Jämförelse 89a0fccbe490e972c95bca91 Underlagets kontrollsumma: 7706190f657dde79c4025ef8cc50a3a79e13fe3acc622ee4184aca8629cbed91 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021033: Undervattensjakt i Sverige – lärdomar från våra nordiska grannländer === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021033 Motion till riksdagen 2024/25:1033 av Magnus Berntsson (KD) Undervattensjakt i Sverige – lärdomar från våra nordiska grannländer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genom ­ föra en översyn av regelverket för undervattensjakt med syfte att möjliggöra en hållbar utveckling av denna aktivitet i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Undervattensjakt (UV-jakt) är en väletablerad och reglerad sport i flera länder, inklusive våra nordiska grannländer Norge och Danmark. Dessa länder har funnit sätt att tillåta UV-jakt på ett sätt som är i linje med hållbara fiskbestånd och som skyddar marina ekosystem . I Sverige är UV-jakt, och specifikt användandet av harpungevär, fortfarande förbjudet enligt gällande lagstiftning, vilket gör att denna sport inte kan utövas här. Det är dock möjligt att genomföra en översyn av denna lagstiftning och utforska om UV-jakt kan införas under reglerade former, precis som i våra grannländer. Erfarenheter från Norge och Danmark visar att det är fullt möjligt att tillåta UV-jakt på ett sätt som bevarar biologisk mångfald och skyddar hotade arter. Genom att dra lärdom av dessa länders lagar och tillämpningar skulle Sverige kunna utveckla ett regelverk som både främjar rekreation och skyddar miljön. I en sådan översyn bör fokus ligga på att säkerställa att UV-jakt inte hotar känsliga ekosystem eller arter och att reglerna utformas med hållbarhet som högsta prioritet. Vidare måste säkerhetsaspekterna noggrant regleras, exempelvis genom utbildning och licensiering för att använda harpungevär. Det är även möjligt att UV-jakt kan användas som ett verktyg för att hantera invasiva arter, vilket har visat sig effektivt i andra delar av världen, som Karibien där drakfisk bekämpas genom denna metod. Genom att genomföra en översyn och basera den på lärdomar från våra nordiska grannländer, kan Sverige utveckla en modell för UV-jakt som balanserar fritidsintressen med hållbarhet och bevarande av våra marina ekosystem. Regeringen bör därför ge relevanta myndigheter i uppdrag att utreda hur UV-jakt kan regleras och införas i Sverige på ett hållbart sätt. Magnus Berntsson (KD) === HD02394: Reglerad undervattensjakt – balans mellan fritid och natur === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02394 Motion till riksdagen 2025/26:394 av Magnus Berntsson (KD) Reglerad undervattensjakt – balans mellan fritid och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av regelverket kring undervattensjakt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Undervattensjakt med harpungevär är i dag förbjuden i Sverige. Samtidigt är sporten tillåten i flera andra nordiska länder, såsom Norge och Danmark, där verksamheten bedrivs under tydliga regler som tar hänsyn till både arter och ekosystem. Det svenska totalförbudet riskerar att framstå som oproportionerligt när grannländer har visat att en reglerad modell kan förena fritidsintresse med omsorg om natur och säkerhet. När frågan tidigare behandlats i riksdagen har utskottet betonat behovet av att skydda känsliga arter och fiskbestånd samt menat att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig. Dessa farhågor måste tas på största allvar. En ny prövning av frågan bör därför inte enbart handla om att öppna upp för undervattensjakt, utan framför allt om att undersöka hur en hållbar och säker reglering kan utformas. En översyn behöver omfatta både biologiska och säkerhetsmässiga aspekter. Den bör klarlägga vilka arter och områden som kan påverkas negativt och därför måste undantas, men också om undervattensjakt kan användas som ett verktyg för att begränsa sprid ­ ningen av invasiva arter. Vidare bör regeringen undersöka hur ett system för utbildning och licensiering kan införas för att säkerställa att utövarna har nödvändiga kunskaper om säkerhet, artkännedom och ansvarstagande. Ett regelverk måste också ta hänsyn till frågor om vapenhantering och tillsyn, så att både allmänhetens trygghet och naturens integritet upprätthålls. Det är värdefullt att jämföra med hur Norge, Danmark och andra länder redan har reglerat undervattensjakt. Deras erfarenheter visar att det går att förena intresset för sporten med höga krav på miljöhänsyn och säkerhet. I Sverige skulle ett första steg kunna vara att tillåta undervattensjakt i form av pilotprojekt i begränsade områden, så att konsekvenserna kan utvärderas innan ett eventuellt bredare införande. Syftet med en reglerad modell är att skapa balans mellan människors möjligheter till fritid och naturupplevelser och det ansvar vi har att långsiktigt värna den biologiska mångfalden. Genom en översyn som tar hänsyn till både risker och möjligheter kan regeringen lägga grunden för ett rättssäkert, hållbart och modernt regelverk för undervattensjakt i Sverige. Magnus Berntsson (KD)