Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2682 av Emma Berginger m.fl. (MP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 60 649 599 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 742 019 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 48 627 000 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 074 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 13 926 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 374 388 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 304 627 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 2 258 397 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 379 158 ±0 1:10 Nämnder m.m. 7 786 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 584 324 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 11 307 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 67 834 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 800 217 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 500 000 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 1 734 608 800 000 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 714 914 500 000 2:7 Statens haverikommission 51 378 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 148 703 ±0 2:9 Rakel Generation 2 35 799 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 517 699 5 003 Summa 126 059 689 1 805 003 Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått i över ett och ett halvt år. Det är ett krig som tillsammans med den hårdnande stormaktsrivaliteten påverkar även oss i Sverige. Miljöpartiet stödjer nu en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare sett behov av. Vi stödjer också att Sverige solidariskt hjälper Ukraina, inte bara med humanitärt bistånd utan också med vapen. Totalförsvaret består av det civila och det militära försvaret. När det gäller det militära försvaret följer överenskommelsen från våren 2022 om att öka anslagen till det militära försvaret till 2 % av BNP när det är praktiskt möjligt. Stötta kommuner och regioner i deras krisberedskap Mycket av samhällsviktig verksamhet bedrivs av kommuner och regioner och de utgör en viktig beståndsdel i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Kommunernas arbete med civilt försvar behöver därför stärkas väsentligt för att säkerställa att alla kommuner har grundläggande förutsättningar att arbeta med beredskapsförberedelser inom civilt försvar och att utvecklingen av förmågan sker i takt med ambitionsnivån i övriga delar av totalförsvaret. Vi tillför därför 500 miljoner till UO6 2:4. Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen Den kommunala räddningstjänsten ska stärkas för att klara sitt viktiga uppdrag under höjd beredskap. Här är också civilplikt på gång att införas. Att den kommunala räddningstjänstens förmåga ökar är också viktigt för vår beredskap att hantera skogsbränder. Befolkningsskydd handlar bland annat om att uppdatera ”Hesa Fredrik” så att fler kan nås av utomhusvarning och om att rusta upp skyddsrum. Summa: 300 mkr uppdelat på UO6 2:4 och 2:6. Informations- och cybersäkerhet Cyberangrepp pågår ständigt från flera olika aktörer. Här finns ett stort behov av att stärka arbetet både inom offentlig förvaltning och med arbete gentemot privata aktörer med samhällsviktiga verksamheter och privatpersoner. Summa: 250 mkr till UO6 2:6. Försörjningsberedskap Sverige behöver åter bygga upp beredskapslager och bygga en ”infrastruktur” för att det privata näringslivet ska bidra i händelse av kris. Den summa som MSB lyfter i sitt underlag skriver de själva är enbart en liten del av det arbete som behöver göras. Summa: 100 mkr till UO6 2:6. Nytt anslag: Motståndskraft Det finns ett behov av att öka krismedvetenheten hos befolkningen. Det rör alltifrån hur man är vaksam mot påverkan till att förstå hur man kan stärka sin egen grundläggande beredskap. Summa: 50 mkr till UO6 2:6. Frivilliga försvarsorganisationer och ideella organisationer Frivilliga är viktiga för Sveriges krisberedskap och civilt försvar. De stöder vid kriser och större olyckor och kan ingå i myndigheters och kommuners krigsorganisation när ordinarie resurser inte räcker till. Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar behovet av allmänhetens kunskap om civilt försvar. Intresset för kurser inom krisberedskap har också ökat avsevärt under 2022. Ideella organisationer utbildar även målgrupper som är särskilt riskutsatta, till exempel äldre personer samt personer med funktionsvariationer, vilka behöver tillgänglighetsanpassade utbildningar för att kunna delta. Summa: 100 mkr, UO6 2:6 och 2:4. Emma Berginger (MP) Jacob Risberg (MP) Janine Alm Ericson (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3521 av Emma Berginger m.fl. (MP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 77 066 828 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 15 306 336 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 71 191 794 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 463 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 15 781 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 522 014 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 381 980 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 3 425 329 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 796 361 ±0 1:10 Nämnder m.m. 9 236 ±0 1:11 Försvarets materielverk 4 248 967 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 14 981 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 93 821 ±0 1:14 Stöd till Ukraina 39 725 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 2 031 678 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 4 040 508 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 454 671 ±0 2:6 Myndigheten för civilt försvar 2 017 449 ±0 2:7 Statens haverikommission 67 141 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 159 794 ±0 2:9 Rakel Generation 2 799 389 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 655 092 −108 000 Summa 225 022 485 −108 000 Sverige har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det allvarliga politiska läget med ett fullskaligt invasionskrig i Europa, samt fortsätta att långsiktigt stötta Ukraina. Miljöpartiet har ställt sig bakom huvudinriktningen i Försvarsberedningens rapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad och proposition 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030. Därefter har Miljöpartiet tillsammans med övriga riksdags ­ partier ställt sig bakom en kompletterande överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och utbyggnaden av totalförsvaret. Överenskommelsen innebär att man inför en totalförsvarsfond vid sidan av balansmålet som skapar ett ekonomiskt utrymme på upp till 300 miljarder kronor för en snabb utbyggnad av totalförsvaret. En viktig del i uppgörelsen är att upp till 50 miljarder kronor frigörs för investeringar i civilt försvar och för att stärka den civila beredskapen. Miljöpartiet bidrar konstruktivt inom försvarspolitiken och värnar en bred enighet. Sverige står nu inför en historiskt stor upprustning och det är viktigt att denna går till på ett sätt som snabbt ger ökad försvarsförmåga samtidigt som den sker på ett resurs ­ effektivt sätt. Även om snabba åtgärder efterfrågas, måste beslut vara genomtänkta och leda till att Sveriges försvarsförmåga säkras både nu och på sikt – en långsiktigt hållbar försvarsuppbyggnad. Kommande investeringar, till exempel genom materielinköp, måste vara ändamålsenliga för att på ett effektivt sätt bidra till ökad säkerhet. Sveriges försvar ska utformas för att avskräcka från angrepp och försvara Sverige, inte för att utgöra eller understödja ett militärt hot mot någon annan stat. Nej till stöd för ny kärnkraft I valrörelsen 2022 talade Ulf Kristersson om att ny kärnkraft skulle byggas utan statliga stöd. I budgetpropositionen för 2026 vill regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden om 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom 40-åriga prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både i effekthöjningar och livstidsförlängningar av befintlig elproduktion och i ny förnybar elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Ny kärnkraft kommer mest troligt inte att kunna bidra till ett enda av Sveriges klimatmål, varken till 2030, 2040 eller 2045. En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Regeringen har satt ett mål om motsvarande två storskaliga reaktorer till 2035. Givet en genomsnittlig försening hamnar vi då bortom 2045. Mycket tyder på att tidsplanen kommer att spricka. Vattenfall har meddelat att man kan ta ett eventuellt investeringsbeslut tidigast år 2029. Ingen av de SMR-leverantörer som Vattenfall har fortsatt dialog med har hittills byggt en enda färdig reaktor. Miljöpartiet avslår den föreslagna bemyndiganderamen för statliga lån om 440 miljarder kronor samt bemyndiganderamen för prissäkringsavtal om 400 miljarder. Vi avvisar regeringens anslag för subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer samt för differenskontrakt för nya reaktorer. Vidare avvisar vi medel till genomförande av kärnkraftsprövningsutredningen samt de satsningar som görs på tillståndsprocesser specifikt öronmärkta för kärnkraft. Det handlar om totalt 212 miljoner kronor för 2026, 280 miljoner för 2027 samt 430 miljoner för 2028. Inom ramen för utgiftsområde 6 innebär det att vi avvisar de 108 miljoner som avsatts till Strålsäkerhetsmyndigheten för mottagande, prövning och granskning av nya kärntekniska anläggningar. Emma Berginger (MP) Janine Alm Ericson (MP) Jacob Risberg (MP)