Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
2023/24 · HB022770 · Niklas Karlsson (S); Hanna Westerén (S); Patrik Björck (S); Ida Ekeroth Clausson (S); Mathias Tegnér (S); Sofie Eriksson (S); Peder Björk (S)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
2025/26 · HD023904 · Niklas Karlsson (S); Marie Olsson (S); Kalle Olsson (S); Ida Ekeroth Clausson (S); Mathias Tegnér (S); Blåvitt Elofsson (S); Patrik Björck (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.021 · ämneslikhet 0.751. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående genomföra en översyn av lagstiftningen om tilläggsskatt i enlighet med vad som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om företrädaransvar särskilt bör analyseras och förslag i den riktningen underställas riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om vilka redovisningsstandarder som omfattas av propositionens definitioner omgående behöver analyseras och att regeringen omgående bör återkomma till riksdagen i frågan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 791 ord · B 483 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2770
av Niklas Karlsson m.fl. (S)
med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående genomföra en översyn av lagstiftningen om tilläggsskatt i enlighet med vad som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om företrädaransvar särskilt bör analyseras och förslag i den riktningen underställas riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om vilka redovisningsstandarder som omfattas av propositionens definitioner omgående behöver analyseras och att regeringen omgående bör återkomma till riksdagen i frågan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. För att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Tydliga regler bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar även utrymmet och riskerna för fel och fusk. Skatteundandragande och aggressiv skatteplanering är systemhotande i flera avseenden. Att vissa flyr sitt ansvar att betala skatt leder till att övriga behöver bidra mer. Dessutom riskerar bara farhågan om att andra smiter undan från att betala skatt att minska legitimiteten och den generella betalningsviljan. Fusk snedvrider dessutom konkurrensen och skapar ogynnsamma förutsättningar för seriösa företagare som gör rätt för sig. Därför ska skatteundandragande och skatteflykt kraftfullt motverkas. Det är angeläget att nationsövergripande åtgärder vidtas för att stoppa skatteflykten, och för att undvika ett s.k. race to the bottom i företagsbeskattningen. Det ökar också förutsäg
barheten och enkelheten för företagen. Därför är G20-länderna och OECD:s överens
kommelse om modellregler med tillhörande kommentarer ett välkommet och viktigt initiativ. Det är angeläget att alla länder som har anslutit sig till överenskommelsen
snabbt förverkligar den i nationell lagstiftning. För EU:s medlemsstater, som delar den inre
marknaden, är det rimligt att modellreglerna implementeras som ett EU-direktiv. Direk
tivet träder i kraft den 1 januari 2024. Sverige behöver skyndsamt få lagstiftning på plats.
Ett lagstiftningsärende av den här storleken och som behandlas med den här hastigheten, både av regeringen och av riksdagen, hör inte till vanligheterna och ska så heller inte göra. Det grundlagsfästa beredningskravet ska i största möjliga mån uppfyllas – även om det kan finnas tillfällen där det är befogat att lagstiftningsprocessen behöver gå snabbare än vad som annars är optimalt. Det är uppenbart att den korta tidsutdräkten mellan direktivets beslutande och lagstiftningens ikraftträdande har varit utmanande och har föranlett att processen har behövt bli snabb. I enlighet med vad flera remissinstanser påpekar har det dock inneburit att lagstiftningen i alla delar inte är helt genomarbetad. Regeringen behöver särskilt analysera konsekvenserna för små och medelstora företag, och i vilken mån de kan träffas av olika delar av lagstiftningen.
I propositionen föreslår regeringen förändringar vad gäller vilka redovisnings
standarder som anses vara allmänt erkända. God redovisningssed i Sverige är inte längre omfattad av propositionens definition. Det innebär att det finns diskrepanser, både i förhållande till de tidigare remitterade produkterna samt till definitionerna på EU-nivå och i andra jämförbara sammanhang, vilket är mycket olyckligt. Konsekvenserna är i det här avseendet inte tillräckligt genomarbetade och regeringen behöver omgående återkomma till riksdagen med en lösning på frågan.
Regeringen måste snarast ta initiativ till en bred översyn av lagstiftningen för att korrigera eventuella brister och felaktigheter, och komplettera lagstiftningen i de fall där den är otillräcklig. Socialdemokraternas bedömning är att en sådan översyn inte kan anstå. Det bör göras inom ramen för ett tilläggsdirektiv till utredningen, och bör tids
mässigt sammanfalla med de övriga delar av lagstiftningen som regeringen avser att återkomma till riksdagen med.
Frågan om företrädaransvar bör särskilt analyseras. Utredningen föreslog att ett företrädaransvar inte skulle införas. I lagrådsremissen föreslog dock regeringen att ett företrädaransvar skulle ingå i lagstiftningen. Detta återfinns däremot inte i propositionen. Det är olyckligt. Att inte införa bestämmelser om företrädaransvar skulle innebära att särbehandlingen mellan små och medelstora företag, och stora koncerner, ökar till de mindre företagens nackdel. Samma krav bör gälla för den som äger eller driver stora koncerner, som den som driver ett mindre företag. Det är trots detta rimligt att förslag som inte arbetats fram och remissbehandlats enligt den ordning vi har i Sverige inte underställs riksdagen i en proposition. Däremot måste frågan utredas och remitteras skyndsamt, så att lagstiftningen i den mån det är möjligt kompletteras med bestämmelser kring företrädaransvar för de bolag som omfattas av tilläggsskatten.
Niklas Karlsson (S)
Hanna Westerén (S)
Patrik Björck (S)
Ida Ekeroth Clausson (S)
Mathias Tegnér (S)
Sofie Eriksson (S)
Peder Björk (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3904
av Niklas Karlsson m.fl. (S)
med anledning av prop. 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Propositionen innehåller förslag relaterade till genomförande av EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 9). Direktivet är nära samman
kopplat med direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinatio
nella koncerner och storskaliga nationella koncerner (minimibeskattningsdirektivet).
EU-direktivet om minimibeskattning bygger på förslag som tagits fram inom OECD/G20. Företag i stora nationella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Det innebär att fördelarna med att flytta vinst från länder med hög skatt till länder med låg skatt minskar. I Sverige hanteras detta genom lagen om tilläggsskatt.
Vi socialdemokrater står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, då de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överens
kommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet.
Redan under beredningen av propositionen framhöll vi socialdemokrater att lag
stiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekades också av flera remissinstanser.
I slutet av 2024 kompletterades lagen med ytterligare bestämmelser. Socialdemokra
terna framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser har gett uttryck för. Att regeringen har, och fortsätter att uppdatera lagstiftning i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. Det sämsta utfallet vore att oseriösa aktörer och skatteplanerare undgår beskattning, samtidigt som skatten uppfattas som en orimligt stor administrativ börda för seriösa företag. För att undvika detta behöver vi säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå.
Vi anser därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenkling.
Niklas Karlsson (S)
Marie Olsson (S)
Kalle Olsson (S)
Ida Ekeroth Clausson (S)
Mathias Tegnér (S)
Blåvitt Elofsson (S)
Patrik Björck (S)