RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Politiska ungdomsförbunds tillgång till skolan är avgörande för demokratin

2024/25 · HC02879 · Magnus Manhammar (S)

Original hos Riksdagen

B · Politiska ungdomsförbunds tillgång till skolan

2025/26 · HD022680 · Magnus Manhammar (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.858 · ämneslikhet 0.984. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för våra politiska ungdomsförbund att åter besöka högstadieskolor och gymnasier regelbundet även när det inte är valår och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för våra politiska ungdomsförbund att åter besöka högstadieskolor och gymnasier regelbundet även när det inte är valår och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 296 ord · B 292 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:879 av Magnus Manhammar (S) Politiska ungdomsförbunds tillgång till skolan är avgörande för demokratin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för våra politiska ungdomsförbund att åter besöka högstadieskolor och gymnasier regelbundet även när det inte är valår och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enligt Ungdomsbarometern minskar förtroendet för demokratin och 56 procent i åldern 15–24 år uppger att de inte tror att politikerna kan lösa de samhällsproblem som vi står inför. Vi lever i en orolig tid med krig och oro i vår närhet vilket påverkar ungdomarnas framtidstro. Ungdomarna fokuserar istället på den egna hälsan och tryggheten samt den egna ekonomin. Intresset för det gemensamma samhället minskar vilket är oroande ur ett längre tidsperspektiv. Av de tillfrågade unga uppger 13 procent att de tar avstånd från påståendet att demokrati är det bästa styrelseskicket vilket är djupt oroande. Det går även att se en skillnad mellan flickor och pojkar där pojkarna har en mer negativ syn på samhället. Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag att förmedla kunskap om hur vårt samhälle styrs och att det vilar på en demokratisk grund samt informera om de demokratiska friheterna. Under valåren brukar de flesta skolorna bjuda in de politiska ungdoms ­ förbunden för att informera om vilka ståndpunkter de olika partierna har. Från och med år 2018 så har skolorna rätt att själva bestämma vilka partier som ska bjudas in och när. Detta har bidragit till att de politiska ungdomsförbunden inte längre har samma möjlighet som tidigare att träffa skolungdomar regelbundet för att informera om sin verksamhet. För att öka förtroendet för demokratin bör regeringen se över möjligheterna för att våra politiska ungdomsförbund åter kan besöka högstadieskolor regelbundet även när det inte är valår. Magnus Manhammar (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:2680 av Magnus Manhammar (S) Politiska ungdomsförbunds tillgång till skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för våra politiska ungdomsförbund att åter besöka högstadieskolor och gymnasier regelbundet även när det inte är valår och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enligt Ungdomsbarometern minskar förtroendet för demokratin och 56 procent i åldern 15–24 år uppger att de inte tror att politikerna kan lösa de samhällsproblem som vi står inför. Vi lever i en orolig tid med krig och oro i vår närhet vilket påverkar ungdomarnas framtidstro. Ungdomarna fokuserar istället på den egna hälsan och tryggheten samt den egna ekonomin. Intresset för det gemensamma samhället minskar vilket är oroande ur ett längre tidsperspektiv. Av de tillfrågade unga uppger 13 procent att de tar avstånd från påståendet att demokrati är det bästa styrelseskicket vilket är djupt oroande. Det går även att se en skillnad mellan flickor och pojkar där pojkarna har en mer negativ syn på samhället. Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag att förmedla kunskap om hur vårt samhälle styrs och att det vilar på en demokratisk grund samt informera om de demokratiska friheterna. Under valåren brukar de flesta skolorna bjuda in de politiska ungdoms ­ förbunden för att informera om vilka ståndpunkter de olika partierna har. Från och med år 2018 så har skolorna rätt att själva bestämma vilka partier som ska bjudas in och när. Detta har bidragit till att de politiska ungdomsförbunden inte längre har samma möjlighet som tidigare att träffa skolungdomar regelbundet för att informera om sin verksamhet. För att öka förtroendet för demokratin bör regeringen se över möjligheterna för våra politiska ungdomsförbund att besöka högstadieskolor regel ­ bundet även när det inte är valår. Magnus Manhammar (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag