RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Utredning om basinkomst

2022/23 · HA02767 · Rebecka Le Moine (MP); Marielle Lahti (MP)

Original hos Riksdagen

B · Utred basinkomst i ljuset av AI

2025/26 · HD023431 · Rebecka Le Moine (MP); Mats Berglund (MP); Jan Riise (MP); Annika Hirvonen (MP)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.208 · ämneslikhet 0.773. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till basinkomst och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur basinkomst kan utformas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 616 ord · B 591 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:767 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP) Utredning om basinkomst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till basinkomst och tillkännager detta för regeringen. Motivering På grund av coronakrisen rådde en uppmaning om att hålla distans och stanna hemma i möjligaste mån. Många förlorade inkomster och jobb och själva grundtryggheten i sina liv. Många som hade en inkomst visste inte om de skulle våga spendera sina pengar, då nästa inkomst var högst osäker. Många personer fångades inte upp av de åtgärder som vidtogs. Det finns ett botemedel mot otrygghet och fattigdom, och det är pengar. Det finns ett politiskt recept. Så varför har vi inte basinkomst redan? I och med coronakrisen införde mer än 30 länder politiska åtgärder med olika varianter av basinkomst. Oavsett partitillhörighet är vi alla för effektivisering av arbete. Allt färre kan produ ­ cera allt mer. Det är hög tid att börja dra politiska slutsatser av detta förhållande. En arbetslinje utan arbeten i tillräcklig mängd hotar att urarta till ett discipliner ­ ings ­ instru ­ ment. I flertalet av dagens industriländer växer arbetsproduktiviteten i ett land snabbare än BNP vid konstant befolkning. Då minskar med nödvändighet den tillgängliga löne ­ arbetsvolymen. Den store 1900-talsekonomen John Maynard Keynes förutsåg denna utveckling och höll det för troligt att 15 timmars arbetsvecka skulle räcka för att hans barnbarn i början av det tjugoförsta århundradet skulle producera det samhälleligt nödvändiga arbetet. Teknikutvecklingen är snabb. Konsekvenserna beskrivs klarsynt i rapporten Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige från Stiftelsen för strategisk forskning. Det är positivt att maskiner befriar människor från slitsamma och monotona jobb. Att till varje pris skapa jobb, oavsett om de är meningsfulla och oavsett vilka ekologiska fotavtryck de orsakar, är raka motsatsen till en hållbar utveckling. En grönare och mer solidarisk väg vore att dela på jobben och konsumtionsutrymmet genom att sänka arbets ­ tiden. Därutöver behövs helt nya grepp för att hantera den nya situationen. Automatiseringsvågen reser också frågan hur länge dagens sammankoppling av inkomst och lönearbete är möjlig – och önskvärd – att upprätthålla. Det är hög tid att utreda radikalt annorlunda lösningar. Medborgarlön– eller med en modernare term basinkomst – är pengar utan villkor i handen till alla. Idén började ta form redan under de franska och amerikanska revolutionernas epok, då tankar om oförytterliga mänskliga rättigheter vann gehör. En av de mest framstående förespråkarna för en villkorslös basinkomst var freds ­ pris ­ tagaren och den amerikanska medborgarrättsrörelsens portalfigur Martin Luther King Jr, vars analys av vad som krävs för att utrota fattigdomen en gång för alla är lika aktuell i dag som när han skrev den. I sin sista bok, ”Where Do We Go from Here: Chaos or Community?”, från 1967 konstaterade han att det är mer effektivt att avskaffa fattigdomen själv än att försöka åtgärda dess följdproblem. Dr King hävdade att det mest effektiva sättet är det enklaste: att se till att människor får pengar att röra sig med genom att införa en garanterad inkomst (guaranteed income). Han betonade att inkoms ­ ten ska gå att leva på. Genom att koppla nivån till medianinkomsten och räkna upp den i takt med att denna stiger undviker man att den blir en fattigdomsfälla. Vår vision är att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som det går att leva på, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst. Det finns många frågetecken med basinkomst vad gäller finansiering, villkor och effekter. Därför vill vi låta göra en statlig offentlig utredning om basinkomst och tillkännager detta för regeringen. Rebecka Le Moine (MP) Marielle Lahti (MP)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3431 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Utred basinkomst i ljuset av AI Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur basinkomst kan utformas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Oavsett partitillhörighet ser vi effektivisering av arbete som positivt. Allt färre kan producera allt mer. En arbetslinje utan arbeten i tillräcklig mängd hotar dock att skapa problem. I flertalet av dagens industriländer växer arbetsproduktiviteten i ett land snabbare än BNP vid konstant befolkning. Då minskar med nödvändighet den tillgängliga lönearbetsvolymen. Ekonomen John Maynard Keynes förutsåg denna utveckling och höll det för troligt att 15 timmars arbetsvecka skulle räcka för att hans barnbarn i början av det tjugoförsta århundradet skulle producera det samhälleligt nödvändiga arbetet. Teknikutvecklingen är snabb. Konsekvenserna beskrivs klarsynt i rapporten Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige från Stiftelsen för strategisk forskning. Den senaste tidens utveckling inom området AI håller på att omkullkasta alla tidigare bedömningar av vilka arbeten som försvinner med automatisering. Det är inte längre tunga arbeten som rationaliseras bort av hård teknik, utan det är den typ av arbete som är kopplad till språk och andra typer av mer människocentrerat skapande som nu rationaliseras bort. Dessa områden har uppfattats som omöjliga att automatisera. Men med AI sker nu en revolution som vi ännu inte riktigt kan överblicka. Mycket tyder på att systemen kan avgöra rättsprocesser, fungera som otroligt smarta advokater och debattörer, ersätta översättare och göra journalister arbetslösa samtidigt som musik- och bildskapare konkurreras ut. Hur denna utveckling landar vet vi inte idag men att det kommer bli samhälls ­ förändringar där stora grupper som känt sig trygga i sina professioner förlorar arbetet är uppenbart. Utvecklarna av Chat GPT, Open AI som tidigare var ett non profit-företag men övergått till att vara for profit, har låst en stor del av vinsten i fonder i syfte att bygga upp resurser till alla de som kommer förlora arbete på grund av deras produkter. En sorts basinkomstsystem. De menar att deras innovation kommer att slänga arbets ­ marknaden över ända och att de som aktörer måste ta ansvar för de samhällsomvälvande förändringar vi nu ser. De noterar att det kommer behövas transfereringar från de företag som tjänar på rationaliseringarna till de som får mindre att göra eller helt blir utan arbete. Nya ekonomiska modeller kommer behövas. Det är positivt att maskiner befriar människor från slitsamma och monotona jobb. Att till varje pris skapa jobb, oavsett om de är meningsfulla och oavsett vilka ekologiska fotavtryck de orsakar, är raka motsatsen till en hållbar utveckling. Om det kommer bli positivt med AI:s övertagande av mer kreativa arbetsuppgifter ska vara osagt. Men en grönare och mer solidarisk väg vore att dela på jobben och konsumtionsutrymmet genom att sänka arbetstiden. Därutöver behövs helt nya grepp för att hantera den nya situationen. Automatiseringsvågen reser också frågan hur länge dagens samman ­ koppling av inkomst och lönearbete är möjlig – och önskvärd – att upprätthålla. Det behöver utredas en annorlunda lösning. Basinkomst är pengar utan villkor till alla. Vår vision är att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som det går att leva på, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst. Det finns många frågetecken med basinkomst vad gäller finansiering, villkor och effekter. Därför vill vi låta tillsätta en statlig offentlig utredning om basinkomst sett i ljuset av dagens snabba tekniska förändringar och tillkännager detta för regeringen. Rebecka Le Moine (MP) Mats Berglund (MP) Jan Riise (MP) Annika Hirvonen (MP)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag