Jämförelse 8d7a2bf3123d3215caebef65 Underlagets kontrollsumma: e6e559359c78b1a0be8f05cbca391bc6ba0347e18ef8716506c644e4a3fcfa76 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC022634: Skydd av 30 procent av Sveriges natur === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022634 Motion till riksdagen 2024/25:2634 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Skydd av 30 procent av Sveriges natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att peka ut de mest lämpade och prioriterade naturområdena för formellt och långsiktigt skydd i syfte att skydda 30 procent av Sveriges land ‑ , vatten- och havsområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiera skyddet så att berörda markägare får ersättning inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Ökat skydd av natur är helt avgörande för att stärka den biologiska mångfalden, minska klimatutsläppen och nå nationella och internationella miljömål. Enligt det nya ram ­ verket för biologisk mångfald, Kunming–Montreal-ramverket, som beslutades av världens länder i december 2022 och som Sverige har ratificerat, ska 30 procent av världens land, vatten och hav skyddas till 2030. Den biologiska mångfalden är i kris, vi befinner oss mitt i det sjätte massutdöendet. Djur och växter har inte dött ut i samma takt sedan dinosaurierna utplånades. Denna gång är det mänsklig aktivitet som är orsaken. Detta är en katastrof, inte bara för att alla djur och växter har rätt till liv, utan även för att biologisk mångfald är en förutsättning för de naturliga, livsuppehållande processer som vårt samhälle och allt mänskligt liv är beroende av. Maten vi äter, vattnet vi dricker, luften vi andas – allt är beroende av existensen av andra arter, och ju fler arter som dör ut, desto större risk att dessa livs ­ uppehållande system rubbas. För att bevara den biologiska mångfalden måste mer natur skyddas. I dagsläget är 15 procent av Sveriges yta skyddad, det är alltså långt kvar till det mål om 30 procent som Sverige har ställt sig bakom i och med Kunming–Montreal-ramverket. För att Sverige ska leva upp till både internationella åtaganden och våra egna miljömål behöver fler land- och vattenområden långsiktigt formellt skydd, något både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har konstaterat vid flera tillfällen. Ett utökat skydd för naturen har dessutom starkt folkligt stöd. Enligt en opinions ­ undersökning från förra året anser hela 72 procent att det är viktigt att Sverige når målet om att skydda 30 procent av vår natur till 2030, och fler än hälften vill att över 50 procent av Sveriges land- och havsområden skyddas. Skyddet av naturen brådskar. Naturvårdsverket bör så snart som möjligt få i uppdrag av regeringen att ta fram underlag, med de mest prioriterade och lämpade natur ­ områdena, och påbörja arbetet med att skydda 30 procent av Sveriges natur. Detta måste naturligt ­ vis följas upp med tillräcklig finansiering från regeringens sida, så att inblandade markägare kan betalas kompensation för skyddsavtal inom rimlig tid. Rebecka Le Moine (MP) Elin Söderberg (MP) Märta Stenevi (MP) Jacob Risberg (MP) Katarina Luhr (MP) Janine Alm Ericson (MP) Jan Riise (MP) === HD023430: Naturpolitiskt ramverk === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023430 Motion till riksdagen 2025/26:3430 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Naturpolitiskt ramverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma och anta ett naturpolitiskt ramverk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Förlusten av arter, livsmiljöer och fungerande ekosystem är ett av de största hoten mot mänsklighetens framtid. Biologisk mångfald är grunden för livsviktiga ekosystem ­ tjänster: ren luft och rent vatten, matförsörjning, klimatanpassning och människans hälsa. Trots detta behandlas naturkrisen inte med samma politiska tyngd som klimat ­ frågan. Precis som välmående ekosystem stärker samhällets motståndskraft mot klimatförändringar, förstärker den pågående naturkrisen sårbarheten för extrema väderhändelser, brist på naturresurser och ökade samhällskostnader. Klimatkrisen och naturkrisen är oskiljaktiga och måste mötas med lika kraftfulla politiska verktyg. I december 2022 antogs det globala Kunming–Montreal-ramverket, som innebär att länderna ska hejda och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030 och ge naturen förutsättningar att återhämta sig till 2050. Ramverket innehåller 23 delmål, däribland att skydda minst 30 procent av land, vatten och hav samt att restaurera minst 30 procent av förstörda ekosystem. EU:s strategi för biologisk mångfald konkretiserar dessa mål för unionens medlems ­ länder och inkluderar omfattande satsningar på restaurering och skydd av värdefull natur. Sverige måste ta sitt ansvar och genomföra dessa åtaganden på nationell nivå. Utan en tydlig och långsiktig struktur riskerar naturpolitiken att bli fragmentarisk och otillräcklig. Precis som med klimatfrågan behövs en styrande ram som förpliktigar nuvarande och framtida regeringar att agera i enlighet med forskning, internationella åtaganden och långsiktiga mål. Ett naturpolitiskt ramverk skulle ge frågan den prioritet som krävs för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, säkra ekosystemens funk ­ tioner och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Ett naturpolitiskt ramverk Sverige har sedan flera år ett klimatpolitiskt ramverk, med lag, mål och ett klimat ­ politiskt råd. Detta har bidragit till att klimatfrågorna fått en central roll i samhälls ­ debatten och i politiska beslut. En motsvarande struktur behövs nu för naturen. Ett naturpolitiskt ramverk bör innehålla tre delar: ‒ Ett naturpolitiskt mål beslutat av riksdagen Målet ska vara långsiktigt och knyta an till Sveriges internationella åtaganden inom ramen för Kunming–Montreal-avtalet och EU:s strategi för biologisk mångfald, med det övergripande målet om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. ‒ En naturlag Lagen ska ålägga regeringen att vid varje ny mandatperiod ta fram en naturpolitisk handlingsplan. Planen ska beskriva tillståndet för biologisk mångfald, vilka åtgärder som vidtas och hur dessa bidrar till måluppfyllelse. Vid otillräckliga insatser ska regeringen ange kompletterande åtgärder. Därutöver ska en årlig naturredovisning ingå i budgetpropositionen, med redogörelse för utvecklingen och resursfördelningen. ‒ Ett naturpolitiskt råd Ett oberoende råd med bred kompetens inom ekologi, ekonomi, samhällsvetenskap och hållbart brukande ska inrättas. Rådet ska årligen utvärdera regeringens naturpolitik, bedöma dess tillräcklighet i relation till målen samt rapportera till riksdagen. Förlusten av biologisk mångfald är en akut kris som hotar vår välfärd, ekonomi och livskvalitet. Sverige har åtagit sig internationellt att agera – nu krävs handling på hemmaplan. Ett naturpolitiskt ramverk med mål, lag och råd är en nödvändig reform för att organisera och leda omställningen och ge naturen den tyngd och prioritet den förtjänar. Rebecka Le Moine (MP) Emma Nohrén (MP) Katarina Luhr (MP) Amanda Palmstierna (MP) Linus Lakso (MP)