Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1376 av Linnéa Wickman m.fl. (S) En nationell hjälpmedelsstrategi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell hjälpmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Motivering Förskrivning av hjälpmedel underlättar det dagliga livet liksom vård och behandling och är hälsofrämjande för den som lever med en funktionsnedsättning. Det möjliggör del ­ aktighet, självständighet och är i förlängningen en faktor som bidrar till en bättre hälsa och ett mer oberoende liv. Hjälpmedel är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt. Det är ett stöd för att klara arbetslivet eller sin skolgång och minskar graden av insatser som behövs från anhöriga eller det offentliga såsom hemtjänst eller personlig assistans. Att satsa på en ökad tillgång till hjälpmedel är därmed en viktig investering i både ökad egenmakt och människors hälsa – samtidigt som det är resurseffektivt. Men både avgifter, kriterier och utbudet av vilka hjälpmedel som förskrivs skiljer sig i hög grad mellan olika regioner och kommuner. Det finns ett stort behov av att göra hjälpmedelsförsörjningen mer jämlik genom att stärka kommuners och regioners ekonomiska förutsättningar att satsa på tillgången till hjälpmedel. Under 2022 gav den socialdemokratiska regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer på området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel . Uppdraget ska redovisas i början av 2023. Den tekniska utvecklingen går snabbt och det finns en stor potential i att förebygga ohälsa och förbättra livskvalitet genom att öka tillgången till välfärdsteknik, medicin ­ tekniska produkter och medicinska hjälpmedel. Det är positivt att nationella riktlinjer kan komma att tas fram som ett nationellt stöd utifrån forskning och beprövad erfaren ­ het för att bidra till minskade regionala skillnader. Men genom att komplettera nya nationella riktlinjer med en nationell hjälpmedelsstrategi skulle ett helhetsgrepp kunna tas för att bidra till en jämlik och hållbar hjälpmedelsförsörjning i hela landet. Linnéa Wickman (S) Jim Svensk Larm (S) Kristoffer Lindberg (S) Sanna Backeskog (S)

Motion till riksdagen 2023/24:873 av Linnéa Wickman (S) Jämlik tillgång till hjälpmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den nationella styrningen på hjälpmedelsområdet för att nå en mer jämlik hjälpmedelsförsörjning och tillkännager detta för regeringen. Motivering För den som lever med en funktionsnedsättning underlättar hjälpmedel det dagliga livet, vård, behandling och hälsofrämjande insatser. Hjälpmedel möjliggör delaktighet i samhället och ökad självständighet, vilket gör att människor kan leva ett mer aktivt och oberoende liv. Hjälpmedel är också ett viktigt stöd för att kunna delta i arbetslivet och klara sin skolgång och minskar beroendet av insatser från anhöriga och det offentliga. I grunden handlar det om att skapa jämlika livsvillkor och att alla ska kunna delta fullt ut i samhället. Samhällsekonomiska studier visar att användarnas möjlighet att självständigt delta i sociala aktiviteter ökar markant och att livskvaliteten ökar för både den enskilde och de närstående vid tillgång till hjälpmedel. Hjälpmedel är ofta en förutsättning för att möjlig ­ göra egen försörjning. Att prioritera tillgången till hjälpmedel är därmed en viktig investering i egenmakt och hälsa samtidigt som det är resurseffektivt. Men det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner när det gäller egenavgifter, utbud och vilka hjälpmedel som förskrivs. En del för att komma tillrätta med detta är att stärka kommuners och regioners ekonomiska förutsättningar att satsa på tillgången till hjälpmedel. Ett annat att se över lagstiftningen och stärka det nationella stödet och samordningen på området för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen på området går snabbt, och potentialen att nyttja hjälpmedel, välfärdsteknik och medicintekniska produkter på ett hälsofrämjande sätt ökar. Myndigheten för delaktighet kan via sina undersökningar visa att sex av tio personer med funktionsnedsättning har svårt att få ekonomin att gå ihop, två av tre oroar sig för sin framtida ekonomiska situation och det är vanligare att ha en låg ekonomisk standard. Egenavgifter och beslut om vilka hjälpmedel som faller under egenansvar får därför större konsekvenser för denna grupp där ekonomin i högre grad begränsar vad som går att köpa in som privatperson på marknaden, möjligheten till en aktiv fritid och förut ­ sättningar att klara oförutsägbara utgifter. Socialstyrelsen har på uppdrag av den tidigare socialdemokratiska regeringen analy ­ serat frågan om att införa nationella riktlinjer för området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Socialstyrelsen föreslår i rapporteringen av uppdraget att det behövs ett förstärkt nationellt stöd på detta område, men att det inte bör tas fram en nationell rikt ­ linje för området gemensamt. Myndigheten öppnar istället för att utreda frågan om att tillsätta en nationell samordnare. I den statliga utredningen ”På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen” (SOU 2017:43) föreslås att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel för att förtydliga sjukvårdshuvud ­ männens skyldighet att erbjuda hjälpmedel, att Socialstyrelsen ska följa upp hjälpmedels ­ förskrivningen genom jämförande statistik samt att en ny bestämmelse införs om hur hjälpmedelsavgifter får tas ut och under vilka förutsättningar det kan ske. Regeringen bör överväga rekommendationerna från Socialstyrelsen och den statliga hjälpmedelsutredningen i syfte att nå en tydligare nationell styrning på hjälpmedels ­ området och uppnå en mer jämlik hjälpmedelsförsörjning över landet. Linnéa Wickman (S)