Jämförelse 8e54360d118ff5e7a141fad9 Underlagets kontrollsumma: ca0c80435e9bcffae621fe3e48f4c788ed34537f814ba63d2c838b2a07d6e66e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021502: Befogenheter för ordnings- och naturvårdsvakter === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021502 Motion till riksdagen 2024/25:1502 av Marléne Lund Kopparklint (M) Befogenheter för ordnings- och naturvårdsvakter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning om ordnings- och naturvårdsvakters befogenheter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mindre förseelser i det offentliga rummet och vår natur, såsom att urinera på offentlig plats, nedskräpning, alkoholförtäring på allmän plats, lösspringande hundar på natur ­ reservat på allmän plats, är vanligt förekommande men ofta förblir dessa handlingar ostraffade. Ett exempel är att endast 87 ordningsböter för nedskräpning delades ut i hela Sverige under 2020. Detta trots att nedskräpning är ett problem i många städer och om ­ råden. Naturvårdsvakter borde rimligtvis kunna utfärda en naturvårdsbot för enklare brott mot föreskrifter/regler i skyddade områden då det idag är en mycket kostsam process med polis och åklagare. Ordningsböter för dessa typer av överträdelser borde rimligen kunna utfärdas av ordningsvakter och naturvårdsförvaltare som är förordnade av staten. Dessa mindre för ­ seelser bidrar till otrygghet och en känsla av oordning i våra offentliga miljöer och innebär problem i våra nationalparker. Det skulle också vara effektivt att låta fler aktörer än polisen ha befogenheter att ingripa mot dessa beteenden. Genom att utreda förutsättningarna för att ge förordnade vakter rätten att utfärda ordningsböter för dessa mindre förseelser kan vi säkerställa en snabbare och mer effektiv hantering av dessa brott. Det skulle med största sannolikhet spara pengar men framförallt bidra till en renare och tryggare miljö, samtidigt som polisen frigörs för att fokusera på allvarligare brott. Att stärka statligt förordnade vakters befogenheter i detta avseende skulle inte bara bidra till att fler mindre förseelser beivras, utan också ge en tydlig signal om att dessa beteenden inte är accepterade i vår natur eller i det offentliga rummet. Det är därför man bör överväga att utreda förutsättningarna för detta. Marléne Lund Kopparklint (M) === HD022967: Behörighet för ordningsvakter att utfärda böter för mindre förseelser i det offentliga rummet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022967 Motion till riksdagen 2025/26:2967 av Marléne Lund Kopparklint (M) Behörighet för ordningsvakter att utfärda böter för mindre förseelser i det offentliga rummet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att utreda möjligheten att ge ordningsvakter rätt att utfärda ordningsböter för mindre förseelser i det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mindre förseelser som nedskräpning, urinering på offentlig plats och alkoholförtäring på allmän plats bidrar till otrygghet och en känsla av oordning i samhället. Trots detta beivras dessa brott sällan. Ett exempel är att det år 2020 endast utfärdades 87 ordnings ­ böter för nedskräpning i hela landet – trots att problemet är välkänt i många städer. I dag är det enbart polisen som kan utfärda ordningsböter för dessa förseelser. Med tanke på polisens hårt ansträngda resurser blir resultatet att brotten ofta inte prioriteras, vilket skapar en känsla av straffrihet. Genom att ge ordningsvakter rätt att utfärda ordningsböter kan fler överträdelser beivras direkt på plats, samtidigt som polisen frigörs för att fokusera på grov kriminalitet och brottsutredningar. För att säkerställa rättssäkerheten bör ordningsvakter i dessa situationer utrustas med kroppskameror, så att varje ingripande dokumenteras. Detta stärker bevisbördan vid eventuella överklaganden och skapar transparens, vilket både medborgare och ordnings ­ vakter vinner på. En sådan reform skulle bidra till tryggare offentliga miljöer, öka respekten för regler och minska den vardagsbrottslighet som annars riskerar att normaliseras. Marléne Lund Kopparklint (M)