Jämförelse 94b929eead59ccfd1fca6b6a Underlagets kontrollsumma: 8f35ff99957fd953964b46e10ede18e10e0f13c32e62f01f4a6d10a1623839fa Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022111: Utökad budgetgranskning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022111 Motion till riksdagen 2023/24:2111 av Jesper Skalberg Karlsson och Johanna Hornberger (båda M) Utökad budgetgranskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda en ny modell för granskning av riksdagspartiernas budgetförslag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Sedan budgetsaneringen på 90-talet kan särskilt överskottsmålet lyftas fram, som säkrat reformkraft i tider av ekonomisk tillbakagång. Överskottsmålet disciplinerar finanspolitiken genom det tydliga ansvars ­ utkrävandet från oberoende media och välgrundad granskning från berörda myndig ­ heter. Överskottsmålet är, tillsammans med utgiftstaket, ett starkt stöd för politiken att stå emot trycket att öka utgifter och i stället ta ett långsiktigt ansvar. Tillsammans med inflationsmålet är överskottsmålet det tydligaste målet i den svenska ekonomiska politiken. Granskningen av förd ekonomisk politik bör däremot inte vara enkom avsedd för regeringen. De övriga partier som finns representerade i Sveriges riksdag bör också kunna vara föremål för granskning när de presenterar ekonomisk politik. När några sådana mekanismer inte finns på plats riskeras att oppositionspartier tummar på det långsiktiga ansvaret för att i stället vinna snabba politiska poänger – genom att föreslå ofinansierade reformer som vinner opinion. I ett läge där minoritetsregeringar är normalläget för svensk politik är det märkligt att en sådan ordning fortgår. Om oppositionspartiers föreslagna budgetar fortsätter att gå igenom i riksdagens voteringar finns det en betydande risk att förtroendet för svensk ekonomi försämras, eftersom de inte haft samma rigorösa process bakom sig som möjliggörs av Finans ­ departementets tjänstemän och bl.a. Konjunkturinstitutets granskningar. Förutsägbarhet och stabilitet är värden som bör värnas i frågor om svensk ekonomi. Det bör samtliga svenska riksdagspartier bejaka, särskilt i ett långsiktigt perspektiv eftersom färgen på regeringen skiftar med tiden. Sverige bör därför se till Nederländernas modell där samtliga riksdagspartiers budgetar granskas av en ansvarig myndighet. I en svensk kontext torde det vara Konjunkturinstitutet – även om Finanspolitiska rådet och Ekonomistyrningsverket ofta har värdefulla insikter – som ges det uppdraget. En invändning mot förslaget är att om regeringen skulle ge ett sådant uppdrag till exempelvis Konjunkturinstitutet så innebär det att regeringen använder sina myndig ­ heter som verktyg för att granska sina politiska motståndare. Den oron är dock obefogad eftersom vi har fristående myndigheter i Sverige, och något beslut om detta skulle heller inte fattas innan en grundlig utredning genomförts där man tittar på hur målkonflikten kan hanteras. I sammanhanget bör också nämnas att det övergripande målet skulle vara att värna trovärdigheten för svensk ekonomi – vilket både regering och opposition rimligen gör, och dessutom kan få vidimerat genom just extern budgetgranskning. Detta bör ges regeringen till känna. Jesper Skalberg Karlsson (M) Johanna Hornberger (M) === HD022496: Utökad budgetgranskning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022496 Motion till riksdagen 2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Utökad budgetgranskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en ny modell för granskning av riksdagspartiernas budgetförslag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finanspolitiska ramverket har under lång tid bidragit till stabilitet och förtroende för svensk ekonomi. Särskilt överskottsmålet och utgiftstaket har gett politiken styrka att stå emot kortsiktiga påtryckningar och i stället ta ansvar för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Tillsammans med Riksbankens inflationsmål har dessa institutioner utgjort grunden för en framgångsrik ekonomisk politik. I riksdagen beslutas varje år om statens budget. I dag granskas regeringens budget ­ förslag noggrant, med stöd av Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet och andra expertmyndigheter. Oppositionens budgetförslag omfattas däremot inte av samma process. Det innebär att förslag kan läggas fram utan oberoende granskning av lång ­ siktiga effekter eller finansiering. I ett läge där minoritetsregeringar blivit det normala ökar risken för att sådana förslag antas av riksdagen, vilket kan underminera förtroendet för svensk ekonomi. Den senaste tioårsperioden har tydligt visat att oppositionsbudgetar kan vinna gehör i riksdagen. Utan oberoende analys riskerar dessa att bygga på förhoppningar om kortsiktiga politiska vinster snarare än långsiktigt ansvarstagande för Sverige. Med hög inflation, ökade försvarssatsningar och ett osäkert internationellt läge är det viktigare än kanske någonsin tidigare att säkerställa förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken. Sverige bör därför ta intryck av Nederländerna, där en oberoende myndighet – det nederländska CPB – granskar samtliga partiers budgetförslag. I en svensk kontext är Konjunkturinstitutet det mest naturliga organet att få detta uppdrag, i nära samarbete med exempelvis Finanspolitiska rådet och Ekonomistyrningsverket. En sådan ordning skulle stärka transparensen, öka kvaliteten i debatten och värna förtroendet för finans ­ politiken oavsett regeringens färg, sammansättning eller underlag. En möjlig invändning är att regeringen genom sina myndigheter skulle kunna använda systemet för att granska oppositionen på ett mycket ingripande sätt. Denna oro är dock obefogad. Svenska myndigheter är självständiga, och det skulle vara riksdagen – inte regeringen – som fattar beslut om uppdragets utformning. Genom tydliga ramar och offentlig rapportering kan risken för oskälig politisering minimeras. För att värna trovärdigheten i svensk ekonomi bör alltså en modell införas där samtliga riksdagspartiers budgetmotioner blir föremål för opartisk extern granskning. Det skulle stärka både regerings- och oppositionspartiers legitimitet och ge väljarna en tydligare bild av konsekvenserna av de politiska förslagen, vilket i förlängningen stärker demokratin. Detta bör ges regeringen till känna. Jesper Skalberg Karlsson (M)