Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1096 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M) Stöd till forskningen om traumabehandling för sexualbrottsutsatta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att öka stödet till forskning rörande traumabehandling för personer utsatta för sexuellt våld och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sexualbrott orsakar allvarliga och vårdkrävande skador och kostar samhället ofantliga summor årligen som istället skulle kunna läggas på skola och äldreomsorg. Våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och har en stark koppling till självmordstankar, självskadebeteende och självmord. Konsekvenserna av ett sådant trauma kan innebära ett förändrat liv präglat av smärta, utmattning och psykisk ohälsa. Studier visar att de som utsatts för sexualbrott i barndomen har tolv gånger högre risk för självmord än andra. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport har ett av fyra barn blivit utsatt för sexualbrott. Detta innebär att 25 procent av alla barn, vilket motsvarar fem av tjugo barn i en skolklass, utsätts för sexuella övergrepp. Att bekämpa sexualbrott, särskilt mot barn, måste ges högsta prioritet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder och tagit nya initiativ för att förbättra bekämpningen av denna typ av brott, men statistiken visar att dessa insatser inte är tillräckliga. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) leder endast cirka 0,4 procent av alla sexualbrott mot barn till åtal och straff. Detta innebär att endast fyra av tusen brott resulterar i en straffpåföljd. För de som överlever ett sexualbrott kan konsekvenserna vara förödande. Många av dem utvecklar psykiska problem som kan leda till missbruk, kriminalitet, självskadebeteende och ytterligare övergrepp. Det är oroväckande att ämnet sexuella övergrepp mot barn fortfarande är tabubelagt, vilket försvårar både öppenhet och insatser. Många offer tvingas till tystnad i tidig ålder av sina förövare, och detta skapar djupa sår som ofta aldrig läker utan adekvat vård och behandling. Dr Gita Rajan betonar i sin avhandling om sexuellt våld och dess hälso ­ konsekvenser vikten av att erbjuda adekvat vård till offer. Hon skriver: ”Hälso- och sjukvårdssystemet måste anpassa sig till det faktum att exponering för sexuellt våld är en vanlig, livslång patogen som ansvarar för många livshotande men behandlingsbara sjukdomar.” Hennes slutsats är att det behövs mer forskning och kunskap för att förbättra vården för offer för sexuellt våld. Det finns en tydlig koppling mellan sexuella övergrepp och allvarliga hälsoproblem, och det är därför av yttersta vikt att forskningen kring traumabehandling för offer för sexuellt våld stärks. Om vi inte erbjuder tillräcklig vård för de som utsatts för sexuellt våld, riskerar vi att skapa en ond cirkel där både offren och samhället får betala ett högt pris på både kort och lång sikt. För att bryta denna destruktiva cykel behövs ett kraftigt utökat stöd till forskningen om traumabehandling. Denna forskning är avgörande för att skapa vård som är effektiv och baserad på vetenskapligt bevisad metodik. Endast då kan vi ge de utsatta den vård och det stöd de förtjänar, och samtidigt minska de långsiktiga samhällskostnaderna. Marléne Lund Kopparklint (M) Jan Ericson (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3226 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärkt rättssäkerhet för brottsoffer i sexualbrottsmål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda behovet av stärkt rättssäkerhet för brottsoffer i sexualbrottsmål och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sexualbrott är bland de mest allvarliga brotten och leder ofta till livslång psykisk ohälsa för de utsatta. Samtidigt ligger uppklaringsprocenten för våldtäkter under 20 %, och många brottsoffer tvingas genomlida långa rättsprocesser utan att få rättvisa. För att stärka förtroendet för rättsstaten krävs snabbare processer, bättre resurser och bättre stöd till brottsoffer. Sexualbrott är också bland de mest integritetskränkande brotten och lämnar ofta livslånga spår. Forskning visar att personer som utsatts för sexuella övergrepp löper betydligt högre risk för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och suicid ­ försök. En rättsprocess som inte fungerar, eller som drar ut på tiden, förvärrar ofta dessa trauman och gör det svårare för brottsoffer att gå vidare. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes drygt 28 000 sexualbrott under 2023, varav cirka 9 000 rubricerades som våldtäkt. Trots detta låg personuppklarings ­ procenten för våldtäkter fortfarande under 20 %. Det betyder att fyra av fem våldtäkter inte leder till åtal och dom. Långa handläggningstider förvärrar situationen ytterligare – många brottsoffer hinner förlora orken, hoppet och ibland förmågan att delta i processen. För att stärka rättssäkerheten för brottsoffer bör övervägas: Utvärdering om ytterligare vägledning kan stödja en mer förutsägbar rättstillämpning. Tidigt förordnande av offentlig försvarare och målsägandebiträde, för att ge stöd redan från start. Snabbare och mer resursstarka rättsmedicinska undersökningar, så att fler fall får teknisk bevisning och inte stannar vid ”ord mot ord”. Utbildning för domare och nämndemän i vittnespsykologi och trauma, så att barns och vuxnas utsagor bedöms med rätt kompetens. Att stärka brottsoffrens rättigheter i sexualbrottsmål handlar inte bara om rättvisa – det är en fråga om psykisk hälsa och om att människor ska kunna lita på samhällets skydd när de utsätts för de allvarligaste brotten. Marléne Lund Kopparklint (M)