Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.879 · ämneslikhet 0.998. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Ingen säker koppling till officiellt yrkande · B: Ingen säker koppling till officiellt yrkande
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom översyn och förtydligande av ”miljöundantaget” i 2
kap. 15
§ regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom översyn och förtydligande av ”miljöundantaget” i 2
kap. 15
§ regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 291 ord · B 287 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:776
av Mats Green (M)
Äganderätt och miljöundantag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom översyn och förtydligande av ”miljöundantaget” i 2
kap. 15
§ regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Äganderätten är grunden i demokratin, och grunden för äganderätten är
i sin tur möjlig
heten att äga och bruka mark och fastigheter. Idag ifrågasätts såväl som prejas den privata äganderätten direkt, indirekt och kontinuerligt från både politiskt håll och från offentlig förvaltning. Detta är ytterst ett hot mot demokratin och rättssamhället.
En huvudprincip i den svenska demokratin och äganderätten är, som det uttrycks i regeringsformen, att ”den som genom expropriation eller
något
annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten”. Domstols
praxis visar dock på en oroande utveckling där myndigheter i allt högre utsträckning medvetet och genomgående väljer att tolka inskränkningar som att de sker av miljö
skydds
skäl, vilket allt som oftast i verkligheten leder till utebliven ersättning vid intrång. Det bör i sammanhanget påpekas att en ökning av expropriations- och intrångs
ersättning m.m. inte är samma sak som en automatisk förstärkning av äganderätten, men icke desto mindre en konsekvens av en försvagad svensk äganderätt.
Under 2017 avkunnades domar om bombmurklor och lavskrikor som förvisso var ett steg i rätt riktning utifrån ovanstående perspektiv,
men fortfarande kvarstår grund
pro
ble
met och grundfrågan. Följaktligen bör regeringsformen förtydligas och förstärkas i denna del
i fråga om
att tillämpningen av ”miljöskyddsskäl” endast ska ske mycket restrik
tivt och att markägaren ska erhålla ersättning i betydligt högre utsträckning än i dagsläget vid intrång föranledda av rutinmässiga ”miljöskyddsskäl”.
Mats Green (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:517
av Mats Green (M)
Äganderätt och miljöundantag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom översyn och förtydligande av ”miljöundantaget” i 2
kap. 15
§ regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Äganderätten är grunden i demokratin, och grunden för äganderätten är i sin tur möjlig
heten att äga och bruka mark och fastigheter. Idag ifrågasätts såväl som prejas den privata äganderätten direkt, indirekt och kontinuerligt både från politiskt håll och från offentlig förvaltning. Detta är ytterst ett hot mot demokratin och rättssamhället.
En huvudprincip i den svenska demokratin och äganderätten är, som det uttrycks i regeringsformen, att ”den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten”. Domstols
praxis visar dock på en oroande utveckling där myndigheter i allt högre utsträckning
medvetet och genomgående väljer att tolka inskränkningar som att de sker av miljö
skydds
skäl, vilket allt som oftast i verkligheten leder till utebliven ersättning vid intrång.
Det bör i sammanhanget påpekas att en ökning av expropriations- och intrångs
ersättning m.m. inte är samma sak som en automatisk förstärkning av äganderätten, men icke desto mindre en konsekvens av en försvagad svensk äganderätt.
Under 2017 avkunnades domar om bombmurklor och lavskrikor som förvisso var ett
steg i rätt riktning utifrån ovanstående perspektiv, men fortfarande kvarstår grundproble
met
och grundfrågan. Följaktligen bör regeringsformen förtydligas och förstärkas i denna
del i fråga om att tillämpningen av ”miljöskyddsskäl” endast ska ske mycket restrik
tivt och att markägaren ska erhålla ersättning i betydligt högre utsträckning än i dagsläget vid intrång föranledda av rutinmässiga ”miljöskyddsskäl”.
Mats Green (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag