Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2176 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Punktskrift – en rättighet för synskadade Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att i skollagen ta hänsyn till barn och unga med grava synskador så att de får rättighet till blindskrift, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Blindskrift är en skrift skapad för att avläsa och med hjälp av fingrarnas beröring av ett reliefmönster på ett underlag kunna läsa även för den som har defekt eller helt saknar syn. Mönstret kan antingen vara i form av vanliga bokstäver eller andra koder som representerar dessa. Ett taktilt alfabet öppnar upp för helt andra möjligheter att ta del av samhället och skrift för synskadade än vad som varit möjligt tidigare. Punktskrift är utrymmeskrävande då tecknen alltid består av sex till åtta punkter anordnade i två spalter i en fyrkant samt att de skrivs på ett speciellt tjockt papper. För att snabba på skriv- och läsprocessen har olika kortskriftsystem utvecklats. För människor med synskada är blindskrift en väg till att ta del av information i skrift och därmed aktivt kunna ta del i samhället. Tyvärr saknar barn med grava syn ­ skador dessa rättigheter då blindskrift inte ingår i skollagen. För att ge barn och unga med synskada samma rättighet till hemspråk som barn med annat modersmål än svenska bör punktskrift skrivas in i skollagen. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3309 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Punktskrift en del av skollagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förtydliga skollagen i hänseendet att barn och unga med grava synskador får rätt till blindskrift under skoltiden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Blindskrift är en skrift skapad för att avläsa och med hjälp av fingrarnas beröring av ett reliefmönster på ett underlag kunna läsa även för den som har defekt eller helt saknar syn. Mönstret kan antingen vara i form av vanliga bokstäver eller andra koder som representerar dessa. Ett taktilt alfabet öppnar upp för helt andra möjligheter att ta del av samhället och skrift för synskadade än vad som varit möjligt tidigare. Punktskrift är utrymmeskrävande då tecknen alltid består av sex till åtta punkter anordnade i två spalter i en fyrkant samt att de skrivs på ett speciellt tjockt papper. För att snabba upp skriv- och läsprocessen har olika kortskriftsystem utvecklats. För människor med synskada är blindskrift en väg till att ta del av information i skrift och därmed aktivt kunna ta del i samhället. Tyvärr saknar barn med grava synskador dessa rättigheter då blindskrift inte ingår i skollagen. För att ge barn och unga med synskada samma rättighet till hemspråk som barn med annat modersmål än svenska bör punktskrift skrivas in i skollagen. Ann-Sofie Lifvenhage (M)