Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1279 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 391 4 590 000 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 950 890 1 770 000 1:3 Trafikverket 1 455 481 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 098 000 ±0 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 83 179 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 648 987 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 407 440 ±0 1:13 Trafikanalys 70 527 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 920 705 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 351 000 ±0 1:18 Lån till körkort 151 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 119 862 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 90 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 549 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 162 410 ±0 2:7 Digital förvaltning 215 744 ±0 99:1 Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken ±0 12 000 000 99:2 Anslagsstöd Sjöfartsverket ±0 700 000 99:3 Utbildningssatsning järnväg och sjöfart ±0 120 000 99:4 Godspendlar ±0 100 000 99:5 Klimatomställningsstöd för personbilar ±0 250 000 Summa 78 952 417 19 530 000 Sammanfattning 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras 2024 på transportområdet och växlas upp under 10 år. Vänsterpartiets utgångspunkter för infrastrukturpolitiken är visionen om ett jämlikt samhälle och faktumet att världen befinner sig i ett klimatnödläge. Vårt budgetförslag är därför ett steg mot ett robust och jämlikt samhälle som syftar till att nå det av riksdagen antagna klimatmålet för transportsektorn: att minska växthusgasutsläppen från inrikes ­ transporter med minst 70 procent senast 2030. Vi behöver ställa om vårt transport ­ system så att vi får tillgängliga, välfungerande och hållbara transporter. Det kräver åtgärder som stärker medborgarnas möjligheter att resa hållbart och för att gods ska kunna transporteras med liten klimatpåverkan. Därför behövs statliga medel för att återställa allmänhetens förtroende för kollektiva färdmedel. Anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Investeringar i ny infrastruktur måste riktas till klimatvänliga transportslag. Vi vill därför bygga ut kollektivtrafiken genom att införa ett statligt investeringsstöd. Förslaget innebär ett investeringsstöd om 5 miljarder kronor årligen, varav 1 miljard kronor avsätts till en elbusspremie (se vidare Vänsterpartiets motion för utgiftsområde 20). Syftet med investeringsstödet är att säkerställa att nyinvesteringar genomförs för en utbyggnad av kollektivtrafiken, och en omställning till fossilfria fordon. Vi vill från 2024 rikta satsningarna på utbyggnad av järnväg och cykelinfrastruktur och därmed omfördela pengar från klimatskadliga motorvägsprojekt till projekt som gynnar klimatomställningen. Vi vill prioritera s.k. trimningsåtgärder som förbättrar tillgängligheten och styr trafiken mot mindre energiintensiva trafikslag och till kollektivtrafiken. Trots samhällsvinsterna som ökad cykling skulle innebära är cykling förbisedd i den nationella infrastrukturplaneringen. Vi vill öronmärka medel till cykelinvesteringar i den nationella infrastrukturplanen för 2022–2033. Det finns ett stort behov av ett antal satsningar inom det regionala järnvägsnätet och brister i cykelinfrastrukturen som hindrar ökad cykling både i städer och på lands ­ bygden. Dessa kräver en stadig statlig finansiering. Exempel på våra prioriterade järnvägsinvesteringar är Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan, Stockholm Oslo, Göteborg Oslo samt fyrspår Alingsås Göteborg och Uppsala Stockholm. Vår satsning på ny järnvägs- och cykelinfrastruktur uppgår till 9 miljarder kronor 2024. Vidare vill vi öka investeringarna i nattågsfordon så att svenska nattåg kan köras i Europa, ge ett statligt stöd till tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland, samt avvisa regeringens förslag till omfördelning från anslaget till ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken. Sammantaget avsätter vi 4 590 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget. Anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur För att klara av klimatomställningen måste järnvägsinfrastrukturen fungera i hela landet. I nuläget är underhållet av järnvägsinfrastrukturen eftersatt, vilket förorsakar störningar i trafiken. Detta påverkar både person- och godstransporter. Det är nödvändigt att återställa allmänhetens och näringslivets förtroende för järnvägstrafiken. Att åtgärda brister i och öka robustheten av järnvägsinfrastrukturen är en viktig del av detta. Vi vill komma upp till en nivå som åtgärdar underhållsskulden både på stambanorna och de regionala banorna. Exempel på banor som vi vill åtgärda snarast är Inlandsbanan och Dalabanan, Bohusbanan/Lysekilsbanan, Kinnekullebanan, Stångadalsbanan och Tjustbanan samt Kust-till-kust-banan och Västkustbanan. Därför avvisar vi regeringens omfördelning inom anslaget på 750 miljoner kronor 2023, samt avsätter ytterligare 5,5 miljarder kronor 2024 jämfört med regeringens budget. En stärkt konkurrenskraft för järnvägen krävs inte minst för att en ökad andel gods ska kunna transporteras klimatsmart på spår. Vänsterpartiet föreslår därför att tåg ­ operatörerna inte ska behöva betala några banavgifter till staten under 2023 som en tillfällig åtgärd. Därmed slipper branschen en utgift på 2 020 miljoner kronor under året. Då intäkterna från banavgifterna går till järnvägsunderhåll ökas anslaget för detta ända ­ mål med motsvarande summa. För att öka den klimatvänliga järnvägens konkurrens ­ kraft föreslår vi en halvering av banavgifterna 2024 ‑ 25. I vissa delar av vägnätet i Sverige är underhållet mycket eftersatt och ökade medel behövs för att säkerställa tillgången till körbara, trafiksäkra vägar i hela landet. Vi vill därför rikta satsningarna särskilt på vidmakthållande av vägnätet i landsbygden. För oss är det en viktig jämlikhetsfråga och en förutsättning för att hela landet ska utvecklas. Därför anslår vi 900 miljoner kronor mer än regeringen för ändamålet 2024, men av ­ visar regeringens omfördelning från järnvägsunderhåll till en satsning på vägunderhåll på 1 miljard kronor 2023. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet att anslaget tillförs 1 770 miljoner kronor, i jämförelse med regeringens förslag 2023. Nytt anslag: Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken Kollektivtrafiken är en avgörande faktor för klimatomställningen och viktig för hus ­ hållens ekonomi. Biljettpriserna i kollektivtrafiken ska halveras genom att staten står för halva intäktsbeloppet genererat av biljettintäkter. Förslaget innebär att biljettpriserna halveras från och med nästa år och framåt. Ett fungerande fördelningssystem till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna finns redan som kan användas. Det sker genom att staten går in med 12 miljarder kronor per år 2023 och 2024, samtidigt som ett nytt system utreds för att införas 2025. Det nya systemet ska ha de halverade priserna som utgångspunkt, men också säkra nödvändig priskontroll, kostnadseffektivitet och rättvis statlig och regional kostnadsfördelning. Utgångspunkten ska också vara att kollektiv ­ trafiken måste ges rättvisa förutsättningar över hela landet och öka i en takt som krävs för ambitiösa klimatmål. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag som uppgår till 12 miljarder kronor 2023 införs till följd av förslaget. Nytt anslag: Anslagsstöd Sjöfartsverket Sjöfarten är en grundläggande del av Sveriges transportsystem och väsentlig för både export och import, då majoriteten av allt gods till och från Sverige någon sträcka går på vatten. Sjöfarten behövs också när vi ställer om våra transporter till att bli klimat- och miljövänligare och har betydligt mer kapacitet än vad som används idag. Sjöfartsverket är ett affärsverk som till 75 procent finansieras av avgifter från handelssjöfarten, 15 procent av försäljning, olika uppdrag och avgifter från det civila flyget. 10 procent är skattefinansierat genom anslag som inte indexeras, vilket betyder att summan varit samma i årtionden, samtidigt som kostnaderna ökar. Handelssjöfarten får därmed finansiera delar av fritidssjöfarten och sådant som är myndighetsuppgifter och statligt ansvar. Samtidigt har Sjöfartsverket stora ekonomiska problem, som de inte har möjlighet att lösa på egen hand. Intäkterna varierar med konjunkturer och corona ­ pandemin har kraftigt påverkat intäkterna. För en stabil ekonomi i framtiden behöver det statliga finansieringsansvaret bli tydligt och Sjöfartsverket kan inte tvingas att enbart förlita sig på osäkra inkomster från sjöfartsavgifter. Dessutom har sjöfarten redan i dag en kraftig konkurrensnackdel jämfört med de skitiga vägtransporterna som betalar väldigt lite för sitt nyttjande av väginfrastrukturen. För att undvika höjningar av farleds- och lotsavgifterna utökar Vänsterpartiet stödet till Sjöfartsverket genom ett nytt anslag som uppgår till 700 miljoner kronor för 2023. Nytt anslag: Utbildningssatsning järnväg och sjöfart Det finns ett stort behov av att rusta och bygga ut järnvägen. Samtidigt råder det brist på personal som kan göra detta. Det saknas bantekniker, spårsvetsare, el-, signal- och tele ­ tekniker. För att ställa om samhället och satsa på järnvägen föreslås en satsning på att möjliggöra för de som studerar till viktiga yrken inom järnvägen att kunna kombinera studier och arbete. För att möjliggöra detta föreslås att ett nytt anslag införs. Trafik ­ verket föreslås utökade resurser motsvarande med 110 miljoner kronor från anslaget för att kunna anställa upp till 200 studerande på deltid i två år. Sjöfarten har något annorlunda behov. Där handlar det framför allt om att möjlig ­ göra för redan yrkesverksamma som nu blivit arbetslösa att få fortbildning för att kunna fortsätta inom sjöfarten men inom andra verksamheter. För detta föreslås ett tillskott på 10 miljoner kronor för att kunna utöka utbudet av relevanta kurser. Arbetsförmedlingen Sjöfart föreslås få ansvar för att ge stöd till de som har behov av fortbildning. Sammantaget uppgår det nya anslaget till 120 miljoner kronor årligen. Nytt anslag: Godspendlar Som en del av vår satsning på hållbara godstransporter föreslår vi ett statligt stöd till godspendlar på järnväg. Den politiska ambitionen om att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart har inte fungerat. Ett sätt att i närtid kunna göra det vore att inrätta tåglinjer för godstransporter på järnväg, s.k. godspendlar. Ett av förslagen handlar om att få till stånd en godspendel från södra Sverige norrut genom landet, exempelvis från Helsingborg till Stockholm/Älvsjö. Statliga fastighetsbolaget Jernhusen äger och driver kombiterminalen i Älvsjö och de har efter att ha gjort stora investeringar nu stor kapacitet och nya kranar. Det finns också förslag kring en godspendel från Göteborg till Stockholm. Dagligvaror som livsmedel och annat som i dag går med lastbil på våra motorvägar skulle kunna gå med tåg i stället. Enligt bedömningar skulle det behövas 25–50 miljoner kronor per år för att få igång en godspendel. Efter ett eller ett par år skulle den kunna drivas utan statligt stöd. Enligt branschen skulle en godspendel kunna dras igång med mycket kort varsel. Under corona ­ pandemin har vi sett att godstransporterna på järnväg har fungerat bra. Kapaciteten finns på våra spår särskilt nattetid och viljan finns hos branschen. Det enda som saknas är en mindre medfinansiering från regeringen. Varje godspendel av det här slaget skulle bespara Sverige 36 lastbilstransporter/dygn och på ett år minska utsläppen med 6 000 ton samt minska trängsel, vägslitage och buller. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag inrättas för ändamålet. Anslag föreslås uppgå till 100 miljoner kronor för 2023. Nytt anslag: Klimatomställningsstöd för personbilar För att påskynda omställningen från fossildrivna bilar till elbilar i personbilsflottan i syfte att nå Sveriges klimatmål för transportsektorn inför vi ett klimatomställningsstöd för personbilar. Satsningen omfattar ett omställningsstöd för elbilar som innehåller en skrotningspremie samt ett stöd till konvertering från bensin- och dieselbil till drift med förnybara bränslen. Vänsterpartiet föreslår att en konverteringspremie utbetalas till de som konverterar en befintlig fossildriven bil till drift med förnybara bränslen som etanol och biogas. Att konvertera en fossildriven bil till att bli eldriven är för dyrt för att motivera ett kon ­ verteringsstöd. Vårt föreslagna konverteringsstöd bör därmed ses som en övergångs ­ lösning för att snabba på minskningen av fossildrivna bilar. Premien bör uppgå till minst 3 000 kronor, och avser att täcka delar av kostnaderna för nödvändiga åtgärder samt besiktning vid etanolkonvertering. För bilar yngre än 10 år är konverteringskostnaden högre. Av den anledningen stiger premien i vårt förslag med 1 000 kronor för varje år som bilen är yngre än 10 år. Maximalt stöd för etanol ­ konvertering kan därmed uppgå till en summa av 12 000 kronor. För att efterkonvertera en bensinbil till biogasdrift föreslås en premie på minst 15 000 kr. För bilar yngre än 10 år är konverteringskostnaden högre för bilägaren och av detta skäl stiger premien med 1 000 kronor för varje år som bilen är yngre än 10 år. Maximalt stöd för efterkonvertering till biogasdrift kan därmed uppgå till 24 000 kronor enlig vårt förslag. Vänsterpartiet vill investera i en allmän skrotningspremie för bilar i syfte såväl att skrotbilar inte hamnar som miljöproblem i naturen som att äldre bensin- och diesel ­ drivna bilar med större klimatpåverkan fasas ut under de kommande åren. Vänsterpartiet har förslag som skulle möjliggöra elbilsinnehav för många fler än med den tidigare modellen. Genom de förändringar vi föreslår av elbilsstödet – den s.k. klimatbonusen – skapar vi en ny incitamentsstruktur för produktionen av elbilar med mer överkomliga priser som lättare kan efterfrågas av fler. Klimatbonusen leder också till sänkta leasingkostnader vilket ökar möjligheterna att ha tillgång till en elbil även för alla som inte kan eller vill äga sin egen elbil. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag införs för klimatomställningsstödet för personbilar. Anslaget föreslås uppgå till 250 miljoner kronor 2023 och 550 miljoner kronor per år från 2024. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V) Linda Westerlund Snecker (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3175 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 46 386 804 587 500 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 327 971 20 000 1:3 Trafikverket 6 531 201 300 000 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 353 808 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 85 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 662 013 −318 000 1:7 Trafikavtal 1 055 000 99 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 88 896 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 1 000 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 024 325 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 704 834 −10 000 1:13 Trafikanalys 80 268 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 939 330 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 65 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 346 000 ±0 1:18 Lån till körkort 466 120 000 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 318 763 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 153 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 323 814 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 295 385 ±0 2:7 Digital förvaltning 169 894 ±0 99:1 Sverigebiljett ±0 2 500 000 99:2 Utbildningssatsning järnväg och sjöfart ±0 80 000 99:3 Gotlandstrafiken ±0 250 000 99:4 Konverteringsstöd för begagnade bilar ±0 100 000 99:5 Pott för stärkt cykelinfrastruktur ±0 30 000 Summa 106 704 772 3 758 500 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Investeringar i ny infrastruktur måste riktas till klimatvänliga transportslag. Vänster ­ partiet vill därför stärka trafiksystemet genom att införa ett statligt investeringsstöd. Syftet med investeringsstödet är att säkerställa hållbara infrastruktursatsningar, t.ex. genom utbyggnad av kollektivtrafiken och övergång till fossilfria fordon. Inom ramen för försvarsuppgörelsen har Vänsterpartiet fått igenom att 50 miljarder kronor ska avsättas till civil infrastruktur. Vänsterpartiet kommer i de fortsatta samtalen driva att 4 miljarder kronor av dessa medel ska gå till investeringar som stärker infra ­ strukturen, med fokus på hållbara och kostnadseffektiva lösningar. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Vänsterpartiet vill även inrätta en nationell kollektivtrafikmyndighet som kan ta ett helhetsansvar för kollektivtrafiken i hela landet. Myndighetens syfte blir att skapa likvärdighet, möjliggöra ökad kollektivtrafik i linje med 4 av 10-målet och se till att de nationella klimatmålen på området uppnås. Myndigheten får även till uppgift att hantera Sverigebiljetten och inrätta ett nationellt biljettsystem. Vänsterpartiet avsätter därför 20 miljoner kronor för att påbörja arbetet med att inrätta en sådan myndighet. Vidare spelar Sjöfartsverket en viktig roll, inte minst inom det civila försvaret. De ska se till att samhällsviktig verksamhet upprätthålls under minst 90 dagar vid höjd beredskap och ytterst krig. Sjöfartsverkets finansiering är en knäckfråga som måste lösas och sjöfartens utmaningar måste hanteras på systemnivå. Vänsterpartiet har sedan gammalt flera förslag för att hantera Sjöfartsverkets ekonomi. Vi vill t.ex. göra om verket från ett affärsverk till en förvaltningsmyndighet utan avkastningskrav. Vi har även ett förslag om att fyra nya isbrytare ska finansieras inom ramen för nationell plan, där det också införs ett anslag med full kostnadstäckning för drift och underhåll av isbrytare. Utöver våra befintliga förslag så avsätter Vänsterpartiet 250 miljoner kronor till anslaget, dvs. 67,5 miljoner kronor mer än regeringen. Vi kombinerar satsningen med ett krav om att slopa avkastningskravet fram till att Sjöfartsverket blivit en förvaltnings ­ myndighet. Slutligen är även stadsmiljöavtalen ett viktigt styrmedel för att uppnå Sveriges klimatmål. I den nationella planen för transportsystemet 2022–2033 finns 1 miljard kronor per år till stadsmiljöavtalen mellan 2022 och 2027. Men denna miljard håller regeringen på att avveckla. Vänsterpartiet motsätter sig det och föreslår istället att satsningen förlängs och utökas med 500 miljoner kronor 2026. Sammantaget tillför Vänsterpartiet 587,5 miljoner kronor mer till anslaget för 2026, jämfört med regeringen. 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur För att klara av klimatomställningen måste järnvägsinfrastrukturen fungera i hela landet. Det eftersatta underhållet påverkar både person- och godstransporter. Det är nödvändigt att återställa allmänhetens och näringslivets förtroende för järnvägstrafiken. Att åtgärda brister i och öka robustheten av järnvägsinfrastrukturen är en viktig del av detta. Inom ramen för försvarsuppgörelsen har Vänsterpartiet fått igenom att 50 miljarder kronor ska avsättas till civil infrastruktur. Vänsterpartiet kommer i de fortsatta samtalen driva att 3 miljarder kronor av dessa medel ska gå till investeringar för att åtgärda underhålls ­ skulden på både regionala banor och stambanor. För vidare läsning om vår satsning, se Vänsterpartiets budgetmotion för 2026 (mot. 2025/26:2792). Svensk järnväg är en av världens mest avreglerade järnvägar. Avregleringen skulle öka effektiviteten, ge lägre kostnader och bättre kvalitet – men så har det inte blivit. Efter avregleringen har vi fått ett fragmenterat järnvägssystem där överblick och hel ­ hetsansvar saknas. För att på allvar hantera detta föreslår Vänsterpartiet att järnvägs ­ underhållet ska återtas i offentlig regi. Problemet på svensk järnväg är ett systemfel. Så länge det systemfelet inte åtgärdas så kommer problemen att kvarstå. Vänsterpartiet avsätter därför 20 miljoner kronor för att påbörja återtagandet av den statliga kontrollen och underhållet av järnvägen. 1:3 Trafikverket Regeringen föreslår ytterligare besparingar på 300 miljoner kronor för Trafikverkets förvaltningsanslag. Förslaget har bl.a. fått kritik från fackförbundet ST. Vänsterpartiet avvisar den här besparingen, eftersom regeringen varken har motiverat åtgärden eller klargjort vad besparingarna faktiskt ska omfatta. Vänsterpartiet tillför 300 miljoner kronor mer till anslaget för 2026, jämfört med regeringens förslag. 1:6 Ersättningar avseende flygplatser Vänsterpartiet förstår och instämmer i behovet av beredskapsflygplatser. På flera platser bidrar även flyget till tillgängligheten, särskilt i områden där alternativen är få eller res ­ tiderna långa. För tidskritiska transporter, som t.ex. sjukvård eller räddningsinsatser, kan flyget vara helt avgörande. Beredskapsflygplatser fyller därigenom en viktig funktion för både människors trygghet och samhällets beredskap. Däremot vill Vänsterpartiet inte främja kommersiell drift av flygplatser med skatte ­ pengar under pågående klimatkris. Fokus för flyget behöver skifta från ständigt ökat flygande till samhällsnytta och att identifiera samt upprätthålla de mest värdefulla förbindelserna, så att flyget förblir tillgängligt för de personer och regioner som är mest beroende av flyget. Förra året dubblerades stödet till icke-statliga flygplatser. I år föreslår regeringen ytterligare en ökning, utan att ställa några klimat- eller miljökrav kopplat till ersättningen. Förslaget kritiseras också av Naturskyddsföreningen. Vänsterpartiet vill att resurserna istället prioriteras till mer hållbara transportslag. Framförallt behöver den svenska järnvägen stora investeringar för att kunna byggas ut, öka kapaciteten och minska den höga underhållsskulden. Vänsterpartiet avvisar regeringens höjning på 318 miljoner kronor i driftstöd till icke-statliga flygplatser. 1:7 Trafikavtalen Trafikavtal tecknas för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet i hela landet och rör tillgänglighet till samhällsviktig service. I mitten av oktober 2024, endast två månader innan trafikstart för 2025, meddelade Trafikverket att de saknar budget ­ utrymme 2025 för att täcka trafikavtalen och därmed även saknar medel för att fullt ut betala för den tillgänglighet som identifierats som prioriterad att upprätthålla. Det senaste året har nattågstrafiken mellan Göteborg–Umeå samt Göteborg och Jämtland lagts ned. För närvarande saknar nattågen Stockholm–övre Norrland anbud, vilket gör att även denna sträcka riskerar att läggas ned. Anslaget måste ökas inför 2026. Underfinansieringen av trafikavtalen innebär i praktiken en kostnadsförskjutning från staten till regionerna. I sitt budgetunderlag konstaterar Trafikverket att man med oförändrad anslagsnivå inte kan ersätta de regionala kollektivtrafikhuvudmännen för redan upphandlad trafik. Det innebär att regionerna själva måste bära kostnaden om trafiken ska upprätthållas, vilket kommer ha stor inverkan på tillgängligheten i främst norra Sverige. Vänsterpartiet vill även att trafikavtalen ska indexeras, för att ge förutsägbarhet och långsiktig stabilitet. Läs mer om förslaget i vår motion Transporteffektivt och hållbart samhälle (mot. 2025/26:2780). För att säkerställa ett hållbart resande där vi binder samman landet behöver staten alltså få ökad förmåga att upphandla både tåg- och bussförbindelser. Vänsterpartiet föreslår därför en utökning av Trafikverkets anslag för trafikavtal på totalt 250 miljoner kronor, dvs. 99 miljoner kronor mer än regeringens förslag för 2026. 1:12 Transportstyrelsen Regeringen driver på för fler direktlinjer till Arlanda. Det är en problematisk och kort ­ siktig åtgärd mitt under pågående klimatkris. Fokus borde istället ligga på att snarast avveckla Bromma flygplats, som redan har tappat sin betydelse. När BRA slutade trafikera Bromma i september 2024 så förlorade Bromma 90 procent av sin flygtrafik. Kvarvarande flyg kan enkelt flyttas över till Arlanda. Genom att samla flygen på Arlanda frigörs resurser och förutsättningarna för att utveckla flygplatsen på lång sikt förbättras. Läs mer om Vänsterpartiets förslag på att avveckla Bromma flygplats i vår motion Transporteffektivt och hållbart samhälle (mot. 2025/26:2780). Samtidigt ser vi också att underhållsskulden i den svenska järnvägen växer med miljardbelopp. Järnvägsnätet är i stort behov av investeringar och medlen borde istället satsas på hållbara transportslag som gynnar både miljön och resenärerna. Vänsterpartiet avvisar 10 miljoner kronor för aktivt arbete för fler direktlinjer till Arlanda. 1:18 Lån till körkort Att ta körkort är dyrt. Det är en oöverkomlig utgift för många, men samtidigt kräver många jobb att du har just ett körkort. Därför vill Vänsterpartiet att det fortsatt ska gå att låna till ett personbilskörkort vid godkända trafikskolor via CSN. Vänsterpartiet tillför därför 80 miljoner kronor för ändamålet. Vänsterpartiet vill även utveckla satsningen till att också omfatta körkort för tung trafik. Hela trafik- och infrastrukturbranschen, inklusive kollektivtrafiken, saknar personal. Det är brist på personal inom i princip alla yrkesgrupper och prognosen är att personalbristen kommer öka ytterligare på grund av pensionsavgångar. För att stimulera fler personer att ta körkort för tung trafik och säkra framtiden för kollektivtrafiken föreslår Vänsterpartiet ytterligare en satsning om 40 miljoner kronor för möjligheten att ta CSN-lån för C- och D-körkort. Sammantaget tillför Vänsterpartiet 120 miljoner kronor till anslaget för 2026, jämfört med regeringens förslag. Nytt anslag: Sverigebiljett Staten har ett övergripande ansvar för att kollektivtrafiken fungerar på ett tillförlitligt, samhällsnyttigt och kostnadseffektivt sätt. Vänsterpartiet vill därför införa en gemensam Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik i hela Sverige. Sverigebiljetten innebär att vi har ett kort som fungerar likadant i hela landet, istället för en mängd olika regionala system med dithörande olika taxor, appar och zonindelningar. Satsningen genomförs stegvis, genom att först införa ett nationellt biljettsystem och under ledning av en nationell kollektivtrafikmyndighet, för att säkerställa en smidig och samordnad implementering. En Sverigebiljett kommer kosta 450 kronor. Kollektivtrafiken är en avgörande faktor för klimatomställningen och viktig för hushållens ekonomi. Prisutvecklingen inom kollektivtrafiken har varit oproportionerlig under lång tid. Biljettpriserna har skenat och är i dag långt över priset på drivmedel eller konsumentprisindex. Förslaget beskrivs närmare i vår motion Transporteffektivt och hållbart samhälle (mot. 2025/26:2780). Vänsterpartiet avsätter 2,5 miljarder kronor (halvårsvis) 2026 för detta ändamål. Nytt anslag: utbildningssatsning järnväg och sjöfart Det finns ett stort behov av att rusta och bygga ut järnvägen. Samtidigt råder det brist på personal som kan göra detta. Även inom sjöfarten råder det stor arbetskraftsbrist. Det behövs en stor utbildningssatsning för att få fler att söka sig till yrken inom järnväg och sjöfart. Det behöver också finnas möjlighet till vidareutbildning och kompetens ­ utveckling. Vänsterpartiet avsätter 80 miljoner kronor 2026 för detta ändamål. Nytt anslag: Gotlandstrafiken Frakt- och biljettpriser för färjetrafiken till och från Gotland har ökat kraftigt. Det behövs förutsättningar att begränsa eller undvika ytterligare prishöjningar för färje ­ resenärer som reser till och från Gotland. Gotland måste få lika bra förutsättningar som alla andra regioner i Sverige. Förslaget beskrivs närmre i Vänsterpartiets motion Transporteffektivt och hållbart samhälle (mot. 2025/26:2780). Vänsterpartiet avsätter 250 miljoner kronor för 2026. Nytt anslag: Konverteringsstöd för begagnade bilar Vänsterpartiet föreslår att en konverteringspremie utbetalas till de som konverterar befintlig fossildriven bil till drift med förnybara bränslen som etanol och biogas. Vi föreslår en premie på minst 3 000 kronor för stöd till kostnad för åtgärd samt besiktning vid etanolkonvertering. För bilar yngre än tio år är konverteringskostnaden högre för bilägaren och av detta skäl stiger premien med 1 000 kronor för varje år som bilen är yngre än tio år. Maximalt stöd för etanolkonvertering kan därmed uppgå till en summa av 12 000 kronor. För att efterkonvertera en bensinbil till biogasdrift föreslås en premie på minst 15 000 kronor. Maximalt stöd för efterkonvertering till biogasdrift kan därmed uppgå till 24 000 kronor enligt vårt förslag. Vänsterpartiet föreslår att 100 miljoner kronor anslås Transportstyrelsen till konverteringsstöd för begagnade bilar för 2026. Nytt anslag: Stärkt cykelinfrastruktur Cykeln är en central del i omställningen och forskning visar att det är samhälls ­ ekonomiskt effektivt att genomföra cykelinvesteringar. Det är viktigt att cykelinfra ­ strukturen hänger samman lokalt och regionalt. Vänsterpartiet vill införa en nationell cykelstrategi samt bygga ut cykelinfrastrukturen och erbjuda moderna och säkra cykelbanor framförallt på landsbygden för att fler ska vilja och kunna välja cykeln. Vi avsätter därför en pott som kommunerna kan söka medel ur i syfte att bygga ut och underhålla cykelbanor. På så sätt kan vi genom statlig medfinansiering stärka cykel ­ infrastrukturen. Vänsterpartiet avsätter 30 miljoner kronor 2026 för detta ändamål. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Malin Östh (V)