Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.598. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A2 och B1 · textlikhet 0.663A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avlägsna EU-flaggan från plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges EU-medlemskap inte ska stå inskrivet i grundlagen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 407 ord · B 219 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:56
av Björn Söder (SD)
Ändring i grundlagen och avlägsnande av EU-symbol från riksdagens plenisal
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges EU-medlemskap inte ska stå inskrivet i grundlagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avlägsna EU-flaggan från plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Sverige var redan innan EU-inträdet 1995 en högteknologisk och framgångsrik
välfärds
stat med en stark export samt högkvalitativa produkter och tjänster. Till det hade Sverige
även innan EU-inträdet en hög arbetsmoral och ett välorganiserat samhälle. Allt detta lyckades svenskarna skapa utan en överstatlig union vars lagar har företräde över våra egna. Sveriges riksdag har i många frågor reducerats till ett transportkompani utan ett reellt inflytande över alltfler frågor och politiska områden.
Det kan inte anses vara rätt eller rimligt att EU:s regelverk står över de lagar som stiftas av Sveriges riksdag, det svenska folkets valda företrädare. Det svenska folket har aldrig blivit tillfrågat om detta, utan röstade ja till ett helt annat EU än vad EU framför allt på senare år utvecklats till. Ett totalhavererat Schengen med tillhörande invandring av flyktingar och andra till Sverige talar sitt tydliga språk. Dagens EU klarar inte den påfrestning detta ger.
Jag anser att svenskarna bäst bestämmer själva över sin egen framtid och vill därmed att Sverige aktivt ska arbeta för en förändring av dagens EU till ett mellanstatligt samarbete. Jag vill se ett samarbete som inkluderar ett gemensamt intresse att samarbeta kring, exempelvis rörande brottsbekämpning, miljö eller gränskontroller.
År 2010 genomfördes ett antal grundlagsförändringar i Sverige. Dessa innebär bland annat att Sverige knyts än starkare till EU och till att multikulturalismen som ideologi står inskriven i Sveriges grundlag. EU-medlemskapet kan och bör vara ett avtal som Sverige ska kunna omförhandla eller dra sig ur utan att behöva genomgå något så tidskrävande som en grundlagsändring.
I Sveriges riksdags plenisal hänger både en svensk flagga och en EU-flagga. EU-flaggan hänger där efter ett beslut av talmannen, som vid ett möte med gruppledarna den 26 november 2008 beslutade att EU-flaggan skulle placeras i plenisalen under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Därefter har EU-flaggan hängt i plenisalen. EU symboliserar idag överstatlighet och det är ett rent hån mot den svenska demokratin och det svenska beslutsfattandet i riksdagen att denna symbol fortfarande finns i plenisalen. Den bör därför omgående avlägsnas från den svenska demokratins finrum.
Björn Söder (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:400
av Björn Söder (SD)
Ändrad placering av ledamöter i plenisalen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Enligt tilläggsbestämmelse 6.25.1 till riksdagsordningen (RO) tar ledamöterna plats i plenisalen valkretsvis, med en gammal praxis om ordningen som säger att Stockholms kommun börjar och sist följer Norrbottens län. Inom valkretsen fördelas ledamöterna i första hand efter antalet riksmöten de bevistat och i andra hand efter åldern.
Under kammarsammanträdena råder numera fri sittning, men vid voteringarna är ledamöterna tvingade att placeras efter valkrets. Under årens lopp har motioner skrivits om att ändra ledamöternas placering i plenisalen även vid voteringar. I svar på dessa
tidigare motioner har man hävdat att det inte finns någon stark opinion bland ledamöterna
för att frångå den nuvarande ordningen med valkretsar. Dock har inte frågan varit föremål för någon större debatt, varför man kan ifrågasätta det argumentet.
I de flesta länder är ledamöterna placerade efter partitillhörighet. Detta underlättar kommunikationen inom partigruppen och även vid voteringar kan det vara en fördel. Skulle plötsliga ställningstaganden behöva göras underlättar det om partigruppen sitter samlad.
För att inte riskera att försvåra voteringsproceduren bör därför ledamöterna istället placeras utifrån partitillhörighet.
Att förändra ledamöternas placering har obetydlig kostnadspåverkan. Därför bör förändringen påskyndas.
Björn Söder (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag