehoven inom de bristyrken som är helt avgörande
för klimatomställningen, och därför vill Vänsterpartiet redan nästa år tydligt skala upp insatserna på det här området (se anslag 1:1).
Anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
Vänsterpartiet förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med tonvikt på god matchning, kunskapshöjande insatser och funktionella stöd riktade till de individer som bäst behöver dem. Insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad där män
­
niskors kompetens och vilja att arbeta tas till vara. En sammanhållen statlig arbets
­
förmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbets
­
marknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Myndigheten ska fokusera på att rusta de arbetssökande och matcha dem mot de jobb som finns och växer fram.
Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformer
­
ing som innebär att en stor del av myndighetens verksamhet privatiseras. Därtill har myndigheten genomgått omfattande nedskärningar: Tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ner. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den pågående reformeringen och de nedskärningar som gjorts inom Arbetsförmedlingen. Effekterna på lokal nivå är tydliga. Enligt SKR finns stora brister i Arbetsförmedlingens lokala närvaro och stöd till arbetssökande och arbetsgivare (SKR 2022: Kommunala perspektiv på arbetsmarknadspolitiken 2022).
Vänsterpartiet vill stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro, anställa mer personal och säkerställa likvärdig service i hela landet. Regeringens satsning är otillräcklig. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 1
500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023.
Anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver a
‑
kassan ge en rimlig ersättning. 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen. Så ser a
‑
kassan inte ut i dag. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Ersättningen har urholkats över tid och allt färre får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet.
Under pandemin genomförde den dåvarande regeringen flera tillfälliga förstärk
­
ningar av arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna och arbetsvillkoret justerades så att fler kan kvalificera sig för ersättning. De tillfälliga förstärkningarna av a
‑
kassan innebär att knappt 4
av
10 av de heltidsarbetande får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a
‑
kassan.
Regeringen föreslår att de förbättringar inom arbetslöshetsförsäkringen som genom
­
fördes under pandemin även ska gälla framgent. Vänsterpartiet välkomnar detta, men anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver förstärkas ytterligare – inte minst i ett läge där svensk ekonomi riskerar att gå in i en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd.
Arbetslöshetsförsäkringen behöver rustas upp för att ge inkomsttrygghet för fler lön
­
tagare. De tillfälliga förstärkningarna under pandemin är bra men inte tillräckliga. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring krävs permanenta förbättringar. Här behöver staten ta ett större ansvar och skjuta till de resurser som behövs.
Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi vill därför höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerandevillkoret.
Reformerna ska ske successivt enligt följande modell: 2023 permanentas de tillfäl
­
liga kvalificerings- och ersättningsregler som gällt under pandemin och karensdagarna i a
‑
kassan avskaffas. Ersättningsnivån ändras så att den uppgår till 80 procent av den tidigare lönen under hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd. Taket i a
‑
kassan höjs för hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd så att 80 procent av löntagarna hamnar under det. Samma år höjs grundbeloppet och ersättning
­
arna i aktivitetsstödet i relation med höjningen av taket. 2024 återinförs studerande
­
villkoret. 2025 inkomstindexeras ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen.
De förstärkningar av arbetslöshetsförsäkringen som Vänsterpartiet föreslår ska genomföras 2023 innebär en ökning av anslaget med 6
400 miljoner jämfört med regeringens förslag.
Till följd av Vänsterpartiets förslag om att pensionsavgift och pensionsrätt ska beräknas utifrån bakomliggande inkomst föreslås anslaget öka med 1
900 miljoner kronor 2023. Förslaget beskrivs närmare i motionen Pensionssystemet (mot. 2022/23:1283).
Vänsterpartiet vill se ett förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering.
Förslaget beskrivs närmare i motionen Stärkt statligt ansvar för nyanländas etablering (mot. 2021/22:919). Till följd av förslaget föreslås anslaget minska med 70 miljoner kronor 2023.
Sammanlagt föreslår Vänsterpartiet därför en ökning av anslaget med 8
230 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023.
Anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik för oktober 2022 fortsätter arbetslös
­
heten att minska, men i långsammare takt än tidigare. Totalt var ungefär 333
000 personer inskrivna som arbetslösa under oktober, vilket är en minskning med 45
000 sedan i fjol vid samma tidpunkt. Andelen arbetslösa ligger på 6,6 procent, jämfört med 7,3 procent i oktober i fjol. Nära 152
000 inskrivna har varit utan arbete i tolv månader eller mer jämfört med drygt 184
000 i oktober 2022. Samtidigt finns tydliga tecken på att konjunkturen mattas av och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet som följd. I oktober varslades nästan 5
000 personer; det är det högsta antalet under en enskild månad på två år. De flesta som riskerar att bli av med sina jobb finns i handeln och i tillverkningsindustrin (Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2022).
I ett läge med fortsatt hög arbetslöshet, och en begynnande lågkonjunktur som sannolikt kommer att leda till ännu högre arbetslöshet, väljer regeringen att skära ner på anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser med cirka 1,5 miljarder kronor 2023. Regeringen motiverar detta med att de bedömer att det finns utrymme för ”effektiviseringar” av arbetsmarknadspolitiken. Det framgår dock inte vilka program och insatser som ska vara föremål för effektiviseringen. Enligt regeringen ger dock effektiviseringen utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden: matchningstjänster, arbets
­
marknadsutbildning och arbetspraktik. Vänsterpartiets fasta övertygelse är snarare att detta kommer att innebära att man byter mer kostsamma men effektiva åtgärder i form av arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis inköp av matchningstjänster. Vänster
­
partiet bedömer att en minskning av anslagen innebär en nedskärning med tusentals platser i arbetsmarknadspolitiken. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens neddragning av anslaget med 1
500 miljoner kronor 2023. Vi avvisar även regeringens ambition att
öka antalet matchningstjänster, dvs. upphandlade förmedlingstjänster via externa aktörer.
Vi anser att dessa resurser bör läggas på att rusta och stödja arbetslösa – inte på att berika privata välfärdsprofitörer.
Vänsterpartiet vill se en betydligt mer ambitiös arbetsmarknadspolitik för att rusta och stödja dem som står utan jobb. Vi vill bl.a. att fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning. Antalet platser bör utökas med ett mål om att minst 20
000 personer bör genomgå arbetsmarknadsutbildning per år. Samtidigt bör kvaliteten på utbildningarna förbättras och i högre grad än i dag riktas mot bristyrken. Särskild vikt bör läggas på att erbjuda utbildningar till kvinnor som fortfarande är
underrepresen
­
terade i arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att bedriva
arbetsmarknadsutbildning i egen regi, genomföra den tillsammans med kommuner och andra offentliga aktörer eller välja att använda utbildningar inom det reguljära utbild
­
ningssystemet. På sikt bör de privata anordnarna av arbetsmarknadsutbildning fasas ut.
Vänsterpartiet föreslår att antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökar till 30
000 per år 2025, vilket innebär en ökning med 20
000 platser. Ökningen sker stegvis och innebär att statens kostnader ökar med 1
miljard kronor 2023, 2
miljarder kronor 2024 och 3
miljarder kronor 2025 och framåt.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot. Därför föreslår vi att anslaget höjs med 35 miljoner kronor 2023.
Sammanlagt föreslår Vänsterpartiet därför en ökning av anslaget med 2
535 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023.
Anslag 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
Till följd av att Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvot
­
flyktingar som Sverige ska ta emot vill vi höja anslaget med 95 miljoner kronor 2023.
För att finansiera Vänsterpartiets satsning på förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering föreslås anslaget höjas med 440 miljoner 2023.
Sammanlagt föreslår Vänsterpartiet därför en ökning av anslaget med 535 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023.
Anslag 2:1 Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har en central betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö. Inspektionsverksamheten bidrar även till att avslöja oegentligheter och motverka arbetslivskriminalitet. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspek
­
tioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas minst en arbetsmiljöinspektör per 10
000 arbetstagare. Sverige bör därmed med sina drygt 5,15 miljoner sysselsatta ha 515 arbetsmiljöinspektörer. I dag finns totalt 270 arbetsmiljöinspektörer. För att nå ILO:s rekommendation bör det således anställas ytter
­
ligare 245 arbetsmiljöinspektörer. Arbetsmiljöverkets plan är att utöka antalet inspek
­
törer från dagens 270 till 310 personer fram till juli 2024. Det är bra men inte tillräckligt. För att myndigheten ska kunna nå ILO:s rekommendation bör Arbetsmiljöverket till
­
föras mer resurser i syfte att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 220 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023.
Anslag 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet
De regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud. Den regionala skyddsombudsverksamheten bekostas delvis av staten och delvis av fackförbunden. De statliga medlen till den regionala skyddsombudsverksamheten hanteras av Arbetsmiljöverket som fördelar och betalar ut stödet samt följer upp verksamheten. För att stärka de regionala skydds
­
ombudens viktiga arbete bör den regionala skyddsombudsverksamheten få ett utökat ekonomiskt stöd. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Jessica Wetterling (V)
Ciczie Weidby (V)

=== HD023167: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023167

Motion till riksdagen
2025/26:3167
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Anslagsfördelning
Tabell
1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
821
683
962
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
45
973
112
1
000
000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
073
822
2
106
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
212
263
700
000
1:5
Nystartsjobb och etableringsjobb
2
153
201
±0
1:6
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
132
554
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1
864
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
52
809
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
86
510
±0
1:10
Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
66
560
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
2
292
000
±0
1:13
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
3
150
824
200
000
2:1
Arbetsmiljöverket
1
010
926
325
000
2:2
Arbetsdomstolen
38
613
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
43
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
69
750
±0
2:5
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
20
000
99:1
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
±0
277
000
99:2
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
±0
54
000
Summa
91
162
652
5
644
000
Anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
Vänsterpartiet förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med tonvikt på god matchning, kunskapshöjande insatser och funktionella stöd riktade till de individer som bäst behöver dem. En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Arbetsförmedlingen
ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett
var man bor.
Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering
som innebär att en stor del av myndighetens verksamhet privatiserats. Därtill har myndig
­
heten
genomgått omfattande nedskärningar; tusentals anställda har sagts upp och ett stort
antal lokala kontor har lagts ner. I takt med förändringarna har Arbetsförmedlingens för
­
valtningsanslag successivt minskat.
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Vi vill att förmedlingsverksamheten ska bedrivas i offentlig regi och att myndigheten säkerställer lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Det kräver mer personal
och fler AF-kontor
, vilket i sin tur kräver en höjning av Arbetsförmedlingens förvaltnings
­
anslag. Regeringens satsningar på anslaget är otillräckliga. Vänsterpartiet föreslår därför en höjning av anslaget med 1
miljard kronor jämfört med regeringens förslag 2026.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag angående aktivitetskrav i försörjningsstödet.
Vänsterpartiet föreslår därför en sänkning av anslaget med 38 miljoner kronor i jämförelse
med regeringens förslag 2026.
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
Vänsterpartiet vill att fler ska kvalificera sig för a
‑
kassan och få rätt till högre ersättning. En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver a
‑
kassan ge en rimlig ersättning. 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen. Så ser a
‑
kassan inte ut i dag. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Ersättningen har urholkats över tid och allt färre får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet.
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den reform av arbetslöshetsförsäkringen som reger
­
ingen genomdrivit genom prop. 2023/24:128 En arbetslöshetsförsäkring baserad på in
­
komster, eftersom den innebär en kraftig försämring av a
‑
kassan. Vår syn på regeringens
förslag och våra förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen i stället bör utformas framgår av vår följdmotion (mot. 2023/24:2881).
Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det vill vi åstadkomma genom att höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med akti
­
vitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerande
­
villkoret.
Vi påbörjar arbetet med att förstärka arbetslöshetsförsäkringen genom att tillföra anslaget 1
miljard kronor under 2026.
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Sverige har en mycket hög arbetslöshet. Trots det lyser regeringen med sin frånvaro av åtgärder för att stärka arbetsmarknadspolitiken. Vänsterpartiet vill se ökade satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland arbetsmarknadsutbildning, och föreslår därför att anslaget höjs med 2
000 miljoner kronor. Utöver det föreslår vi en satsning på s.k. nya beredskapsjobb, en ny arbetsmarknadspolitisk insats riktad till arbetslösa med kom
­
petens inom bygg och anläggning, under utgiftsområde 25. Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (mot. 2025/26:700).
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 106 miljoner kronor till följd av vårt för
­
slag om att återställa antalet kvotflyktingar (RUT 2023:810 och RUT 2025:770). Förslagen
beskrivs närmare i motionen Svensk flyktingpolitik (mot. 2025/26:2798).
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 700 miljoner kronor till följd av vårt förslag
om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2025:814).
1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om neddragning på grund av reformer. Vänster
­
partiet föreslår därför en höjning av anslaget med 200 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag 2026.
2:1 Arbetsmiljöverket
Sedan 2018 bedriver ett antal myndigheter ett gemensamt arbete för att motverka arbetslivs
­
kriminalitet. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet. Verksamheten finansieras delvis via Arbetsmiljöverkets anslag. Flera fackförbund och myndigheter vittnar om en kraftigt
ökande arbetslivskriminalitet under de senaste tio åren. Givet problemets omfattning och
de effekter det får bör samhället lägga betydligt mer resurser på att bekämpa arbetslivs
­
kriminaliteten. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor.
Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har en central betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö och för att förebygga ohälsa och olyckor och i värsta fall dödsfall. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas 1 arbetsmiljöinspektör per 10
000
arbetstagare. För att myndigheten ska kunna nå ILO:s rekommendation bör Arbetsmiljö
­
verket tillföras mer resurser i syfte att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 225 miljoner kronor för detta ändamål.
2:5 Regional skyddsombudsverksamhet
De regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud. Den regionala skyddsombudsverksamheten bekostas delvis av staten och delvis av fackförbunden. De statliga medlen till den regio
­
nala skyddsombudsverksamheten hanteras av Arbetsmiljöverket som fördelar och betalar
ut stödet samt följer upp verksamheten. För att stärka de regionala skyddsombudens viktiga arbete bör den regionala skyddsombudsverksamheten få ett utökat ekonomiskt stöd. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2026.
99:1 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 277 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i vår motion Svensk flyktingpolitik (mot. 2025/26:2798).
99:2 Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Regeringen inordnar Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) i Arbetsmiljöverket fr.o.m. 1 januari 2026 och tillför medel för detta 2026 och 2027. Vänsterpartiet vill behålla Mynak som självständig myndighet.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Isabell Mixter (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Ciczie Weidby (V)