Jämför sakliga förslag
A · En rättssäker och human implementering av EU:s migrationspakt
2024/25 · HC023051 · Annika Hirvonen (MP); Ulrika Westerlund (MP); Rasmus Ling (MP); Mats Berglund (MP)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 8 Migration
2025/26 · HD023508 · Annika Hirvonen (MP); Mats Berglund (MP); Camilla Hansén (MP); Jan Riise (MP); Nils Seye Larsen (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.000 · ämneslikhet 0.768. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 22 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
22 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en migrationspolitik som skapar säkra och lagliga vägar till EU och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom migrationspolitiken säkerställa en fungerande och rättvis fördelning av ansvar som utgår från människors säkerhet och grundläggande fri- och rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla rättssäkerheten och respektera rätten att söka asyl och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ge ett humant och rättssäkert skydd till människor som behöver fly krig och förföljelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor på flykt ska ha rimliga chanser att söka och få skydd och goda förutsättningar att etablera sig i samhället och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att sätta en individ i förvar tydligt bör regleras i lag, så att det endast används när det strikt är nödvändigt och under så kort tid som möjligt, och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i enlighet med barnkonventionen ska barn aldrig placeras i förvar och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att goda levnadsförhållanden vid screening- och gränsförfarandet måste garanteras för alla och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till information, tolk, juridisk hjälp, hälso- och sjukvård och utbildning vid screening- och gränsförfarandet och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undvika tillämpningen av påskyndade gränsförfaranden i nationell rätt och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör acceptera konceptet med tredje länder och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska se till att alla som överklagat ett beslut om att återvända får stanna tills dess att ärendet slutgiltigt avgjorts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell övervakningsmekanism för grundläggande rättigheter bör få full tillgång till att övervaka asylprocesserna och ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna bidra till ansvarsutkrävande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett utökat kvotflyktingsystem och regler om vidarebosättning och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening eller arbetskraftsinvandring eller som studenter och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett system med humanitära visum inom EU och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående återställa antalet kvotflyktingar från nuvarande nivå på 900 till 5 000 och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för anhöriginvandring bör underlättas i nationell lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla Sveriges regelverk för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inom arbetskraftsinvandring ska bli enklare för företag att rekrytera, att handläggningstiderna ska kortas och att arbetstagarnas rättigheter ska förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se ökade möjligheter till omplacering av asylsökande och ett avskaffande, eller åtminstone försvagande, av förstalandsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen.
Hela texten jämförs: A 2315 ord · B 2278 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3051
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
En rättssäker och human implementering av EU:s migrationspakt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en migrationspolitik som skapar säkra och lagliga vägar till EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom migrationspolitiken säkerställa en fungerande och rättvis fördelning av ansvar som utgår från människors säkerhet och grundläggande fri- och rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla rättssäkerheten och respektera rätten att söka asyl och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ge ett humant och rättssäkert skydd till människor som behöver fly krig och förföljelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor på flykt ska ha rimliga chanser att söka och få skydd och goda förutsättningar att etablera sig i samhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för att sätta en individ i förvar tydligt bör regleras i lag, så att det endast används när det strikt är nödvändigt och under så kort tid som möjligt, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i enlighet med barnkonventionen ska barn aldrig placeras i förvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att goda levnadsförhållanden vid screening- och gränsförfarandet måste garanteras för alla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till information, tolk, juridisk hjälp, hälso- och sjukvård och utbildning vid screening- och gränsförfarandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undvika tillämpningen av påskyndade gränsförfaranden i nationell rätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör acceptera konceptet med tredje länder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska se till att alla som överklagat ett beslut om att återvända får stanna tills dess att ärendet slutgiltigt avgjorts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell övervakningsmekanism för grundläggande rättigheter bör få full tillgång till att övervaka asylprocesserna och ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna bidra till ansvarsutkrävande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett utökat kvotflyktingsystem och regler om vidarebosättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening eller arbetskraftsinvandring eller som studenter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett system med humanitära visum inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående återställa antalet kvotflyktingar från nuvarande nivå på 900 till 5
000 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för anhöriginvandring bör underlättas i nationell lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla Sveriges regelverk för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inom arbetskraftsinvandring ska bli enklare för företag att rekrytera, att handläggningstiderna ska kortas och att arbetstagarnas rättigheter ska förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se ökade möjligheter till omplacering av asylsökande och ett avskaffande, eller åtminstone försvagande, av förstalandsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
Efter flera års förhandlingar har EU enats om en gemensam asyl- och migrationspolitik. Överenskommelsen, som kallas EU:s asyl- och migrationspakt, består av tio olika lagstiftningar som tillsammans skapar ett nytt ramverk för hur EU ska hantera migration och ta emot asylsökande. Det ursprungliga syftet med att utforma en gemensam migrationspolitik har varit att främja solidaritet mellan EU:s medlemsländer, men den färdiga lagstiftningen är allt annat än solidarisk, human och rättssäker.
Miljöpartiet har, tillsammans med människorättsorganisationer, jurister och forskare, riktat skarp kritik mot den färdiga överenskommelsen. De nya reglerna kommer att försvåra livet för människor på flykt och innebära rättsosäkra asylprocesser och påskyndade asylbeslut som inskränker rätten till en individuell prövning. I motsats till detta hade vi velat se en migrationspolitik som skapar säkra och lagliga vägar till EU, som säkerställer en fungerande och rättvis fördelning av ansvar och som utgår från människors säkerhet och grundläggande fri- och rättigheter.
Under de kommande två åren kommer arbetet med implementeringen av EU:s asyl- och migrationspakt pågå i EU:s medlemsstater. Den svenska regeringen har meddelat att man ska anpassa den svenska migrationspolitiken efter EU:s nya miniminivå, vilket är mycket oroande. EU:s nya miniminivå är avsevärt lägre i och med migrationspaktens bestämmelser och riskerar att innebära grova kränkningar av människors grundläggande fri -och rättigheter. Miljöpartiet kräver att Sverige upprätthåller rättssäkerheten och respekterar rätten att söka asyl. Miljöpartiet anser att regeringens målsättning på migrationsområdet bör vara att Sverige ska ge ett humant och rättssäkert skydd till människor som behöver fly krig, förföljelse och förtryck samt att människor på flykt ska ha rimliga chanser att söka och få skydd och goda förutsättningar att etablera sig i samhället.
Rättssäkerheten i asylförfarandet måste garanteras
En del i den nya migrationspakten innebär att asylsökande som kommer till EU:s yttre gräns inte ska släppas in i EU; istället ska de bo i asylcenter vid gränsen där deras asylskäl ska snabbutredas. Snabbspåren innebär bland annat att personer från länder med låg andel godkända asylansökningar, så kallade säkra tredjeländer, ska genomgå en påskyndad asylprocess. Detta riskerar att leda till att individuella skyddsskäl inte beaktas i tillräcklig utsträckning, eftersom människor istället kollektivt grupperas beroende på vilket land eller vilken region de kommer ifrån. Det gör till exempel att en hbtqi-person från ett land som Uganda, som är säkert för många men inte för hbtqi-personer, riskerar att nekas skydd och skickas tillbaka dit där de riskerar dödsstraff.
Snabbspåren innebär också att asylsökande ska hållas kvar i förvarsliknande asylcenter, något som flera människorättsorganisationer har varnat riskerar att kraftigt begränsa människors grundläggande rättigheter, såsom rätten till rättshjälp och hälsa. För att minimera användningen av förvar eller förvarsliknande situationer bör Sverige se till att förutsättningarna för att sätta en individ i förvar tydligt regleras i lag, så att det endast används när det är strikt nödvändigt och under så kort tid som möjligt. I enlighet med barnkonventionen ska barn aldrig placeras i förvar. Det är aldrig barnets bästa. Goda levnadsförhållanden vid screening- och gränsförfarandet måste garanteras för alla, liksom grundläggande rättigheter såsom tillgång till information, tolk, juridisk hjälp, hälso- och sjukvård och utbildning.
Det blir upp till medlemsstaterna själva att bedöma vad som ska klassas som ett säkert tredje land samt om det finns en anknytning mellan den sökande och tredjelandet i fråga, vilket innebär att en medlemsstat kan besluta att återställa en person till ett transitland. Ett land som EU har ett avtal med ska automatiskt klassas som ett säkert tredjeland, såsom Tunisien och Libyen, trots att det där förekommit omfattande kränkningar av migranters mänskliga rättigheter. I flera fall med dödlig utgång. Det nya gränsförfarandet innebär också att personer som fått ett återvändandebeslut kommer kunna få det verkställt innan överklagandemöjligheterna har uttömts och beslutet vunnit laga kraft, vilket strider mot gällande EU-rätt.
Vi kräver att Sverige undviker tillämpningen av påskyndade gränsförfaranden i nationell rätt. Sverige bör inte acceptera konceptet med tredje länder, eftersom den idén bygger på tanken om att en individuell prövning av en persons asylskäl inte är nöd
vändig så länge personen kommer från ett visst land. Sverige måste även se till att alla som överklagat ett beslut om att återvända får stanna till dess att ärendet slutgiltigt avgjorts; den rätten har fastställts av EU-domstolen. Inga återvändanden ska verkställas utan en föregående individuell prövning av både skyddsskäl och risken för att utsättas för fara eller inhuman behandling vid ett återvändande. Detta är avgörande för att Sverige ska säkerställa en rättssäker och individuell asylprövning av en persons behov av skydd. En nationell övervakningsmekanism för grundläggande rättigheter bör få full tillgång till att övervaka asylprocesserna och ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna bidra till ansvarsutkrävande.
Skapa fler lagliga och säkra vägar till EU och Sverige
Redan idag finns det mycket få möjligheter för flyktingar att ta sig till EU och Sverige på ett legalt och säkert sätt. Istället för att söka asyl i sitt hemland eller i närområdet tvingas människor på flykt via osäkra rutter och hamnar i händerna på människo
smugglare. Många flyktingar drunknar i Medelhavet på vägen till Europa. De senaste tio åren har fler än 25
000 människor dött eller försvunnit när de försökt korsa Medel
havet. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR var år 2023 det dödligaste året sedan flykting
krisen, då fler än 3
100 personer rapporterades döda eller försvunna på Medelhavet. Med migrationspaktens nya regler är risken överhängande att denna fruktansvärda och oacceptabla situation förvärras ytterligare.
Miljöpartiet vill skapa fler lagliga och säkra vägar för människor på flykt att söka asyl. På så vis kan vi på riktigt få stopp på de livsfarliga flyktresorna och ta makten från de människosmugglare som utnyttjar människor som är på flykt. Detta kan göras genom ett utökat kvotflyktingsystem och regler om vidarebosätt
ning, fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, arbets
kraftsinvandring eller som studenter och genom att verka för ett system med humanitära visum inom EU. Det är orimligt att människor ska behöva riskera sina liv för att kunna leva ett liv i säkerhet och frihet.
Miljöpartiet vill att regeringen omgående återställer antalet kvotflyktingar, från nuvarande nivå på 900 till 5
000. Kvotflyktingar är de individer som UNHCR identifierar som särskild skyddsbehövande och utsatta, såsom kvinnor och barn, krigsskadade och torterade eller flyktingar med juridiska, medicinska eller fysiska skyddsbehov som inte kan tillgodoses på den plats där de befinner sig. Regeringen och Sverigedemokraterna säger sig vilja hjälpa de mest utsatta; att då ta emot färre av de mest skyddsbehövande är obegripligt.
Det är också nödvändigt att reglerna för anhöriginvandring underlättas i nationell lagstiftning, så att alla familjer har rätt att återförenas. När möjligheten till familje
återförening begränsas leder det till att personer som vill ta sig till Sverige, vanligtvis kvinnor och barn, blir utlämnade till flyktingsmugglare och livsfarliga resor. Bara resan i sig kan orsaka trauman och övergrepp. För de individer som redan befinner sig i Sverige, innebär begränsade villkor för familjeåterförening psykisk ohälsa och för
sämrade möjligheter till integrering och etablering. Enligt Sveriges åtaganden enligt Barnkonventionen är vi dessutom skyldiga att se till att barn inte hålls åtskilda från sina föräldrar. Miljöpartiet anser att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj.
Vi måste också värna och utveckla Sveriges regelverk för arbetskraftsinvandring, så att människor kan komma hit och arbeta under samma goda arbetsvillkor som alla som arbetar i Sverige Det är anmärkningsvärt att regeringen bland annat höjt lönekravet för arbetskraftsinvandrare, vilket kraftigt kommer minska arbetskraftsinvandringen och särskilt till medel- och lågkvalificerade yrkesgrupper. Redan idag ser vi företag och kommuner som kämpar med kompetens- och personalbrist, problem som väntas tillta med åren i och med att Sverige har en åldrande befolkning. Med andra ord har Sverige ett stort behov av arbetstagare i samhällets alla sektorer, inklusive yrken som kräver låg eller ingen kvalifikation. Arbetskraftsinvandring är viktig för Sveriges utveckling, ekonomi och välstånd och därför vill vi att det ska bli enklare för företag att rekrytera, att handläggningstiderna ska kortas och att arbetstagarnas rättigheter ska förbättras.
Avslutning
Miljöpartiet har sedan länge sett behovet av en reformering av EU:s migrationspolitik. Döden på Medelhavet har fått pågå alltför länge, och i spåren av krig, katastrofer och fattigdom har migrationen till EU varit mycket ansträngd. För att komma till rätta med denna inhumana situation, hade vi behövt ett EU-gemensamt asyl- och migrations
system som respekterar internationell rätt och våra internationella åtaganden, som Genèvekonventionen. Vi hade velat se ökade möjligheter till omplacering av asyl
sökande och ett avskaffande, eller åtminstone försvagande, av förstalandsprincipen. Det är den enda metoden för att på ett meningsfullt och effektivt sätt fördela ansvaret för asylmottagandet mellan medlemsländerna. Erfarenheterna vid mottagandet av ukrainska flyktingarna visar att det blir bättre både för flyktingarna och enklare för länderna att på ett bra sätt ordna mottagande om mottagandet är mer fördelat.
Med klimatförändringarna, nya krig och nedmonteringen av nationella demokratier i världen kommer allt fler människor att söka skydd i andra länder och regioner. Den nya asyl- och migrationslagstiftning som nu ligger på bordet kommer inte kunna lösa de utmaningar vi står inför. Döden på Medelhavet kommer att fortsätta och förvärras. Sök- och räddningsinsatser till havs kommer inte att förbättras, istället kriminaliseras just nu de civilsamhällesorganisationer som gör de livräddande insatser som EU borde göra. Inhumana flyktingläger vid EU:s yttre gräns kommer inte att försvinna utan bli institutionaliserade. Trycket på EU:s yttre gränser kommer att fortsätta och nu finns ingen bindande ansvarsfördelning som gör att medlemsländerna tvingas ta ett gemensamt ansvar.
För att respektera internationella konventioner och asylrätten måste Sverige nu ta ett stort ansvar. Miljöpartiet kommer noggrant att följa processen. Tillsammans med progressiva politiska krafter och civilsamhället kommer vi att arbeta för ett EU som respekterar mänskliga rättigheter och säkerställer att alla EU-länder tar ett gemensamt ansvar för människor på flykt.
Annika Hirvonen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Rasmus Ling (MP)
Mats Berglund (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3508
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8
Migration enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
8
Migration
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
5
512
282
−159
500
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4
223
000
100
000
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
1
600
013
−1
425
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
915
461
49
000
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
160
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
107
602
157
000
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
340
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
665
000
−22
000
Summa
13
524
360
−1
300
500
Korta ned handläggningstiderna
Handläggningstiderna hos både Migrationsverket och migrationsdomstolarna har länge varit oacceptabelt långa. Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen granskat Migrationsverkets handläggningstider. Vid granskningen som gjordes under 2022 konstaterades att handläggningen var långsam och passiv, särskilt i ärenden som rörde medborgarskap, anknytning och asyl. Då påtalade JO att myndigheten måste göra särskilda ansträngningar för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna. Sedan dess har det däremot fortsatt att komma in ett stort antal klagomål till JO om långa handläggningsärenden. JO inledde därför en ny granskning i början av 2024, som även den visade på ett fortsatt behov av stora ansträngningar från Migrationsverkets sida. I Riksrevisionens granskning RiR 2025:5 Migrationsverkets hantering av med
borgarskapsärenden riktar riksrevisionen allvarlig kritik mot de stora brister som råder. Handläggningstider på upp till fyra år är helt oacceptabla.
Även migrationsdomstolarnas långa handläggningstider i asylmål har kritiserats, bland annat av Riksrevisionen, som i en granskning från 2022 visade att ytterst få mål avgörs inom fyra månader. Den främsta orsaken till de långa väntetiderna är enligt Riksrevisionen brist på både ekonomiska medel och personella resurser.
Detta är en oacceptabel ordning. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan orimligt långa handläggningstider leda till psykiskt lidande för berörda och brister i rättssäker
heten. Det riskerar även att försämra förutsättningarna för integrationen när människor lever i ovisshet kring om de kommer få stanna i Sverige eller inte och därmed möjlig
heterna att planera och investera i en framtid här. Vi föreslår ytterligare 50 miljoner kronor årligen till 1:1 Migrationsverket och 50 miljoner kronor årligen till 1:4 Domstols
prövning i utlänningsmål i syfte att anställa och utbilda mer personal så att handlägg
ningstiderna kan kortas. Det är viktigt att personalens kompetens säkerställs och att handläggningstiderna inte kortas på bekostnad av rättssäkerheten.
Ett tryggt och rättssäkert mottagande
Alla som söker asyl i Sverige ska vara säkra på att deras individuella asylskäl prövas och beaktas i enlighet med gällande rätt. Trots detta har Migrationsverkets asylprövning uppmärksammats flera gånger, bland annat av JO, RFSL, UNHCR och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Kritiken har främst handlat om långa handläggningstider, bristande kompetens hos handläggare, tolkar och juridiska ombud, orimliga krav på den sökandes redogörelse för sina asylskäl, bristande efterlevnad av barnkonventionen samt undermålig hantering av traumatiserade personer. Dessa brister har inte minst drabbat konvertiter, hbtqi-flyktingar och barn. Även Statskontoret kritiserade Migrationsverkets asylprövning så sent som för ett år sedan, efter att de i sin granskning kunde konstatera att myndigheten har svårt att upprätthålla rättssäkerheten och enhetligheten i asyl
prövningen.
Miljöpartiet kan konstatera att det finns stora brister i Migrationsverkets asyl
prövning som snarast måste åtgärdas. Precis som Statskontoret lyfter i sin granskning så anser vi att Migrationsverket behöver starkare rättslig styrning och rättsligt stöd och att den rättsliga kvaliteten i handläggningen måste stärkas. Handläggare och beslutsfattare efterfrågar bättre utbildning, kunskapsstöd och förutsättningar att stanna och utvecklas i sina olika roller. Regeringen måste prioritera asylrätten och ge Migrationsverket resurser för att säkerställa sitt uppdrag och ge personalen tillräcklig utbildning för att kunna göra rättssäkra bedömningar.
Vi vill att Migrationsverket får i uppdrag att utbilda samtlig operativ personal löpande i utredning, prövning och bedömning av asylärenden, bland annat med fokus på hur traumatiserade personer, hbtqi-personer och konvertiter kan framställa sina skydds
behov. Det behövs också kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden – detta gäller inte minst asylärenden som involverar barn.
Vi föreslår att finansieringen ska ske genom att prioritera om användningen av anslagna medel till 1:1 Migrationsverket och befintliga medel på 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål.
Höjd dagersättning
Dagersättningen till asylsökande har inte ändrats sedan 1994, utan har legat på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen som bor på Migrationsverkets boende och själv betalar för sin mat. En familj med två vuxna och två små barn får drygt 196 kronor per dag eller ungefär 5
800 kronor i månaden. För trettio år sedan kanske den summan räckte för att bekosta sånt som mat, kläder, skor, tandvård, hygienartiklar, sjukvård och mediciner till en hel familj, men med stigande inflation och höjda priser är det inte rimligt. Sedan massflyktsdirektivet aktiverades förväntas även flyktingar från Ukraina med rätt till dagersättning att klara sig på denna låga nivå – det kan vi inte acceptera.
Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, det vill säga ungefär 130 kronor per dag för en ensamstående vuxen. I syfte att höja dagersättningen för asylsökande och personer med tillfälligt skydd tillför vi 113 miljoner kronor 2026, 100 miljoner kronor 2027 och 90 miljoner kronor 2028. Medlen belastar anslag 1:2 Ersättning och bostadskostnader.
Ge asylsökande rätt till sfi
För den som kommer ny till Sverige ska det finnas snabba vägar in i det svenska samhället. Att kunna det svenska språket är avgörande för möjligheten att få ett arbete, ägna sig åt andra studier eller i övrigt delta i samhällslivet. Miljöpartiet välkomnar att regeringen har föreslagit flera satsningar för att fler ska lära sig svenska. Vi anser dock att det behövs ännu bättre möjligheter att tidigt kunna ta sig fram på svenska, därför föreslår vi att svenska för invandrare (sfi) utökas så att det är tillgängligt även för asylsökande.
Idag erbjuds sfi bara till personer som fått besked om uppehållstillstånd. Asyl
sökande hänvisas istället till den mer begränsade språkutbildningen som ges av vissa studieförbund och frivilligorganisationer. Miljöpartiet menar att det hade varit till fördel för asylsökandes språkinlärning och integration om även de gavs rätt till sfi. Sfi har bättre förutsättningar att erbjuda såväl språkutbildning som relevant samhällsinforma
tion, studierna utgår från en tydlig kursplan och kan anpassas efter deltagarnas olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Det erbjuds dessutom i alla Sveriges kommuner.
För att ge alla asylsökande rätt till sfi tillför Miljöpartiet 160 miljoner kronor 2026, 170 miljoner kronor 2027 och 170 miljoner kronor 2028 till utgiftsområde 16. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt med utbildningsplatser och att sfi-lärarna har god kompetens. Det ska även finnas goda möjligheter att kombinera sfi med arbete och yrkesstudier.
Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn
Kostnaderna för kommuner och regioner har inte gått ner, snarare tvärtom. Trots detta har regeringen sänkt schablonersättningen till kommuner och regioner som tar emot ensamkommande barn. Miljöpartiet har upprepade gånger kritiserat det här beslutet, inte minst mot bakgrund av att kommunerna redan befinner sig i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Det är obegripligt att regeringen i dagens ekonomiska läge gör bedömningen att kommunerna redan får tillräcklig ersättning för sina kostnader vid mottagande av ensamkommande. För att kompensera kommunernas kostnader tillför Miljöpartiet totalt 90 miljoner kronor 2026, 70 miljoner kronor 2027 och 40 miljoner kronor 2028 till anslag 1:2 Ersättning och bostadskostnader samt utgiftsområde 13.
Bättre villkor för ukrainska flyktingar
Migrationsverket måste fortsatt ges goda möjligheter att hantera mottagandet av personer med tillfälligt skydd från Ukraina. Vi står inte bakom Tidöpartiernas omläggning av migrationspolitiken, därför avvisar vi många av regeringens satsningar på Migrationsområdet. Vi delar däremot regeringens bedömning om att säkerställa att den löpande verksamheten med att ta emot ukrainska flyktingar fungerar väl, därför behåller vi de medel till 1:1 Migrationsverket som avser att täcka kostnaderna för att hantera mottagandet av personer med tillfälligt skydd.
Vi är däremot kritiska till hur regeringen hanterat frågan om folkbokföring för ukrainare. Förra året när EU fattade beslut om att förlänga massflyktsdirektivet till och med mars 2026 gjordes bedömningen i Sverige att de ukrainska flyktingar som vid det tillfället hade haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i två år eller mer skulle omfattas av folkbokföringslagen. Det större antal ukrainska flyktingar som kom till Sverige tidigt under kriget fick därmed möjlighet att folkbokföras enligt vanliga ”ordinarie” regler. De fick alltså i grunden samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda i Sverige, med rätt till bosättningsbaserade rättigheter och möjlighet att delta i etableringsprogram för nyanlända. Samtidigt föreslog regeringen en ny lag som innebar att ukrainare som haft tillfälligt skydd i minst ett år skulle få folkbokföra sig, men denna grupp skulle undantas från bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjning, assistansersättning och studiestöd. De ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd som blivit folkbokförda i Sverige omfattas därmed av olika regelverk, beroende på hur länge de varit bosatta i Sverige.
Miljöpartiet är mycket kritiskt till regeringens orättvisa reglering. Vi vill att alla ukrainare ges samma möjlighet att få ta del av bosättningsbaserade förmåner. För detta ändamål tillför vi 270 miljoner kronor för 2026.
Stärkt rättssäkerhet och trygghet vid förvar
Miljöpartiet är kritiska till regeringens breda ansats att införa utökade tvångs- och kontrollåtgärder inne på förvaren, genom bland annat kroppsvisitationer, rums
visitationer och övervakning av privata besök. Dessa åtgärder riskerar att få negativa effekter på de förvarstagnas välbefinnande och trygghet samt bryta ner förtroendet mellan personal och förvarstagna. Miljöpartiet motsätter sig också regeringens fokus på att utöka antalet försvarsplatser. Vi har på senare tid sett en utveckling där fler människor frihetsberövas utan brottsmisstanke, ibland på godtyckliga grunder och under lång tid. Vi anser att mindre ingripande åtgärder, såsom uppsikt, bör användas i större utsträckning och i första hand. Detta skulle inte bara vara mer kostnadseffektivt utan också mer i linje med en human och rättssäker migrationspolitik.
Miljöpartiet ser behovet av att öka säkerheten och tryggheten på förvaren. Vid flera tillfällen har Migrationsverket och Justitieombudsmannen rapporterat om problem med införsel av till exempel droger och vapen. Detta är allvarliga problem som innebär uppenbara risker för både förvarstagna och personal och därför måste åtgärdas. Vi står däremot inte bakom de åtgärder som regeringen föreslår och nu avsätter medel till. Vi vill istället rikta in åtgärderna mot det faktiska problemet – själva införseln av otillåtna föremål vid inpassering till förvaren. Vi anser att allmänna och effektiva kontroller vid inpassering, till exempel genom larmbågar och röntgenkontroller av väskor och jackor, skulle förebygga mycket av problematiken som Migrationsverket och JO uppmärksam
mat. Vi anser att denna typ av kontroll vid inpassering bör vara lika på alla förvar och för alla som tillträder förvaret, förvarstagna, besökare och personal. På så sätt blir kontrollen av införsel mer omfattande samtidigt som behovet av de mest integritets
kränkande åtgärderna minskar. Vi riktar därför om regeringens satsning till 1:1 Migrationsverket på 100 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor 2027 och 2028 till att öka säkerheten på förvaren enligt förslag ovan såväl som stärkt rättssäkerhet och kortade handläggningstider.
Ta emot fler kvotflyktingar
Kvotflyktingar tillhör de flyktingar som lever i störst utsatthet med allra störst skydds
skäl. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40
000 kvotflyktingar, utan resultat. Regeringen har istället kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar.
Sverige bör vara en förebild för global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot skyddsbehövande och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5
000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgiftsområde 13 och 14. Vi avsätter 300 miljoner kronor år 2026, 800 miljoner kronor år 2027 och 1
100 miljoner kronor år 2028.
Nej till förslag på migrationsområdet
Miljöpartiet anser att inriktningen på regeringens migrationspolitik är helt fel väg att gå. Förslagen om att skärpa kraven för medborgarskap och anhöriginvandring, att öka tandvårdskostnaderna för asylsökande samt att anpassa migrationspolitiken till EU:s miniminivå riskerar allvarligt att skada integrationen och förstärka utanförskapet. Vi motsätter oss också regeringens ökade fokus på återvändande och fortsätter avvisa höjningen av återvandringsbidraget som kritiserats av regeringens egen utredare. Regeringens förslag riskerar att öka stigmatiseringen, ge sämre förutsättningar för integration och försvaga tilliten till svenska myndigheter.
Vi avvisar förslagen om nytt regelverk för förvarsverksamheten, skärpta krav för svenskt medborgarskap, skärpta villkor för anhöriginvandring, en ny mottagandelag, avskaffade särregler för avgifter för tandvård, genomförandet av Miniminivå
utred
ningen, nytt regelverk för förvar och medel för genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Vi avvisar också förslag om ökat frivilligt återvändande. Därmed minskas anslaget till 1:1 Migrationsverket med 209,5 miljoner kronor 2026, 382 miljoner kronor 2027 och 369 miljoner kronor 2028. Anslaget till 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskar med 53 miljoner 2026, 114 miljoner 2027 och 118 miljoner 2028. Anslaget till 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål minskas med 1
miljon 2026, 88 miljoner 2027 och 102 miljoner 2028. Anslaget till 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökar med 157 miljoner 2026, 204 miljoner 2027 och 206 miljoner 2028. Anslaget till 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar minskar med 22 miljoner 2026, 143 miljoner 2027 och 137 miljoner 2028. Avslutningsvis avvisar vi regeringens återvändandebidrag och minskar anslaget till 1:3 Migrationspolitiska åtgärder med 1
425 miljoner kronor 2026 och 920 miljoner kronor 2027 och 2028.
Annika Hirvonen (MP)
Mats Berglund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)