Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.777. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 5 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
5 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge direktiv om att metoder och behandlingar som Kriminalvården använder sig av ska vara evidensbaserade och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge direktiv om att Kriminalvården ska använda sig av behandlingsmetoder mot pedofili som man vet har vetenskapligt bevisad effekt och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att komplettera Kriminalvårdens regleringsbrev och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationell strategi för hur dömda pedofiler ska ta del av evidensbaserade behandlingsmetoder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda den norska påföljden ”förvaring” och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka och utöka tillgången till evidensbaserad behandling och systematiska riskbedömningar för personer dömda för sexualbrott mot barn och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 776 ord · B 173 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:600
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Behandlingsmetoder för dömda pedofiler
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge direktiv om att metoder och behandlingar som Kriminalvården använder sig av ska vara evidensbaserade och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge direktiv om att Kriminalvården ska använda sig av behandlingsmetoder mot pedofili som man vet har vetenskapligt bevisad effekt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att komplettera Kriminalvårdens regleringsbrev och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationell strategi för hur dömda pedofiler ska ta del av evidensbaserade behandlingsmetoder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda den norska påföljden ”förvaring” och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Konsekvenserna av att utsättas för sexualbrott som barn är kända och är en akut folk
hälsofråga. Personer som har blivit utsatta för flera traumatiska upplevelser i barndomen löper tolv gånger större risk att begå självmord än övriga. Sexuella övergrepp är en traumatisk upplevelse
och
enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset blir
20
procent av alla barn i Sverige utsatta för sexuella övergrepp. Det motsvarar ungefär 452
000 barn.
För att uppnå en förändring av beteendet hos personer som gör sig skyldiga till sexuella övergrepp så att de inte återfaller i brott kräv
s kunskapsbaserad
behandling.
Det är därför viktigt att de program
som används
inom kriminalvården
är evidens
baserade. Men också
att det finns
krav
på
och incitament
för att
den här kategorin dömda
måste
ta del av någon typ av
behandlingsprogram
under fängelsetiden för att
minska risken för återfall.
Den typen av krav
och incitament
finns inte
idag
.
Anmärkningsvärt är
också
att
Kriminalvården under tjugo år
s tid
har
behandlat
pedofiler
med en metod som
myndigheten
själv
redan
år 2013 konstaterade att det inte fanns några statistiska slutsatser
för
att den hade effekt. Vidare konstaterade
s
de
t
att den använda metoden till och med kunde öka risken för återfall i sexualbrott mot barn.
Trots denna insikt praktiserade Kriminalvården denna metod åtminstone in på 2019. Det är anmärkningsvärt och fullständigt oacceptabelt att myndigheter kan låta ”behandlingar” pågå, behandlingar som de själva insett inte fungerar
och
som kanske till och med har bidragit till att öka återfallsrisken. Undertecknad anser därför att Kriminalvården
bör
åläggas att hålla sig uppdaterad
om
de senaste
evidensbaserade metoder
na
och samtidigt fortbilda sin personal
i fråga om
de nya kunskaper som finns.
Detta bör skrivas in i myndighetens regleringsbrev.
Vi
kan
inte ha lite halvt osäkra åtgärder som vi tror har effekt och som vi tror används som metod för att förebygga sexualbrott mot barn. Ett tydligt exempel på detta är den frivilliga farmakologiska behandlingen inom kriminalvården, eller kemisk kastrering som det ofta kallas. Det finns pågående forskning i Sverige om detta och enligt läkarna/forskarna visar den på goda resultat. Eller?
Enligt riksdagens utrednings
tjänst har endast 40–50 personer gått i sådan behandling sedan 2018. Utredningstjänsten kunde inte få fram om det finns vetenskapliga studier som visar att behandlingen har god effekt. Man kunde heller inte följa upp hur många som har fullföljt behandlingen eftersom
K
riminalvården inte följer upp detta. Av uppgifterna framgår heller inte hur många av de klienter som deltar i behandlingen som har dömts för sexualbrott mot barn.
I Norge finns en påföljd som benämns
förvaring.
Det ger
domstolar
rätt att
avgöra hur länge en person ska sitta inlåst,
något som kan
förlängas
till dess att
återfallsrisken
inte längre
bedöms som hög
. Undertecknad anser att det bör utredas om en liknande påföljd kan införas i Sverige.
Vi måste ha ordning och reda i
fråga om
de metoder som vi lutar oss mot och som vi tror har effekt. Detta måste regeringen ha koll på. Samhällets skyddsnät har brustit under alltför många år. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet.
När det gäller farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott
borde
det utredas om det har god effekt. Det
borde
också följas upp hur många som fullföljer behandlingen.
Den forskning som vi ska luta oss mot måste också säkerställas och inte baseras på uppgifter som lämnas på frivillig basis där dömda pedofiler ska svara på frågor som rör deras sexualitet och sexuella drift.
På så vis kan man inte kontrollera att uppgifterna stämmer.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3389
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Evidensbaserad behandling och riskbedömning för dömda sexualbrottslingar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka och utöka tillgången till evidensbaserad behandling och systematiska riskbedömningar för personer dömda för sexualbrott mot barn och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En central del i att skydda barn från nya övergrepp är att förhindra återfall hos dem som redan dömts för sexualbrott mot barn. Även om Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram idag saknas enhetliga rutiner för att säkerställa att alla dömda får tillgång till evidensbaserade insatser, och uppföljningen av de behandlingsprogram som finns är bristfällig.
För att bryta mönster av återfall bör alla dömda för sexualbrott mot barn erbjudas och starkt uppmuntras att genomgå evidensbaserade program under strafftiden. Riskbedömningar inför frigivning behöver genomföras systematiskt och ligga till grund för villkorlig frigivning och eventuella restriktioner.
Genom tydligare riktlinjer och förstärkta resurser kan vi säkerställa både att brottsofferperspektivet står i centrum och att samhället minskar risken för nya övergrepp.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag