Jämförelse 8bf78a33714444ce88f30414 Underlagets kontrollsumma: 21e42ae010ccb4eb1c38b19c2e14c11abc7406aebfd78b3319c9755997e970ab Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022739: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022739 Motion till riksdagen 2023/24:2739 av Jonny Cato (C) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Svensk ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor. Detta kommer också att påverka arbetsmarknaden, där arbetslösheten väntas öka och sysselsättningen falla tillbaka. Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallad svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper. I dag är närmare 330 000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbets ­ marknadspolitiska program. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration. För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva, måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbets ­ löshet är tärande för den enskilda, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden har Centerpartiet varit drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Men det räcker inte. Fortfarande leder höga kostnader för att anställa till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs det kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och utveckling och tryggar framtidens arbetsmarknad. Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effek ­ tiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver snabbas på genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta genom att jobbfokuset i trygghets ­ systemen ökar. Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen pågår nu reformeringen av Arbetsförmedlingen, där arbetslösa ska få hjälp från effektiva, fristående och resultatbaserade aktörer, som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet. Centerpartiet verkar för en reform av a ‑ kassan, där ersättningsgraden är 80 procent dag 0–100 med ett takbelopp på 1 090 kr och ett golvbelopp på 500 kr, 70 procent dag 101–200 med ett takbelopp på 950 kr och ett golvbelopp på 440 kr, 65 procent dag 201–300 med ett takbelopp på 890 kr och ett golvbelopp på 410 kr, 60 procent dag 301–800 med ett takbelopp på 820 kr och ett golvbelopp på 380 kr. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Under 2022 gjorde Arbetsförmedlingen stora överskott på sina sakanslag. Centerpartiet föreslår att minska Arbetsförmedlingens anslag till lönebidrag, arbetsmarknadspolitiska program och nystartsjobb, vilket påverkar anslag 1:2, 1:4 och 1:13. Av samma skäl före ­ slås minskade medel om 205 miljoner kronor till 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings ­ kostnader årligen för perioden 2024–2026. Centerpartiets nya a-kassemodell innebär minskade utgifter inom 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd motsvarande 8 200 miljoner 2024, 8 300 miljoner 2025 och 8 400 miljoner 2026. I samband med dessa utgiftsminskningar ökar kostnader till ålderspensionssystemet med 1 200 miljoner kronor 2024, 1 200 miljoner kronor 2025 och 1 300 miljoner kronor 2026. Som en följd av förslaget om bortre tidsgräns i sjukförsäkringen ökar utgifterna under 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1 900 miljoner 2024, 2 500 miljoner kronor 2025 och 1 700 miljoner kronor 2026. Samma förslag innebär också utgiftsökningar om 500 miljoner kronor 2024 under 1:3 Kostnader för arbets ­ marknadspolitiska program och insatser, samt 700 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2026. Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslag 1:3 öka med 43 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 166 miljoner kronor år 2025 och med 216 miljoner kronor år 2026. I den situation som Sverige är på väg in i, med en arbetslöshet som börjar växa som en följd av den höga inflationen och låga tillväxten, så är det viktigt att prioritera resurser till aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Därför föreslår Centerpartiet ökningar om 1 200 miljoner kronor 2024 och därefter fortsatta ökningar om 1 000 miljoner årligen inom 1:3 Kost ­ nader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för matchningstjänster. Detta följs också av sänkningar på arbetsgivaravgifter för låga inkomster, vilket ökar efter ­ frågan på arbetskraft samtidigt som det har en inflationsreducerande effekt. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 400 miljoner. Centerpartiet föreslår satsningar för att utvidga etableringsjobben till att även om ­ fatta företag utan kollektivavtal. Det medför ytterligare anslag om 55 miljoner kronor årligen från 2025 under anslag 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkes ­ introduktionsanställningar. Anslag 1:14 föreslås öka med 117 miljoner kronor år 2024 till följd av att Center ­ partiet avvisar regeringens förslag om att ta emot färre kvotflyktingar. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 433 miljoner kronor år 2025 och med 560 miljoner kronor år 2026. Jonny Cato (C) === HD023607: ​​Utgiftsområde 8 Migration​ === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023607 Motion till riksdagen 2025/26:3607 av Jonny Cato m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 8 Migration​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Människor har i alla tider migrerat. Många lever en kortare eller längre tid under sitt liv i ett annat land än sitt hemland. Orsaken kan vara studier, arbete eller kärlek, eller att man tvingas på flykt på grund av krig och konflikt. I en globaliserad värld går migra ­ tionen inte att stoppa, den är en naturlig del av den värld vi lever i. Vi tycker att människor som vill flytta till ett annat land ska kunna göra det. Sam ­ tidigt är det viktigt att ställa krav och att utgångspunkten fortfarande är att invandringen ska vara reglerad. Det innebär till exempel att den som flyttar till en anhörig i Sverige ska kunna bli försörjd av anknytningspersonen och den som kommer hit för att arbeta ska ha en lön som är i linje med kollektivavtal eller vad som är praxis i branschen. Vi i Centerpartiet anser att Sverige måste ta sin del av ansvaret och hjälpa människor på flykt. Vi tycker också att den som får skydd här ska kvalificera sig in i välfärden och på så sätt gradvis få tillgång till välfärdssystemen. Migrationspolitiken ska helt enkelt både fungera för de som vill flytta till Sverige och vara hållbart för Sverige som land. Människor på flykt Mer än 110 miljoner människor är på flykt i världen. Ännu fler människor lever i odemokratiska samhällen och är utsatta för förtryck. En viktig del i att förebygga konflikter och hjälpa människor på flykt är biståndet. Majoriteten av alla människor som flyr från sitt hemland, flyr antingen till en annan säkrare del av landet eller till grannländer. Därför är det viktigt att både hjälpa människor i närheten av där konflik ­ terna sker och hjälpa på andra sätt, exempelvis genom att erbjuda de mest utsatta flyktingarna en varaktig och permanent lösning genom att ta emot kvotflyktingar. Sverige borde därför ta sitt ansvar och återigen ta emot minst 5 000 kvotflyktingar årligen. Människor som flytt till Sverige Sverige ska ha en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning. Det förutsätter att den som får uppehållstillstånd snabbt integreras och att den som får avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att kunna vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asylbeslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten under asylprocessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige vet vad som gäller. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb tillgång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Människor som flytt till Sverige från Ukraina – massflyktsdirektivet När Ryssland invaderade Ukraina aktiverade EU den så kallade massflyktingsmekanismen för första gången för att på ett snabbt sätt kunna ta emot de som flyr. Aktiverandet var bra, men samtidigt har det blivit uppenbart att de villkor som massflyktingarna levt under varit otillräckliga. Därför anser vi att en generell översyn bör göras för att se över vilka rättigheter som behöver utökas om massflyktsdirektivet aktiveras igen. Att EU förlängde massflyktsdirektivet i juni 2024 gör att ukrainare som bott i Sverige mer än två år kan folkbokföras och få samma rättigheter som andra personer bosatta i Sverige. Detta omfattar dock inte alla. Vi vill att alla som haft uppehålls ­ tillstånd och folkbokförs ska ha samma rättigheter. Vi anser också att de som kommit till Sverige med stöd av massflyktsdirektivet behöver ges en permanent möjlighet att stanna kvar i Sverige då direktivet inte ger rätt till permanent uppehållstillstånd exempelvis genom arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. En ny analys från IKEM visar att arbetskraftsinvandringen bidrog med 45 miljarder kronor till Sveriges BNP och 15 miljarder kronor i skatteintäkter år 2022. Tyvärr har den nuvarande regeringen försvårat för arbetskraftsinvandrare genom att riva upp dagens regelverk och införa ett lönekrav. Det har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Nu har regeringens nya utredning föreslagit ett ytterligare höjt lönegolv och ett antal undantag från lönekravet. Utredningen har också fått i uppdrag att föreslå en ordning som innebär att det är regeringen själva som beslutar vilka yrken som ska undantas från lönekravet. Det innebär i praktiken en politiskt styrd arbetsmarknadsprövning. Från Centerpartiets sida är vi mycket kritiska till lönegolvet och de ytterligare begränsningar av arbets ­ kraftsinvandring som föreslås i utredningen. Vi anser i stället att det fortsättningsvis ska vara företagen själva som får bestämma vilken arbetskraft de är i behov av och att lönen ska vara i linje med kollektivavtal och branschpraxis. Regeringens förslag går i helt motsatt riktning och kommer att leda till stora problem för många företag som är beroende av arbetskraftsinvandring för att kunna rekrytera rätt spetskompetens. Det handlar till exempel om industrier i norra Sverige som har behov av bland annat processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. I ett läge där behovet av spetskompetens är stort och många sektorer skriker efter arbetskraft är åtgärder som försvårar för arbetskraftsinvandring varken bra för kompetensförsörjningen eller tillväxten. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 512 282 −124 600 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 223 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1 600 013 −1 475 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 461 −4 000 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 160 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 107 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 340 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 665 000 ±0 Summa 13 524 360 −1 603 600 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person vilket innebär lägre utgifter om 1,475 miljarder kronor 2026, 950 miljoner kronor 2027 och 950 miljoner kronor 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Jonny Cato (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C)