RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Reformerad arbetsskadeförsäkring

2022/23 · HA021034 · Helén Pettersson (S); Åsa Karlsson (S)

Original hos Riksdagen

B · Reformerad arbetsskadeförsäkring

2023/24 · HB021065 · Helén Pettersson (S); Åsa Karlsson (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.839 · ämneslikhet 0.993. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 265 ord · B 267 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:1034 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) Reformerad arbetsskadeförsäkring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Arbetsskadeförsäkringen är inte rättssäker. Betänkandet ”Samlad kunskap – stärkt handläggning” (SOU 2017:25) konstaterar att kvinnor får sina ansökningar beviljade i arbetsskadeförsäkringen i betydligt lägre omfattning än män. Kvinnors beviljandegrad motsvarar 70 % av männens. Enligt ovan nämnda utredning finns det många faktorer som anses förklara denna skillnad. En av dem är forskningen och vilken betydelse den har för tolkningen av arbetsskadebegreppet. Även om bevisregeln i försäkringen ändrats över tid, så är de medicinska profession ­ ernas betydelse fortfarande stark för lagens tillämpning. Lagtillämpningen bygger på att vetenskapligt grundade kunskaper ska ligga till grund för bedömningar. Problemet är att forskningen intresserat sig i mindre utsträckning för arbetsmiljöer och riskfaktorer i kvinnodominerade yrken. Den vetenskapligt grundade kunskapen som finns baserar sig i huvudsak på arbetsmiljöer inom mansdominerade branscher. Som en följd av detta, så finns det mer sällan forskning som kan styrka kausala samband mellan arbete och sjukdom för besvär som är vanliga inom kvinnodominerade yrken. Utöver detta, så finns det skillnad i hur mycket tid som utredarna lägger i handlägg ­ ningen av ärendena. Kvinnors och utlandsfödda mäns ärenden utreds otillräckligt och får bifall i mindre utsträckning. När hänsyn tas till bransch, så blir skillnaden ännu större mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle och måste motverkas. En översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv behövs. Helén Pettersson (S) Åsa Karlsson (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2023/24:1065 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) Reformerad arbetsskadeförsäkring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Arbetsskadeförsäkringen är inte rättssäker. Betänkandet ”Samlad kunskap – stärkt handläggning” (SOU 2017:25) konstaterar att kvinnor får sina ansökningar beviljade i arbetsskadeförsäkringen i betydligt lägre omfattning än män. Kvinnors beviljandegrad motsvarar 70 % av männens. Enligt ovan nämnda utredning finns det många faktorer som anses förklara denna skillnad. En av dem är forskningen och vilken betydelse den har för tolkningen av arbetsskadebegreppet. Även om bevisregeln i försäkringen ändrats över tid, så är de medicinska profes ­ sionernas betydelse fortfarande stark för lagens tillämpning. Lagtillämpningen bygger på att vetenskapligt grundade kunskaper ska ligga till grund för bedömningar. Problemet är att forskningen intresserat sig i mindre utsträckning för arbetsmiljöer och riskfaktorer i kvinnodominerade yrken. Den vetenskapligt grundade kunskap som finns baserar sig i huvudsak på arbetsmiljöer inom mansdominerade branscher. Som en följd av detta, så finns det mer sällan forskning som kan styrka kausala samband mellan arbete och sjuk ­ dom för besvär som är vanliga inom kvinnodominerade yrken. Utöver detta, så finns det skillnad i hur mycket tid som utredarna lägger i handlägg ­ ningen av ärendena. Kvinnors och utlandsfödda mäns ärenden utreds otillräckligt och får bifall i mindre utsträckning. När hänsyn tas till bransch, så blir skillnaden ännu större mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle och måste motverkas. En översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv behövs. Helén Pettersson (S) Åsa Karlsson (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag