Jämförelse 969c1922eb533f21bb8e19ae Underlagets kontrollsumma: 2498cb3ed025984d35f589443e0e6601e2fdb6388b6c619ed60927cc54c8e88e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021553: Missbruk av förtroendevaldas ersättningar === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021553 Motion till riksdagen 2022/23:1553 av Gustaf Lantz och Petter Löberg (båda S) Missbruk av förtroendevaldas ersättningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjliga åtgärder i syfte att inskärpa allvaret vid missbruk av förtroendevaldas ersättningar och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering I dag har vi en sträng lagstiftning mot bidragsbrott. Men bidragsbrottslagen gäller endast ekonomisk ersättning som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. I lagens uppräkning saknas Riksdagsförvaltningen. Detta medför att en riksdagsledamot endast kan straffas enligt allmänna be ­ stämmelser vid ett otillbörligt utnyttjande av ersättningar kopplade till uppdraget. Detta medför att det alltid krävs att ett uppsåt kan visas, till skillnad från vid en prövning enligt bidragsbrottslagen. Den representativa demokratin bygger på ett förtroende mellan väljare och valda. Begreppet förtroendevald indikerar ett särskilt förtroende i fråga om omdöme. Den som bär förtroendet från folket att besluta om landets angelägenheter får dessutom förmodas ha goda möjligheter att sätta sig in i gällande regelsystem. Den allmänna rättsupp ­ fattningen får antas vara att ställa strängare krav på riksdagspolitiker än de som inte åtnjuter folkets förtroende i allmänna val. Det saknas i vart fall folkligt stöd, och andra bärande skäl, för att ställa lägre krav på riksdagsledamöter än på andra befolkningskategorier. Dagens ordning innebär exempel ­ vis att lagen ställer lägre krav på en riksdagsledamot som ansöker om boendeersättning än på en arbetslös som ansöker om a ‑ kassa. För att stärka förtroendet för vår representativa demokrati är det angeläget att politiker och förtroendevalda lyder under samma principer som andra personkategorier vad gäller ersättningar och förmåner. En bred översyn av möjliga åtgärder bör därför övervägas i syfte att inskärpa allvaret vid missbruk av förtroendevaldas ersättningar. En sådan översyn skulle också behöva inkludera ersättningar från Riksdagsförvaltningen. Gustaf Lantz (S) Petter Löberg (S) === HC021051: Missbruk av förtroendevaldas ersättningar === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021051 Motion till riksdagen 2024/25:1051 av Gustaf Lantz (S) Missbruk av förtroendevaldas ersättningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjliga åtgärder i syfte att inskärpa allvaret vid missbruk av förtroendevaldas ersättningar och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering I dag har vi en sträng lagstiftning mot bidragsbrott. Men bidragsbrottslagen gäller endast ekonomisk ersättning som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. I lagens uppräkning saknas Riksdagsförvaltningen. En riksdagsledamot kan endast straffas enligt allmänna bestämmelser vid ett otillbörligt utnyttjande av ersättningar kopplade till uppdraget. Detta medför att det alltid krävs att ett uppsåt kan visas, till skillnad från vid en prövning enligt bidrags ­ brottslagen. Den representativa demokratin bygger på ett förtroende mellan väljare och valda. Begreppet förtroendevald indikerar ett särskilt förtroende i fråga om omdöme. Den som bär förtroendet från folket att besluta om landets angelägenheter får dessutom förmodas ha goda möjligheter att sätta sig in i gällande regelsystem. Den allmänna rättsuppfatt ­ ningen får antas vara att ställa strängare krav på riksdagspolitiker än de som inte åtnjuter folkets förtroende i allmänna val. Det saknas i vart fall folkligt stöd, och andra bärande skäl, för att ställa lägre krav på riksdagsledamöter än på andra befolkningskategorier. Dagens ordning innebär exempel ­ vis att lagen ställer lägre krav på en riksdagsledamot som ansöker om boendeersättning än på en arbetslös som ansöker om a ‑ kassa. För att stärka förtroendet för vår representativa demokrati är det angeläget att politiker och förtroendevalda lyder under samma principer som andra personkategorier vad gäller ersättningar och förmåner. En bred översyn av möjliga åtgärder bör därför övervägas i syfte att inskärpa allvaret vid missbruk av förtroendevaldas ersättningar. En sådan översyn skulle också behöva inkludera ersättningar från Riksdagsförvaltningen. Gustaf Lantz (S)