Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:3417 av Daniel Helldén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Fortsatt svårt läge för många hushåll 2.2 Instabilt omvärldsläge påverkar Sverige negativt 2.3 Hög arbetslöshet och lågkonjunktur 2.4 Bristande konkurrens och extremväder bidrar till högre matpriser 2.5 Växthusgasintensiteten i ekonomin har ökat 3 Det finanspolitiska ramverket 3.1 Överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket 2027–2034 3.2 Det säkerhetspolitiska läget ställer nya krav på finanspolitiken 3.3 Det behövs en ny överenskommelse om det finanspolitiska ramverket 4 Det klimatpolitiska ramverket 4.1 Tidöpartierna spräcker Sveriges utsläppsbudget 4.2 Den förda politiken ökar utsläppen och bromsar Sveriges klimatomställning 4.3 Kolinbindningen i skog och mark behöver öka 4.4 Utsläppen från transportsektorn behöver minska 5 Inriktning för den ekonomiska politiken 5.1 En rättvis grön omställning 5.2 Klyftorna i samhället ska minska 5.3 Investeringarna behöver öka 5.4 Bekämpa arbetslöshet och utanförskap 6 Satsningar under 2025 6.1 Ett effektivt och rättvist konjunkturpaket 6.1.1 En extra utbetalning av barn- och studiebidrag 6.1.2 Höj tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer 6.1.3 Sänkta arbetsgivaravgifter för livsmedelsföretag 6.1.4 Åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar 6.1.5 Energieffektivisera för att skapa jobb och frigöra effekt 6.2 Satsningar för en rättvis klimatomställning 6.2.1 Nationell elbilsoffensiv – gör det möjligt för fler att byta till elbil 6.2.2 Strategiska investeringar i industrins gröna omställning 6.2.3 Bättre förutsättningar för godstransporter med tåg 6.2.4 Behåll flygskatten och höj den för privatflygplan 6.2.5 Tillfällig stärkning av stödet för installation av solceller 6.3 Välfärden behöver stärkas 6.3.1 Satsning på psykiatri 6.3.2 Stärk arbetet med en god och nära vård 6.4 Stimulanspaket för kulturen 6.4.1 Stärk studieförbunden 6.4.2 Stärk de professionella konstnärerna 6.4.3 Stärk den regionala kulturen 6.5 Finansiering och övrigt 6.5.1 Nej till större subvention inom rotavdraget 6.5.2 Satsning på att städa stränder och bekämpa invasiva arter 6.5.3 Forskning gällande barn i samhällets vård 6.5.4 Stoppa nedläggningarna av statliga servicekontor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 1 Inledning Tidöpartiernas vårbudget svarar inte upp mot det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i. Det som krävs i det här läget är en ekonomisk politik som bidrar till att skapa framtidstro och trygghet när omvärlden är osäker. Sveriges hushåll och företag har länge fått höra att den ekonomiska vändningen ligger runt hörnet, men gång på gång har den skjutits på framtiden. I stället för att se till så att hushåll med små marginaler har fast mark under fötterna har regeringen och Sverigedemokraterna gång på gång prioriterat satsningar riktade mot höginkomsttagare. Det ökar klyftorna i samhället, sinkar den ekonomiska återhämtningen och innebär att svenska hushåll i dag är mer sårbara än de hade behövt vara. Tidöpartiernas ekonomiska politik har inte lyckats vända den negativa utvecklingen. Hushållen ser på framtiden med oro och pessimism. Arbetslösheten är, borträknat pandemin, på den högsta nivån sedan finanskrisens efterdyningar. Många hushåll, framför allt barnfamiljer, är hårt prövade av boendeutgifter och matpriser som ökat snabbare än i våra grannländer. Vid årsskiftet genomfördes Tidöpartiernas riktade skattesänkning för höginkomst ­ tagare – och samtidigt sänktes bostadsbidraget för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Vid halvårsskiftet vill Tidöpartierna sänka bostadsbidraget igen och försämra högkostnadsskyddet för mediciner. Samtidigt föreslår man en ökning av subventionen i rotavdraget, en reform som framför allt kommer att gynna höginkomst ­ tagare. Regeringens och Sverigedemokraternas politik ökar klyftorna och skadar den ekonomiska utvecklingen. En ekonomisk politik som prioriterade välfärden, en rättvis grön omställning och hushåll med små ekonomiska marginaler skulle leda till mer framtidstro och en bättre ekonomisk utveckling. Parallellt med sin misslyckade ekonomiska politik har Tidöpartierna kraftigt ökat utsläppen av växthusgaser. Den gröna omställningen hackar, och det är uppenbart att delar av regeringsunderlaget är helt ointresserade av att stötta de gröna framtids ­ industrier som kommer att ligga till grund för vårt framtida välstånd. I stället för att ta initiativ till att vända utvecklingen sår man tvivel om klimatomställningen och verkar för sänkta klimatambitioner. I en orolig omvärld behöver politiken skapa framtidstro. Samtidigt som vi stärker totalförsvaret behöver vi fortsätta att bygga grunden för det som bygger ett starkt och rättvist samhälle. Investeringsbehoven kopplade till den gröna omställningen och vår föråldrade infrastruktur är enorma. Att investera i en hållbar och rättvis ekonomi är helt avgörande för att vi ska ha råd att långsiktigt stärka vår resiliens och beredskap. 2 Det ekonomiska läget Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur som förväntas fortsätta under 2025 och 2026. [1] Osäkerhet om framtiden och hushållens pessimism håller tillbaka den ekono ­ miska återhämtningen. Arbetslösheten har nått nivåer vi inte sett sedan finanskrisens efterdyningar. Den oro som präglar världsekonomin påverkar Sverige i hög utsträckning. Hoten om tullar i kombination med de tullar som redan införts av Trumpadministrationen kommer att hålla tillbaka den ekonomiska utvecklingen. 2.1 Fortsatt svårt läge för många hushåll Svenska hushåll har prövats hårt de senaste åren. Rysslands fullskaliga invasionskrig och problem med flaskhalsar efter pandemin ledde till skenande priser på bl.a. energi, fossila bränslen och livsmedel. Regeringen bedömde i höstas att det ekonomiska läget skulle ljusna, men efter en period där pessimismen i fråga om den ekonomiska framtiden minskat har den nu återigen ökat. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Denna vändning skedde redan innan Trumpadministrationen aviserade införandet av höga tullar och börserna föll runt om i världen. Det är inte orimligt att anta att hus ­ hållens syn på sin ekonomi har försämrats sedan dess, vilket ytterligare skulle hålla tillbaka återhämtningen. Under kostnadskrisen blev löntagarna i Sverige av med nästan ett decenniums real ­ löneökningar. Nu väntas reallönerna stiga igen, men det kommer att ta lång tid att återta de stora reallönesänkningar som inträffade 2022 och 2023. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet. Regeringen har i flera sammanhang poängterat att man stärker hushållens ekonomi genom de inkomstskattesänkningar på mer än 18 miljarder som föreslogs i Budget ­ propositionen för 2025, varav 4,1 miljarder var en skattesänkning specifikt riktad mot personer med månadsinkomster över 66 000 kronor. För en person som tjänar 25 000 kronor i månaden innebär regeringens och Sverigedemokraternas skattesänkningar 150 kronor extra i månaden, medan en person som tjänar 150 000 i månaden får en skatte ­ sänkning på omkring 3 000 kronor i månaden. Många hushåll som äger sitt boende har sett sina räntekostnader komma ned från tidigare nivåer. Hyrorna fortsätter däremot att höjas under 2025. Efter att ha höjts i snitt med 5,2 procent under 2024 kommer de under 2025 att höjas med 4,8 procent. [2] Höga kostnader för mat och boende har lett till stora svårigheter för hushåll med små ekonomiska marginaler. Antalet personer som lever i materiell och social fattigdom har ökat de senaste åren. År 2024 uppskattades nästan 700 000 personer leva i materiell och social fattigdom. Källa: SCB. En undersökning framtagen på uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Maj ­ blomman och Rädda Barnen visar att många barnfamiljer fortsatt har det svårt. Särskilt tufft är läget för ensamstående föräldrar. Hälften av de ensamstående föräldrarna med en inkomst under 30 000 kronor i månaden uppger att de haft svårt att köpa närings ­ riktig mat. [3] Denna bild bekräftas av en rapport från Swedbank. Nästan hälften av de ensamstående föräldrarna har behövt ta av sitt sparande för att täcka löpande utgifter, och 18 procent har lånat för att ha råd med det mest nödvändiga. [4] Vid halvårsskiftet tas tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer bort. Det kommer att bidra till att ytterligare försvåra den ekonomiska situationen för många ensamstående föräldrar med svag ekonomi. 2.2 Instabilt omvärldsläge påverkar Sverige negativt Sverige påverkas i hög utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Svensk ekonomi är i hög utsträckning inriktad mot export, och vi kan därmed påverkas negativt av ökade handelshinder. Det försämrade säkerhetspolitiska läget och effekterna av tullar samt den osäkerhet de för med sig kommer att ha negativa effekter på ekonomin. Den amerikanska administrationens agerande pekar på att det amerikanska engagemanget för Europas säkerhet kan komma att minska framöver. Detta har lett till att flera länder aviserat stora satsningar på försvaret, vilket för vissa länder medför statsfinansiella utmaningar. Internationella valutafonden skrev nyligen ned sina scenarion för världsekonomin jämfört med den prognos som presenterades i början av året. Den stora osäkerheten kring handelspolitiken förutspås få relativt stora negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. [5] Tyskland, Sveriges största handelspartner, förväntas stagnera under 2025. En svag ekonomisk utveckling i omvärlden, och framför allt bland Sveriges handelspartner, har en negativ påverkan på svensk exportindustri. En betydande risk är att företag och hushåll på grund av den ökade osäkerheten skjuter upp investeringar. En sådan utveckling skulle ytterligare försena den ekonomiska återhämtningen och gå ut över svensk konkurrenskraft. 2.3 Hög arbetslöshet och lågkonjunktur Sverige har befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023, och både regeringen [6] och Konjunkturinstitutet [7] bedömer att den kommer att hålla i sig t.o.m. 2026. Regeringens prognos för den ekonomiska tillväxten under 2025 är 2,1 procent. Denna bedömning gjordes innan Trumpadministrationen aviserade höga tullar mot omvärlden, och det verkar därmed troligt att den kan behöva justeras. Inflationen väntas fortsatt ligga i närheten av Riksbankens inflationsmål. Det instabila omvärldsläget innebär dock att även inflationsprognoserna är förknippade med stor osäkerhet. Byggindustrin är en av de sektorer som påverkats mest av lågkonjunkturen och är en av de sektorer där sysselsättningen har minskat mest. [8] Byggandet av bostäder har minskat kraftigt från toppnivån år 2021 då fler än 70 000 nya bostäder påbörjades. De senaste åren har den siffran mer än halverats till omkring 30 000 bostäder om året samtidigt som regeringen har tagit bort investeringsstödet. Enligt Boverkets prognos över behovet av bostadsbyggande så behöver det mellan 2024 och 2033 byggas drygt 52 000 bostäder om året. [9] Källor: SCB och Boverket. Siffrorna för 2024 och 2025 baseras på Boverkets prognos. Anm.: Miljöpartiet innehade bostadsministerposten från oktober 2014 till november 2021. Socialdemokraterna innehade därefter bostadsministerposten fram till regeringsskiftet 2022. Under 2025 har arbetslösheten fortsatt öka. Bortsett från pandemin har arbetslösheten inte varit så här hög sedan finanskrisens efterdyningar. Enligt SCB:s arbetskrafts ­ undersökning för februari är fler än 500 000 svenskar arbetslösa, varav 181 000 är ungdomar mellan 15 och 24 år. [10] Först 2028 kommer arbetslösheten ned mot 7 procent i Konjunkturinstitutets scenario. [11] Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. 2.4 Bristande konkurrens och extremväder bidrar till högre matpriser Matpriserna har ökat kraftigt under de senaste åren. Livsmedelspriserna har ökat med mer än 30 procent sedan 2021. I början av 2025 tog prisökningarna fart igen. Källa: SCB. De höga matpriserna var en bidragande orsak till att inflationen blev så pass hög. Livsmedelsmarknaden kännetecknas av hög koncentration med ett fåtal aktörer som kontrollerar en stor andel av marknaden. Konjunkturinstitutet har konstaterat att priserna på livsmedel ökade mer än vad som kan förklaras av ökande kostnader. [12] Efter att ha genomfört en genomlysning av livsmedelsbranschen kom Konkurrensverket fram till att konkurrensen brister i flera avseenden, vilket medför att konsumenter betalar mer för flera livsmedel än vad de hade behövt göra. [13] Företag är ofta snabba med att föra över kostnadsökningar på konsumenten, men man är mindre benägen att justera ned priser när kostnadstrycket avtar, ett fenomen som brukar benämnas som ”rockets and feathers” inom den nationalekonomiska forskningen. Vid bristande konkurrens kan det bli lättare för företag att påföra kostnadsökningar på konsumenter. Även extremväder har haft stor påverkan på priset på flera livsmedel under de senaste åren. Efter en lång period av torka i Spanien steg priset på olivolja kraftigt. Svår torka i Brasilien har under den senaste tiden lett till stora prisökningar på kaffe. Källa: SCB. I takt med att klimatet värms upp kommer extremväder att bli allt vanligare. Det kommer att orsaka kostnadsökningar får både konsumenter och företag. Kostnads ­ ökningar orsakade av extremväder kan dessutom samverka med bristande konkurrens och medföra ytterligare kostnadsökningar för konsumenter när företag på oligopol ­ marknader använder sig av sin prissättningsmakt. 2.5 Växthusgasintensiteten i ekonomin har ökat Samtidigt som Sverige haft en svag ekonomisk utveckling har utsläppen av växthus ­ gaser ökat kraftigt. Detta är ett resultat av att Tidöpartierna har ökat mängden fossilt i bensin och diesel. Enligt de senaste siffrorna från SCB för utsläppen av växthusgaser från svensk ekonomi ökade utsläppen under det tredje kvartalet 2024 med 6,4 procent. Växthusgasintensiteten som mäter mängden växthusgaser per producerad krona i ekonomin ökade under samma kvartal med 5,2 procent. [14] Sverige tillhör de länder inom EU där utsläppen ökade mest under 2024. I EU som helhet minskade utsläppen under det tredje kvartalet 2024. 3 Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket ska bidra till långsiktiga spelregler i den ekonomiska politiken och består av flera mål och principer, bl.a. ett saldomål för offentlig sektor, ett skuldankare och utgiftstak. Skuldankaret är ett riktmärke för offentlig sektors brutto ­ skuld på medellång sikt. 3.1 Överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket 2027–2034 Under 2024 presenterades en överenskommelse om hur det finanspolitiska ramverket ska se ut mellan 2027 och 2034. Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet kom då överens om att överskottsmålet för den offentliga sektorns finanser skulle ersättas med ett balansmål. Man kom också överens om att låta skuldankaret ligga kvar på 35 procent av BNP. Miljöpartiet ställde sig inte bakom överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket eftersom man inte har beaktat behovet av offentliga investeringar i den gröna omställningen. Att inte genomföra dessa investeringar drabbar framtida generationer genom att samhällsnyttiga investeringar inte genomförs och genom att utsläppen av växthusgaser inte minskar tillräckligt snabbt. Att inte investera tillräckligt i det som bygger Sverige starkt för framtiden drabbar vår konkurrenskraft och sänker vårt framtida välstånd. Miljöpartiet anser att det är viktigt med ett finanspolitiskt ramverk som skapar ordning och transparens gällande offentlig sektors finanser. Rätt utformat kan ett sådant ramverk också dra nytta av Sveriges starka statsfinanser och skapa förutsättningar för nödvändiga investeringar i vår infrastruktur. 3.2 Det säkerhetspolitiska läget ställer nya krav på finanspolitiken Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina utgör en säkerhetspolitisk ödesfråga för Europa. Det finns en påtaglig risk att det amerikanska engagemanget för Europas säkerhet kommer att minska framöver. Sverige står inför ett förändrat och försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det finns en bred enighet i riksdagen för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Miljöpartiet instämmer i den bedömningen, både när det gäller de militära och de civila delarna av totalförsvaret. Bland annat behöver beredskapsvården stärkas. Att riksdagspartierna kunnat enas om ambitionshöjningar för totalförsvaret är en styrka för Sverige, och Miljöpartiet kommer att ha en konstruktiv ingång i kommande diskussioner om hur Sveriges försvarsförmåga ska stärkas. Att mer pengar kommer att behöva läggas på totalförsvaret ställer krav på finans ­ politiken. Vi har tidigare framfört förslag om en beredskapsskatt som träffar personer med höga inkomster. Syftet med en sådan skatt är att upprustningen av försvaret inte ska gå ut över välfärden. Löpande försvarsutgifter ska som huvudregel finansieras, men givet att försvarsförmågan behöver höjas snabbt kan det ta en viss tid innan finansieringen fasas in. 3.3 Det behövs en ny överenskommelse om det finanspolitiska ramverket Uppgörelsen om det finanspolitiska ramverkets framtida utformning är i praktiken redan överspelad. Såväl Tidöpartierna som Socialdemokraterna har föreslagit att satsningar för att höja Sveriges försvarsförmåga ska lånefinansieras, vilket inte är förenligt med balansmålet i den träffade överenskommelsen. Regeringen gör i vårpropositionen bedömningen att överskottsmålet bör ersättas med ett balansmål. Regeringen föreslår i vårpropositionen även att man bör avvika från det föreslagna balansmålet på grund av behovet av att öka försvarsanslagen. Regeringen och Sverigedemokraterna har även kommunicerat att budgeten ska vara i balans till år 2035. Det skulle i så fall innebära att det föreslagna balansmålet inte kommer att nås under något år under nästa ramperiod. Miljöpartiet delar bedömningen att Sverige behöver satsa mer på totalförsvaret för att möta det försämrade säkerhetsläget. Ett viktigt syfte med det finanspolitiska ramverket är att skapa transparens och förutsägbarhet. För att värna det höga förtroendet för Sveriges offentliga finanser behövs det en ny överenskommelse om det finanspolitiska ramverket. Miljöpartiet kommer att vara en konstruktiv part i kommande diskussioner om hur förstärkningen av totalförsvaret ska hanteras i relation till det finanspolitiska ramverket. För att stärka totalförsvaret och värna vår framtida konkurrenskraft behöver vi ta ett brett grepp om vilka investeringsbehov som finns och dra nytta av våra starka offentliga finanser. Det handlar bl.a. om att rusta upp och bygga ut vår järnväg, bygga ut elförsörjningen och investera i framtidens teknologier. 4 Det klimatpolitiska ramverket Sverige har utöver ett finanspolitiskt ramverk även ett klimatpolitiskt ramverk. Att föra en ekonomisk politik som är förenlig med och bidrar till att Sverige uppnår sina klimatåtaganden är därför en huvuduppgift för den ekonomiska politiken. Miljöpartiet verkar för en rättvis grön omställning där den ekonomiska politiken bidrar till att klimatomställningens fördelar kommer alla till del och utmaningarna hanteras solidariskt. Det klimatpolitiska ramverket antogs av riksdagen 2017. Miljöpartiet var drivande i att få ramverket på plats för att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket antogs med bred parlamentarisk uppslutning. Ramverket består av klimatlagen, klimatmålen och ett klimatpolitiskt råd. Varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan, vars uppgift är att utvärdera den förda klimatpolitiken. Det långsiktiga målet för klimatpolitiken är att Sverige 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det finns även etappmål för bl.a. utsläppen från inrikes transporter och utsläppen i den s.k. icke-handlande sektorn som inte omfattas av EU:s utsläppshandels ­ system ETS. Via EU-samarbetet har Sverige åtagit sig att minska utsläppen inom den icke-handlande sektorn med 50 procent till 2030 jämfört med år 2005. Sveriges åtagande gentemot EU är uppbyggt som en utsläppsbudget – släpper man ut för mycket måste man ta igen det kommande år. Sverige har även åtagit sig att binda in mer koldioxid i skog och mark inom den s.k. LULUCF-sektorn. Når Sverige inte sina åtaganden som medlemsstat av EU väntar stora bötesbelopp. 4.1 Tidöpartierna spräcker Sveriges utsläppsbudget Enligt Naturvårdsverkets underlagsrapport till regeringens klimatredovisning är Sverige med nuvarande politik på väg att missa samtliga klimatmål (för 2030, 2040 och 2045). Det gäller för såväl nationella mål som målen gentemot EU. De svenska nettoutsläppen, dvs. de totala territoriella utsläppen minus den totala kolinlagringen i skog och mark, var under 2023 de högsta på 30 år. Sveriges två klimatåtaganden gentemot EU för ESR- respektive LULUCF-sektorn är båda utformade som utsläppsbudgetar. De anger hur mycket Sverige totalt får släppa ut fram till 2030. Att regeringen och Sverige ­ demokra ­ terna fört en politik som ökar utsläppen under mandatperioden har avsevärt försvårat Sveriges chanser att nå dessa klimatmål gentemot EU. 4.2 Den förda politiken ökar utsläppen och bromsar Sveriges klimatomställning Regeringen och Sverigedemokraterna har de senaste åren genomfört en genomgripande omläggning av Sveriges klimatpolitik. Resultatet av denna omläggning är att utsläppen ökat kraftigt och att klimatomställningen i allmänhet och elektrifieringen av transport ­ sektorn i synnerhet har bromsat in. Under de tre första kvartalen av 2024 ökade de totala utsläppen från svensk ekonomi med ca 6,2 procent jämfört med motsvarande period 2023. Enligt Eurostats preliminära statistik är Sverige ett av de länder i EU som ökade utsläppen mest under 2024. Flera oberoende expertorgan har de senaste åren granskat och kritiserat Tidö ­ regeringens politik med avseende på klimatomställningen. Finanspolitiska rådet har konstaterat att regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi och att avsaknaden av en plan leder till att klimatomställningen blir dyrare än nödvändigt. Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringen och Sverigedemokraterna två år i rad har satsat betydligt mer på åtgärder som bromsar klimatomställningen än på åtgärder som främjar klimatomställningen i sina budgetar. I den internationella rankningen Climate Change Performance Index har Sverige rasat från näst högsta placering (2021) till plats 37 (2024) i kategorin klimatpolitik. När OECD granskade Sveriges klimat ­ politik hösten 2024 konstaterade organisationen att Sverige historiskt har varit en ledare inom klimatområdet, men att nuvarande regerings klimatpolitik skapat en osäkerhet kring Sveriges möjligheter att nå målet om nettonollutsläpp till år 2045. Av Naturvårdsverkets årliga underlag till regeringens klimatredovisning framgår också att gapet till det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till 2045 har slutat att minska. Det marginella närmande till målet som skedde under 2023 och 2024 beror enligt Klimatpolitiska rådet inte på några beslut som regeringen fattade under samma period. Källa: Naturvårdsverkets underlag för klimatredovisning enligt klimatlagen, 2019–2025. 4.3 Kolinbindningen i skog och mark behöver öka Det är en långsiktig, negativ trend att nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark minskar. År 2023 var nettoupptaget hela 24 miljoner ton lägre jämfört med genomsnittet för perioden 1990–2023, vilket motsvarar mer än halva Sveriges årliga territoriella utsläpp. Det minskade nettoupptaget bror på sämre skoglig tillväxt till följd av torka i kombination med rekordhöga avverkningsnivåer. Samtidigt visar ny forskning alltmer entydigt hur skogen och skogsbrukets klimatnytta bäst kan ökas. Det handlar framför allt om att skydda naturskog, ställa om till mer hyggesfritt naturnära skogsbruk samt förlänga omloppstiderna och använda en större del av biomassan till långlivade produkter. Regeringens beslutade och aviserade politik på området går i motsatt riktning. 4.4 Utsläppen från transportsektorn behöver minska Preliminär statistik visar att trafikutsläppen ökade med hela 18 procent 2024. Utsläppen från ESR-sektorn, där transporter står för den absolut största andelen, kommer att vara högre vid slutet av mandatperioden än 2022 när regeringen tillträdde. Regeringens avskaffande av elbilsbonusen och beslut om att sänka skatten på fossila drivmedel med nästan 18 miljarder om året har motverkat elektrifieringen, och för första gången någonsin sjönk elbilsförsäljningen i Sverige under 2024. Samtidigt exporterades rekord ­ många begagnade elbilar till våra grannländer i stället för att bli tillgängliga på den svenska andrahandsmarknaden. Det har blivit mindre lönsamt att köra elbil efter att regeringen gjort fossila bränslen betydligt billigare i Sverige. År 2024 exporterades 18 000 begagnade elbilar från Sverige. 5 Inriktning för den ekonomiska politiken I den budgetmotion Miljöpartiet de gröna lade i höstas visade vi vägen till ett annat samhälle. Den motionen visar vilken ekonomisk politik vi hade velat bedriva under 2025. Vi vill se en politik som genomför den gröna omställningen, stärker konkurrens ­ kraften och skapar nya jobb och samhällsutveckling i hela landet. Vi vill se stora investeringar i energieffektivisering och ren, förnybar energi. Vi vill satsa på tåg, kollektivtrafik och fler elbilar. Vi vill bevara och stärka den biologiska mångfalden, på land och i vatten. Vi vill genomföra den gröna omställning som krävs för att klara klimatmålen och bevara naturens mångfald. Större offentliga investeringar och offentlig konsumtion är effektiva medel för att tackla en konjunkturnedgång. En politik som minskar de ekonomiska klyftorna, säkrar välfärdens finansiering och stimulerar klimat ­ investeringar bidrar både till en rättvis omställning och till att ta Sverige ur lågkonjunkturen. 5.1 En rättvis grön omställning Vi vill se en rättvis omställning, bort från det fossilberoende samhället, där ingen lämnas utanför. När vi gör oss av med vårt fossila beroende bygger vi också ett mer robust samhälle med plats för människor att leva goda liv. En rättvis omställning ska gå hand i hand med en politik som utjämnar livschanser och gör samhället mer jämlikt. Parallellt med stora investeringar måste utsläppen från transporterna minska – och det i närtid. När bränslet blir dyrare vill Miljöpartiet att pengarna ska gå tillbaka till de hushåll som saknar alternativ till bilen – men vi vill också se ordentliga stöd till att ställa om. Omställningen måste vara rättvis. 5.2 Klyftorna i samhället ska minska I ett samhälle där skillnaderna mellan människor växer sig allt större riskerar vi att förlora tilliten. Ekonomiska och sociala klyftor påverkar inte bara dem som befinner sig längst ned i hierarkin – de underminerar hela samhällets stabilitet, demokratiska processer och sammanhållning. Framför allt skapar ekonomisk utsatthet stora svårigheter att delta i samhällslivet, både för föräldrar och för barn. Det är helt ovärdigt att vi i ett land som Sverige haft en ökande barnfattigdom. Många ensamstående föräldrar som arbetar har så ont om pengar att de inte kan sätta näringsriktig mat på bordet. Så kan vi inte ha det. Det är dessutom väl belagt att en ekonomisk politik som stöttar hushåll med lägre inkomster är effektiv för att möta en lågkonjunktur. 5.3 Investeringarna behöver öka Klimatpolitiken behöver vila på två ben: fossila utsläpp ska prissättas och de gröna alternativen behöver byggas ut. För att bygga ut de gröna alternativen behövs det stora investeringar i framtidens koldioxidneutrala ekonomi. I Sverige har vi alltför länge investerat för lite i vår infrastruktur. Bara att åtgärda det eftersatta underhållet av järnvägen beräknas av Trafikverket kosta ytterligare 97 miljarder fram till 2037. Utöver detta behöver Sverige nya stambanor för höghastighetståg. Att järnvägen fungerar är avgörande för att folk ska kunna resa hållbart och för effektiva transporter av varor och gods i hela Sverige. Det finns även stora investeringsbehov kopplade till de nya gröna industrier som växer fram på många orter, framför allt i norra Sverige. 5.4 Bekämpa arbetslöshet och utanförskap Arbetslösheten är i dag på historiskt höga nivåer. Så kan vi inte ha det. Det undergräver samhällsekonomin och sätter individer i ett svårt ekonomiskt läge. Speciellt efter regeringens reformering av a-kassan. Vi behöver skapa fler jobb i Sverige. Näringslivet måste känna hopp och anställa, och satsningar på välfärden ger utrymme att anställa fler pedagoger och mer vårdpersonal. Då minskar också barngrupperna i skolan och förskolan, och köerna till vården blir kortare. Genom att stärka studieförbunden möjliggör vi verksamheter som bidrar till inkludering och insatser för personer utanför arbetsmarknaden. 6 Satsningar under 2025 Kostnad 2025 (miljoner kronor utöver regeringens förslag) Ett rättvist konjunkturpaket Extra utbetalning av barn- och studiebidrag 2 600 Höjt tillägg i bostadsbidraget för barnfamiljer 500 Halverade arbetsgivaravgifter för jordbruks- och livsmedelsföretag 2 200 Åtgärder riktade mot unga som varken studerar eller arbetar 50 Energieffektivisering av lokaler och bostäder 200 Reformer för en rättvis klimatomställning Nationell elbilsoffensiv – gör det möjligt för fler att byta till elbil 450 Strategiska investeringar i industrins gröna omställning 1 000 Satsning för att gynna godstransporter med tåg 134 Bibehållen flygskatt och skatt på privatjet –970 Tillfälligt höjt stöd för installation av solceller i gröna avdraget 200 Stärkt välfärd Öka resurserna till psykiatrin 760 Stärk primärvården 500 Stimulanspaket för kulturen Satsa på studieförbunden 100 Stärk de professionella kulturutövarna 75 Mer resurser till regional kultur 75 Andra satsningar för att stärka Sverige Satsning på att minska nedskräpningen och bekämpa invasiva arter 100 Stoppa nedskärningarna på statliga servicekontor 50 Ökad kunskap om placering av barn i samhällets vård 26 Finansiering Nej till en tillfälligt större subvention i rotavdraget –4 350 Totalt 3 500 6.1 Ett effektivt och rättvist konjunkturpaket Vi vill i det här läget se en konjunkturpolitik som vilar på tre ben: stärkt ekonomi för hushåll med små ekonomiska marginaler, jobbskapande åtgärder och en satsning på folk som står utanför arbetsmarknaden. Den ekonomiska forskningen är tydlig med att satsningar som gynnar folk med låga inkomster är mer effektiv konjunkturpolitik än åtgärder som gynnar personer som redan har en god ekonomi. Vi föreslår därför träffsäkra åtgärder som stärker ekonomin för hushåll med små marginaler. Att vända konjunkturen är viktigt för att få ned den höga arbetslösheten, men det behövs även åtgärder som skapar jobb här och nu. Det råder ingen brist på uppgifter att ta sig an, och vi föreslår därför satsningar på gröna jobb. På så sätt kan vi stärka vår motståndskraft och självförsörjning samtidigt som vi skapar jobb. När arbetslösheten är hög blir konkurrensen om jobben hårdare. Det försvårar situationen för personer som redan innan stod långt ifrån arbetsmarknaden. Därför satsar vi också på åtgärder för att få in personer i studier eller arbete. 6.1.1 En extra utbetalning av barn- och studiebidrag Kostnadskrisen och den utdragna lågkonjunkturen har slagit hårt mot många barn ­ familjer. Barnbidragets värde har urholkats kraftigt av stigande priser och är nu på den lägsta nivån på 50 år. I dag täcker barnbidraget endast 25 procent av kostnaderna för en 10-åring. [15] Att stärka Sveriges barnfamiljer är viktigt i sig – men det har också positiva effekter på resten av ekonomin. Hushållens pessimism håller tillbaka den ekonomiska åter ­ hämtningen, och barnfamiljer tillhör de som har det tuffast. Därför föreslår Miljöpartiet en extra utbetalning av barnbidraget och studiebidraget för gymnasiestuderande ungdomar. För en familj med två barn skulle det innebära en extra utbetalning på 2 500 kronor. Förslaget beräknas kosta 2,6 miljarder kronor. 6.1.2 Höj tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer Under pandemin och de efterföljande åren med snabbt stigande levnadskostnader infördes ett tillägg till bostadsbidraget för barnfamiljer. Syftet var att lindra effekterna av hög inflation, ökade boendekostnader och den pressade privatekonomi som många hushåll med barn drabbades av. Detta har varit ett betydande stöd till barnfamiljer i en tuff ekonomisk situation. I början av året sänktes tillägget i bostadsbidraget med upp till 775 kronor i månaden. I början av juli tas tillägget bort helt, vilket innebär en sänkning med upp till 1 325 kronor i månaden. Det innebär att på sex månader sänks bostadsbidraget för barn ­ familjer med upp till 2 100 kronor i månaden. Regeringen och Sverigedemokraterna har motiverat borttagandet av tillägget i bostadsbidraget med att inflationen har kommit ned från tidigare höga nivåer – men det betyder inte att hushållens kostnader gått ned utan att de ökar långsammare än tidigare. Prisnivån nu är högre än när inflationen var som högst. Barnfamiljer betalar mer för mat och hyra än tidigare. Vi anser därför att tillägget i bostadstillägget bör höjas till 40 procent av det ordinarie bostadsbidraget. Det motsvarar den nivå som gällde innan tillägget sänktes i början av året. Förslaget beräknas kosta 500 miljoner kronor. 6.1.3 Sänkta arbetsgivaravgifter för livsmedelsföretag I en orolig omvärld behöver Sverige stärka sin beredskap och resiliens. Miljöpartiet föreslår därför att arbetsgivar- och egenavgifter ska halveras för företag verksamma inom produktion och förädling av livsmedel. Att sänka kostnaderna för matproduktion i Sverige stärker förutsättningarna för svenskt jordbruk och svensk matproduktion. Det gör det också lättare för jordbrukare att anställa fler personer i sin verksamhet. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna sänker kostnaden med ungefär 50 000 kronor per anställd. [16] I dag är endast 50 procent av maten som konsumeras i Sverige producerad inom landets gränser. Jordbruket har under flera år mött stora kostnadsökningar, och genom att sänka kostnaderna för svensk matproduktion kan vi öka den svenska matproduk ­ tionen och höja vår självförsörjningsgrad. En större matproduktion bidrar också till lägre matpriser för svenska hushåll. Förslaget beräknas kosta 2,2 miljarder kronor under 2025. 6.1.4 Åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar Det är ca 130 000 unga i Sverige som varken studerar eller arbetar. [17] Många av dem har inte studerat eller arbetat på flera år. När arbetslösheten är hög ökar också behovet av stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Gruppen unga vuxna som varken arbetar eller studerar består av personer med behov av olika typer av insatser. Det finns ofta ett behov av stöd från flera olika delar av samhället, vilket innebär ett behov av samverkan och samarbete. Vi föreslår därför att kommuner och samordningsförbund ska ges 50 miljoner kronor för att genomföra olika satsningar som ska hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. 6.1.5 Energieffektivisera för att skapa jobb och frigöra effekt Regeringen och Sverigedemokraterna har trots ett stort behov av energieffektivisering valt att ta bort stödet för energieffektivisering av flerbostadshus. För att fler energi ­ effektiviseringsåtgärder ska genomföras föreslår vi att det återinförs ett energi ­ effek ­ tiviseringsstöd för både bostäder och lokaler under 2025. Genom att fler bostäder energieffektiviseras skapas det också jobb inom byggsektorn. Förslaget beräknas kosta 200 miljoner kronor under 2025. 6.2 Satsningar för en rättvis klimatomställning 6.2.1 Nationell elbilsoffensiv – gör det möjligt för fler att byta till elbil Att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn är helt avgörande för att minska klimatutsläppen och Sveriges beroende av fossila bränslen. För att omställningen ska vara rättvis behöver fler få möjlighet att byta till elbil. Det minskar både utsläppen och körkostnaderna. Därför föreslår Miljöpartiet en nationell elbilsoffensiv bestående av ett differentierat leasingstöd för låg- och medelinkomsttagare som bor på landsbygden eller som har begränsad tillgång till kollektivtrafik. Stödnivån är högre för dem med lägre inkomst. Hushåll med en lägre ekonomisk standard ska ha möjlighet att leasa en bil till en månadskostnad om 1 500 kronor. De som bor på landsbygden och som har en inkomst upp till motsvarande gränsen för statlig inkomstskatt ska ha möjlighet att leasa en bil för en månadskostnad om 2 100 kronor. Stödet utformas så att staten ingår avtal med biltillverkare och leasingföretag. Avtalet anger den statliga stödsumma per bil som omfattas av programmet samt vissa pristak för företagens erbjudanden till de olika grupperna. Avtalet ska även ange vissa kriterier för att en bilmodell ska vara stödberättigad. Det handlar exempelvis om krav på maxvikt och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv samt ett pristak. Både nya och begagnade bilar ska omfattas av stödet. Utöver att se till att fler kan sänka sina körkostnader och minska utsläppen kommer det här stödet också att leda till en bättre marknad för begagnade elbilar i Sverige. Det skulle innebära att fler elbilar stannar i Sverige i stället för att exporteras. Förslaget beräknas under 2025 kosta 450 miljoner kronor. 6.2.2 Strategiska investeringar i industrins gröna omställning Den gröna omställningen i Sverige har börjat hacka. Den förda klimatpolitiken skapar tvivel kring om investeringar i grön teknik kommer att löna sig. Det största partiet i regeringsunderlaget motarbetar den gröna omställningen, vilket sänker investerings ­ viljan i industrins gröna omställning. Tidigare förlorade Sverige många industriinvesteringar till USA. Det finns nu en chans att locka investeringar till Sverige. Europa behöver stärka sin position inom strategiskt viktiga sektorer som batteritillverkning och grön stålproduktion för att minska beroendet av Kina. Fram till slutet av 2025 har EU-kommissionen möjliggjort större stöd till investeringar som är viktiga för omställningen till en nettonollekonomi. Sverige bör därför passa på att erbjuda större stöd under innevarande år. Det skulle attrahera privata investeringar i den gröna omställningen och stärka Sveriges framtida konkurrenskraft. Miljöpartiet föreslår därför att 1 miljard kronor ska tillföras i stöd för strategiskt viktiga investeringar i exempelvis batteriproduktion och grönt stål. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2025 föreslagit att 2,2 miljarder ska flyttas från Klimatklivet till Industriklivet. Även dessa medel bör användas för att attrahera strategiska investeringar i industrins gröna omställning. Detta skulle innebära att 3,2 miljarder kronor tillgängliggörs för att öka investeringarna i den gröna omställningen. 6.2.3 Bättre förutsättningar för godstransporter med tåg Att transportera mer gods med tåg är bra både för klimatet och för samhället i övrigt. Tågtransporter har betydligt lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med lastbils ­ transporter. Genom att flytta över godstransporter från väg till järnväg minskar klimat ­ påverkan, slitaget på vägarna och trängseln i trafiken. Under året har Trafikverket höjt banavgifterna. Enligt Trafikverkets prognoser kommer detta att leda till att godstransporterna med tåg minskar eftersom högre banavgifter missgynnar järnvägstransporter jämfört med vägtransporter. Vi föreslår därför att 134 miljoner kronor avsätts för att öka miljökompensationen för godstrafik på järnväg. 6.2.4 Behåll flygskatten och höj den för privatflygplan Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit att flygskatten ska avskaffas fr.o.m. den 1 juli. Det är ett förslag som kommer att öka utsläppen och som gynnar flyget på bekostnad av tåget. Vi föreslår att flygskatten ska behållas samt att en särskild skatt på privatflyg ska införas. Resande med privatflygplan är tillgängligt endast för ett fåtal mycket rika personer och leder till mycket höga utsläpp. En liknande skatt finns i Frankrike. Skatten på privatflyg ska uppgå till 20 000 kronor per flygning. Att behålla flyg ­ skatten på nuvarande nivå och införa en skatt på privatflyg beräknas öka skatte ­ intäkterna med 970 miljoner kronor under 2025. 6.2.5 Tillfällig stärkning av stödet för installation av solceller Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit en försämring av stödet för installation av solceller fr.o.m. den 1 juli. Solcellsbranschen går igenom en tuff period. Installationen av solceller har minskat. För att öka takten i utbyggnaden av solel och för att möjliggöra för solcellsbranschen att behålla och anställa personal föreslår vi en tillfällig förstärkning av stödet för installation av solceller under 2025. Förslaget innebär att subventionsgraden i det gröna avdraget i stället för att sänkas till 15 procent höjs till 25 procent. Det skulle skapa incitament att passa på att investera i solceller under andra halvåret 2025. Förslaget beräknas kosta 200 miljoner kronor. 6.3 Välfärden behöver stärkas 6.3.1 Satsning på psykiatri Regionerna och vården har genomgått ett stålbad efter flera års underfinansiering av regeringen och Sverigedemokraterna. Allt fler unga i Sverige mår dåligt samtidigt som stödet till psykiatrin är otillräckligt. Läget inom den psykiatriska vården är väldigt ansträngd. Enligt en granskning utförd av SVT genomförde över hälften av regionerna nedskärningar inom psykiatrin under 2023 och/eller 2024. [18] Det behövs stora satsningar i hela vårdkedjan för att inga människor ska falla mellan stolarna. Miljöpartiet föreslår därför en satsning på psykiatrin under 2025, framför allt riktad mot unga vuxna, bl.a. för att förbättra övergången mellan BUP och vuxen ­ psykiatrin. En del av medlen ska användas för att utveckla en metod för ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzonen. Regeringen och Sverigedemokraterna har hävdat att de ökar stödet till psykiatrin med en halv miljard, men samtidigt som de ökar tillskotten till psykiatrin i ena änden så skär de ned anslaget till psykiatrin i andra änden. Totalt sett ökar anslaget till psykiatrin endast med 240 miljoner kronor. Vi tillför 760 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att stärka psykiatrin. 6.3.2 Stärk arbetet med en god och nära vård En nyutkommen rapport från Myndigheten för vårdanalys visar att målet om en stärkt primärvård inte uppnås. [19] Primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser har bara ökat marginellt, vilket inte har räckt för att primärvården ska kunna utgöra en stark bas för att möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. I rapporten konstateras också att kompetensförsörjningen i primärvården inte har förbättrats. Sveriges regioner har gått igenom ett stålbad på grund av kostnadskrisen och Tidöpartiernas underfinansiering av vården. Det har försvårat omställningen till en god och nära vård. I vårt budgetförslag för 2025 prioriterade vi att tillföra resurser för att stärka vården, däribland ett sektorsbidrag till vården på 4 miljarder utöver det som regeringen presenterade. Miljöpartiet anser att en stark primärvård är nödvändig för att långsiktigt utveckla vården. Samtidigt behöver akutvården värnas – primärvården ska inte stärkas på bekostnad av akutsjukvården. En vård som är mer robust i fredstid har också lättare att ställa om vid en kris. För att regionerna ska ha möjlighet att fortsätta arbetet med att stärka primärvården utan att åsidosätta akutvården föreslår vi att 500 miljoner tillförs regionerna under året för att stärka primärvården. 6.4 Stimulanspaket för kulturen 6.4.1 Stärk studieförbunden Studieförbunden utgör kulturens infrastruktur och är en viktig hörnsten för demokratin. På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats som finns. Regeringen och Sverigedemokraterna sänker det statliga stödet till studie ­ förbunden med nära en tredjedel under mandatperioden. Nedskärningarna slår hårt mot kulturen – i synnerhet på mindre orter och på landsbygder. Enligt Studieförbunden i samverkan kommer 20 000 svenskar att förlora sin replokal på grund av den förda politiken. Var femte anställd har sagts upp och vart femte kulturprogram försvunnit. Det är också glesbygden som drabbas värst. I kommuner med 10 000 invånare eller färre är neddragningarna av verksamheten mer än 50 procent större än i de största kommunerna. Det svenska musikundret hade omöjligt kunnat uppstå utan de över 260 musikhus, 4 000 replokaler och fem miljoner studietimmar som årligen ägnas åt repetitioner, spelningar och inspelningar av populärmusik inom ramen för studieförbunden. För att vända utvecklingen föreslår Miljöpartiet att 100 miljoner kronor satsas på studieförbunden under 2025. 6.4.2 Stärk de professionella konstnärerna Kulturen har drabbats av ett trefaldigt slag de senaste åren med pandemi, inflation och Tidöregeringens nedskärningar av kulturbudgeten. Sysselsättningsgraden bland kulturutövare fick ett uppsving åren efter pandemin, men nu går det kraftigt nedåt igen. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen inom kultur och media ökade med 67 procent från januari 2023 till december 2024. [20] De professionella konstnärerna är själva grunden för ett levande kulturliv. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. För att säkra de professionella kulturutövarnas framtid stärker vi scenkonstallianserna med 25 miljoner och skjuter till ytterligare 25 miljoner till ersättningar och bidrag till konstnärer. Vi stärker också de fria kulturutövarna med 25 miljoner via Kulturrådet. Den fria och regionala kulturen bidrar med arbetstillfällen och är en betydande del av att säkerställa den kulturella infrastrukturen i hela landet. 6.4.3 Stärk den regionala kulturen Den regionala kulturen har fått mindre medel 2025. Det är första gången vi ser en minskning i stället för en förstärkning, och den kommer vid helt fel tid. Regionernas kulturbudgetar är redan hårt pressade. Förra året räknade 19 av 20 regioner inte upp budgeten i takt med inflationen. Kulturrådets egen uppföljning av kultursamverkans ­ modellen visar att de statliga bidragen i reala termer inte har ökat på tio år, trots att fler verksamheter har tillkommit och de befintliga har utvecklats. [21] Miljöpartiet skjuter därför till 75 miljoner till regional kultur via kultursamverkansmodellen under 2025. 6.5 Finansiering och övrigt 6.5.1 Nej till större subvention inom rotavdraget Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår återigen att rotavdraget ska göras mer generöst. Förslaget innebär att subventionen i rotavdraget höjs från 30 till 50 procent. Rotavdraget används framför allt av höginkomsttagare, vilket regeringens egen analys av förslaget visar. Källa: Figur från proposition 2024/25:156 Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget. Riksrevisionen publicerade i december 2023 en granskningsrapport om rotavdraget. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet används av de 20 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna. Förslaget motiveras nu som en konjunkturåtgärd. Miljöpartiet menar att det finns mer effektiva sätt att stötta konjunkturen, och regeringen själv medger att effekten på sysselsättningen är osäker. Miljöpartiet avvisar därför förslaget om att öka subventionen i rotavdraget. Detta ökar skatteintäkterna under 2025 med 4,35 miljarder kronor. 6.5.2 Satsning på att städa stränder och bekämpa invasiva arter Nedskärningar på anslag för naturvård har lett till att nedskräpningen ökat i den känsliga strandzonen längs Västkusten, vilken nu utgör ett hot mot den biologiska mångfalden i vatten och på land. Regeringen och Sverigedemokraterna har dessutom tagit bort stödet till Håll Sverige Rent. Den svenska västkusten är tillsammans med delar av Norges sydkust de mest utsatta kusterna i hela Europa, på grund av den havsvirvel väster om Bohuslän som samlar skräp från samtliga närliggande havsområden. Det handlar exempelvis om mindre partiklar av plast som misstas för föda av marina djur och om betesdjur som påverkas när strandängarna fylls av skräp. [22] Myndigheterna larmar också om att årets neddragningar på arbetet med invasiva arter är mer omfattande än den uppmärksammade och kritiserade neddragningen 2023. Årets medel till invasiva arter i vattenmiljöer är 80 procent lägre än föregående år, vilket är ett dråpslag mot verksamheten. Mest allvarligt är att pågående bekämpning pausas och att gjorda framgångar därmed går förlorade i takt med förnyad spridning. Det gäller t.ex. sjögullsbekämpning i Mälaren men även begränsningsfiske av signalkräfta. Ekosystem som redan från början är hårt pressade riskerar att allvarligt rubbas när nya arter utan en tidigare plats i ekosystemet växer sig starka. Vi föreslår därför att 100 miljoner kronor tillförs för att hålla stränder rena, stärka Håll Sverige Rents arbete och skydda den biologiska mångfalden genom att bekämpa invasiva arter. 6.5.3 Forskning gällande barn i samhällets vård Effekterna av interventioner i Sis och HVB är oklara, och det saknas vetenskapligt utvärderade metoder för att utreda och bedöma lämpligheten hos blivande familjehem. Studier har visat på de negativa effekterna av placering. Placerade barn och unga har t.ex. sämre förutsättningar att klara skolan och löper större risk att avlida i suicid. Betänkandet SOU 2023:66 visade att det ”saknas evidensbaserade metoder som kan sägas ha positiva effekter på resultatet av placeringen” – oavsett placeringsform. Vi tillför därför 26 miljoner i forskningsmedel för att ta fram evidens för politiken att utgå ifrån. 6.5.4 Stoppa nedläggningarna av statliga servicekontor På Statens servicekontor kan invånare få stöd och vägledning i fråga om tjänster från bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Statens servicekontor spelar en viktig roll i att tillhandahålla service på landsbygder och i glesbygder samt i socialt utsatta områden. Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att genomföra stora nedskärningar på Statens servicekontor. I en analys av vad dessa nedskärningar kommer att innebära konstaterar Statens servicecenter att ca 35 servicekontor behöver läggas ned. Antalet servicekontor kommer bl.a. att minska i områden med stort utanförskap samt i gles- och landsbygdsområden. [23] Denna utveckling är extra allvarligt i ett läge med hög arbetslöshet. Miljöpartiet anser att den statliga närvaron är viktig, särskilt i områden med stort utanförskap samt i gles- och landsbygdsområden. Vi anser därför att 50 miljoner kronor bör tillföras Statens servicecenter för att säkra tillgången till statliga servicekontor. Daniel Helldén (MP) Amanda Lind (MP) Janine Alm Ericson (MP) Leila Ali Elmi (MP) Emma Berginger (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Nils Seye Larsen (MP) Märta Stenevi (MP) Malte Tängmark Roos (MP) Ulrika Westerlund (MP) [1] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [2] https://www.hyresgastforeningen.se/om-oss/vad-vi-gor/hyresforhandling/hyresforhandling_2025/. [3] Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2025. [4] Index för finansiell hälsa 2025, Swedbank. [5] World Economic Outlook, April 2025, Internationella valutafonden. [6] 2025 års ekonomiska vårproposition, regeringen. [7] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [8] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [9] Behov av bostadsbyggande 2024–2033, Boverket. [10] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-februari-2025/. [11] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [12] Prissättning hos svenska företag 2023, Konjunkturinstitutet. [13] Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024, Konkurrensverket. [14] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/utslapp-till-luft-tredje-kvartalet-2024/. [15] https://news.cision.com/se/swedbank/r/barnbidraget-halkar-efter---lagsta-nivan-pa-50-ar,c4137419. [16] https://via.tt.se/pressmeddelande/3850683/grona-arbetsgivare-positiva-till-miljopartiets-forslag-om-sankt-arbetsgivaravgift-for-lantbrukare?publisherId=2754661&lang=sv. [17] https://www.mucf.se/uppdrag/unga-som-varken-arbetar-eller-studerar. [18] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/patienterna-gar-hungriga-over-halften-av-regionerna-sparar-i-psykiatrin. [19] Omtag för omställning, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. [20] https://magasink.se/2025/01/arbetslosheten-i-kultursektorn-okar-2/. [21] https://magasink.se/2025/01/regional-kultur-far-minskat-stod/. [22] Pm Strandstädning på västkusten, Västkuststiftelsen, 2025-03-21. [23] Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet, Statens servicecenter.

Motion till riksdagen 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Fortsatt svårt läge för många hushåll 2.2 Regeringens politik är dyr, ineffektiv och gynnar rika 2.3 Fattigdom och bostadsbrist ökar 2.4 Instabilt omvärldsläge påverkar Sverige negativt 2.5 Hög arbetslöshet och lågkonjunktur 2.6 Regeringens fattigdomsreform 3 Det finanspolitiska ramverket 3.1 Finanspolitiska rådet riktar sin allvarligaste kritik hittills 3.2 Klimatkrisen motiverar ett modernare finanspolitiskt ramverk 3.3 Det civila och militära försvaret ska rustas 4 Det klimatpolitiska ramverket 4.1 Tidöpartierna har försvagat klimatpolitiken 4.2 Rådets kritik är hård 4.3 Utsläppen från transportsektorn har ökat 4.4 Kolinbindning i skog och mark måste stärkas 4.5 Ökade osäkerheter i industrin 5 Inriktning för den ekonomiska politiken 5.1 En rättvis klimatomställning i hela landet 5.1.1 Transporter som fungerar i hela landet 5.1.2 Grön industri, investeringar och jobb 5.2 Ett jämlikt samhälle som stärker Sverige 5.3 Nej till miljardrullningen till kärnkraft 5.4 Avvisning av ändamålsflytt för ny underrättelsemyndighet 6 Satsningar under 2026 6.1 Kickstart av klimatomställning för fler jobb och sänkta utsläpp 6.1.1 Gröna skattekrediter 6.1.2 Billigare kollektivtrafik 6.1.3 Ett kompetenslyft för klimatomställningen 6.1.4 Mer resurser för energieffektivisering 6.2 Stötta hushållen utan att subventionera fossilberoende 6.3 Säkra ekosystem, säkra samhällen 6.4 Bryt barnfattigdomen genom införande av ensamförsörjartillägg 6.5 Skatt på miljardärers kapital Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen avslår den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan. 1 Inledning I en tid av ökat klimathot och med krig och osäkerhet i vår omvärld svarar inte regeringens ekonomiska politik upp till det läge svensk ekonomi befinner sig i. I ett läge med lågkonjunktur, hög arbetslöshet och pressade hushåll behöver Sverige en politik som skapar trygghet, framtidstro och riktning. I stället har regeringen gång på gång valt att prioritera skattesänkningar för rika, subventionera ett fortsatt fossilberoende och genomföra kortsiktig symbolpolitik framför de investeringar och reformer som faktiskt hade kunnat sänka utsläppen, stärka hushållen och välfärden, få fler i arbete och bygga Sverige starkare. Det grundläggande felet i regeringens politik är att regeringen väljer det kortsiktiga framför det långsiktigt hållbara. När hushållens ekonomi är ansträngd och många barnfamiljer och ensamstående lever utan marginaler har regeringen genomgående under mandatperioden prioriterat reformer som främst gynnar dem som redan har mest, utan att hantera de samhällsproblem eller den klimatkris Sverige står inför. Arbetslösheten har bitit sig fast, men regeringen har skurit ned på utbildning, matchning och aktiva insatser. Världen har visat hur sårbart fossilberoendet gör oss, men regeringen har svarat med ökade subventioner, sänkta klimatambitioner och en politik som gör Sverige mer, inte mindre, beroende av fossila bränslen. Facit av snart fyra år med Tidöpartierna vid regeringsmakten är ökade klyftor, ökade utsläpp och sämre förutsättningar för Sverige att möta framtidens kriser. Sverige förtjänar bättre än så. Sverige vinner på en politik som stärker människors ekonomi här och nu, men som samtidigt bygger framtidens jobb, beredskap och välstånd. En rättvis omställning är inte en börda för Sverige, utan en möjlighet att skapa fler jobb, stärka konkurrenskraften och minska vår sårbarhet. Därför presenterar Miljöpartiet i denna motion satsningar som både möter de akuta problem människor ser i sin vardag och pekar ut en bättre väg framåt. Vi vill bryta barnfattigdomen. Vi vill göra stora satsningar på klimatet med reformer som sänker utsläppen, stärker industrins konkurrenskraft, förbättrar kollektivtrafiken och ger människor den kompetens som krävs för framtidens arbetsmarknad. Dessa satsningar behövs därför att Sverige inte har råd med fler förlorade år av ökade klyftor, stigande utsläpp och uteblivna investeringar. Sverige behöver en ny riktning byggd på framtids ­ tro, rättvisa och handlingskraft. 2 Det ekonomiska läget Den senaste omvärldsutvecklingen i Mellanöstern och med flera krig och oroshärdar i världen samt USA:s handels- och utrikespolitik, har ökat osäkerheten kring den svenska ekonomin. Bränslepriser har stigit och blivit mer volatila. Vi kan stå inför ransonering av bränsle. Det finns en risk att detta sprider sig till fler delar av ekonomin. Stigande bränslepriser kan leda till globalt ökade kostnader och inflation. Det kan i sin tur påverka ekonomins utveckling. Det finns ett behov av lyhördhet och beredskap att agera för att skydda svensk ekonomi, som har förutsättningar att stå stark i grunden. Det förhöjda och allvarliga säkerhetspolitiska läget, bl.a. till följd av Rysslands full ­ skaliga militära invasion av Ukraina 2022, påverkar fortfarande svensk ekonomi. Höga kostnader och flera år av pressade realinkomster har lämnat många utan ekonomiska marginaler. Lågkonjunkturen är utdragen och arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer, även när konjunkturen försiktigt börjat återhämta sig. Konjunkturinstitutet bedömer att återhämtningen fortsätter, men att lågkonjunkturen först ebbar ut under slutet av 2026. 2.1 Fortsatt svårt läge för många hushåll Hushållens köpkraft har varit hårt pressad de senaste åren. Trots det är läget fortfarande ansträngt för många. Prisnivån ligger kvar på en väsentligt högre nivå än före kostnads ­ krisen. År 2025 var prisnivån nästan 22 procent högre än 2021. Särskilt kännbart är detta för boende och livsmedel, som utgör två av hushållens största utgiftsposter. Oron för den egna ekonomin är därför fortsatt utbredd. Framtidstron har försvagats något, och ligger fortfarande under normala nivåer, inte minst eftersom återhämtningen sker efter de största reallönefallen på decennier under 2022 och 2023, vars effekter fortfarande märks i många hushålls ekonomi (Konjunktur ­ institutet). Prisutveckling sedan 2021 Källa: SCB, Konsumentprisindex. Särskilt utsatta är ensamstående där 79 procent uppger att de känner ekonomisk oro, i synnerhet kvinnor (Majblomman m.fl., Barnfamiljers ekonomiska utveckling). Många har svårt att klara grundläggande kostnader som mat och boende. Även unga och barnfamiljer oroar sig i hög utsträckning för att inte klara boendekostnaderna. Det sker samtidigt som hyrorna har ökat kraftigt under mandatperioden och nått nivåer som hör till de högsta på decennier. Hyreshöjningarna uppgick till 5 procent 2024 och till 4,6 procent 2025. I SCB:s ULF-undersökning uppger dessutom 22 procent att de saknar en kontantmarginal på 14 000 kronor för en oförutsedd utgift, men bland ensamstående kvinnor uppgår siffran till hela 57 procent. Samtidigt har andelen som lever i materiell fattigdom ökat snabbt de senaste åren, från 4,6 till 6,7 procent mellan 2022 och 2025 (se nedan). Materiell och social fattigdom i Sverige (procentandel av befolkning) Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Detta har i hög grad drabbat barn. Enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapporten 2025 lever omkring 276 000 barn, nästan 13 procent av alla barn i Sverige, i ekonomisk utsatthet. Särskilt utsatta är barn till ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående mammor, samt barn med utländsk bakgrund. Nästan fyra av tio barn med en ensam ­ stående mamma lever i ekonomisk utsatthet, och drygt hälften av de ensamstående föräldrarna har svårt att ha råd med fritidsaktiviteter till sina barn. Bland barn med utländsk bakgrund är 33,6 procent ekonomiskt utsatta. Detta sker samtidigt som barn- och familjeersättningarna utgör en allt mindre andel av barnhushållens inkomster, eftersom ersättningarna inte justeras i takt med infla ­ tio ­ nen. Barnbidraget justerades senast i mars 2018 och är enligt Swedbank på den lägsta nivån på 50 år sett till vad som kan köpas för pengarna. Bidragets reella värde har sjunkit Källa: SCB, Konsumentprisindex. Bland barnfamiljer med låga inkomster ser vi nu rena försörjningsproblem. I en Verian-undersökning från 2026 som Majblomman, Hyresgästföreningen, Rädda Barnen och Röda Korset låtit göra uppger 41 procent av ensamstående föräldrar med låg inkomst att de haft svårt att äta sig mätta, 50 procent att de haft svårt att köpa näringsrik mat och 30 procent att de haft svårt att betala boenderäkningar under det senaste halvåret. 2.2 Regeringens politik är dyr, ineffektiv och gynnar rika Trots detta har regeringen inte kunnat stilla hushållens oro. I höstbudgeten för 2026 gjordes skattesänkningar på sammanlagt 29 miljarder kronor. Under hela mandat ­ perioden har skatterna sänkts med nära 70 miljarder kronor enligt riksdagens utrednings ­ tjänst. Regeringens politik har gynnat de redan rika mest Regeringens beslutade förändringar av inkomstskatter och transfereringar under mandatperioden, per decilgrupp 1 och 10 – fördelning av reformernas sammanlagda effekt per grupp, miljarder kronor. Källa: Riksdagens utredningstjänst. Dessa skattesänkningar har i stor utsträckning gått till dem som redan har höga inkomster. Figuren ovan visar att den tiondedel med störst ekonomisk standard har fått 7,6 miljarder genom regeringens förändrade transfereringspolitik, medan den tiondedel med minst ekonomisk standard enbart fått 1,2 miljarder. Regeringens politik har därmed vidgat klyftorna i samhället. Finanspolitiska rådet har kritiserat att skattesänkningarna varken varit träffsäkra eller effektiva och att de har trängt undan utrymme för riktade stöd och nödvändiga invester ­ ingar i välfärden. Regeringen har lagt fram ett bidragstak som rådet menar saknar kon ­ kreta belägg för att fungera. Samtidigt har regeringen prioriterat reformer som gynnar höginkomsttagare. År 2025 gjordes en marginalskattesänkning på 3 procentenheter för personer med en månadsinkomst på minst 6‌‌‌‌‌‌4 700 kronor, vilket minskar skatteintäkt ­ erna med 4,71 miljarder kronor. Därtill har regeringen återkommande prioriterat rot ­ avdraget. År 2024 höjdes taket för rotavdraget för knappt 1 miljard kronor, och 2025 höjdes subventionsgraden för 4,3 miljarder kronor. Mer än hälften av rotavdragens totala belopp används av hushåll i den femtedel som har de högsta inkomsterna. Under en mandatperiod där många hushåll tvingats vända på varje krona har regeringen fört en ekonomisk politik som prioriterar de som redan har mest, samtidigt som utrymmet för välfärd och mer träffsäkra stöd har minskat. 2.3 Fattigdom och bostadsbrist ökar Konsekvenserna av politiken syns inte minst i ökad utsatthet på bostadsmarknaden. I Hemlöshetsrapporten 2026 beskriver Sveriges Stadsmissioner att antalet genomförda vräkningar fortsätter att öka och att vräkningar i allt högre grad drabbar barn. År 2024 genomfördes 3 042 vräkningar nationellt, och antalet har därefter fortsatt att öka med cirka 20 procent under de senaste två åren. Under 2025 berördes 824 barn av vräkning, vilket motsvarar en ökning med 44 procent på fyra år. Så trots att vi har en nollvision i Sverige angående vräkningar av barn ökar antalet vräkta barn under Tidöregeringen. Antal barn som vräkts ökar, trots nollvision Källa: Kronofogden, statistik om vräkningar. Samtidigt understryker Sveriges Stadsmissioner att trygghetssystemen har försvagats. Mellan 2021 och 2024 har antalet hushåll med bostadsbidrag minskat med 21 procent. Samtidigt varnar de för att regeringens bidragsreform kan öka risken för att fler barn växer upp i fördjupad fattigdom. Bostadsbyggandet har fallit kraftigt under mandatperioden: från 42 580 nya lägen ­ heter 2022 till 22 547 påbörjade lägenheter 2025, vilket är en minskning med 47 procent. När byggandet bromsar in förvärras bostadsbristen, vilket på sikt driver upp boende ­ kostnaderna, ökar trångboddheten och gör det svårare för unga och barnfamiljer att etablera sig. Sammantaget blir resultatet en politik som både försvagar hushållens trygghet och försämrar möjligheten att strukturellt åtgärda problemen. 2.4 Instabilt omvärldsläge påverkar Sverige negativt Sverige påverkas i hög utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Den svenska eko ­ nomin är beroende av export och internationella värdekedjor, vilket gör både tillväxt och sysselsättning sårbara för störningar i världsekonomin. De senaste åren har präglats av återkommande globala chocker med krig och konflikter i Europas närområde samt ökad instabilitet i världshandeln. Osäkerheten har dessutom förstärkts betydligt av att USA:s president Donald Trump genom tvära kast förändrar förutsättningarna för både handels- och utrikespolitiken. Sedan riksdagen behandlade budgeten för 2026 har Trump bl.a. hotat att ta Grönland från Danmark med militära medel, fängslat en president, inrättat ett s.k. fredsråd som öppet utmanar FN och till ­ sammans med Israel inlett krig mot Iran, vilket kraftigt har höjt konfliktnivån i Mellan ­ östern. Denna direkta utmaning mot den regelbaserade världsordning som Sverige som litet och starkt omvärldsberoende land är beroende av är allvarlig och försämrar det säkerhetspolitiska läget ytterligare. Mot denna bakgrund saknar Miljöpartiet åtgärder från regeringen för att stärka försvaret av folkrätten, exempelvis genom ökat stöd till FN:s organ. Vi har själva i vår budgetmotion avsatt mer medel till FN, men detta avslogs av Tidöpartierna i riksdagen. Med ökad protektionism, risk för förändrade och nya tullar samt snabba omsväng ­ ningar i det internationella samarbetet skapas ett läge där både företag och hushåll håller igen, även om svensk ekonomi hittills har visat viss motståndskraft. Därtill har den kraftiga upptrappningen av Israels och USA:s krig mot Iran ytterligare fördjupat osäker ­ heten i världsekonomin och kraftigt höjt konfliktnivån i Mellanöstern. Konflikten har bidragit till stigande energipriser, störningar i viktiga transport- och handelsleder som Hormuzsundet samt ökad oro på de finansiella marknaderna. Vi ser därför en svagare konjunktur, mer försiktiga investeringar och ökad press på svensk industris konkurrenskraft. Det försämrade säkerhetspolitiska läget har bidragit till ökade europeiska försvarsutgifter, vilket ökar trycket på offentliga finanser och skärper prioriteringarna mellan olika samhällsbehov. Sammantaget har utvecklingen drivit upp kostnaderna för hushåll, företag och offentlig sektor och bidragit till ett mer ansträngt inflations- och ränteläge. 2.5 Hög arbetslöshet och lågkonjunktur Arbetslösheten är fortsatt ett av Sveriges största samhällsproblem. Under den senaste mandatperioden har arbetslösheten enligt SCB stigit från 7,5 procent 2022 till 8,7 procent i mars 2026, en ökning från omkring 419 000 till 537 000 arbetslösa. Det är den högsta nivån på decennier, med undantag för finanskrisen och pandemin. 120 000 fler arbetslösa nu än när regeringen tillträdde Källa: SCB, AKU. Sveriges halva miljon arbetslösa, innebär tredje högst arbetslöshet i EU, se graf nedan. Arbetslöshet februari 2026 i Europa, procent Källa: Eurostat. Även ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög. För unga som inte kommer in på arbets ­ marknaden i tid ökar risken för varaktigt utanförskap och sämre livsinkomster. I mars 2026 uppgick antalet arbetslösa unga till 192 000, vilket motsvarar en ungdomsarbets ­ löshet på 26,6 procent. I en tid med hög arbetslöshet försämrar regeringen arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som arbetsmarknadspolitiken monteras ned. Att försvaga den ekonomiska tryggheten för personer som har förlorat sitt arbete, samtidigt som möjligheterna till stöd, omställning och återinträde på arbetsmarknaden försämras, är cyniskt. 2.6 Regeringens fattigdomsreform Regeringen har prioriterat breda, kortsiktiga skattesänkningar framför investeringar som stärker produktiviteten, förbättrar matchningen på arbetsmarknaden och bygger den kompetens som krävs för framtidens jobb. Samtidigt har regeringen utgått från att arbetslösheten främst beror på för svaga ekonomiska incitament att arbeta. Men incitamenten är redan generellt starka, och åtgärder som utökade jobbskatteavdrag bedöms ge begränsade effekter i förhållande till kostnaden. När stora belopp läggs på reformer med låg träffsäkerhet minskar utrymmet för mer verkningsfulla insatser som faktiskt får fler i arbete. Regeringen drev dessutom igenom ett bidragstak trots bedömningar om begränsade sysselsättningseffekter och en ökad risk för ekonomisk utsatthet. En stor del av de hushåll som berörs bedöms samtidigt fortsatt stå långt från arbetsmarknaden. För dessa grupper krävs andra verktyg: utbildningsinsatser som svarar mot arbetsgivarnas behov, mer intensiva matchnings- och förmedlingsinsatser samt subventionerade anställningar som kan bryta långvarig arbetslöshet. Regeringen redovisar dessutom inte tydligt vilka sysselsättningseffekter man faktiskt förväntar sig av åtgärderna. Det är tydligt att regeringen prioriterar plakatpolitik framför ändamålsenliga insatser. 3 Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket ska säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser, stabilitet och handlingsutrymme i kriser. Det ska bidra till att den ekonomiska politiken följer långsiktiga spelregler och består av flera mål och principer, bl.a. ett saldomål för offentlig sektor, ett skuldankare och utgiftstak. Skuldankaret är ett riktmärke för offentlig sektors bruttoskuld på medellång sikt. 3.1 Finanspolitiska rådet riktar sin allvarligaste kritik hittills Finanspolitiska rådets senaste rapport är ovanligt kritisk. Rådet riktar skarp kritik mot att regeringens budgetpolitik under mandatperioden prioriterar skattesänkningar, vilket skjuter kostnader på framtiden och minskar statens framtida handlingsutrymme. Det finansiella sparandet i budgeten för 2026 beräknas till omkring minus 2,6 procent av BNP och beräknas av Statskontoret uppgå till ett underskott på 180 miljarder kronor 2026. Det är bl.a. de stora skattesänkningarna i budgetpropositionen för 2026 som bidrar till det stora underskottet. Finanspolitiska rådet riktar också kritik mot att regeringens insatser för att sänka arbetslösheten är ineffektiva och dyra. Det gäller t.ex. sänkningen av arbetsgivar ­ avgiften för unga. Regeringen har prioriterat skattesänkningar och dyra symbolåtgärder framför satsningar som kan bidra till sänkt arbetslöshet, minskade klimatutsläpp och ett mer sammanhållet Sverige. 3.2 Klimatkrisen motiverar ett modernare finanspolitiskt ramverk Riksdagen beslutade hösten 2025 att saldomålet ska utformas som ett balansmål fr.o.m. 2027, medan skuldankaret på 35 procent av BNP lämnas oförändrat. Miljöpartiet stod utanför uppgörelsen eftersom den inte tar tillräcklig höjd för de offentliga investeringar som krävs för klimatomställningen, vilket riskerar att vältra kostnader på framtida generationer. Hanteringen av snabbt växande investeringsbehov under mandatperioden har tydlig ­ gjort att ramverket behöver moderniseras och förankras i en ny, tydlig överens ­ kommelse. Klimatkrisen kräver snabba och varaktiga utsläppsminskningar, vilket i sin tur förut ­ sätter omfattande investeringar i bl.a. infrastruktur. Därför behövs ett ramverk som både värnar stabila offentliga finanser och ger utrymme för nödvändiga investeringar i klimatomställningen. För att skapa utrymme för detta vill Miljöpartiet komplettera balansmålet med ett investeringsmål och samtidigt höja skuldankaret från 35 till 50 procent av BNP. En sådan skuldnivå ligger fortsatt under EU:s rekommendation om 60 procent för den offentliga skulden, samtidigt som framtida räntenivåer bedöms vara låga. Ett höjt skuldankare till 50 procent av BNP kan tillsammans med ett investeringsmål skapa ett betydande statsfinansiellt utrymme för långsiktiga investeringar. Det faktiska utrymmet påverkas av hur mycket som samtidigt tas i anspråk av andra prioriterade investeringar, inte minst försvarsupprustningen och stödet till Ukraina. Statskontoret bedömer att skulden kommer att uppgå till 38,5 procent 2027. Samtidigt får ett höjt skuldankare inte bli ett sätt att långsiktigt finansiera löpande utgifter. Vi behöver reservera det utrymme som uppstår för investeringar som minskar Sveriges utsläpp och förbättrar beredskapen. Regeringen bör, med ett sådant system, tydligt redovisa vilket investeringsutrymme som finns inom ramverket och hur det används. Finanspolitiska rådet bör få i uppdrag att löpande granska investerings ­ utrymmet och följa upp att lånefinansieringen håller sig inom fastställda ramar, så att investeringsbehoven kan mötas utan att äventyra förtroendet för de offentliga finanserna. Det är investeringar som skapar högre kostnader i framtiden om de inte görs, vilket motiverar upplåning. 3.3 Det civila och militära försvaret ska rustas Miljöpartiet står bakom den blocköverskridande överenskommelsen om upprustningen av Sveriges militära och civila försvar. Sveriges Natointräde 2024 innebär att Sverige omfattas av Natos mål om 5 procent till 2035: minst 3,5 procent av BNP till det militära försvaret och upp till 1,5 procent till det civila försvaret för bredare säkerhets- och beredskapsåtgärder. Sverige behöver därför stärka totalförsvaret, både militärt och civilt, och Miljöpartiet står bakom de överenskommelser som slutits. Miljöpartiets utgångspunkt är att upprustningen av totalförsvaret ska ske med ordning och reda i statsfinanserna. När försvarsförmågan behöver höjas snabbt kan finansi ­ eringen behöva fasas in, men huvudprincipen måste vara att varaktigt högre utgifter också ska ha varaktig finansiering. Upprustningen ska inte ske genom att välfärden urholkas eller att investeringar som stärker civil beredskap och klimatomställning bortprioriteras. Därför har Miljöpartiet föreslagit en beredskapsskatt som träffar personer med höga inkomster för att säkra en rättvis och långsiktigt hållbar finansiering av totalförsvaret, utan att skjuta kostnader på framtiden. 4 Det klimatpolitiska ramverket Sverige har, utöver det finanspolitiska ramverket, även ett klimatpolitiskt ramverk. Att föra en ekonomisk politik som är förenlig med och bidrar till att Sverige uppnår sina klimatåtaganden är därför en huvuduppgift för den ekonomiska politiken. Miljöpartiet verkar för en rättvis grön omställning där den ekonomiska politiken bidrar till att klimat ­ omställningens fördelar kommer alla till del och där kostnader och risker hanteras solidariskt. Det klimatpolitiska ramverket antogs av riksdagen 2017. Miljöpartiet var drivande i att få ramverket på plats för att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket består av klimatlagen, klimatmålen och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagen slår fast att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga målet om nettonoll ­ utsläpp senast 2045 och därefter negativa utsläpp. Sverige har också etappmål till 2030 och 2040, samtidigt som landet är bundet av EU:s klimatlagstiftning, bl.a. ansvars ­ fördel ­ nings ­ förordningen för utsläpp utanför utsläppshandeln och LULUCF-regelverket för skog och mark. Om Sverige inte lever upp till sina EU-åtaganden finns en risk för överträdelseförfarande och ytterst sanktioner från EU-domstolen. Klimatläget är samtidigt mycket allvarligt. Klimatpolitiska rådet konstaterar att den globala uppvärmningen fortsatt, att de tre senaste åren varit de varmaste som uppmätts globalt och att det i praktiken blivit mycket svårt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Varje tiondels grad som kan förhindras spelar därför stor roll. Rådet understryker också att den osäkrare omvärlden inte är ett argument för att försvaga klimatpolitiken, utan tvärtom för att stärka den, eftersom minskat fossilberoende också stärker säkerhet, välstånd och motståndskraft. 4.1 Tidöpartierna har försvagat klimatpolitiken Klimatpolitiska rådets samlade bedömning av mandatperioden är tydlig: Med nuvarande politik ser Sverige varken ut att nå de nationella klimatmålen till 2030 och 2040 eller EU-åtagandet för ESR-sektorn till 2030. Gapen till målen har ökat under mandat ­ perioden. Gap till ESR-mål enligt regeringens scenario Källa: Klimatpolitiska rådets rapport 2026. 4.2 Rådets kritik är hård Rådet konstaterar också att nödvändiga beslut har skjutits på framtiden, att handlings ­ planen från 2023 haft stora brister och att bara omkring hälften av dess insatser har resulterat i konkreta beslut. Mandatperioden har präglats av osäkerhet om målbilden och ryckighet i styrmedelsutvecklingen. Klimatstyrmedel för transporter och arbetsmaskiner har försvagats, kostnadseffektiviteten i den nationellt beslutade klimatpolitiken har minskat, energieffektivisering har varit lågt prioriterat och planer för skog, mark och jordbruk har i stort saknats. De ökade utsläppen har dessutom försvagat Sveriges klimatledarskap i EU. Klimat ­ politiska rådet konstaterar i sin slutbedömning av mandatperioden att de inhemska utsläpps ­ ökningarna och de växande gapen till 2030-målen har undergrävt Sveriges trovärdighet som föregångsland. Sverige har därmed gått från att ha goda förutsättningar att leda klimatomställningen i EU till att i stället riskera att försvaga unionens samlade klimatledarskap. På fyra år har regeringen alltså inte bara ökat avståndet till de svenska och europeiska klimatmålen så mycket att de riskerar att inte längre nås, utan också försvagat Sveriges ställning som ett ledande land i klimatomställningen. 4.3 Utsläppen från transportsektorn har ökat Transportsektorn har länge varit avgörande för att Sverige snabbt ska kunna minska utsläppen. Under den senaste mandatperioden har utvecklingen dessvärre varit tvärtom. I stället för att fortsätta minska har utsläppen från inrikes transporter ökat kraftigt, vilket kraftigt har försämrat möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. Naturvårdsverket konstaterar att utsläppen från transportsektorn ökade med 22 procent mellan 2023 och 2024, främst till följd av den sänkta reduktionsplikten. Samtidigt har utsläppen sedan 2010 bara minskat med 19 procent, vilket är långt från målet om en minskning på 70 procent till 2030. Regeringens sänkning av reduktionsplikten och drivmedelsskatterna, tillsammans med avskaffandet av bonusen för miljöbilar, har bromsat elektrifieringen, minskat användningen av biodrivmedel och ökat beroendet av fossila drivmedel. Resultatet är att användningen av fossila bränslen i transportsektorn nu ökar, trots att utvecklingen borde, och hade kunnat, gå i motsatt riktning. I detta läge väljer regeringen att ytterligare subventionera fossila drivmedel, i en tid där kostnaden ökar på grund av brist på råvaran. Det är dålig politik som förvärrar Sveriges utsatthet. Den här utvecklingen försvårar inte bara möjligheten att nå Sveriges nationella klimat ­ mål, utan också våra åtaganden inom EU:s ansvarsfördelning, ESR. Regeringens egen klimatredovisning har tidigare bedömt ett underskott på 4,3 miljoner ton till 2030, men Klimatpolitiska rådet har varnat för att regeringens beräkningar är optimistiska och att gapet i praktiken kan vara minst det dubbla. 4.4 Kolinbindning i skog och mark måste stärkas Skog och mark är avgörande för Sveriges möjligheter att nå både de nationella klimat ­ målen och EU:s LULUCF-åtagande. Klimatpolitiska rådet konstaterar att den senaste statistiken visar ett kraftigt ökat nettoupptag under 2022–2024, vilket förbättrat förut ­ sättningarna att nå Sveriges LULUCF-åtagande till 2030. Samtidigt understryker rådet att detta kräver ett fortsatt högt nettoupptag även kommande år och att osäkerheterna i sektorn är stora. Rådet pekar också på att regeringen, trots konsekvensutredda och politiskt förankrade förslag från Miljömålsberedningen, fattat få beslut som i nämnvärd utsträckning ökar nettoupptaget. Av denna anledning satsar Miljöpartiet även i denna budget på att i ökad utsträckning skydda skogar med höga biologiska och klimatmässiga värden. 4.5 Ökade osäkerheter i industrin Industrin står för ungefär en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Även om utsläppen i dag är lägre än på 1990-talet krävs genomgripande förändringar i industrin för att utsläppen ska kunna fortsätta minska. Omställningen är utmanande eftersom den är tids ­ krävande, samtidigt som det råder kompetensbrist och stor osäkerhet kring till ­ gången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt är klimatomställningen helt nödvändig då det är en förutsättning för svensk konkurrenskraft. Trots detta har regeringen bedrivit en alltför passiv och ryckig industripolitik, vilket har försvårat industrins omställning. Neddragningarna i Klimatklivet, ett statligt stöd till åtgärder som sänker utsläppen, tillsammans med pausade gröna statliga kreditgarantier och en energipolitik med ett alltför ensidigt fokus på kärnkraft, har sammantaget försämrat förutsättningarna för investeringar i grön industri. När stora investeringsbeslut nu fattas i snabb takt internationellt har Sverige inte råd att halka efter. För att klara de stora teknikskiften som krävs behöver staten använda fler verktyg än i dag. Miljöpartiet vill stärka den offentliga infrastrukturen, säkra kompetensförsörj ­ ningen och kraftigt bygga ut finansieringsmöjligheterna för industrins omställning. Därför måste stöd som Klimatklivet och Industriklivet förstärkas rejält. Klimatklivet bidrar till att minska utsläppen med teknik som redan finns, medan Industriklivet är avgörande för att utveckla, testa och skala upp nästa generations fossilfria industriella lösningar. Därtill behöver de gröna statliga kreditgarantierna återupptas och byggas ut, och kompletteras med gröna skattekrediter som ger långsiktiga och förutsägbara villkor för investeringar i fossilfri industri, elektrifiering och klimatsmart teknik. 5 Inriktning för den ekonomiska politiken Miljöpartiets ekonomiska politik tar sin utgångspunkt i de problem som människor möter i vardagen: höga levnadskostnader, växande otrygghet och en arbetsmarknad som inte fungerar för alla. Samtidigt måste Sverige rustas för ett osäkrare omvärldsläge och klara klimatomställningen. Därför vill vi föra en ekonomisk politik för en rättvis klimat ­ omställning. En politik som minskar klyftorna, stärker hushållens trygghet, pressar tillbaka arbetslösheten och investerar i Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och bered ­ skap inför både ett osäkrare omvärldsläge och klimatförändringar. Sverige vinner på ekonomisk politik som möter hushållens pressade ekonomi, bryter den växande arbetslösheten och driver på klimatomställningen på ett sätt som skapar jobb, stärker konkurrenskraften och gör livet enklare i hela landet. Vi vill se en politik som minskar de ekonomiska klyftorna, stärker välfärden och stimulerar investeringar i klimat, infrastruktur och framtidens jobb. I ett läge med hög arbetslöshet och svag tillväxt behövs inte fler dyra skattesänkningar med låg träffsäkerhet, utan reformer som får fler i arbete, stärker hushållens trygghet och rustar Sverige för framtiden. 5.1 En rättvis klimatomställning i hela landet Vi vill se en rättvis omställning, bort från det fossilberoende samhället, där ingen lämnas utanför. När vi gör oss av med vårt fossila beroende bygger vi också ett mer robust samhälle med plats för människor att leva goda liv. En rättvis omställning ska gå hand i hand med en politik som utjämnar livschanser och gör samhället mer jämlikt. 5.1.1 Transporter som fungerar i hela landet En rättvis grön omställning måste fungera i människors vardag. När bränslepriserna stiger och hushållens ekonomi pressas behöver fler ha råd att resa hållbart. Det ska gå att pendla till jobbet, ta sig till skolan och komma till vård och fritidsaktiviteter utan att vara helt beroende av bilen. Därför vill Miljöpartiet göra kollektivtrafiken billigare, enklare och tryggare att lita på – med bättre punktlighet, stärkt järnvägsunderhåll och subventionerade biljettpriser. Miljöpartiets förslag om Sverigekortet är ett nationellt kollektivtrafikkort som ger tillgång till all regional och lokal kollektivtrafik i hela landet till ett enhetligt och lågt pris. Det ska göra det enklare och billigare att resa hållbart, utan att kommuner och regioner belastas. På så sätt blir omställningen mer rättvis, sårbarheten för fossila prischocker minskar och fler människor får verkliga alternativ i vardagen. När kollektivtrafiken blir billigare, enklare och mer pålitlig stärks också arbets ­ marknaden, eftersom större arbetsmarknadsområden gör det lättare att pendla till arbete och utbildning och lättare för företag att hitta rätt kompetens. Satsningar på järnväg, kollektivtrafik och hållbart resande bidrar därför både till minskade utsläpp, starkare konkurrenskraft och ett Sverige som håller ihop bättre. En rättvis grön omställning handlar om att bygga ett samhälle där det hållbara alternativet också är det billigare, bättre och tryggare alternativet. 5.1.2 Grön industri, investeringar och jobb Klimatpolitiken behöver vila på två ben: fossila utsläpp ska prissättas och de gröna alternativen behöver byggas ut. För att bygga ut de gröna alternativen behövs det stora investeringar. I Sverige har vi alltför länge investerat för lite i vår infrastruktur. Att järnvägen fungerar är avgörande för att folk ska kunna resa hållbart och för effektiva transporter av varor och gods i hela Sverige. Det finns även stora investeringsbehov kopplade till de nya gröna industrier som växer fram på många orter, framför allt i norra Sverige. Sverige vinner på att bygga ut järnväg, energisystemet och den gröna industrin. På så sätt stärks både klimatomställningen och arbetsmarknaden. Investeringar i det som får Sverige att fungera är också investeringar i jobb, konkurrenskraft och regional utveckling. I stället för dyra skattesänkningar med låg träffsäkerhet behövs investeringar som förbättrar matchningen på arbetsmarknaden, stärker kompetensförsörjningen och gör det mer attraktivt att investera och anställa i Sverige. Klimatomställningen ska användas för att skapa jobb, stärka industrins konkurrenskraft och bygga framtidstro i hela landet. I den här budgetmotionen presenterar Miljöpartiet reformer som kan kickstarta klimatomställningen på ett sätt som kommer alla till del – genom fler jobb, pålitlig kollektivtrafik, stärkt konkurrenskraft och bättre möjligheter att utbilda sig och ställa om. 5.2 Ett jämlikt samhälle som stärker Sverige I ett samhälle där skillnaderna mellan människor växer sig allt större riskerar vi att förlora tilliten. En rättvis ekonomisk politik måste börja där behoven är som störst. Sverige vinner på att minska de ekonomiska klyftorna, stärka hushåll med små marginaler och förbättra barns uppväxtvillkor, i stället för att fortsätta prioritera skattesänkningar för dem som redan har mest. I dag är beskattningen ofta mer förmånlig för dem som är extremt rika än för vanliga arbetsinkomster, vilket gör skattesystemet orättvist. Vi behöver en mer rättvis beskatt ­ ning som låter dem med störst ekonomiska resurser bidra mer till det gemensamma. Det är helt ovärdigt att vi i ett land som Sverige har en ökande barnfattigdom. Många ensamstående föräldrar som arbetar har så låg lön att de inte kan sätta näringsriktig mat på bordet. Så kan vi inte ha det. Framför allt skapar ekonomisk utsatthet stora svårigheter att delta i samhällslivet, både för föräldrar och barn. Vi behöver stärka barnbidraget, en träffsäker reform för att stärka barns uppväxtvillkor. 5.3 Nej till miljardrullningen till kärnkraft I Sverige har regeringens energipolitik i allt högre grad kommit att bli ett prestige ­ projekt med kärnkraft som den enda lösningen för ny elproduktion. I vårändrings ­ budgeten föreslår regeringen att dels öka det statliga ägandet i Videberg Kraft till en omedelbar kostnad om 1,8 miljarder kronor, dels bemyndiga regeringen att införa ett kärnavfallsprogram för över 183 miljarder kronor. Tillsammans med de summor som bemyndigades till kärnkraftsändamål i budgetpropositionen för 2026 är nu den totala kostnaden för kärnkraftsprogrammet uppe i omkring 1 000 miljarder kronor. Trots detta menar bedömare att denna summa kanske inte är tillräcklig för projektets verkliga kostnader. Den höga kostnaden uppstår på grund av att regeringen har föresatt sig att till varje pris under mandatperioden få in kärnkraftsprogrammet i dyra civilrättsliga avtal och på så sätt begränsa handlingsfriheten för kommande folkvalda regeringar. Detta tillvägagångssätt är ett oansvarigt sätt att hantera skattebetalarnas pengar. Redan denna mandatperiod har regeringens ensidiga fokus på kärnkraft gjort att investeringar i andra energislag har stannat av, och därmed har svenska konsumenters elräkningar fördyrats, och möjligheten till en effektiv klimatomställning försvårats. Det är fel prioritering. Ny kärnkraft är dyr, tar lång tid att bygga och riskerar att tränga undan investeringar i den energi som kan ge resultat här och nu: förnybar el, energieffektivisering och starkare elnät. Det försvårar en rättvis klimatomställning och riskerar att ge högre kostnader för hushåll och företag. 5.4 Avvisning av ändamålsflytt för ny underrättelsemyndighet Regeringen föreslår i propositionen att delar av de ändamål och verksamheter som avser underrättelseverksamhet vid Försvarsmakten och som finansieras från anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap flyttas till utgiftsområde 5 Internationell samverkan – detta för att möjliggöra inrättandet av en ny myndighet, Sveriges utrikes underrättelse (UND), fr.o.m. den 1 januari 2027. Utredningen om denna civila underrättelsetjänst fick mycket stor kritik vid remiss ­ omgången, och regeringen har inte presenterat propositionen än. Den är aviserad till riksdagen först i juni 2026. Miljöpartiet anser inte att förslaget om inrättandet av en ny myndighet kan godkännas eftersom vi ännu inte fått ta del av hur regeringens förslag ser ut. Det rimliga vore att riksdagen först behandlar om en ny myndighet ska skapas och därefter hur mycket pengar som ska avsättas. Vi vet i dagsläget inte hur, eller i vilken omfattning, överföringen av befogenheter och ekonomiska medel från Militära under ­ rättelse- och säkerhetstjänsten (Must) påverkas av förslaget. Den mycket snäva tids ­ ramen inför bildandet av myndigheten, redan den 1 januari 2027, reser också frågan om lämpligheten att göra en stor omorganisation av underrättelseverksamheten mot bakgrund av det mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i nu. 6 Satsningar under 2026 Sverige behöver en ekonomisk politik som både minskar barnfattigdomen och pressar tillbaka de växande klyftorna. Stora klyftor urholkar tilliten, försvagar samman ­ hållningen och gör samhället mindre tryggt och mindre fritt. Miljöpartiet vill därför prioritera reformer som stärker barns uppväxtvillkor, minskar den ekonomiska stressen i vardagen och gör Sverige mer jämlikt. Ett samhälle med mindre klyftor är mer rättvist, mer sammanhållet och bättre rustat för framtiden. Sverige vinner också på en offensiv omställningspolitik som sänker utsläpp och skapar jobb. Regeringens sänkning av drivmedelsskatt och ökat statligt ägande i Videberg Kraft avvisas, vilket frigör 3,44 miljarder. Satsningar 2026 Satsning Kostnad Kickstart av klimatomställning för fler jobb och sänkta utsläpp 4 000 miljoner kronor Införande av skattekreditsystem 150 miljoner (4 500 miljoner på årsbasis efter 2026) Billigare kollektivtrafik 3 500 miljoner Kompetenslyft för klimatomställningen 150 miljoner Energieffektivisering 200 miljoner Transportstöd 4 050 miljoner Ensamförsörjartillägg à 800 kronor till barnbidraget 1 000 miljoner Säkra ekosystem, säkra samhällen 500 miljoner Summa 9 550 miljoner Skatt på miljardärers kapital Finansiering Belopp gäller för 2026 om inte annat anges. Nedan presenteras Miljöpartiets satsningar mer i detalj. 6.1 Kickstart av klimatomställning för fler jobb och sänkta utsläpp Miljöpartiet föreslår ett paket av åtgärder för att kickstarta klimatomställningen på ett sätt som kommer alla till del, genom fler jobb och sänkta utsläpp. 6.1.1 Gröna skattekrediter Sverige behöver en mer offensiv industripolitik för att framtidens investeringar, jobb och teknik ska hamna här. När andra länder stärker villkoren för företag som investerar i grön industri har Sverige inte råd att halka efter. Miljöpartiet föreslår därför gröna skattekrediter för att stärka företagens konkurrenskraft, öka investeringarna och göra det mer attraktivt att bygga ut fossilfri industri, elektrifiering och grön teknik i Sverige. Modellen bör utformas i två delar: snabbare skattemässiga avskrivningar för gröna investeringar, så att företag kan göra avdrag tidigare och förbättra kassaflödet, och riktade skattekrediter för större och strategiskt viktiga industrisatsningar, där en del av investeringskostnaden får räknas av mot bolagsskatten. Det ger företag tydligare och mer långsiktiga villkor för sina investeringsbeslut. För stora investeringar kan skattekrediten uppgå till 25 procent av de stödberättigade kostnaderna och upp till 1,6 miljarder kronor i skattekredit, inom en total årlig ram på 4,5 miljarder kronor. Kostnaden för staten uppstår först när företaget kan använda krediten mot sin skatt, vilket minskar risken att offentliga medel går till projekt som inte bär sig. Tillsammans med Industriklivet, Klimatklivet och en grön investeringsbank kan gröna skattekrediter stärka svensk konkurrenskraft, snabba på omställningen och skapa fler jobb i hela landet. Reformen behöver implementeras skyndsamt. Miljöpartiet avsätter 150 miljoner kronor för att få systemet och de första ansökningarna på plats. Den årliga maximala kostnadsramen om 4,5 miljarder kronor införs från 2027 och framåt. 6.1.2 Billigare kollektivtrafik De kraftigt stigande och mer volatila bränslepriserna till följd av kriget i Mellanöstern slår hårt mot hushållens ekonomi och gör Sverige mer sårbart för internationella fossil ­ prischocker. Kriget mellan Israel, USA och Iran, tillsammans med en sedan tidigare orolig omvärld, har bidragit till högre och mer osäkra bränslepriser samt ökad press på svensk ekonomi. Mot bakgrund av den potentiella ransoneringssituationen är det avgörande att så många som möjligt väljer andra transportslag än bensin- och dieselbil. Kollektivtrafiken har dessutom sett kraftiga prisökningar de senaste åren, som överstigit kostnads ­ utveck ­ lingen i övrigt. Miljöpartiet föreslår därför att en subvention av priset för kollektivtrafik införs omedelbart. Subventionen ska pressa ned priset på regional och lokal kollektivtrafik. Det ger hushållen en snabb lättnad när kostnaderna stiger, samtidigt som det stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft och minskar utsläppen från transportsektorn. På sikt vill vi införa ett Sverigekort, där man kan resa till ett lågt och enhetligt pris i hela Sverige, dvs. 499 för vuxen och 249 för student, pensionär och unga. Internationella energirådet IEA har uttryckligen rekommenderat billigare kollektiv ­ trafik som en snabb åtgärd för att minska oljeanvändningen och dämpa effekterna av höga drivmedelspriser. EU-kommissionen väntas gå fram med liknande rekommenda ­ tioner. Subventionerad regional och lokal kollektivtrafik, och på sikt ett Sverigekort som ska gälla över hela landet, är därför både en rättvis reform för hushåll som pressas av höga transportkostnader och en klok beredskapsåtgärd som minskar Sveriges fossil ­ beroende. Reformen behöver implementeras skyndsamt. Miljöpartiet avsätter 3,5 miljarder kronor för statligt subventionerad kollektivtrafik. 6.1.3 Ett kompetenslyft för klimatomställningen Sverige behöver en mer offensiv politik för att människor ska kunna ta de jobb som växer fram i klimatomställningen. När industrin elektrifieras, järnvägen byggs ut och energisystemet ställs om ökar behovet av utbildad arbetskraft i hela landet. Samtidigt är arbetslösheten hög och många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Miljö ­ partiet föreslår därför ett kompetenslyft för klimatomställningen på 150 miljoner kronor under 2026, motsvarande 300 miljoner kronor på helårsbasis. Satsningen ska bygga ut utbildningsvägarna till bristyrken som är centrala för klimat ­ omställningen, exempelvis inom elektrifiering, installation, underhåll, järnväg, energi ­ system och industrins omställning. Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingen behöver tillsammans bidra till fler relevanta utbildningsplatser, bättre validering och mer flexibla möjligheter till vidareutbildning för både arbetslösa och yrkesverksamma. Miljöpartiet vill att fler människor snabbt ska kunna utbilda sig till de jobb som faktiskt finns och växer fram. Där regeringen i hög grad har nöjt sig med regeländringar och kartläggning vill vi se fler konkreta utbildningsmöjligheter och bättre matchning till arbetsmarknadens behov. Det stärker företagens kompetensförsörjning, minskar arbets ­ lösheten och gör att fler kan bli en del av omställningen i stället för att lämnas utanför den. Ett kompetenslyft för klimatomställningen är en jobbskapande reform som stärker Sveriges konkurrenskraft och gör den gröna omställningen möjlig i praktiken. 6.1.4 Mer resurser för energieffektivisering Det snabbaste och billigaste sättet att stärka Sveriges energisystem är att använda energin smartare. Energieffektivisering sänker kostnaderna för hushåll, företag och offentlig verksamhet, minskar belastningen på elsystemet och frigör el till elektrifiering av industrin och transportsektorn. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra ca 25 terrawattimmar till 2030. Det motsvarar mer än årsproduktionen från två storskaliga kärnreaktorer. För att realisera potentialen i energieffektiviseringar föreslår Miljöpartiet att de stöd till energieffektivisering av industriföretag (Energisteget) och flerbostadshus som regeringen avvecklat återinförs och breddas. Miljöpartiet föreslår att stöd till energieffektivisering stärks med 200 miljoner kronor under 2026. Satsningen ska gå till att få tidigare stödsystem på plats igen. Stödet ska sedan kommande år skalas upp, på det sätt som beskrivs i Miljöpartiets höstbudget, där vi totalt anslår 9 miljarder mer än regeringen för energieffektivisering. Stöd ska kunna erhållas för upp till 65 procent av kostnaden för åtgärden. Det är mer än tidigare förslag från Miljöpartiet och är motiverat på grund av den energikris som riskeras av kriget i Mellanöstern. Stödet ska finansiera åtgärder som snabbt och varaktigt minskar energianvändningen, och ska riktas till såväl industri som fastigheter. Stödet utformas så att det går till åtgärder som ger tydliga och mätbara resultat. 6.2 Stötta hushållen utan att subventionera fossilberoende Kriget i Mellanöstern och osäkerheten på energimarknaderna visar återigen hur sårbart ett samhälle blir när människor och företag är fast i ett fossilberoende. I stället för att återkommande subventionera användningen av fossila drivmedel behöver politiken inriktas på att göra Sverige mindre beroende av fossil olja och gas. Regeringen har i stället ökat sårbarheten för svenska hushåll och företag, och riskerar därmed att skada svenska intressen, när de ekonomiska vinsterna tillfaller oljeprodu ­ cerande stater såsom Ryssland. Regeringens egna beräkningar visar att lättnaden för enskilda hushåll är mycket begränsad, samtidigt som kostnaden för staten är betydande. Fördelningsprofilen är dessutom problematisk, eftersom högre inkomstgrupper i större utsträckning berörs av förslaget och också får större lättnad i kronor räknat. Förslaget riskerar att öka användningen av fossila drivmedel och leda till högre utsläpp i ett läge där Sverige i stället behöver minska sin sårbarhet och snabba på omställningen. Miljöpartiets alternativ till fossilsubventioner Transportstöd Riktat stöd till människor som är beroende av bilen, i glesbygd och på landsbygd. 2 900 per person och år. 4 050 miljoner Billig kollektivtrafik Omedelbara subventioner nu som krisåtgärd, införande av Sverigekort så fort som möjligt 3 500 miljoner i vårbudget, fullt utbyggt 11 100 miljoner Elbilsoffensiv Alla ska ha råd med elbil. Elbilsbonus, leasingstöd och billigare laddel. 3 300 miljoner, finansieras i höstbudget Det är fullt möjligt, och mycket mer effektivt, att stötta hushållen vid den kostnadskris vi ser nu utan att subventionera fortsatt fossilberoende. Miljöpartiet vill se åtgärder som både hanterar krisen här och nu och som är långsiktiga, i stället för att låsa fast hushållen i fossilberoendet och öka sårbarheten för rusande världsmarknadspriser och kommande prischocker. Miljöpartiet vill se riktade och rättvisa stöd till de hushåll som drabbas hårdast, sänkta priser i kollektivtrafiken, en elbilsoffensiv som gör det möjligt för fler att byta till elbil samt satsningar på inhemsk produktion av biodrivmedel. Det är viktigt att lyfta fram direkta stöd till de människor som inte kan ställa om. Därför föreslår vi ett transportstöd, som innebär att alla människor i glesbygd och landsbygd med lägre inkomst har rätt till transportstöd om 2 900 kronor per år och per person. 6.3 Säkra ekosystem, säkra samhällen Miljöpartiet vill tillföra 500 miljoner kronor till Skogsstyrelsen och länsstyrelserna för att stärka arbetet med att skydda kontinuitetsskogar med höga biologiska och klimat ­ mässiga värden. När de sista naturskogarna avverkas, förlorar vi inte bara biologisk mångfald, utan också kolinlagring, klimatanpassning och viktiga värden för människors vardag och samhällets långsiktiga motståndskraft. De förlusterna är i många fall irreversibla. Enligt ny forskning uppskattas det svenska intensiva skogsbruket ha orsakat en kolförlust större än Sveriges fossila utsläpp sedan 1834. Miljöpartiet drev i regeringsställning på för att dessa skogar, som till stor del har kartlagts, skulle skyddas permanent. Men Tidöregeringen saknar politisk vilja, vilket har resulterat i att finansiering saknas samtidigt som statliga aktörer inte har fått i uppdrag att skydda skogarna. Skogarna är av internationell betydelse ur ett biologiskt och ekologiskt perspektiv, samtidigt som ett skydd av dessa skogar också skulle kunna vara gynnsamt för besöksnäringen, vilket stärker den lokala ekonomin. Nu håller Sveriges sista naturskogar på att försvinna enligt Skogsstyrelsen, som i sina analyser slår fast att om dagens avverkning fortsätter kan alla oskyddade naturskogar och kontinuitetsskogar nedanför fjällnära gränsen, 670 000 hektar skog med oersättliga naturvärden, vara borta inom ca 25–26 år, och att avverkningstakten i dessa skogar accelererar nu. Därför ser vi ett stort behov av att agera och tillföra medel för att privata markägare ska få ersättning för att skydda sina skogar. 6.4 Bryt barnfattigdomen genom införande av ensamförsörjartillägg Miljöpartiet har redan i vår skuggbudget för 2026–2028 föreslagit en ökning av barn ­ bidraget med 350 kronor. Det är mycket viktigt att en sådan höjning snabbt kommer till stånd. Barnbidraget har inte varit lägre på 50 år, sett till dess köpkraft. Men Miljöpartiet ser också att vissa barnfamiljer har det extra svårt. Vi föreslår därför att ett tillägg införs i barnbidraget riktat till ensamförsörjare. Vi föreslår att tillägget ska vara 800 kronor per barn. En ensamstående tvåbarnsmor skulle med vår generella höjning och tillägget få 18 000 kronor mer varje år. Miljöpartiets förslag jämfört med regeringens barnbidrag för tvåbarnsfamiljer Ensamstående föräldrar som ensamma försörjer ett barn löper fyra gånger så stor risk för ekonomisk utsatthet. Det är en träffsäker reform som stärker ekonomin för de barnfamiljer som har minst marginaler. Ett sådant tillägg finns redan i Danmark, Norge och Finland. Cirka 241 000 barn i ca 160 000 hushåll skulle träffas av reformen. Flera tusen hushåll skulle slippa behöva ansöka om försörjningsstöd. Reformen har också en tydlig jämställdhetsdimension. Eftersom ensamstående föräldrar oftare är kvinnor bidrar tillägget till att stärka kvinnors inkomster och minska inkomstgapet mellan kvinnor och män. Riksdagens utredningstjänst visar att den ekonomiska standarden ökar mest i de hushåll med de lägsta inkomstgrupperna. För de hushåll som omfattas kan förbättringen vara betydande. Reformen är viktig för att stärka barns uppväxtvillkor. 6.5 Skatt på miljardärers kapital Sverige behöver ett mer rättvist skattesystem. I dag kan personer som är extremt rika i praktiken beskattas betydligt lägre än vanliga löntagare, vilket bidrar till ökade ekonomiska klyftor och ett orättvist skattesystem. Sedan 1990-talet har de allra högsta inkomsterna i Sverige dessutom i allt större utsträckning bestått av kapitalinkomster, samtidigt som arbete oftast beskattas hårdare än mycket stora förmögenheter. Miljöpartiet vill därför se en ny skatt för miljardärer. Inkomstutveckling 1991–2023 efter inkomstgrupp Källa: SCB. Gabriel Zucman, professor vid Paris School of Economics och direktör för EU Tax Observatory, förespråkar en minimiskatt för superrika. Tanken är att mycket förmögna personer ska beskattas utifrån sina faktiska ekonomiska tillgångar. Om den samlade beskattningen av inkomster och kapital understiger en fastställd miniminivå, betalas mellanskillnaden in så att den totala beskattningen når upp till denna nivå. Miljöpartiets förslag om skatt på miljardkapital utgår från samma övergripande problembild – beskattningen bör i högre grad träffa väldigt stort kapital, snarare än vanliga hushåll och företagare. Syftet är alltså inte att utforma en bred skatt som omfattar stora delar av befolkningen, utan att utforma en skatt som riktas mot förmögenheter hos personer som är enormt rika. På så sätt kan reformen bli träffsäker och samtidigt undvika att vanliga hushåll och företagare påverkas. Sverige har inte haft ett förmögenhetsregister sedan 2007. Det innebär att vi i dag saknar exakt vetskap om hur många miljardärer som finns i landet, och därmed också om hur många som skulle omfattas av en skatt på miljardkapital. Det gör det svårt att fastställa de exakta skatteintäkterna. Samtidigt finns det uppskattningar av vad en sådan beskattning skulle kunna ge. Enligt riksdagens utredningstjänst kan intäkterna uppgå till så mycket som 50 miljarder. En högre beskattning av miljardärer skulle kunna stärka statens finanser betydligt och bidra till ett mer rättvist skattesystem, utan att öka den ekonomiska bördan för vanliga hushåll. Det är särskilt angeläget i en tid när behoven av gemensamma investeringar är stora. Klimatomställningen, välfärden och försvaret kräver betydande offentliga resurser. Då är det rimligt att en större del av finansieringen kommer från dem som har allra mest. Daniel Helldén (MP) Amanda Lind (MP) Janine Alm Ericson (MP) Leila Ali Elmi (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Ulf Holm (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Amanda Palmstierna (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Nils Seye Larsen (MP) Malte Tängmark Roos (MP) Ulrika Westerlund (MP)