Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:2221 av Johanna Rantsi (M) Företagsamhet och entreprenörskap i gymnasieskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att alla gymnasieskolor ska erbjuda utbildning i entreprenörskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att introduceras till företagande i tidig ålder är centralt för att senare i livet själv välja att bli företagare. En studie där över 6 000 individer följts från 0 till 34 års ålder visar att män oftare blir entreprenörer om de har föräldrar som är det, medan det för kvinnor snarare hänger samman med föräldrarnas socioekonomiska status. Klart står dock att företagarintresset uttrycktes tidigt, redan vid 16 års ålder (Schoon & Duckworth, 2012). Utifrån detta ser vi därför att ett ökat företagande bland kvinnor kräver en tidig introduktion till företagande. Ett sätt att få denna introduktion på plats är genom ökad möjlighet till UF-före ­ tagande på gymnasiet. Ung Företagsamhet är en ideell utbildningsorganisation som ger unga möjlighet att utbildas i entreprenörskap genom att starta egna företag. Bland de elever som gått kursen Ung Företagsamhet där man läser entreprenörskap blir många företagare senare i livet. Kursen i entreprenörskap där möjligheten ges att lära sig driva företag bör därför bli möjlig för samtliga elever i gymnasieskolan att läsa. Möjligheten att driva UF-företag skiljer sig idag mycket åt, främst beroende på vilken skola och vilket gymnasieprogram elever läser. Läsåret 2019/20 var det hela 96 procent av alla elever på handels- och administrationsprogrammet som drev UF-företag. I bottenskiktet ligger program såsom vård och omsorg (4 procent), naturvetenskap (8 procent) samt fordons- och transportprogrammet (12 procent) (Läraren, 2021). Dessa elever, där många av dem ska bli nästa generations arbetsgivare, tar examen utan att få en god inblick i att driva företag. Detta är problematiskt då framtiden i allra högsta grad är beroende av att det finns driven, lösningsfokuserad, kreativ och företagsam arbets ­ kraft. Därför behöver det ses över hur Ung Företagsamhet och kursen entreprenörskap kan bli tillgängligt för samtliga elever i gymnasieskolan oavsett program. Detta behöver inte ske som en obligatorisk kurs, utan valet om man vill läsa entreprenörskap och driva UF-företag bör ligga hos den enskilde eleven, men valet av gymnasieprogram som sådant ska åtminstone inte hindra eleverna från att välja kursen som individuellt val. Gymnasieskolor bör också tillse att alla elever ges möjlighet att läsa kursen utan schemakrockar med andra kurser. Riksdagen bör ställa sig bakom andemeningen i motionen om att alla elever i gymnasieskolan ska erbjudas att läsa entreprenörskap i gymnasieskolan. Johanna Rantsi (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2028 av Johanna Rantsi (M) Utbildning i entreprenörskap som möjlighet för alla elever Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att alla gymnasieskolor ska erbjuda utbildning i entreprenörskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att introduceras till företagande i tidig ålder är centralt för att senare i livet själv välja att bli företagare. En studie där över 6 000 individer följts från 0 till 34 års ålder visar att män oftare blir entreprenörer om de har föräldrar som är det, medan det för kvinnor snarare hänger samman med föräldrarnas socioekonomiska status. Klart står dock att företagarintresset uttrycktes tidigt, redan vid 16 års ålder (Schoon & Duckworth, 2012). Utifrån detta ser vi därför att ett ökat företagande bland kvinnor kräver en tidig introduktion till företagande. Ett sätt att få denna introduktion på plats är genom ökad möjlighet till UF-företagande på gymnasiet. Ung Företagsamhet är en ideell utbildningsorganisation som ger unga möjlighet att utbildas i entreprenörskap genom att starta egna företag. Bland de elever som gått kursen Ung Företagsamhet där man läser entreprenörskap blir många företagare senare i livet. Kursen i entreprenörskap där möjligheten ges att lära sig driva företag bör därför bli möjlig för samtliga elever i gymnasieskolan att läsa. Möjligheten att driva UF-företag skiljer sig idag mycket åt, främst beroende på vilken skola och vilket gymnasieprogram elever läser. Läsåret 2019/20 var det hela 96 procent av alla elever på handels- och administrationsprogrammet som drev UF-företag. I bottenskiktet ligger program såsom vård och omsorg (4 procent), naturvetenskap (8 procent) samt fordons- och transportprogrammet (12 procent) (Läraren, 2021). Dessa elever, där många ska bli nästa generations arbetsgivare, tar examen utan att få en god inblick i att driva företag. Detta är problematiskt då framtiden i allra högsta grad är beroende av att det finns driven, lösningsfokuserad, kreativ och företagsam arbets ­ kraft. Därför behöver det ses över hur Ung Företagsamhet och kursen entreprenörskap kan bli tillgängligt för samtliga elever i gymnasieskolan oavsett program. Detta behöver inte ske som en obligatorisk kurs, utan valet om man vill läsa entreprenörskap och driva UF-företag bör ligga hos den enskilde eleven, men valet av gymnasieprogram som sådant ska åtminstone inte hindra eleverna från att välja kursen som individuellt val. Gymnasieskolor bör också tillse att alla elever ges möjlighet att läsa kursen utan schemakrockar med andra kurser. Riksdagen bör ställa sig bakom andemeningen i motionen om att alla elever i gymnasieskolan ska erbjudas att läsa entreprenörskap. Johanna Rantsi (M)