Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1243 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen. Anslagsfördelning Tabell Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 264 1 500 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 432 392 8 230 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 037 2 535 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 830 367 ±0 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 131 059 ±0 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 2 414 000 ±0 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 550 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 43 666 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 81 327 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 59 956 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 678 000 ±0 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 8 129 311 ±0 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 119 813 535 000 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 819 020 220 000 2:2 Arbetsdomstolen 35 798 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 57 683 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 49 968 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 20 000 Summa 90 103 686 13 040 000 Inledning År 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras från 2024 och växlas upp under 10 år. Utbildnings- och arbetsmark ­ nadsinsatser krävs för att möta personalbehoven inom de bristyrken som är helt avgörande för klimatomställningen, och därför vill Vänsterpartiet redan nästa år tydligt skala upp insatserna på det här området (se anslag 1:1). Anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader Vänsterpartiet förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med tonvikt på god matchning, kunskapshöjande insatser och funktionella stöd riktade till de individer som bäst behöver dem. Insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad där män ­ niskors kompetens och vilja att arbeta tas till vara. En sammanhållen statlig arbets ­ förmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbets ­ marknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Myndigheten ska fokusera på att rusta de arbetssökande och matcha dem mot de jobb som finns och växer fram. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformer ­ ing som innebär att en stor del av myndighetens verksamhet privatiseras. Därtill har myndigheten genomgått omfattande nedskärningar: Tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ner. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den pågående reformeringen och de nedskärningar som gjorts inom Arbetsförmedlingen. Effekterna på lokal nivå är tydliga. Enligt SKR finns stora brister i Arbetsförmedlingens lokala närvaro och stöd till arbetssökande och arbetsgivare (SKR 2022: Kommunala perspektiv på arbetsmarknadspolitiken 2022). Vänsterpartiet vill stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro, anställa mer personal och säkerställa likvärdig service i hela landet. Regeringens satsning är otillräcklig. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 1 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver a ‑ kassan ge en rimlig ersättning. 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen. Så ser a ‑ kassan inte ut i dag. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Ersättningen har urholkats över tid och allt färre får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Under pandemin genomförde den dåvarande regeringen flera tillfälliga förstärk ­ ningar av arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna och arbetsvillkoret justerades så att fler kan kvalificera sig för ersättning. De tillfälliga förstärkningarna av a ‑ kassan innebär att knappt 4 av 10 av de heltidsarbetande får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a ‑ kassan. Regeringen föreslår att de förbättringar inom arbetslöshetsförsäkringen som genom ­ fördes under pandemin även ska gälla framgent. Vänsterpartiet välkomnar detta, men anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver förstärkas ytterligare – inte minst i ett läge där svensk ekonomi riskerar att gå in i en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd. Arbetslöshetsförsäkringen behöver rustas upp för att ge inkomsttrygghet för fler lön ­ tagare. De tillfälliga förstärkningarna under pandemin är bra men inte tillräckliga. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring krävs permanenta förbättringar. Här behöver staten ta ett större ansvar och skjuta till de resurser som behövs. Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi vill därför höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerandevillkoret. Reformerna ska ske successivt enligt följande modell: 2023 permanentas de tillfäl ­ liga kvalificerings- och ersättningsregler som gällt under pandemin och karensdagarna i a ‑ kassan avskaffas. Ersättningsnivån ändras så att den uppgår till 80 procent av den tidigare lönen under hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd. Taket i a ‑ kassan höjs för hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd så att 80 procent av löntagarna hamnar under det. Samma år höjs grundbeloppet och ersättning ­ arna i aktivitetsstödet i relation med höjningen av taket. 2024 återinförs studerande ­ villkoret. 2025 inkomstindexeras ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. De förstärkningar av arbetslöshetsförsäkringen som Vänsterpartiet föreslår ska genomföras 2023 innebär en ökning av anslaget med 6 400 miljoner jämfört med regeringens förslag. Till följd av Vänsterpartiets förslag om att pensionsavgift och pensionsrätt ska beräknas utifrån bakomliggande inkomst föreslås anslaget öka med 1 900 miljoner kronor 2023. Förslaget beskrivs närmare i motionen Pensionssystemet (mot. 2022/23:1283). Vänsterpartiet vill se ett förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering. Förslaget beskrivs närmare i motionen Stärkt statligt ansvar för nyanländas etablering (mot. 2021/22:919). Till följd av förslaget föreslås anslaget minska med 70 miljoner kronor 2023. Sammanlagt föreslår Vänsterpartiet därför en ökning av anslaget med 8 230 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik för oktober 2022 fortsätter arbetslös ­ heten att minska, men i långsammare takt än tidigare. Totalt var ungefär 333 000 personer inskrivna som arbetslösa under oktober, vilket är en minskning med 45 000 sedan i fjol vid samma tidpunkt. Andelen arbetslösa ligger på 6,6 procent, jämfört med 7,3 procent i oktober i fjol. Nära 152 000 inskrivna har varit utan arbete i tolv månader eller mer jämfört med drygt 184 000 i oktober 2022. Samtidigt finns tydliga tecken på att konjunkturen mattas av och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet som följd. I oktober varslades nästan 5 000 personer; det är det högsta antalet under en enskild månad på två år. De flesta som riskerar att bli av med sina jobb finns i handeln och i tillverkningsindustrin (Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik oktober 2022). I ett läge med fortsatt hög arbetslöshet, och en begynnande lågkonjunktur som sannolikt kommer att leda till ännu högre arbetslöshet, väljer regeringen att skära ner på anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser med cirka 1,5 miljarder kronor 2023. Regeringen motiverar detta med att de bedömer att det finns utrymme för ”effektiviseringar” av arbetsmarknadspolitiken. Det framgår dock inte vilka program och insatser som ska vara föremål för effektiviseringen. Enligt regeringen ger dock effektiviseringen utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden: matchningstjänster, arbets ­ marknadsutbildning och arbetspraktik. Vänsterpartiets fasta övertygelse är snarare att detta kommer att innebära att man byter mer kostsamma men effektiva åtgärder i form av arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis inköp av matchningstjänster. Vänster ­ partiet bedömer att en minskning av anslagen innebär en nedskärning med tusentals platser i arbetsmarknadspolitiken. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens neddragning av anslaget med 1 500 miljoner kronor 2023. Vi avvisar även regeringens ambition att öka antalet matchningstjänster, dvs. upphandlade förmedlingstjänster via externa aktörer. Vi anser att dessa resurser bör läggas på att rusta och stödja arbetslösa – inte på att berika privata välfärdsprofitörer. Vänsterpartiet vill se en betydligt mer ambitiös arbetsmarknadspolitik för att rusta och stödja dem som står utan jobb. Vi vill bl.a. att fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning. Antalet platser bör utökas med ett mål om att minst 20 000 personer bör genomgå arbetsmarknadsutbildning per år. Samtidigt bör kvaliteten på utbildningarna förbättras och i högre grad än i dag riktas mot bristyrken. Särskild vikt bör läggas på att erbjuda utbildningar till kvinnor som fortfarande är underrepresen ­ terade i arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att bedriva arbetsmarknadsutbildning i egen regi, genomföra den tillsammans med kommuner och andra offentliga aktörer eller välja att använda utbildningar inom det reguljära utbild ­ ningssystemet. På sikt bör de privata anordnarna av arbetsmarknadsutbildning fasas ut. Vänsterpartiet föreslår att antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökar till 30 000 per år 2025, vilket innebär en ökning med 20 000 platser. Ökningen sker stegvis och innebär att statens kostnader ökar med 1 miljard kronor 2023, 2 miljarder kronor 2024 och 3 miljarder kronor 2025 och framåt. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot. Därför föreslår vi att anslaget höjs med 35 miljoner kronor 2023. Sammanlagt föreslår Vänsterpartiet därför en ökning av anslaget med 2 535 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Till följd av att Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvot ­ flyktingar som Sverige ska ta emot vill vi höja anslaget med 95 miljoner kronor 2023. För att finansiera Vänsterpartiets satsning på förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering föreslås anslaget höjas med 440 miljoner 2023. Sammanlagt föreslår Vänsterpartiet därför en ökning av anslaget med 535 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 2:1 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har en central betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö. Inspektionsverksamheten bidrar även till att avslöja oegentligheter och motverka arbetslivskriminalitet. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspek ­ tioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas minst en arbetsmiljöinspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige bör därmed med sina drygt 5,15 miljoner sysselsatta ha 515 arbetsmiljöinspektörer. I dag finns totalt 270 arbetsmiljöinspektörer. För att nå ILO:s rekommendation bör det således anställas ytter ­ ligare 245 arbetsmiljöinspektörer. Arbetsmiljöverkets plan är att utöka antalet inspek ­ törer från dagens 270 till 310 personer fram till juli 2024. Det är bra men inte tillräckligt. För att myndigheten ska kunna nå ILO:s rekommendation bör Arbetsmiljöverket till ­ föras mer resurser i syfte att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 220 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet De regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud. Den regionala skyddsombudsverksamheten bekostas delvis av staten och delvis av fackförbunden. De statliga medlen till den regionala skyddsombudsverksamheten hanteras av Arbetsmiljöverket som fördelar och betalar ut stödet samt följer upp verksamheten. För att stärka de regionala skydds ­ ombudens viktiga arbete bör den regionala skyddsombudsverksamheten få ett utökat ekonomiskt stöd. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V) Ciczie Weidby (V)

Motion till riksdagen 2024/25:1942 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 359 2 000 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 161 580 12 360 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 995 286 2 238 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 822 749 400 000 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 064 871 400 000 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 129 937 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 584 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 50 001 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 85 031 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 65 122 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 000 ±0 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 480 936 928 000 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 091 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 920 884 325 000 2:2 Arbetsdomstolen 37 924 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 68 110 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 53 584 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 20 000 Summa 93 539 399 18 671 000 Anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader Vänsterpartiet förespråkar en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med tonvikt på god matchning, kunskapshöjande insatser och funktionella stöd riktade till de individer som bäst behöver dem. En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering som innebär att en stor del av myndighetens verksamhet privatiserats. Därtill har myn ­ digheten genomgått omfattande nedskärningar; tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ner. I takt med förändringarna har Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag successivt minskat. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Vi vill att förmedlingsverksamheten ska bedrivas i offentlig regi och att myndigheten säkerställer lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Det kräver mer personal och fler AF-kontor, vilket i sin tur kräver en höjning av Arbetsförmedlingens förvalt ­ ningsanslag. Regeringens satsningar på anslaget är otillräckliga. Vänsterpartiet föreslår därför en höjning av anslaget med 2 000 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver a ‑ kassan ge en rimlig ersättning. 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen. Så ser a ‑ kassan inte ut i dag. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Ersättningen har urholkats över tid och allt färre får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Under pandemin genomförde den dåvarande regeringen flera tillfälliga förstärkningar av arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna och arbetsvillkoret justerades så att fler kan kvalificera sig för ersättning. De tillfälliga förstärkningarna av a ‑ kassan har därefter permanentats. Vänsterpartiet välkomnar detta men anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver förstärkas ytterligare – inte minst i ett läge där konjunkturen mattas av, varslen ökar och arbetslösheten förväntas stiga. Våren 2024 lade regeringen fram prop. 2023/24:128 En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster. Vänsterpartiet avslog propositionen eftersom regeringens förslag innebär en kraftig försämring av a ‑ kassan. Vår syn på regeringens förslag och våra förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen i stället bör utformas framgår av vår följd ­ motion (mot. 2023/24:2881). Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi vill därför höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerandevillkoret. Reformerna beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). De förstärkningar av arbetslöshets ­ försäkringen som Vänsterpartiet föreslår ska genomföras 2025 innebär en ökning av anslaget med 12 400 miljoner kronor (RUT 2024:867). Vänsterpartiet vill vidare se ett förstärkt statligt ansvar för och en utökad satsning på etablering. Vi föreslår därför en minskning av anslaget med 40 miljoner kronor (RUT 2023:808). Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 12 360 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser I ett läge där konjunkturen mattas av, varslen ökar och arbetslösheten förväntas stiga behövs ökade satsningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Trots detta väljer regeringen att sänka anslagen till detta ändamål. Det är mycket anmärkningsvärt – i synnerhet med ett reformutrymme på 60 miljarder kronor. Vänsterpartiet vill se ökade satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland arbetsmarknadsutbildning, och föreslår därför att anslaget höjs med 2 000 miljoner kronor. Utöver det föreslår vi en satsning på s.k. Sverigejobb, en ny arbetsmarknads ­ politisk insats riktad till arbetslösa med kompetens inom bygg och anläggning. Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget höjs med 100 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2023:845). Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget höjs med 138 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i motionen Svensk flyktingpolitik (2024/25:1930). Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 2 238 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 400 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2023:845). Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). Anslag 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 400 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar (RUT 2023:845). Förslaget beskrivs närmare i vår budgetmotion (2024/25:1924). Anslag 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 358 miljoner kronor till följd av vårt förslag om att återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i vår motion Svensk flyktingpolitik (2024/25:1930). Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget höjs med 570 miljoner kronor till följd av vårt förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering (RUT 2023:808). Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 928 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 2:1 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har en central betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas 1 arbetsmiljö ­ inspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige bör därmed med sina drygt 5,15 miljoner sysselsatta ha 515 arbetsmiljöinspektörer. I dag finns totalt 274 arbetsmiljöinspektörer. För att nå ILO:s rekommendation bör det således anställas ytterligare 241 arbetsmiljöinspektörer. För att myndigheten ska kunna nå ILO:s rekommendation bör Arbetsmiljöverket tillföras mer resurser i syfte att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 225 miljoner kronor för detta ändamål. Sedan 2018 bedriver ett antal myndigheter ett gemensamt arbete för att motverka arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet. Verksamheten finansieras delvis via Arbetsmiljöverkets anslag. Flera fackförbund vittnar om en kraftigt ökande arbetslivskriminalitet under de senaste tio åren. Givet problemets omfattning och de effekter det får bör samhället lägga betydligt mer resurser på att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor. Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökas med 325 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Anslag 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet De regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud. Den regionala skyddsombudsverksamheten bekostas delvis av staten och delvis av fackförbunden. De statliga medlen till den regionala skyddsombudsverksamheten hanteras av Arbetsmiljöverket som fördelar och betalar ut stödet samt följer upp verksamheten. För att stärka de regionala skydds ­ ombudens viktiga arbete bör den regionala skyddsombudsverksamheten få ett utökat ekonomiskt stöd. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Daniel Riazat (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Ciczie Weidby (V)