Jämför sakliga förslag
A · Klimatanpassa Sverige
2023/24 · HB02903 · Katarina Luhr (MP); Emma Berginger (MP); Daniel Helldén (MP); Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Emma Nohrén (MP); Elin Söderberg (MP); Annika Hirvonen (MP); Jacob Risberg (MP)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2024/25 · HC023059 · Katarina Luhr (MP); Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Emma Nohrén (MP); Elin Söderberg (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.007 · ämneslikhet 0.765. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 40 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
40 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en bred parlamentarisk grupp som kan skapa långsiktighet i klimatanpassningsarbetet och därmed även skapa långsiktiga spelregler för privata aktörer, myndigheter, regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statsbidraget för att finansiera klimatanpassningsåtgärder ska vara långsiktigt, förutsägbart och behöver kraftfullt ökas och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter behöver utbildas om klimatrelaterade risker och tydliggörande av deras roll och ansvar och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvarsförhållanden när det gäller genomförandet av förebyggande klimatanpassningsåtgärder men även för uppkomna skador och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska få i uppdrag att administrera ett långsiktigt särskilt stöd som kan sökas av kommuner och privata aktörer för olika typer av klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket tillsammans med kommunerna ska utreda hur Boverket på bästa sätt kan vara ett stöd för kommunernas pågående arbete med klimatanpassning i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner i uppdrag att kartlägga klimatrelaterade risker, inkluderat värmeöar som kan utgöra hälsorisker för kommuninvånare vid värmebölja, och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grönytefaktor till ett krav i all nyproduktion och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en faktor för att reglera andel hårdgjord yta inom tomtmark, kvartersmark och allmän platsmark och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en obligatorisk kommunal dagvattentaxa och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur gamla detaljplaner som kan medföra nybyggnation i riskområden ska hanteras för att minimera risken för olyckor, översvämning och erosion och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna i planprocessen för att säkerställa klimatanpassad planering och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatanpassningssamordnare på alla länsstyrelser och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda hur styrningen av kommunerna behöver förändras för att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse ska komma på plats och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk utbildning av vård- och omsorgspersonal om hälsorisker relaterade till värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra offentliga byggnader, eller andra tillgängliga byggnader, till mötesplatser som kan bli tillflyktsorter för sköra grupper under långvariga värmeböljor eller annat extremväder och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatsäkra offentliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur klimatåtgärder kan underlättas på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas, sanera förorenad mark och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda olika lösningar för att öka tillgången till kranvatten på offentliga och kommersiella platser och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgängligt dricksvatten inom rimligt avstånd för alla under värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av ökad insatsberedskap vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphöra med kalavverkning i särskilt klimatkänsliga områden, med exempelvis risk för ras och skred, och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett regelverk för stopp av kalavverkningar i stråk runt järnvägsnätet i syfte att skredesskydda och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja klimatanpassning, ökad ekologisk hållbarhet och stärkt motståndskraft inom svenskt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassning, ökad ekologisk hållbarhet och stärkt motståndskraft ska utgöra utgångspunkter i arbetet med Sveriges nya livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presentera åtgärder för att skydda svenskt jordbruk från effekterna av klimatförändringar såsom långvarig torka eller översvämning och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till lokala vattenrådgivare för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att säkra att mindre lantbrukare inte missgynnas av exempelvis restriktioner vid torka och stödsystemens utformning och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Klimatanpassningskliv som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet, som finansierar utsläppsminskande åtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter ska föreslå en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt på kommunal nivå och regional nivå där statligt finansieringsstöd är lämpligt och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör utreda samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassning måste stärkas i finansiella ramverk och analyser och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att föreslå hur finanssektorns arbete med klimatrelaterade risker ska säkras och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansieringsfrågan för skydd mot stigande hav och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om genomförande av framtida portar i Göta älvs mynning och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på flera fronter stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabell A i motionen.
Hela texten jämförs: A 5020 ord · B 3945 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:903
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Klimatanpassa Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en bred parlamentarisk grupp som kan skapa långsiktighet i klimatanpassningsarbetet och därmed även skapa långsiktiga spelregler för privata aktörer, myndigheter, regioner och kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statsbidraget för att finansiera klimatanpassningsåtgärder ska vara långsiktigt, förutsägbart och behöver kraftfullt ökas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter behöver utbildas om klimatrelaterade risker och tydliggörande av deras roll och ansvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvarsförhållanden när det gäller genomförandet av förebyggande klimatanpassningsåtgärder men även för uppkomna skador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska få i uppdrag att administrera ett långsiktigt särskilt stöd som kan sökas av kommuner och privata aktörer för olika typer av klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket tillsammans med kommunerna ska utreda hur Boverket på bästa sätt kan vara ett stöd för kommunernas pågående arbete med klimatanpassning i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner i uppdrag att kartlägga klimatrelaterade risker, inkluderat värmeöar som kan utgöra hälsorisker för kommuninvånare vid värmebölja, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra grönytefaktor till ett krav i all nyproduktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en faktor för att reglera andel hårdgjord yta inom tomtmark, kvartersmark och allmän platsmark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en obligatorisk kommunal dagvattentaxa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur gamla detaljplaner som kan medföra nybyggnation i riskområden ska hanteras för att minimera risken för olyckor, översvämning och erosion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna i planprocessen för att säkerställa klimatanpassad planering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatanpassningssamordnare på alla länsstyrelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda hur styrningen av kommunerna behöver förändras för att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse ska komma på plats och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk utbildning av vård- och omsorgspersonal om hälsorisker relaterade till värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra offentliga byggnader, eller andra tillgängliga byggnader, till mötesplatser som kan bli tillflyktsorter för sköra grupper under långvariga värmeböljor eller annat extremväder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatsäkra offentliga byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur klimatåtgärder kan underlättas på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas, sanera förorenad mark och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda olika lösningar för att öka tillgången till kranvatten på offentliga och kommersiella platser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgängligt dricksvatten inom rimligt avstånd för alla under värmeböljor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av ökad insatsberedskap vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphöra med kalavverkning i särskilt klimatkänsliga områden, med exempelvis risk för ras och skred, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett regelverk för stopp av kalavverkningar i stråk runt järnvägsnätet i syfte att skredesskydda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja klimatanpassning, ökad ekologisk hållbarhet och stärkt motståndskraft inom svenskt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassning, ökad ekologisk hållbarhet och stärkt motståndskraft ska utgöra utgångspunkter i arbetet med Sveriges nya livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presentera åtgärder för att skydda svenskt jordbruk från effekterna av klimatförändringar såsom långvarig torka eller översvämning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till lokala vattenrådgivare för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att säkra att mindre lantbrukare inte missgynnas av exempelvis restriktioner vid torka och stödsystemens utformning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Klimatanpassningskliv som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet, som finansierar utsläppsminskande åtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter ska föreslå en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt på kommunal nivå och regional nivå där statligt finansieringsstöd är lämpligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör utreda samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassning måste stärkas i finansiella ramverk och analyser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att föreslå hur finanssektorns arbete med klimatrelaterade risker ska säkras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansieringsfrågan för skydd mot stigande hav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om genomförande av framtida portar i Göta älvs mynning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på flera fronter stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det pågår idag en global klimatförändring, som i Sverige medför en stigande medel
temperatur, ökad nederbörd, mer långvariga värmeböljor och stigande havsnivåer. Vi befinner oss mitt i en klimatkris. Isar smälter och havet stiger. Skördar slår fel och skogar brinner. Det blir allt tydligare att vi måste agera. För att skapa en hållbar framtid måste samhället arbeta parallellt med att minska växthusgasutsläppen och med kontinu
erlig anpassning till det förändrade klimatet, så kallad klimatanpassning.
Sommaren 2023 går till historien som den varmaste som någonsin uppmätts. Globalt har rekordtemperaturer avlöst varandra och värmeböljor, översvämningar och skogs
bränder har drabbat stora delar av Nordamerika, Asien och Europa. Även i Sverige har vi sett prov på erosion, översvämningar och torka som lett till foderbrist i vissa delar av landet. Många har drabbats och det är tydligt att krafttag behövs för att öka takten i
Sveriges klimatanpassningsarbete. Vi ser ett starkt behov av att landets klimatanpassnings
arbete
prioriteras upp.
När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt. Bland annat genom att vi får längre torrperioder och fler skyfall som kan leda till översvämning, ras och skred. Vi ser även att värmeböljorna blir fler och längre. Dessutom drabbas vi på sikt av de stig
ande havsnivåerna som följer av smältande is och uppvärmda hav. För att skydda män
niskor och viktig infrastruktur behöver den fysiska planeringen anpassas till dessa effekter
.
En långsiktig planering är en av nycklarna till ett brett klimatanpassningsarbete i Sverige, och vill därför att regeringen inrättar en bred parlamentarisk grupp som lång
siktigt kan leda arbetet med klimatanpassning och skapa stabilitet för Sveriges klimat
anpassningsarbete. För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimat
anpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Arbetet ska inte fördröjas på grund av otydlig ansvarsfördelning.
Länsstyrelser och kommuner är nyckelaktörer i klimatanpassningsarbetet och måste
därför få tydligare ramar och de resurser som krävs. Vidare bör myndigheters arbete med
att bistå med samordning och kunskapsspridning förstärkas. Riksrevisionen är också tydlig i sin granskningsrapport ”Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön” RiR2022:29 med att myndigheternas planering försvåras av en ryckighet och kortsiktighet i statens finansiering. Det kan till exempel vara svårt att anställa eller att planera åtgärder om det är osäkert om pengar kommer att vara tillgängliga under kom
mande år. En osäker finansiering försvårar därigenom ytterligare det långsiktiga arbetet.
Många olika fysiska åtgärder behöver genomföras i den redan byggda miljön, som förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, minskad andel hårdgjord mark, höjdsättning av mark och byggnader, skydd mot översvämningar, skred och erosion med mera. Vi vill möjliggöra för olika aktörer, som kommuner, kommunala bostads
bolag, intresseföreningar och fastighetsägare, att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att skydda människors liv och hälsa, viktig infrastruktur, fastigheter och miljö. För att detta ska ske behöver Sveriges kommuner först kartlägga var klimatåtgärder ska prioriteras genom lokala skyfalls
karteringar, identifiering av lågpunkter och viktig infrastruktur som kan skadas, kartlägg
ningar
av värmeöar och områden som riskerar ras, skred och erosion och därefter starta
ett klimatanpassningsarbete där klimatanpassningsåtgärder behöver listas och prioriteras.
I Riksrevisionens rapport om Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29) framgår att de åtgärder som kommunerna ska planera för är svåra att finansiera och att kortsiktigheten i statens finansiering försvårar planeringen av långsiktiga insatser då statens anslag varierar stort mellan åren. Detta gör det också svårt att använda medlen effektivt.
Varannan svensk kustkommun (56 procent), som svarat i en enkätundersökning, upp
lever
att den statliga finansiering som är kopplad till klimatanpassningsåtgärder är otillräcklig. 50 procent av kustkommunerna svarar också att det finns en brist på stöd i den egna organisationen. Undersökningen tyder på att det finns ett betydande behov av såväl bättre finansiering som mer underlag samt att det finns ett behov av stöd genom hela organisationen. Kostnaderna för att förebygga kusterosion och översvämningar bara i kustkommunerna till år 2100 har beräknats överstiga 100 miljarder kronor. Ytterligare kostnader för åtgärder för att förhindra skador från skyfall och hälsorisker vid värmeböljor i resten av landet behöver läggas på utöver dessa summor.
Dock är det viktigt att komma ihåg att kostnaderna för de förebyggande åtgärderna troligen långt understiger kostnaderna för att förebygga dödsfall och att hantera skador som uppkommer på den bebyggda miljön om förebyggande åtgärder inte genomförs. Skadorna på Köpenhamn efter det stora skyfallet år 2011 har till exempel beräknats till 7
miljarder danska kronor. Många av åtgärderna som behöver vidtas i våra kustområden när det gäller stigande havsnivåer kommer att bli mycket kostsamma och ta lång tid att genomföra samtidigt som planeringen även kommer behöva bli lång och omfattande. För att inte riskera att arbetet skjuts upp på grund av svåra beslut och höga kostnader behöver tydligare lagstiftning komma på plats för att tydliggöra inom vilka tidsramar beslut behöver fattas och när arbetet behöver påbörjas. Befintlig kunskap och teknik tillsammans med nya innovationer kommer behövas för att rätt åtgärder ska kunna utföras på rätt plats.
Ett exempel på detta är yttre portar i Göteborgs hamn. Området Västkusten–Göta älvdalen har identifierats som ett riskområde med anledning av förutsättningarna för skred, översvämning från vattendrag och kustöversvämning (stigande havsnivå) som kan ge konsekvenser för många samhällsviktiga funktioner. Riskområdet är ytmässigt
omfattande med ett högt invånarantal och höga värden, inte minst Nordens största hamn
. För att riskerna ska kunna förebyggas krävs omfattande samarbete över flera administ
rativa gränser och mellan många sektorer. Riskerna är påtagliga redan idag och före
byggande åtgärder är högst angelägna att vidta. Göteborg hotas främst från tre håll: av kraftig nederbörd uppifrån, höga vattenflöden i Göta älv och kraftiga västvindar som pressar upp vattenståndet från havet. För att skydda Göteborg mot översvämningar och stigande hav kan yttre skyddsportar behövas. Det största hindret för att få yttre portar på plats är finansieringen. Tidiga beräkningar visar på kostnader uppemot 15 miljarder kronor. Enligt Göteborg stads nuvarande uppskattningar är det nödvändigt att ha yttre portar på plats senast 2070. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har indikerat att skyddsportarna skulle kunna vara av allmänt intresse för totalförsvaret enligt 3
kap. 9
§ miljöbalken samt eventuellt anses vara samhällsviktig verksamhet. Statens ansvar för finansiering och genomförande av yttre portar i Göteborg och åtgärder i andra städer som kan drabbas av de stigande havsnivåerna behöver därför utredas skyndsamt.
Därutöver kommer finansiering behövas på kort och lång sikt. Vi föreslår att man förutom ett långsiktigt stabilt nationellt stöd för klimatanpassning även inför ett separat Klimatanpassningskliv som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet.
Det Nationella expertrådet för klimatanpassning pekar på ett antal tänkbara lång
siktiga finansieringslösningar. Samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer bör utredas. Det behövs även en nationell plan för riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå, där statligt finansieringsstöd är särskilt lämpligt.
Under 2018 redovisades Sveriges första nationella strategi för klimatanpassning och där förstärktes bland annat kommunernas klimatanpassningsarbete genom en ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Varje kommun ska i sin översiktsplan redogöra för klimatrelaterade risker för skador på den byggda miljön till följd av exempelvis över
svämning, ras och erosion. Av översiktsplanen ska det även framgå hur dessa risker kan förebyggas.
Organisationerna Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet genomförde i februari–mars 2023 en enkätundersökning i syfte att kartlägga kommuners strategiska klimatanpassningsarbete. Svarsfrekvensen var cirka 67 procent, dvs 194 kommuner svarade. 25 procent av kommunerna uppgav att de i sina översiktsplaner inte hade tagit hänsyn till den nya bestämmelsen och 8
procent att de inte visste. Av dem som svarade nej uppgav 54 procent att de planerar att göra det framöver och 21 procent svarade att de inte planerar att göra det.
Boverket har i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och behöver därmed på olika sätt hjälpa kommunerna med deras
klimatanpassningsarbete. Kommunerna ligger olika långt framme i sitt klimatanpassnings
arbete
men för alla kommuner gäller att ett stort arbete med olika klimatanpassnings
åtgärder kommer att behöva genomföras framöver för att skydda både människors liv och hälsa, viktig infrastruktur och för att motverka skador på den bebyggda miljön. För kommuner som idag saknar egen kompetens eller möjlighet att finansiera åtgärder finns behov av expertstöd från myndigheter och nationellt ekonomiskt stöd för att kunna genomföra fysiska klimatanpassningsåtgärder. Här har även länsstyrelserna en viktig roll i att samordna, stötta och följa upp kommunernas klimatarbete. Vi vill att man
ytterligare tydliggör vilka krav som ska ställas på kommunernas klimatanpassningsarbete
för att tydliggöra för kommunerna vilket arbete de behöver genomföra. Det är också av stor vikt att länsstyrelserna vidareutvecklar sin specialkompetens inom området bland
annat genom sina klimatanpassningssamordnare som behöver finnas på alla länsstyrelser.
Sedan 2008 ställer PBL krav på att kommunerna ska förlägga bebyggelse inom detaljplan till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Dock är ett vanligt problem att gamla detaljplaner inte lämplighetsprövas. Om kommunen inte upphäver den gamla detaljplanen kan bygglov inte heller nekas, vilket riskerar att nybyggnation sker i områden som är olämpliga ur klimatanpassningssynpunkt. Då kommuner saknar skyldighet att upphäva dessa detalj
planer behöver frågan utredas för att minimera risken för klimatrelaterade olyckor, översvämning och erosion. En annan utmaning för kommunerna är att man inte har rådighet över privata fastighetsägares mark samtidigt som ansvarsfördelningen för kostnader för både förebyggande åtgärder och skador är otydlig.
Alltför få samhällen och städer har klimatanpassat infrastruktur, vägar, avlopps
anläggningar, vattenförsörjningen tillräckligt mycket för att klara stora vattenmassor som kan uppstå vid skyfall. Det kan därför leda till bland annat kontaminering av dricksvattnet under lång tid, och skred. Många kommuner har idag ett pågående arbete med att skydda den bebyggda miljön mot översvämningar och skyfall men det finns många utmaningar med arbetet. Kostnaderna för åtgärder är ofta relativt höga och ansvaret otydligt, både i fråga om vem som har ansvar för att hantera dagvatten och större regnmängder eller utföra åtgärder för att förebygga andra klimatrelaterade risker men även i fråga om vem som har ansvaret för att betala för uppkomna skador. Det är ofta betydligt billigare att arbeta med marklösningar som våtmarker, dagvattendammar, minskad andel hårdgjord mark och ökad andel grönska som tar hand om vatten vid skyfall än att bygga ut va-systemet under mark för dessa tillfällen. Dock blir både ansvarsfrågan och markfrågorna oftast ett hinder i detta arbete. Här behövs i dagsläget en tydligare lagstiftning. Vi föreslår att man utreder möjligheten till en obligatorisk kommunal dagvattentaxa som kan finansiera hanteringen av regnvatten utöver den va-avgift som idag tas ut för dricksvatten och avlopp.
När det gäller värmeböljor så är risken för hälsoeffekter på befolkningen stor. Sommaren 2018 tog SOS Alarm emot fyra gånger fler samtal än normalt om värmeslag. Överdödligheten under samma sommar var cirka 700 dödsfall.
Värmebölja är ett begrepp som används för en längre period med höga dagstempe
raturer, och klimatförändringarna kommer att medföra fler och längre värmeböljor. Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Riskgrupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funk
tionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärmen och vätskebalansen. Hårdgjorda ytor i städer lagrar värme, vilket kan ha en negativ hälsopåverkan. Människor i städer där värmeuppbyggnaden är stor riskerar i högre grad att utsättas för värmestress och värmerelaterade hälsoeffekter än människor bosatta utanför staden. Risken för värme
stress ökar vid arbete utomhus och annan fysisk ansträngning i värme. Det finns idag inte någon skyldighet att planera städerna för att minska risken för värmestress. Vi ser att det finns ett behov av att utbilda vård- och omsorgspersonal för att kunna förebygga
och identifiera risker för värmestress hos riskgrupperna. Här vill Miljöpartiet exempelvis
ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en utbildning om värmevård för den personal som i sitt dagliga arbete möter sjuka, gamla och barn, det vill säga de grupper som riskerar att fara illa av extremvärme. Som en del av denna satsning ska också personalen kunna informera riskgrupper om var, i närheten av sin bostad, de kan svalka sig när det blir varmt.
För att ytterligare skydda medborgare vid längre värmeböljor vill vi kartlägga offent
liga
byggnader lämpliga för svalka. Bibliotek, hembygdsgårdar, museer, kulturhus och vårdcentraler behöver anpassas för att bli samlingsplatser och kunna erbjuda svalka och vätska för riskgrupper. Genom att klimatanpassa dessa byggnader kan vi samtidigt skydda dem och deras innehåll från klimatrelaterade risker. Dessa byggnader kan ses som framtidens ”skyddsrum”. I vissa fall skulle även andra större privata tillgängliga byggnader behöva utredas som svala miljöer, exempelvis köpcentrum eller festlokaler. Även SKR flaggar för behovet av att klimatanpassa offentliga byggnader. Därför är det nödvändigt att prioritera rätt lokaler i rätt lägen för att skapa flera nyttor samtidigt. För att trygga elanvändningen för dessa offentliga byggnader med större luftkonditionering och kylsystem anser vi att lagstiftningen behöver ses över för att fler solpaneler ska kunna monteras även på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Samtidigt bör utredas hur andra klimatanpassningsåtgärder bör utföras för att ge våra kulturhistoriskt viktiga byggnader ett långsiktigt skydd.
Att öka mängden vegetation är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska värmestress såväl dagtid som nattetid i den bebyggda miljön. Växtlighet bidrar också till synergieffekter som minskade vattenflöden i samband med skyfall och renare luft, såväl som direktskuggning, ökad biodiversitet, samt visst bullerskydd. Dessutom bidrar gröna miljöer till psykiskt och fysiskt välbefinnande genom möjligheter till rekreation, lek och återhämtning i natur och parkmiljöer, såväl som till kolinbindning i vegetation och mark och till estetiskt tilltalande och naturpedagogiska miljöer. Detta arbete kan med fördel knytas till EU:s nya restaureringslag, Nature restoration law.
När Stockholmsregionen och Stockholms stad identifierat värmeöar genom satellit
mätningar ser man att det är stor skillnad mellan olika områden på hur varmt det blir.
Det framstår också tydligt att områden med mycket hårdgjord mark blir betydligt varmare
än områden planerade med träd och uppvuxen natur. I Stockholms stad är till exempel miljonprogramsområden i Rinkeby, Tensta och Kista bland de områden som har de största områdena med uppmätta temperaturer på över 35 grader. Att de varma områdena är stora leder också till problem för känsliga grupper, såsom äldre och barn. Stockholms stads undersökning visade att endast 19 procent av Stockholms kommunala förskolor har en gångväg som är kortare än 300 meter till närmaste svala område, vilket självklart kan orsaka stora problem för en förskolegrupp med små barn.
Det finns ett tydligt samband mellan yttemperatur och marktäcke/markanvändning. I områden med över 30
% krontäckning (den del av ytan som täcks av trädkronor) nåddes inte de högsta temperaturerna, även om området i övrigt var relativt exploaterat med många hårdgjorda ytor. Detta indikerar hur viktig den urbana naturen är för stadens invånare och att natur inte bara skyddar mot häftiga regn utan även utgör skydd mot värmeböljor. Att öka andelen grönska och att minska andelen hårdgjord mark är därför viktiga delar av stadsplaneringen mot klimatrelaterade risker, både för att förebygga översvämning och värmebölja. Vi föreslår därför införandet av en obligatorisk grön
ytefaktor och ett arbete för att minska andelen hårdgjord mark i bebyggd miljö.
Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. En långsiktig nationell strategi för hantering av vattenresursen måste tas fram, och den politiska styrningen av en hållbar vattenförsörjning måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Mer samverkan och ökad katastrofberedskap på lokal nivå måste till. Det kommer att krävas både ekonomiska satsningar och förändrade lagar och regler samt beteendeförändringar. Det behövs bl.a. åtgärdspaket och satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika föroreningskällor.
Samtidigt behöver den akuta dricksvattentillgången säkerställas till alla vid långvarig värme
, både vid risker för vattenbrist i delar av landet men även för dem som rör sig hemifrån eller lever utan fast adress. Detta innebär att dricksvatten behöver finnas tillgängligt på offentliga platser. Kommunerna behöver samtidigt öva sin krisplanering med både dricksvattenproducenten och räddningstjänsten. Utöver det mest fundamen
tala behovet av dricksvatten är en god vattentillgång samtidigt en förutsättning för stora delar av livsmedelsproduktionen, industrin och vår välfärd.
Även arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Svagheter i Sveriges grundläggande infrastruktur, försörjning och andra viktiga samhällsfunktioner innebär sårbarhet både för angrepp och andra störningar. Händelser i andra länder kan indirekt drabba Sverige på olika sätt, då ekonomi och andra system hänger samman. Det förebyggande arbetet är avgörande för ett väl fungerande total
försvar. Motståndskraften i samhällsfunktionerna måste därför öka, mer insatser göras för att förebygga kriser, och det civila försvaret behöver stärkas.
Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir allt kraftigare. Över
svämmade städer, bränder, förstörda skördar, och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar kommer att uppleva. Vi måste därför säkerställa vår beredskap för konsekvenserna av klimatförändringarna.
Ett ökat samarbete vad gäller krishantering och civilt försvar är centralt. Vi såg att hjälp från annat land var av stor betydelse när det brann som värst i skogen 2018.
Räddningstjänst och försörjningsberedskap är två områden där samverkan internationellt
är av stor vikt.
Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar bland annat
om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogs
bruket, som redan idag är drabbade av klimatförändringarnas effekter, och framgent
kommer dessa att öka. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsamhet
och överlevnad för företag inom dessa sektorer.
Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogs
bränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatförändringarnas
effekter, skadedjursangrepp och förbättra återväxten. Det behövs en långsiktig, nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Det behövs även omfattande satsningar på återvätning av skogsmark, både för stärkt biologisk mångfald och ökad klimatnytta.
Hyggesfria och varierade skogsbruksmetoder går ofta hand i hand med klimatanpassnings
åtgärder
inom skogsbruket. Det brådskar att genomföra ett nationellt program
för klimat
anpassning
av skogsbruket.
Behovet av klimatanpassning gäller all viktig infrastruktur, även järnvägen. Med stora regn kommer underminering av mark. Banvallar tappar stabilitet och vi riskerar avbrott på trafiken som kan bli förödande och innebära svåra personskador. För att säkerställa infrastrukturen behövs ett fungerande underhåll och en kontinuerlig översyn av järnvägsnätet. Större kalavverkade ytor längs banorna ökar vattentrycket då skogen
inte längre tar upp och bromsar vattenflödena på samma sätt. För att trygga en fungerande
infrastruktur även under rådande klimatförändringar behöver staten tillse att ett avsevärt säkerhetsavstånd fritt från kalavverkning runt banorna säkerställs. Detta hindrar inte kontinuerlig stormsäkring längs spår. Det behöver utredas hur mark längs järnvägen behöver hanteras, en utredning som samtidigt tar hänsyn till om markägare kan komma att behöva ersättning för att låta naturen skydda spårtrafiken.
Jordbruket behöver goda förutsättningar i hela landet, inte bara i de bördiga slätt
bygderna utan också mindre jordbruk i Norrland och i skogs- och mellanbygd – landsändar
där förutsättningarna för jordbruk ofta är svårare. Vi behöver stödja klimatanpassning av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat och anser att klimatanpassning ska inkluderas i Sveriges livsmedelsstrategi. I tider av kris och till
tagande klimatförändring ökar behovet av ett levande jordbruk i hela landet än mer. De
små och medelstora jordbruken är mycket viktiga för den svenska livsmedelsproduktionen
och behövs för att upprätthålla försörjningsförmågan i hela landet. De är viktiga för livsmedelssystemets motståndskraft, för krisberedskapen, och de utgör en viktig pusselbit i en livskraftig landsbygd.
Klimatförändringarna leder till att vi kommer att drabbas av längre perioder med ihållande torka. Jordbrukets vattenförsörjning är helt central för att upprätthålla produk
tionen. Både stora och små jordbruk drabbas av torka, det handlar exempelvis om möj
ligheter till bevattning av grödor och vatten till betande djur. Även den ökande risken för översvämning är en stor utmaning för jordbruket. Inte bara kan odlingar förstöras när de läggs under vatten, ökad nederbörd kan även leda till ökad avrinning, vilket kan ge upphov till föroreningsspridning. Föroreningarna kan påverka produktionen av flera olika livsmedel, såsom kött, fisk/skaldjur, vegetabilier och dricksvatten. Det är viktigt att ett flertal åtgärder vidtas för att motverka detta.
Klimatanpassningsåtgärder kan vara mycket kostsamma för en liten lantbrukare och processen för att genomföra dem upplevs av många som komplicerad och tidskrävande. Utmaningarna kan ofta vara större för mindre lantbruk än för större.
Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande åtgärder mot torka. Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder mot torka, som anlägg
ande av våtmarker och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vattenrådgivare finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vatten
försörjningen. Dessa kan exempelvis samordnas med lokala LEVA-samordnare. Vi vill också se över lagstiftningen för att säkra att mindre lantbrukare inte missgynnas av ex
empelvis restriktioner vid torka och stödsystemens utformning. Vi anser att regeringen behöver presentera åtgärder för att skydda svenskt jordbruk från effekterna av klimat
förändringar såsom långvarig torka eller översvämning.
Klimatanpassningsarbetet inom finanssektorn måste också stärkas. Detta påpekas även av Nationella expertrådet för klimatanpassning. Det gäller behovet av en översyn av det finanspolitiska ramverket, riskanalyser av den offentliga finansens hållbarhet, samt en klimatredovisning som utökas till att även inkludera klimatanpassning. Det behövs även stärkta incitament för klimatanpassning kopplat till finansiell verksamhet. Företag i den finansiella ekonomin måste integrera klimatrelaterade fysiska risker och klimatanpassning i sin verksamhet. Finansiella resurser måste styras från klimatsårbara till klimatrobusta verksamheter. Dessutom finns ett omfattande behov av att kartlägga och hantera finansiella flöden som underminerar klimatanpassningsarbetet i Sverige, såväl som i utvecklingsländer med svenskt bistånd.
Det är tydligt att ett stort arbete för att förebygga effekterna av klimatförändringarna kommer att behövas framåt, för att skydda liv och hälsa, i alla delar av landet – inte minst i och runt vår redan bebyggda miljö. Det behövs stöd till kommuner och verksam
hetsutövare, det behövs en tydligare lagstiftning vad gäller ansvarsfördelning och det behövs långsiktiga ekonomiska resurser för genomförande av förebyggande åtgärder. Det behövs även fortsatt kunskapshöjande insatser, kartläggningar, karteringar och planeringsunderlag. Och inte minst måste de fysiska åtgärderna påbörjas!
Klimatet har redan förändrats och kommer att förändras ytterligare även om vi idag drastiskt minskar våra utsläpp. Arbetet med att anpassa våra samhällen till denna för
ändring måste därför löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Detta arbete
handlar ytterst om att skydda människor och miljö och alla samhällsverksamheter från klimatrelaterade risker.
Katarina Luhr (MP)
Emma Berginger (MP)
Daniel Helldén (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Emma Nohrén (MP)
Elin Söderberg (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Jacob Risberg (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3059
av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabell A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag för
2025
för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Bostadspolitisk utveckling
253
000
110
000
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
12
500
±0
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
43
000
±0
1:4
Boverket
302
277
15
000
1:5
Statens geotekniska institut
57
752
±0
1:6
Lantmäteriet
871
006
±0
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
40
000
±0
1:8
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
1
370
000
1
000
000
2:1
Konsumentverket
183
226
8
200
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
66
392
±0
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
36
258
±0
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
1
559
12
000
2:5
Bidrag till miljömärkning av produkter
3
124
1
000
99:1
Investeringsstöd för grönt samhällsbygge
±0
2
000
000
99:2
Klimatanpassning av bebyggd miljö
±0
523
000
99:3
Gröna och trygga samhällen
±0
300
000
99:4
Energieffektivisering av bostadsfastigheter och lokaler
±0
5
600
000
99:5
Kampanj för ökad återvinning
±0
5
000
99:7
Stöd för renovering av övergivna hus
±0
400
000
99:8
Statens bostadsomvandling
±0
250
000
99:9
Trygghetsmedel för fastighetsägare
±0
50
000
99:10
Renoveringsstöd för ekonomiskt utsatta områden
±0
250
000
99:21
Förstärkning till kommunernas skuldrådgivning
±0
15 000
Summa
3
240
094
10
539
200
Alla har rätt till en bostad, ett tryggt hem. Miljöpartiets bostadspolitik syftar till att alla ska kunna bo bra, att motverka segregation och hemlöshet och samtidigt minska negativ påverkan på miljö och klimat från vårt boende. Bostadsbristen är ett stort problem både för individer och för samhället i stort, och det befintliga bostadsutbudet behöver bättre
motsvara befolkningens behov. Många familjer är idag trångbodda samtidigt som många
äldre efterfrågar ett boende som bättre motsvarar deras behov. Konsekvenserna av återindustrialiseringen och den gröna industriomställningen gör att bostadsbristen är, och riskerar att bli, mycket stor i vissa specifika orter runt om i Sverige.
För att skapa trygga och trevliga områden och minska boendesegregationen vill vi att det byggs blandade och varierande stadsmiljöer med möjligheten att flytta mellan olika boendeformer genom livets olika faser utan att behöva lämna det område man vill bo i. Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler och vill göra det enklare för förstagångsköpare att få tillgång till boende. Den som har för låga inkomster för att efterfråga bostad på marknadens villkor ska få möjlighet till det genom systemet för bostadsbidrag, som behöver utvecklas. Det befintliga beståndet av bostäder skulle kunna utnyttjas mer effektivt genom att vi gör det lättare för människor att flytta till en bostad som passar just dem.
Boverkets bedömningar av hur många bostäder som behöver tillskapas varierar mellan år men det är tydligt att tillskottet av nya bostäder inte motsvarar behoven. Både
konjunkturen och den förda bostadspolitiken påverkar bostadsbyggandet och skillnaderna är stora. Under rekordåret 2021 påbörjades 71
000 bostäder jämfört med under 30
000 påbörjade bostäder år 2023. Parallellt finns utmaningen att tillskapa bostäder som bostadssökande har råd att bo i.
Stat och kommun behöver bättre samarbete för att rätt bostäder ska kunna byggas på rätt plats. Vi vill se ett nytt mål för bostadsförsörjning som syftar till att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder, främja jämlika uppväxtvillkor samt motverka boendesegregation och hemlöshet samtidigt som bostadsmarknaden ska möta hushållens efterfrågan och behov. Stat och kommun ska ta fram handlingsplaner för bostadsförsörjning på både kommunal och nationell nivå baserat på de lokala behoven av bostadsförsörjning. Bättre underlag för befolkningsutveckling och bostadsbehov behövs för att kommunerna ska kunna planera långsiktigt och utforma konkreta och träffsäkra handlingsplaner.
När bostadsbyggande stagnerar byggs en bostadsskuld upp samtidigt som många som idag arbetar inom byggsektorn behöver söka sig arbete i någon annan bransch. Det
riskerar att leda till att det kommer bli svårt att växla upp igen när byggsektorn återhämtar
sig. Det krävs en politik både för att skapa fler hållbara bostäder och boendemiljöer, där
fler har råd att bo, och för att skapa möjligheter för byggsektorn att bidra till en nödvändig
upprustning av våra befintliga miljöer i långsiktiga projekt som gynnar oss alla, inte minst när det gäller klimatanpassning, energieffektivisering, ombyggnation och smartare energilösningar.
Återinför investeringsstödet – bygg mer bostäder för fler
Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga, studenter, äldre och stora familjer. Möjligheten att söka investeringsstöd för hyresbostäder och
bostäder för studerande infördes 2016 och avvecklades efter riksdagens beslut om statens
budget för 2022. Fram till dess beviljades investeringsstöd till mer än 1
300 projekt,
motsvarande sammanlagt närmare 58
800 bostäder, varav 88 procent avsåg hyresbostäder
och resten bostäder för studerande.
I en tid då byggtakten kraftigt avstannar, behövs ett fortsatt statligt stöd för att bygga bostäder till fler med särskilt fokus på bra klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Vi vill därför återinföra och vidareutveckla anslag 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med minimikrav utifrån byggnadernas livscykelperspektiv och en hållbar bostadsplanering. Anslaget tillförs en miljard kronor respektive år 2025, 2026 och 2027.
Vi vill införa ett startlån för förstagångsköpare och utreda möjligheterna till ett grönt bosparkonto där ett långsiktigt bosparande gynnas. Vi vill också stimulera olika
boende
lösningar och hållbara renoveringar där exempelvis nya bostäder kan tillskapas i befintliga
fastigheter som idag inte används för bostadsändamål. Vi lägger årligen under perioden 2025–2027 40 miljoner kronor på detta genom att vi omfördelar 20 miljoner kronor från det befintliga anslaget för stimulans till småhusplanering till en motsvarande utökning i det befintliga anslaget stimulans för omvandlingsåtgärder inom anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling.
Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Service, kommunikationer, kultur och mötesplatser är en förutsättning för att landsbygden ska fungera. Miljöpartiet anser att fokus inom den regionala utvecklingspolitiken bör ligga på att ge Sveriges landsbygder goda förutsättningar som bidrar till en hållbar samhälls
utveckling och uppfyllandet av Sveriges miljö- och klimatmål.
I flera kommuner i Sverige, framförallt i norra Sverige, pågår idag en kraftig expansion
av hela samhällen som en direkt effekt av flera olika industrisatsningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. Berörda kommuner och regioner genomgår en struktur
omvand
ling som kommer att påverka samhället framöver. Dessa gröna industrisatsningar medför ett behov av stora samhällsinvesteringar i skolor, bostäder och annan
samhälls
service. Tvärniten i bostadsbyggandet som följt regeringens avskaffande av investerings
stödet
och det högre ränteläget hotar nu att dra ned på tempot i den gröna industri
omställningen. Hela Sverige har ett intresse av dessa industrisatsningar och att den strukturomvandling de medför blir en framgång. Miljöpartiet ser potentialen till en omställning och utveckling som kan bli en förebild för innovativt och hållbart byggande.
Miljöpartiet anser att regeringens åtgärd i 1:1 Bostadspolitisk utveckling inte är tillräcklig och förstärker medel för den gröna omställningen och bostadspolitisk utveckling i norra Sverige med ytterligare 110 miljoner kronor 2025, 120 miljoner kronor 2026 samt 195 miljoner kronor för 2027.
Vi ser även att det kan finnas flera sätt att möta stadsutvecklingen i expansiva regioner. Vi avsätter även ett riktat investeringsstöd på 2
miljarder kronor årligen under
2025, 2026 och 2027 i anslag 99:1 Investeringsstöd för grönt samhällsbygge för byggande
av bostäder och andra samhällsnyttiga byggnader och infrastruktur i expansiva regioner kopplat till större industrisatsningar. Boverket får i uppdrag att ta fram kriterier för stödet. Vi omfördelar 40 miljoner kronor från det befintliga anslaget för stimulans till småhusplanering till motsvarande belopp för hållbart samhällsbyggande inom anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling.
Vi vill även utreda förutsättningarna för typgodkännande av hus där till exempel färdiga konstruktionslösningar skulle kunna förenkla bygglovsprocessen.
Många äldre tillhör en växande grupp som i hög grad äger sitt boende och som har höga krav på sitt boende men av olika skäl har en bostad som inte är ändamålsenlig för deras behov idag. Genom att man bygger bostäder som äldre efterfrågar kan denna grupp få ett bättre boende samtidigt som det frigörs bostäder i det befintliga beståndet för till exempel unga och barnfamiljer. Äldrekollektiv och kooperativa hyresrätter efterfrågas idag i allt högre grad och från statligt håll behöver vi se vilka åtgärder som kan vidtas för att understödja ett bostadsbyggande riktat mot äldre, som idag är en stor
grupp i samhället. Med en allt större åldrande befolkning är detta en fråga som branschen
och det offentliga behöver ta ett större grepp kring.
Statens Bostadsomvandling (SBO) bygger idag om befintliga fastigheter, i samarbete med kommuner, för att skapa fler bostäder för äldre på svaga bostadsmarknader som idag inte ses som marknadsmässigt lönsamma att bygga på. Bolaget står för risken men skapar samtidigt möjlighet för att fler kommuner ska kunna erbjuda goda bostäder till sina äldre och klara sitt bostadsförsörjningsansvar. För att SBO ska kunna fortsätta sitt viktiga uppdrag och kunna tillskapa fler bostäder på nya platser tillskjuter vi 250 miljoner kronor som en engångssumma för 2025. Vi ger samtidigt SBO ett nytt uppdrag i att starta arbetet med en statlig nationell bostadsstiftelse för att motverka hemlöshet.
Vi vill göra en översyn av uppskovsreglerna vid försäljning av bostad i syfte att möjliggöra större rörlighet på bostadsmarknaden och vi vill att det ska vara en bättre balans i de ekonomiska förutsättningarna för dem som bor i ett hyrt eller ett ägt boende.
Ett tryggt och bra hem
Hemlösheten i Sverige måste bort. Vi behöver sänka tröskeln till en god bostad så att fler utifrån egen förmåga klarar av att efterfråga en bostad. Vi behöver också se till att där den enskilde inte har förutsättningarna behöver samhället kliva fram och finnas där. I båda fallen behövs ett nationellt ansvar, det räcker inte med att olika aktörer jobbar vidare på sitt håll. Vi behöver se till att fler kommuner tar sitt bostadsförsörjnings
ansvar, att boendemodellen ”Bostad först” införs i fler av landets olika kommuner och vill utreda möjligheterna att tillskapa en nationell bostadsstiftelse som förvaltar ett bostadsbestånd i hela landet för dem som idag saknar ett tryggt boende. Vi behöver också tillförlitlig statistik som tydligt visar på hur situationen för hemlösa utvecklas över tid. Vi vill gå vidare med förslagen i SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad och utreda vilka åtgärder som ska genomföras. Vi vill också prioritera att barn och barnfamiljer aldrig ska vräkas till hemlöshet. Vi vill utreda hur kommunernas ansvar för att tillhandahålla långsiktiga boendelösningar för barnfamiljer kan stärkas lagstiftnings
mässigt och att nationell statistik kring barns boendesituation kontinuerligt ska tas fram.
Vi vill utreda systemet för boplikt för att människor ska kunna bo kvar på platser med hög turism där husen annars kan bli alltför dyra. Vi vill också att alla kommuner ska erbjuda tillgång till en offentlig bostadsförmedling för att öka möjligheterna för alla att hitta en bostad, och se en större flexibilitet för att jobba med förtur för särskilt utsatta grupper, till exempel barnfamiljer och våldsutsatta.
För Miljöpartiet är det viktigt att människor ska känna sig trygga i sina hem och bostadsområden. Vi vill därför se en trygghetspeng som fastighetsägare i brottsutsatta områden kan söka för trygghetshöjande insatser. Trygghet ska inte bekostas av redan ekonomiskt utsatta människor genom höjd hyra. För detta tillförs 50 miljoner kronor för 2025 respektive 2026 och 2027 i anslag 99:9 Trygghetsmedel för fastighetsägare.
Miljöpartiet föreslår även ett sökbart stöd för att kunna kartlägga och använda den stora potentialen för ökat boende i befintliga fastigheter såsom tomställda byggnader och ödehus. Stödet ska utformas för inventeringar, identifiering av ägare, samordning och boendematchning, med utgångspunkt i tomställda byggnader och ödehus inom kommunerna. Vi vill samtidigt utreda om regelverken i fastighetsbildningslagen behöver ändras i syfte att skapa ökade möjligheter att stycka av tomter med byggnader från en skogs- eller jordbruksfastighet för att frigöra fler bostäder. Vi föreslår samtidigt ett stöd för åtgärder för upprustning till god boendestandard, exempelvis tak- och fasadåtgärder i kommuner där fastighetsvärdet idag är lågt. Idag kan banker i många fall inte garantera lån när värdet på fastigheten är för lågt för att en renovering ska kunna löna sig. Totalt avsätter vi 400 miljoner för arbetet med övergivna eller tomställda hus för åren 2025–2027. Utöver finansiellt stöd ska det finnas möjlighet till statliga
kredit
garantier, både för nybyggnation och för upprustning av befintliga fastigheter. Permanent
boende
ska vara en förutsättning för att kunna ta del av såväl stöd som lån.
Vi ger Boverket i uppdrag att informera fastighetsägare om förändringen i och med fastighetsnära insamling av material med exempel på hur detta kan iordningställas inom fastigheten. För detta tillförs 5
mnkr under åren 2025–2027 inom anslaget 1:4 Boverket.
Minska klimatpåverkan från byggsektorn
Byggsektorn står för lite mer än en femtedel av utsläppen av växthusgaser inom Sverige.
Vi ser idag att allt fler aktörer inom byggsektorn går mot ett cirkulärt arbete kring sina fastigheter. Vi vill göra det enklare att bygga med återbrukat material och vill se fler hus i trä. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av nya natur
resurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning. Klimat
deklarationer är bra men gränsvärden måste införas omgående, skärpas och utökas. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras, men när det sker behöver materialet tas till vara. Vi vill att klimatdeklarationer för fastigheter ska utvecklas för att även omfatta rivning och ombyggnation och att material som går att återanvända inte ska få slängas. Vi vill stimulera såväl småskaligt som storskaligt återbruk i byggsektorn och därmed också minska resursslöseriet. För att gynna cirkularitet och återbruk av överblivet bygg
material och rivningsmaterial vill vi bland annat utreda momsfrihet på återbrukade material. Vi vill att Boverket får ett utökat uppdrag runt det cirkulära byggandet för att kunna stötta olika aktörer i att kunna minska resursförbrukning och klimatutsläpp genom ett ökat cirkulärt byggande. För detta tillför vi 5
mnkr årligen 2025, 2026 respektive 2027 under 1:4 Boverket.
Energieffektivisering av flerbostadshus
För att skydda medborgarna mot höga elkostnader, samtidigt som vi frigör energi till annan användning och sparar råmaterial och klimatutsläpp, är det avgörande med ett långsiktigt arbete för energieffektivisering inom bostads- och fastighetssektorn. Detta behöver prioriteras då ett arbete med att minska energianvändningen även ger ett mer långsiktigt skydd mot internationella prisförändringar samtidigt som pengar och energi sparas kontinuerligt när åtgärden är genomförd. Regeringen har trots ökat behov av energieffektivisering valt att fasa ut anslag 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus. Energieffektivisering av byggnader är en högt prioriterad fråga inom EU och Sverige behöver nu leva upp till kraven i EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda vilket innebär att takten i energieffektiviseringen över hela landet behöver öka kraftigt. För att underlätta detta vill vi återinföra ett energieffektiviseringsstöd. Detta nya stöd ska gå till
energieffektivisering av lokaler och bostadsfastigheter i anslag 99:4 Energieffektivisering
av flerbostadshus. 5,6 miljarder kronor avsätts för ändamålet under 2025, respektive 2026 och 2027.
Baserat på de kraftigt fluktuerande elpriserna, ökade kostnader för fjärrvärmen och behovet av ett resurseffektivt samhälle ser vi att det behövs av en kraftfull insats här och nu och vill därför att staten ska betala 60 procent av kostnaden för effektiva åtgärder som genomförs för att minska energianvändningen. Boverket får i uppdrag att utreda formerna för stödet.
I flera fall har det blivit tydligt att Sveriges miljonprogramsområden både är särskilt
energislukande och särskilt känsliga för extremväder som skyfall och värmeböljor, något
som bland annat beror på en stor andel hårdgjord mark. Möjligheten att klara av ett förändrat klimat ska inte vara beroende av postnummer. Vi vill därför särskilt prioritera att göra miljonprogram till miljöprogram, där vi satsar på både energieffektivisering av befintliga byggnader och klimatanpassning för att klara extremväder. Många fastigheter i Sveriges ekonomiskt utsatta områden är eftersatta när det gäller både energieffektivi
sering och renovering samtidigt som hyresgästerna i dessa områden kan ha extra svårt att klara av en höjd hyra efter en renovering. När energieffektivisering ska genomföras i en högre takt än tidigare vill vi införa ett renoveringsstöd riktat till ekonomiskt utsatta områden som ska stötta renoveringsåtgärder som inte i sig sänker energianvändning men som utförs i samband med energieffektiviseringsåtgärder. Stödet ska motverka höjda hyror och renovräkningar i områden med en ekonomiskt utsatt befolkning. Detta sker genom anslag 99:10 med 250 miljoner kronor årligen för 2025, 2026 och 2027.
Vi vill att rotavdraget ska styras mot mer hållbara åtgärder och samtidigt kunna innefatta bredare målgrupper än idag. För att fler målgrupper ska kunna innefattas kan ett grönt rotavdrag behöva kombineras med ett grönt stöd riktat mot fastighetsägare av flerbostadshus, exempelvis bostadsrättsföreningar. Utformningen av ett sådant stöd behöver vidare utredas.
Klimatanpassning av bebyggd miljö
Klimatförändringarna medför att samhället måste anpassas till mer extrema
väder
händelser. Skyfall och värmeböljor kommer att bli vanligare i framtiden. Därför behöver
befintlig bebyggd miljö klimatanpassas. Många olika åtgärder behövs, som förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader, skydd mot översvämningar med mera. Vi vill möjliggöra för olika aktörer, som kommuner, kommunala bostadsbolag, intresseföreningar och privata aktörer, att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att skydda människors liv och hälsa, viktig infrastruktur, fastigheter och miljö. För att detta ska ske behöver alla Sveriges kommuner kartlägga klimatrelaterade risker (exempelvis skred, ras, översvämning och värmebölja) för människor och infrastruktur för att kunna prioritera var klimatåtgärder behövs och därefter utföra prioriterade åtgärder. För detta behövs både expertstöd och långsiktig finansiering. Vi har ett långsiktigt anslag på 523 miljoner kronor per år under 2025, 2026 och 2027 i anslag 99:2 Klimatanpassning av bebyggd miljö för såväl utredningar som åtgärder.
En stor utmaning i bebyggd miljö är hantering av stora regnmängder vid skyfall och kostnader för dessa. Flera kommuner har gått före och infört en dagvattentaxa för att kostnaden ska läggas på de som har störst möjlighet att utföra åtgärder. Vi vill därför utreda möjligheten till en obligatorisk kommunal dagvattentaxa och hur en sådan kan utformas på ett rättvist sätt. Vi behöver även tillföra grönska i de stadsmiljöer som idag har en hög andel hårdgjord yta. Vi vill införa en obligatorisk grönytefaktor för den bebyggda miljön.
För att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är det viktigt att natur och andra grönområden i städer och tätorter ökar och utvecklas. Vi vill återinrätta stödet för gröna och trygga samhällen för att främja stadsgrönska, biologisk mångfald och ekosystem
tjänster genom anslaget 99:3 Gröna och trygga samhällen som uppgår till 300 miljoner om året under 2025 och 100 miljoner kronor under 2026 respektive 2027. Syftet är att utveckla gröna, trygga och hälsosamma samhällen samt bidra i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och styra mot målen i naturrestaureringslagen. Det är en viktig satsning för att även genomföra klimatanpassning av bebyggd miljö, bygga upp resiliensen i våra ekosystem och minska effekten av klimatförändringarna. Vi vill stödja skapandet av gröna och trygga samhällen, särskilt i tätbebyggda eller politiskt eftersatta områden. För oss är det samtidigt viktigt att ge medborgarna större inflytande över vad som kan skapa trygghet i deras bostadsområden.
Vi återför också 10 miljoner kronor årligen under 2025, 2026 och 2027 till medel för riksarkitekt under anslag 1:4 Boverket.
En långsiktig grön konsumentpolitik
Miljöpartiet ser att det är viktigt med en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Flera konsumentmarknader är under snabb omvandling, vilket både ger nya möjligheter för konsumenterna och förändrar konsumenternas förutsättningar. Målet för konsumentpolitiken är en trygg och väl fungerande konsumentmarknad och en ekonomiskt och ekologiskt hållbar konsumtion inom planetens gränser. Det ska vara lätt att göra rätt.
En mer hållbar konsumtion ska främjas där miljömässigt bättre produkter och deras leveranser blir enklare att välja och planerat åldrande, där produkten är gjord för att bli oanvändbar i förtid, motverkas. Vi vill därför utreda möjligheten att införa en standard där tillverkare/återförsäljare redovisar förväntad livslängd och förväntad servicekostnad på konsumentprodukter.
Vi anser att fler produkter behöver en tydligare klimatmärkning för att underlätta för konsumenter och ett tydligt regelverk för vad som ska få kallas klimatkompenserat. Kända certifierade miljömärkningar som den nordiska miljömärkningen Svanen har en viktig roll att spela för att underlätta för konsumenter. Vi anslår 1
miljon kronor utöver regeringen i anslag 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter för respektive år 2025, 2026 respektive 2027.
För att ge människor möjlighet att välja ett mer klimatsmart resande behöver kollektiva resesätt som exempelvis tåg bli enklare att välja. Vi anser att man behöver införa krav på anslutning till en gemensam konkurrensneutral plattform för biljett
försäljning för kollektivtrafikresenärer för en ökad tillgång till biljetter från alla olika utförare.
I en lågkonjunktur, när kostnaderna för boende och livsmedel stiger, ökar samtidigt risken för hög belåning och överskuldsättning. Skuldproblem har inte bara stora konsekvenser för den skuldsatte och dennes närstående utan även samhällsekonomiska konsekvenser. Vi vill att skyddet för enskilda individer på kreditmarknaden ska stärkas. Avdragsrätten ska tas bort för blancolån för att inte stimulera till dessa lån, men det är viktigt att detta enbart gäller för nya lån. Personer som redan har tagit dessa lån behöver i dagsläget behålla de förutsättningar som gällde när lånen togs.
Allt mer komplexa marknader riskerar dessutom att ytterligare öka konsumenternas informationsunderläge, vilket inte minst kan skada mer utsatta grupper av konsumenter. När marknaden för konsumenter breddas och blir mer individuell och global genom ökade möjligheter att handla digitalt från alla delar av jorden blir valfriheten större, men det kan samtidigt bli svårare att välja rätt, inte minst på en ökande digital marknad. Det är också tydligt att tillräckliga resurser saknas hos Konsumentverket för att följa upp konsumentproblem på den digitala marknaden. Det kan röra sig om allt ifrån rena bedrägerier till marknadsföring mot barn eller svårigheter att komma i kontakt med en ansvarig när något gått fel. Även detta arbete behöver förstärkas och vi tillskjuter Konsumentverket 5 miljoner kronor årligen under 2025, 2026 och 2027 för att kunna stärka detta arbete, i anslag 2:1 Konsumentverket.
Vi behåller medel för Money from Sweden och tillför 3
miljoner kronor årligen för 2025, 2026 och 2027 i anslag 2:1 Konsumentverket, men avser att under 2025 utvärdera tjänsten för att bedöma behovet av den.
Genom att motverka osunda affärsmetoder och stärka konsumenterna med lagstadgade
rättigheter och konsumentstöd kan konsumentpolitiken förbättras. Lagstiftningen mot så kallad greenwashing och kommunikation runt klimatkompenserade produkter och tjänster behöver stärkas och reklam och marknadsföring för miljö- och klimatskadande verksamhet eller med sexistiska undertoner behöver regleras. Detta behöver utredas.
Vi motsätter oss att anslag 2:4 Åtgärder på konsumentområdet avskaffas. Det är angeläget att det civila samhällets organisationer fortsatt ges möjlighet att främja konsumenternas intressen samt bidra till standardiseringsarbeten och vi återför därför 12
miljoner för 2025, 14 miljoner för 2026 och 14 miljoner för 2027. Vi genomför även en förstärkning till kommunernas skuldrådgivning genom ett tillskott på 15 miljoner kronor årligen 2025, 2026 och 2027 under ett nytt anslag 99:21 Förstärkning till kommunernas skuldrådgivning.
Vi anser att reklamationsrätten ska följa varan istället för att stanna hos den ursprungliga köparen, samt att det ska vara enklare och mer lönsamt att reparera. Vi vill
återigen sänka momsen på vissa reparationer från 12 till 6
procent.
Vattenkraft
För att Sverige ska kunna uppnå EU:s direktiv för god vattenstatus så behöver arbetet med vattenåtgärder öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras varav miljöanpassningen av Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med Nationell plan för omprövning av vattenkraft som antogs av regeringen 2020 fortsätter. Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med
största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
Katarina Luhr (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Emma Nohrén (MP)
Elin Söderberg (MP)