Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
2022/23 · HA022073 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Malin Larsson (S); Tomas Kronståhl (S); Jytte Guteland (S); Johan Löfstrand (S); Sofia Skönnbrink (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
2024/25 · HC023109 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Johan Löfstrand (S); Jytte Guteland (S); Malin Larsson (S); Sofia Skönnbrink (S); Tomas Kronståhl (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.026 · ämneslikhet 0.895. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
17 möjliga matchningar · 50 yrkanden i A · 73 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.836 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
Yrkande A2 och B3 · textlikhet 0.769A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla åtgärder behövs för att Sverige ska lyckas ställa om till ett fossilfritt välfärdsland för att leva upp till Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
B3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A6 och B5 · textlikhet 0.676A: Avslag · B: Avslag
A6
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B5
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för att världens länder ökar sina åtaganden i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A9 och B17 · textlikhet 0.867A: Avslag · B: Avslag
A9
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
B17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A10 och B18 · textlikhet 0.796A: Avslag · B: Avslag
A10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
B18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A12 och B19 · textlikhet 0.569A: Avslag · B: Avslag
A12
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A15 och B42 · textlikhet 0.466A: Avslag · B: Avslag
A15
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omställning till en mer cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klara miljömålen och tillkännager detta för regeringen.
B42
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A20 och B28 · textlikhet 0.702A: Avslag · B: Avslag
A20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
B28
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A23 och B4 · textlikhet 0.728A: Avslag · B: Avslag
A23
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B4
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som gör att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A30 och B62 · textlikhet 0.458A: Avslag · B: Avslag
A30
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en säker dricksvattenförsörjning, med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser, behöver tryggas och tillkännager detta för regeringen.
B62
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A31 och B60 · textlikhet 0.692A: Avslag · B: Avslag
A31
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas och tillkännager detta för regeringen.
B60
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A34 och B61 · textlikhet 0.944A: Avslag · B: Avslag
A34
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
B61
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A37 och B33 · textlikhet 0.754A: Avslag · B: Avslag
A37
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör gå före och införa förbud mot farliga kemikalier och driva på EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
B33
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A38 och B32 · textlikhet 0.572A: Avslag · B: Avslag
A38
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa både jobb och en renare miljö genom en ambitiös implementering av kemikaliestrategin och tillkännager detta för regeringen.
B32
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A40 och B65 · textlikhet 0.736A: Avslag · B: Avslag
A40
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande för den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
B65
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A41 och B55 · textlikhet 0.684A: Bifall · B: Avslag
A41
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B55
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A47 och B49 · textlikhet 0.707A: Avslag · B: Avslag
A47
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
B49
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
33 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en rättvis klimatomställning bör öka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatpolitik ska utformas på ett sätt som inte innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det klimatpolitiska ramverket ska värnas och att förslag om skärpta och kompletterande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektorsmål, bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska anta en handlingsplan för förbättrad klimatberedskap där konkreta åtgärder identifieras och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna behöver anpassas och moderniseras för att främja en snabbare omställning och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna måste effektiviseras och vara mer förutsägbara och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en fossilfri fordonsflotta senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Klimatklivet ska behållas och utökas och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att klimatpremien behålls och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i solidaritet med andra länder, måste mäta och minska utsläpp i syfte att nå en hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel ska minska och att svenska överskott av utsläppsutrymme inom EU:s ansvarsdelningsförordning inte ska säljas till andra länder och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s utsläppshandel bör skärpas genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn höjs och att systemet med gratis tilldelning avslutas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att fler sektorer täcks av EU:s system för handel med utsläppsrätter, som exempelvis flygets och sjöfartens utsläpp men även transport- och uppvärmningssektorn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och mindre miljöpåverkande fiskeredskap ska stimuleras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning, den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar, gifter och plast inte ska spridas i havet och fiskbestånden ska vara hållbara, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att både minska plastavfallet och samtidigt öka återvinningen av avfallet och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s engångsplastdirektiv ska genomföras på ett ambitiöst sätt för en omställning till en giftfri, biobaserad och cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet bör utvecklas och att våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet bör kräva satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att minska mängden plast och se till att den hamnar på rätt plats och göra den mer återvinningsbar och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strängare lagstiftning, fler styrmedel, breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar är vägen framåt för att klara de stora miljöproblemen och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och för att skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen samt att design och designprocesser bör komma in tidigt i både produktutveckling och planering av miljöer för att uppnå en god hushållning med energi och naturresurser och en hållbar avfallshantering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i den gröna omställningen ska avfall återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sambandet mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
56 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Naturvårdsverkets arbete och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen om allmänna vattentjänster för att möjliggöra för kommuner att klara sina va-investeringar och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem för kommuners va-system och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett energieffektiviseringsrot och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för lantbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ETS 2 i enlighet med regeringens förslag, men att återkomma med konsekvensanalyser för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget, och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen ska ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter ut en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avfallsskatten och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att statliga och kommunala upphandlingar främjar hållbara och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor för att utveckla nya cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.
B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bekämpningen av översvämningsmyggor och tillkännager detta för regeringen.
B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för sanering och återställning av förorenade områden och tillkännager detta för regeringen.
B71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
B73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och differentiera strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 8086 ord · B 10104 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2073
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla åtgärder behövs för att Sverige ska lyckas ställa om till ett fossilfritt välfärdsland för att leva upp till Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en rättvis klimatomställning bör öka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatpolitik ska utformas på ett sätt som inte innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det klimatpolitiska ramverket ska värnas och att förslag om skärpta och kompletterande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektorsmål, bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska anta en handlingsplan för förbättrad klimatberedskap där konkreta åtgärder identifieras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna behöver anpassas och moderniseras för att främja en snabbare omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna måste effektiviseras och vara mer förutsägbara och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omställning till en mer cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klara miljömålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en fossilfri fordonsflotta senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Klimatklivet ska behållas och utökas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att klimatpremien behålls och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i solidaritet med andra länder, måste mäta och minska utsläpp i syfte att nå en hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel ska minska och att svenska överskott av utsläppsutrymme inom EU:s ansvarsdelningsförordning inte ska säljas till andra länder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s utsläppshandel bör skärpas genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn höjs och att systemet med gratis tilldelning avslutas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att fler sektorer täcks av EU:s system för handel med utsläppsrätter, som exempelvis flygets och sjöfartens utsläpp men även transport- och uppvärmningssektorn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och mindre miljöpåverkande fiskeredskap ska stimuleras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning, den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar, gifter och plast inte ska spridas i havet och fiskbestånden ska vara hållbara, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att både minska plastavfallet och samtidigt öka återvinningen av avfallet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s engångsplastdirektiv ska genomföras på ett ambitiöst sätt för en omställning till en giftfri, biobaserad och cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en säker dricksvattenförsörjning, med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser, behöver tryggas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet bör utvecklas och att våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet bör kräva satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör gå före och införa förbud mot farliga kemikalier och driva på EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa både jobb och en renare miljö genom en ambitiös implementering av kemikaliestrategin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att minska mängden plast och se till att den hamnar på rätt plats och göra den mer återvinningsbar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande för den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strängare lagstiftning, fler styrmedel, breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar är vägen framåt för att klara de stora miljöproblemen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och för att skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen samt att design och designprocesser bör komma in tidigt i både produktutveckling och planering av miljöer för att uppnå en god hushållning med energi och naturresurser och en hållbar avfallshantering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i den gröna omställningen ska avfall återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sambandet mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
620
648
±0
1:2
Miljöövervakning m.m.
391
714
40
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
130
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
087
568
−340
000
1:5
Miljöforskning
96
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
311
404
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
285
631
±0
1:8
Klimatbonus
5
955
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
283
581
±0
1:10
Klimatanpassning
140
000
±0
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
244
565
±0
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
169
100
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
37
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
170
500
290
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
317
723
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
055
000
±0
1:17
Klimatpremier
462
000
400
000
1:18
Industriklivet
1
354
000
±0
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftsstöd för bio-CCS
25
000
±0
1:21
Kompetenslyft för klimatomställningen
50
200
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
132
389
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
107
408
±0
Summa
19
542
691
640 000
Skapa jobb här och nu genom att leda klimatomställningen
Klimatomställningen är vår tids största ödesfråga. Vi ser allt mer av extremväder i Sverige och i hela världen och vi riskerar att förstöra förutsättningarna att leva och bo på många platser. Samtidigt får vi inte glömma bort att klimatomställningen också är vår tids största framtidsmöjlighet. I augusti 2021 publicerades FN:s klimatpanel (IPCC) den första delen av sin sjätte utvärderingsrapport. Den slår fast att mänsklig påverkan har värmt upp klimatet över hela jorden. Effekterna är kraftigare och sker snabbare än vad som kunnat beläggas i IPCC:s tidigare rapporter. Kraftfulla åtgärder kommer att behövas för att Sverige ska lyckas ställa om till fossilfrihet i tid för att leva upp till Parisavtalet och för att uppnå den förra socialdemokratiska regeringens ambition om att bli världens första fossilfria välfärdsland. Utvecklingen under de kommande tio åren kommer att bli avgörande för om världen kommer att klara att hålla Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska hållas långt under 2 grader med sikte på att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriell nivå.
Genom att ligga längst fram i klimatomställningen ökar Sveriges konkurrenskraft. Klimatomställningen av näringslivet och industrin är inte något som händer av sig självt – det är resultatet av dialog med näringslivet och politiska reformer och beslut tagna av
den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen. Som ett direkt resultat tillverkas det nu fossilfritt stål i Sverige, vi bygger elbilar och nedlagda industrier blir till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro
på orter som tampats med arbetslöshet och bristande välfärd. Den svenska industrin och transportnäringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Vi vill öka tempot för att utsläppen
ska minska snabbare och för att framtidens jobb inte ska försvinna i väg till andra länder.
Ett fossilfritt välfärdsland
Vi socialdemokrater vill ta oss an uppgiften att klara klimatkrisen genom att modernisera
Sverige och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Vi har tekniken, kunskapen och viljan. Genom att samla Sverige och hjälpas åt kan vi bli det första fossilfria välfärdslandet. Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner. Vi ska ta ansvar för våra historiska utsläpp. Klimatpolitiken ska utformas på ett sätt som inte
innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser. Vi socialdemokrater
vill driva en miljö- och klimatpolitik grundad i forskning och evidens. Kring
klimat
politiken kan vi samla våra resurser för kraftfulla klimatåtgärder. Så skapar vi ett starkare
samhälle och ett tryggare Sverige. Vi är av åsikten att en aktiv klimatpolitik också är en
politik för framtidens jobb. Vi är övertygade om att vägen dit är genom en rättvis klimat
omställning
av industrin, energisektorn, transporter samt jordbruk och skogsindustrin. På så sätt kan flera gröna jobb skapas i hela Sverige och ingen lämnas efter.
Klimatomställningen måste ske rättvist. Klassperspektivet ska alltid finnas med. Vi axlar denna uppgift tillsammans. I ett starkare samhälle kan vi klara de svenska miljö
målen genom investeringar och nya regler som ger minskade utsläpp av växthusgaser. Klimatomställningen är en samhällsgemensam uppgift och kräver gemensamma lösningar. De som bär den största bördan för utsläppen ska också ta det största ansvaret – möjligheten att ställa om är ojämlikt fördelat.
I uppgörelse med övriga partier om klimatpolitiska ramverket har vi socialdemokrater
kommit överens om ett sektorsmål och transportmål. Förslag om skärpta och komplet
terande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektorsmål bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen. Idag finns också redan en tydlig ansvarsfördelning mellan regionernas respektive kommunernas ansvar för att
genomföra klimat- och miljömålen. Staten bidrar idag redan till att finansiera förtätningar
som skapar hållbara städer exempelvis med bostadssubventioner och stadsmiljöavtal.
Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen. En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra. Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Redovisningen underlättar för uppföljning och bedömning av de samlade klimateffekterna av alla politikområden och ska innehålla en beskrivning av utsläppsutvecklingen i relation till målen. Redovisningen ska också beskriva de viktigaste besluten under året och deras effekt för utvecklingen av växthusgasutsläppen samt innehålla en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder.
Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraternas Tidöavtal är i avseendet klimat- och miljösatsningar mycket bekymrande. I Tidöavtalet framgår att ”Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös” men det återspeglas inte i de
före
slagna åtgärderna. För att nå klimatmålen måste Sveriges utsläpp av växthusgaser minska
snabbt, men det saknas åtgärder för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar. Den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2023 ökar istället utsläppen. I regeringens förslag till budget för 2023 konstateras att den aviserade sänk
ningen av reduktionsplikten kommer att bana iväg för ökade utsläpp och missade etapp
mål. Vi är också kritiska till att regeringen i offentliga uttalanden försökt att förminska betydelsen av den nya inriktningen på Sveriges klimatpolitik.
En bred långsiktig politisk överenskommelse är avgörande för att svenska företag och konsumenter ska göra de nödvändiga investeringar som krävs för en omställning till ett fossilfritt Sverige. Ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och de kanske mest ambitiösa klimatmålen i världen har införts av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen. Så har industrin fått stabila spelregler och
förutsättningar till en grön omställning. Den tidigare socialdemokratisk ledda regeringens
nationella initiativ ”Fossilfritt Sverige” har också bidragit till att låta näringslivet och industribranscher utveckla och utforma färdplaner mot en grön omställning med minskade klimatutsläpp. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.
En ny industriell revolution
År 2015 lanserade den S-ledda regeringen Klimatklivet – ett särskilt investeringsstöd till företag, organisationer och kommuner som fördelas till de åtgärder som ger största möj
liga utsläppsminskning per investerad krona. Över tio miljarder kronor har investerats sedan starten till drygt 4
500 lokala klimatåtgärder, vilket beräknas minska Sveriges koldioxidutsläpp med 2,4 miljoner ton per år framöver. Socialdemokraterna vill fort
sätta att utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning på att underlätta klimat
omställning för vanligt folk. Det är ett problem att det varit dyrt och svårt för många att delta i klimatomställningen. Vi socialdemokrater vill göra det billigare och enklare.
Industriklivet infördes av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen 2018 för att skapa förutsättningar för klimatomställning av den tunga processindustrin. Tack vare Industriklivet har projekt som Hybrit – det fossilfria stålet, kemisk återvinning av plast i Stenungsund genom Borealis, Svensk plaståtervinning och Ovakos satsning på vätgas i Hofors kunnat få stöd i sin utveckling. Forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden, har under 2021–2022 förstärkts med 350 miljoner för att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderier runt om i Sverige. Syftet är att påskynda kommersialiseringen av nya teknologier, produkter och tjänster genom att tillgänglig
göra test- och demonstrationsmiljöer. Det skapar bättre förutsättningar för industrier att ställa om från fossil till förnybar då testbäddarna främst kommer att handla om förny
bara bränslen, drivmedel, plastmaterial samt kemikalier. Inom kemiindustrin kan åtgär
derna leda till minskade utsläpp av växthusgaser, då andelen biobaserade produkter ökar. Även inom el- och fjärrvärmesektorn kan det leda till minskade utsläpp eftersom stor del av plastmaterialet förbränns inom sektorn efter användning. Inom transport
sektorn kan stödet bidra till framställning av biodrivmedel. Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla Industriklivet. Tekniken för att avskilja och lagra koldioxid kommer spela en avgörande roll för världens länder att klara klimatomställningen. Socialdemokraterna vill gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS.
Effektiva och snabbare miljötillståndsprocesser
Vi ska driva på klimatomställningen och den gröna industriella revolutionen. Klimat
investeringarna och framtidens jobb ska hamna i Sverige och inte försvinna iväg till andra länder. Då krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav och rättssäkerhet. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att myndig
heterna har de rätta förutsättningar för att kunna genomföra tillståndsprövningar. Miljö
prövningsutredningens förslag om effektivare tillståndsprocesser är ett viktigt bidrag i det arbetet. Utredningen har tagit ett brett grepp för att effektivisera miljöprövningen och lämnar ett stort antal förslag som täcker stora delar av prövningskedjan. Förslagen rör också olika typer av åtgärder som förändrad lagstiftning, förslag på vidare
regerings
uppdrag och utredningar, myndighetssamordning och vägledning. Utredningens generella
slutsats är att den samlade prövningstiden behöver minska, att toppar i handläggningstid behöver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimu
lera en grön omställning. I linje med det arbete som pågår för att nå det övergripande målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland pågår en klimatdriven strukturomvandling med stora pågående och kommande investeringar, men de svenska utsläppen minskar för långsamt för att vi ska nå de nationella klimatmålen. Vi social
demokrater anser därför att tillståndsprocesserna behöver anpassas och moderniseras för att främja en snabbare omställning.
Omställning av den svenska fordonsflottan
Priserna på bränsle har gått upp på grund av Putins invasion av Ukraina, samt på grund av Rysslands agerande redan innan invasionen. Vi behöver därför bli mindre beroende av vad som sker i omvärlden. Genom att bli mindre beroende av fossila bränslen ökar vi vårt självbestämmande. Det är dessutom bra för klimatet.
Vi vill se en fossilfri fordonsflotta senast år 2030. För att komma dit införde den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen ett så kallat bonus malus-system, som innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. Denna klimatbonus har lett till att nyförsäljningen av laddbara fordon ökat på marknaden. Som exempel kan det nämnas att laddbara bilar stod i juni 2022 för 56
% av nybilsregistrer
ingarna. Av dessa var 32,1
% elbilar och 23,9
% bilar med laddhybridteknik. Försäljning av laddhybrider och elbilar har ökat så mycket att det är tid att fasa ut klimatbonusen så att mer resurser kan satsas på andra åtgärder som rör elektrifiering av fordonsflottan. Vi är dock kritiska till att den högerkonservativa regeringen över en natt förändrade förutsättningarna för transportnäringen och konsumenter att nyttja denna klimatbonus genom att ta bort satsningen i sin budget för 2023. Vi hade hellre sett att man fasat ut bonusen i en takt som gör det lättare för hushåll att kunna planera sina inköp och fordonstillverkare att ställa om.
Det pågår ett omfattande arbete på alla plan för att snabba på elektrifieringen av Sverige. Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska
växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel.
Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och arbetsmaskiner, står tillsammans för nära 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Reduktionsplikten är ett av våra viktigaste styrmedel för att minska utsläppen och skapa förutsättningar för att producera svenskt biodrivmedel. Vi är kritiska till regeringens avisering om att minska
reduktionsplikten till EU:s absolut lägsta miniminivå. Den planerade sänkningen innebär
ökade utsläpp med cirka fem miljoner ton per år och att Sverige inte klarar av att nå uppsatta klimatmål. Det kan i sin tur leda till krav från EU på Sverige att bevara svensk skog, det vill säga minska avverkningen, för att uppfylla kraven om ökad kolsänka som binder koldioxiden. Det skulle få stora konsekvenser för skogsnäringen i form av färre jobb men också minskade möjligheter till att använda biobränsle och biobaserat material för att ersätta fossila produkter. Vi är kritiska till att beslutet inte föregåtts av en konse
kvensanalys av hur den svenska skogsnäringen påverkas.
Arbetsmaskiner är ett tungt inslag i skogs- och jordbruk såväl som inom bygg- och anläggningsindustrin. Dessa står därmed också för en betydande del av klimatutsläppen. Därför är det olyckligt att den högerkonservativa regeringen väljer att minska på sats
ningarna på klimatpremie för omställning av arbetsmaskiner och arbetsfordon. Vi socialdemokrater väljer istället att utöka satsningarna på klimatpremien för att snabbare få till en omställning. Vi vill satsa på att ställa om så att fler får möjligheten att åka bil med svenskt biodrivmedel i tanken. En reduktionsplikt på flygfotogen har också införts från den 1 juli 2021. Det innebär att leverantörer av flygfotogen ska minska utsläppen från flygfotogen genom att blanda in biodrivmedel. Utsläppen ska minska successivt genom ökad inblandning av biodrivmedel från 0,8 procent 2021 till 27 procent 2030.
Den största delen av laddningen sker hemma. Vi vill undanröja de hinder som finns för att få tillgång till egna laddstolpar, också för de som bor i hyresrätt och bostadsrätt. Dessutom ska antalet publika laddstolpar minst fördubblas till 2030 från drygt 15
000 till över 30
000. Ett särskilt fokus ska vara att skynda på utbyggnaden i glesbygd. Det ska vara enkelt att jämföra priser och se kostnaden för att ladda. Man ska inte behöva registrera sig hos en mängd olika operatörer för att ladda sin bil. Fler ska kunna ladda enklare, vid publika snabbladdningsstationer i hela landet. Därför vill vi att satsningen på utbyggnad av laddinfrastruktur i glesbygd förlängs och utökas, och att stödet till regionala elektrifieringspiloter för att stötta utbyggnaden av laddinfrastruktur för tyngre trafik förlängs.
Fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel
Socialdemokraterna kommer att fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodriv
medel, även efter 2022, ska kunna gynnas framför fossila drivmedel. Vi förväntar oss att den nya högerkonservativa regeringen agerar för att EU även fortsättningsvis godkänner skattebefrielsen av rena och höginblandade biodrivmedel. Vi vill fortsatt verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.
EU:s klimatarbete
Parisavtalet innebär att alla länder har ett ansvar att ta fram åtgärder för att minska utsläppen. Avtalet utgår från att varje land mäter, rapporterar och tar ansvar för utsläpp i sitt geografiska område. Sverige, i solidaritet med andra länder, måste mäta och minska sina utsläpp i syfte att nå en hållbar utveckling. EU:s utsläppshandelssystem måste
ytterligare skärpas. Systemet innebär ett stegvis sänkt utsläppstak för de största utsläpps
källorna
och möjlighet att köpa och sälja utsläppsrätter under taket. Vi socialdemokrater anser att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter ska minska. Vi driver att EU:s utsläppshandel skärps genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn höjs och att systemet med gratis tilldelning snarast avslutas. Socialdemokraterna vill verka för att fler sektorer täcks av EU:s system för handel med utsläppsrätter, som exempelvis flygets och sjöfartens utsläpp. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen och de svenska socialdemokratiska europaparla
mentarikerna har varit drivande i att reformera EU:s utsläppshandelssystem. Bland annat har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen varit drivande i att avskaffa det stora överskott av utsläppsrätter som sänkt priset på utsläppsrätter och därmed incitamenten att ställa om. Svenska europaparlamentariker har också varit drivande i arbetet med att höja ambitionen i kommissionens senaste revidering av utsläppshandel som kraftigt ökar klimatambitionen. Syftet är att uppnå målet om utsläppsminskningar inom handelssystemet, i linje med EU:s klimatlag.
Den europeiska gröna given som syftar till att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent är en färdplan fylld med åtgärder på EU-nivå som möjliggör att EU når nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och minskar utsläppen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. EU-kommissionen har gått fram med ett förslag om ”gränsjusteringsmekanism” som, likt klimattullar ska förhindra koldioxidläckage som finns så länge som ett antal internationella parter inte har samma ambitionsnivå som EU. Det ökar också incitamenten på stora utsläppare utanför EU att snabba på sitt klimatarbete och prissätta utsläpp av växthusgaser. Vi är försiktigt positiva till kommis
sionens nuvarande förslag. I EU:s nyligen antagna ansvarsdelningsförordning höjs klimatmålen för utsläppen utanför utsläppshandeln för både EU och Sverige till 2030. Som föregångsland har Sverige med en offensiv klimatpolitik alla möjligheter att över
träffa det målet. Vi socialdemokrater anser att svenska överskott av utsläppsutrymme inom ansvarsdelningsförordningen inte ska säljas till andra länder.
EU utvecklar sitt klimatramverk i snabb takt med ny klimatlag, nya klimatmål till 2030. Fit for 55-paketet är en samling förslag som syftar till att EU:s politik följer de klimatmål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030 som rådet och Europaparlamentet enats om. Fit for 55-paketet ska tillhandahålla ett sammanhängande och stabilt ramverk för att uppnå EU:s klimatmål och som leder till en rättvis och socialt jämlik omställning, upprätthåller och stärker EU-industrins innovation och konkurrenskraft. Det stärker EU och Sveriges ställning som den som går i bräschen i den globala kampen mot klimatförändringarna och för fler framtida gröna jobb.
Rent hav och rent dricksvatten
Havens ekosystem är allvarligt hotade. Vi måste fortsätta att arbeta för ett hållbart fiske. Känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och mindre miljöpåverkande fiske
redskap ska stimuleras. Bottentrålning som har stora effekter på bottenfaunan måste stoppas i hela EU. Vi vill satsa på hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. Hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning. Den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar. Gifter och plast ska inte spridas i havet och fiskbestånden ska vara hållbara. Vi anser det viktigt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens små
skaliga vattenkraft.
Marin nedskräpning och andra negativa miljöeffekter från plast är en av vår tids stora miljöutmaningar. De senaste årens globala ökning av engångsplastprodukter har skett parallellt med att plastnedskräpningen har ökat. Fiskeredskap bidrar till den marina nedskräpningen. Förekomsten av plast i den marina miljön har stora negativa effekter. Vi behöver både minska plastavfallet och samtidigt öka återvinningen av avfallet. Sverige driver på i EU för att fasa ut all engångsplast. EU:s Engångsplastdirektiv ska genomföras på ett ambitiöst sätt för en omställning till en giftfri, biobaserad och cirkulär ekonomi. Utifrån detta har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat om en utredning som ska ge förslag på hur lagstiftningen kan anpassas. Vi vill att fler produkter som sprider mikroplast ska förbjudas.
Vi behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning med anledning av klimatföränd
ringarna samt potentiella kriser. EU har åstadkommit viktiga framsteg när det gäller vattenfrågorna. Ett är EU:s ramdirektiv för vatten. Att nå dess krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer är en stor utmaning. Utvecklingen för renare hav går framåt. Utsläppen av övergödande ämnen i Östersjön minskar. För att nå ytterligare framgång behöver fosfor och kväve i större utsträckning användas i kretslopp, tillförseln av mineralgödsel minska. Fler åtgärder i landsbygdsprogrammet för att skydda våra vatten behövs. Spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas. Ökat kretslopps
tänkande med våra näringsämnen och bättre rening av vårt avloppsvatten kan minska utsläppen av fosfor och kväve i havet. Läckaget från konstgödsel måste minska. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde bland annat insatser mot övergöd
ning 2020. Regeringen satsade ytterligare på sanering av förorenade sediment och miljöfarliga vrak. Miljöövervakningen är avgörande för att se hur arbetet med att nå Sveriges miljömål går eftersom det ger underlag för väl underbyggda beslut. Vi social
demokrater vill även i fortsättningen satsa på miljöövervakning av hav och vatten.
EU har åstadkommit viktiga framsteg när det gäller vattenfrågorna. Ett är EU:s ramdirektiv för vatten. Att nå dess krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer är en stor utmaning. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde satsningar på vårt vatten, genom olika steg i kretsloppet. Några exempel är de kraftfulla åtgärder mot övergödning som har genomförts och de nya metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet som har tagits fram samt forskningsprogram för vatten. Reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet ska utvecklas och dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havslag, vilket är ett steg framåt för en bättre havsmiljö. Lagen ställer större krav på att regeringen tar ansvar för havspolitiken. Vi socialdemokrater ser positivt på ett utökat och förstärkt skydd för haven.
En giftfri miljö
Vi socialdemokrater anser det viktigt att Sverige aktivt verkar för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Farliga ämnen sprids i miljön och i produkter som vi och våra barn kommer i kontakt med. Att minska mängden skadliga kemikalier och tungmetaller är en prioriterad miljöfråga för oss socialdemokrater.
Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga. Kemikalier ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi kommer i kontakt med i vår vardag – t.ex. i mat, dricksvatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker. Speciellt i barnens miljöer.
I ett starkare samhälle ska tuffa miljöregler skapa trygghet. EU:s nya antagna kemi
kaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera ämnen som inger betänkligheter och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning
som inte är nödvändiga för samhället. Där i ingår också all användning av högfluorerande
ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel. Undantag kan göras för kemikalier som anses vara nödvändiga för människor hälsa, säkerhet eller för samhället eller om det inte föreligger något annat alternativ. Vi vill att Sverige går före och inför förbud mot farliga kemikalier och driver på i EU för skärpta kemikalielagar. Vi vill göra platser där barn vistas dagligen, till exempel förskolor och skolor, giftfria. Regler måste ta hänsyn kombinationseffekter av olika farliga ämnen. Vi har skapat ett tryggare Sverige genom att öka resurserna för att sanera farlig mark och förstärka kemikalieinspektionens tillsyn av produkter som vi dagligen kommer i kontakt med. Det vill vi fortsätta att utveckla.
Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin presenterades av kommissionen 2020 och godkändes av EU-ländernas ministrar i ministerrådet 2021.Strategin innebär en kraftigt höjd ambition för att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi svenskar kan vara särskilt stolta över Reach som är EU:s kemikalieregelverk eftersom det var den svenska miljökommissio
nären och tidigare socialdemokratiska utrikesminister Margot Wallström som tog fram förslaget. Strategin ska implementeras genom ändringar i EU-lagar, det viktigaste av dem är Reach. Det är planerat att ske inom kort och Sverige har ett extra stort ansvar för detta eftersom vi är ordförande i EU nästkommande halvår.
Vi menar att konsumenter inte ska behöva oroa sig för att cancerframkallande ämnen ingår i produkter som vi använder i vardagen, t.ex. kläder eller produkter som kommer i kontakt med barn. Konsumenter ska också kunna förvänta sig att produkter som de köper i butiker eller online är säkra och fria från skadliga substanser. Vi menar att de nya EU-reglerna måste kunna leverera på denna förväntan så snart som möjligt. Vi behöver sätta en tidsgräns när detta kan ske. Det är också så att vi behöver leva upp till konsumenternas förväntan. Det är avgörande för förtroendet för den internationella handeln och den fria rörligheten av varor och tjänster.
Det nya kemikalieregelverket ska gå hand i hand med ambitionerna för en cirkulär ekonomi. Om vi ska öka återvinning och återanvändning av resurser måste de material som cirkuleras vara giftfria. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har sett till att svensk och europeisk industri ligger i framkant. Det kommer att skapa innovationer och
produkter som efterfrågas världen över. Europeiska företag kommer att ha en konkurrens
fördel
eftersom de kommer att förknippas med kvalitet och hållbarhet. Vi kan skapa både jobb och en renare miljö genom en ambitiös implementering av kemikaliestrategin.
Plast är ett användbart material och inom många användningsområden är vi i dag beroende av plasten. Men samtidigt leder produktionen, konsumtionen, nedskräpningen och förbränningen av plast till stora utmaningar för miljön och klimatet. Många svenskar oroar sig över hur vi ska ta hand om plasten. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog därför fram Sveriges första nationella handlingsplan för plasten och fick till FN-förhandlingar om ett globalt plastavfall. Handlingsplanen innehåller 55 beslutade åtgärder regeringen har tagit i arbetet för att nå en hållbar plasthantering genom plastens hela livscykel. Den globala produktionen av plast har ökat tjugo femfaldigt från 1960 till 2015. Plastproduktionen förväntas enligt EU-kommissionen fördubblas igen under de kommande 20 åren. Plasten leder till svår nedskräpning och är ett hot mot djurlivet. Dessutom finns det potentiella risker för människans hälsa. Plasten är ett nytt material ur ett historiskt perspektiv och nu finns den nästan överallt. Men det är ännu inte kartlagt vad påverkan är på vår hälsa. Därtill är plasten svår att återvinna. Det gör att den ofta bränns och frigör koldioxid och leder till ett ökad klimathot.
Därför behöver vi göra tre saker: minska mängden plast, se till att den hamnar på rätt plats och göra den mer återvinningsbar. Vi ska återvinna mer – så bygger vi ett hållbart Sverige längst fram i omställningen. Genom våra stora investeringar som via Klimat- och Industriklivet har vi byggt ut avancerade återvinningsindustrier i Sverige och sänkt utsläppen. Dessutom har många gröna jobb skapats. Den här utvecklingen mot en cirkulär plasthantering är nödvändig för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. En viktig åtgärd för plasten eftersom byggsektorn idag står för cirka 20 procent av plastanvändningen i Sverige.
Naturvård och biologisk mångfald
Nätet av växt- och djurarter som bygger ekosystemen är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar all vår mat, allt vårt renade vatten och allt syre vi andas. När arter försvinner minskar ekosystemens motståndskraft. Arter och ekosystem är beroende av sina livsmiljöer. Förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande
för den biologiska mångfalden. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har kraftigt förstärkt medlen för skyddet av vår natur. Arbetet med att fler länder ställer om och att Sverige ska arbeta för att värdefulla miljöer skyddas, t.ex. i Arktis, måste fort
sättas. Återskapandet av våtmarker bidrar till många stora positiva effekter på både klimatet och biologisk mångfald. Insatserna som genomfördes av den tidigare social
demokratiskt ledda regeringen har bidragit till att balansera vattenflöden, förbättra
vattenhushållning, öka tillskottet till grundvatten, gynna biologisk mångfald samt minska
klimatpåverkan och övergödning. Återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige. Under 2020 avslutades 94 våtmarksåtgärder inom lokala naturvårdssatsningen Lona. Totalt fick åtgärderna 38,4 miljoner kronor i bidrag. Detta har resulterat i ett 30-tal planer för skötselåtgärder, flera hydrologiska restaureringar och flera hundra hektar nyskapade våtmarksmiljöer. Fortsatt arbete med skydd, restaurering och återskapande av våtmarker är nödvändigt för att miljökvalitetsmålet ska nås. Insatser för återvätning av torvjordar till våtmarker har betydelse för klimatarbetet. Denna typ av insatser kan också bidra till jobbskapande runt om i Sverige, särskilt på landsbygden för människor som på grund av den pågående covid-19-pandemin är i behov av arbete.
Invasiva främmande arter är ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Därför har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen stärkt arbetet med bekämp
ning av främmande arter. EU:s art- och livsmiljödirektiv är EU-ländernas sätt att klara kraven i FN-konventionen om biologisk mångfald. Vi socialdemokrater var med och drev fram konventionen och genom åren har Sverige byggt upp ett högt internationellt anseende i miljöfrågor.
Målet med art- och habitatdirektivet är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls genom bevarande och förbättring av naturmiljön. För att nå det målet ska alla EU-länder utse särskilda områden, Natura 2000-områden, som tillsammans ska bilda ett ekologiskt sammanhängande nätverk. Dessa områden innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Natura 2000 är viktigt men är i sig inte avsett för små vattendrag. Samtidigt pågår stor översyn av våra strandskydds
regler såsom den nationella planen för omprövningar av vattenkraftens miljövillkor. Det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft.
Miljöförstöringen skapar otrygga människor där gifter sprids i vatten och i vår mat,
där haven är övergödda, där partiklar i luften gör oss sjuka och värdefull natur försvinner.
Med ett starkare samhälle kan vi skapa strängare lagar, fler styrmedel och investeringar
som leder mot en hållbar utveckling. Vi tror på breda lösningar och investeringar snarare
än skattesänkningar för att klara de stora miljöproblemen. Under den socialdemokratiskt ledda regeringens mandatperiod har arealen skyddade marina områden dubblerats och drygt 13 procent av havsområdet har fått skydd.
Miljöövervak
ningen är avgörande för att se hur arbetet med att nå Sveriges miljömål eftersom det ger underlag för väl under
byggda beslut. Vi vill fortsätta att satsa på miljöövervakning av hav och vatten.
Cirkulär ekonomi
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har gjort ekonomin mer cirkulär, för att nå klimatmålen och bevara den biologiska mångfalden samt för att skapa nya jobb och göra Sverige konkurrenskraftigt. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringens strategi för cirkulär ekonomi och handlingsplanerna för cirkulär ekonomi respektive plast innehåller totalt över 150 åtgärder (där Sveriges första handlingsplan för plast innehåller 55 åtgärder). Sverige har länge drivit på för ett globalt bindande plastavtal och nu har förhandlingarna äntligen börjat. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också underlättat återvinningen för vanligt folk genom en ny förpackningsinsamling med krav på fastighetsnära insamling.
Den högerkonservativa regeringen har aviserat en momshöjning på reparationer av kläder och skor. Vi vill istället göra det lättare för konsumenter att reparera och åter
använda köpta varor och produkter. Det stora behovet av nya bostäder innebär en utmaning för byggsektorn och samhället i stort liksom behovet av att rusta upp, energi
effektivisera och klimatanpassning av såväl befintlig som framtida bebyggelse. Det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen samt att design och designprocesser kommer tidigt in i både produktutveckling och planering av miljöer för
att uppnå en god hushållning med energi och naturresurser och en hållbar avfalls
hantering. Bygg- och rivningsavfall är en prioriterad ström i strategin för cirkulär ekonomi, varav åtgärderna är viktiga för omställningen.
Regeringen har också givit Naturvårdsverket flera uppdrag, bl.a. att analysera förutsättningarna inklusive för- och nackdelar med nationella kriterier för när avfall
upphör att vara avfall samt att utreda hanteringen av jord- och schaktmassor, entreprenad
berg
och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggnings
ändamål. Samtidigt förstärks arbetet inom EU för en mer cirkulär avfallshantering samt mot en mer klimatneutral och cirkulär byggsektor genom ytterligare initiativ. I vår gröna omställning ska avfall återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt.
Att driva på den gröna industriella revolutionen är en av våra högst prioriterade frågor. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har tillsatt en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen ska inrikta sig på områden med en betydande miljö- eller klimatpåverkan, där styrmedel på ett betydande och samhälls
ekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om nya regler för förpacknings
insamlingen.
Beslutet innebär att kommunerna år 2024 tar över ansvaret för att samla in förpackningsavfall från hushållen, och att så kallad fastighetsnära insamling ska ske senast den 1 januari 2027. Det är en lösning som förpackningsbranschen själv tagit fram och som många kommuner redan börjat implementera.
Den offentliga sektorn har genom sin storlek möjlighet att göra skillnad och vara pådrivande i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom inköpsprocesser som genomsyras av hållbarhetsperspektivet och cirkulär ekonomi kan miljö- och klimat
påverkan minska avsevärt. Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Därför har den tidigare socialdemo
kratiskt ledda regeringen remitterat en departementsskrivelse med förslag om att göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att iaktta såväl miljö- och klimathänsyn som sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit upphandlings
myndigheten i uppdrag att stärka och utveckla den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Därmed kan den offentliga upphandlingen bidra till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi. Myndigheten ska också ta fram och successivt skärpa kriterierna för upphandling som leder till noll
utsläpp från arbetsmaskiner och tunga vägtransporter, samt en vägledning som under
lättar upphandling som leder till elektrifiering av transporter och arbetsmaskiner. Upphandlingsmyndigheten ska i sitt arbete samverka med Naturvårdsverket,
Kemikalie
inspektionen, Trafikverket och Boverket och slutredovisa uppdraget senast den 1 februari
2025. Så använder vi den offentliga upphandlingen för att göra samhället starkare och mer hållbart.
Miljöbrott
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har genomfört åtgärder för ordning och reda på avfallet för att motverka miljöbrott. Det är ett viktigt steg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Vi vet att det finns ett samband mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten, något polisen pekat på. Miljöbrott riskerar att orsaka allt från svåra bränder till farliga utsläpp. Få miljöbrott klaras upp och straffen är för låga. Dessutom riskerar kostnaden för miljöbrott att gå till skattebetalarna, exempelvis för att ta hand om berg av dumpade sopor.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har gett ett årligt uppdrag till myndig
heterna att fram till 2026 redovisa de insatser som myndigheterna genomfört, resultatet av dessa och vilka insatser som planeras för efterföljande år – ett gemensamt uppdrag till Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevak
ningen samt länsstyrelserna i Gävleborgs, Norrbottens, Skånes, Stockholms och Västra Götalands län. Det här är den socialdemokratiska miljöpolitikens bidrag till att knäcka
gängen då det finns en tydlig koppling mellan illegalt avfall och organiserad brottslighet.
De nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Utredningen om miljöbrott ska ta ett helhetsgrepp om hela kedjan: från att förebygga och upptäcka miljöbrott till att utreda och lagföra dem. Vi vill se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott. Prioriteringen är att stoppa de miljöbrott som finansierar organiserad brottslighet. Uppdragen till polisen och andra myndigheter ska öka kontrollen över den illegala avfallshanteringen. Vi ska ha ordning och reda i avfallet och ta tillbaka kontrollen.
Anslagsförändringar
Under anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. tillför vi 40 miljoner. Miljöövervakning ger en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön och varnar för störningar. Arbetet bygger på återkommande, systematiskt upplagda undersökningar, som visar miljötillståndet genom att registrera eventuella förändringar i naturmiljön. Genom att jämföra aktuella läges
beskrivningar med tidigare mätningar kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller inte.
Under anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur tillför vi 250 miljoner kronor. Anslaget bör användas till insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv. Satsningen är också en satsning på arbetstillfällen i glesbygd. Den högerkonservativa regeringens förslag till anslagsnivå är ett hårt slag mot landsbygdspolitiken och miljöpolitiken. Satsningar för att tillgängliggöra naturreservat, förstärka leder etc. tas bort. Neddragningen är större än
d
en ser ut eftersom satsningen på att återväta våtmarker flyttas hit från anslag 1:14 Skydd
av värdefull natur. Våtmarker spelar en stor roll för att minska utsläppen av växthusgaser.
Del av anslaget 1:3 går därför till återvätning av våtmarker.
Under anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden vill vi minska anslaget med 340 miljoner kronor för att finansiera klimatsmarta åtgärder på andra områden.
Under anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur tillför vi 290 miljoner kronor. Skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer är viktiga för biologisk mångfald och det svenska friluftslivet. Satsningen inkluderar resurser för Naturvårdsverkets ansvarsområde, som exempelvis utgifter och avtalslösningar för att säkerställa förvärv av värdefulla naturområden och statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden. Den högerkonservativa regeringens förslag till anslagsnivå innebär stora negativa konsekvenser för äganderätten eftersom mängder av skogsägare i rättsfall fått nekade avverkningstillstånd i fjällnära områden och då har rätt till ersättning eller att staten köper deras mark och skyddar den. Tvärtemot vad som står i de förslag som finns angivna i Skogspropositionen. Vi socialdemokrater bedömer att det blir svårt för Sverige att uppfylla sina internationella åtagande om denna anslagsnivå blir långvarig. Vi är också kritiska till att den högerkonservativa regeringen minskar
anslag 1:14 Skydd av värdefull natur med 200 miljoner för att kunna finansiera återvätning
av våtmarker genom att öka anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur med motsvarande belopp.
Under anslag 1:17 Klimatpremier tillsätter vi 400 miljoner kronor. Anslaget ska fortsatt gå till att snabba på introduktionen av klimatsmart teknik på marknaden och ska
bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från tunga transporter och arbetsmaskiner.
Utsläppen från arbetsmaskiner står idag för cirka sju procent av Sveriges totala utsläpp. Därför vill vi socialdemokrater se till att fler arbetsmaskiner än tidigare omfattas av statligt stöd för att köpa fossilfria fordon. Klimatpremier är fundamentala för att öka elektrifieringen av industrin och är fundamentala för fler nya gröna jobb och innova
tioner. Ska vi klara klimatomställningen och skapa fler hållbara och gröna jobb måste fler diesel- och bensindrivna arbetsmaskiner drivas med el eller t.ex. biogas. Klimat
premien stöttar också den svenska industrin som gör jätteinvesteringar för att utveckla elektriska arbetsmaskiner för en global marknad. Klimatpremien minskar samtidigt de svenska utsläppen och bidrar till att nå våra miljömål. Vi socialdemokrater satsat totalt 640 miljoner kronor mer på utgiftsområde 20 än den högerkonservativa regeringen.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Malin Larsson (S)
Tomas Kronståhl (S)
Jytte Guteland (S)
Johan Löfstrand (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3109
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som gör att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för att världens länder ökar sina åtaganden i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Naturvårdsverkets arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen om allmänna vattentjänster för att möjliggöra för kommuner att klara sina va-investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem för kommuners va-system och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett energieffektiviseringsrot och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för lantbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ETS
2 i enlighet med regeringens förslag, men att återkomma med konsekvensanalyser för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen ska ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter ut en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avfallsskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att statliga och kommunala upphandlingar främjar hållbara och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor för att utveckla nya cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bekämpningen av översvämningsmyggor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för sanering och återställning av förorenade områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och differentiera strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Anslagsförändringar, sammanfattning
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur tillförs totalt 1,3 mdkr mer än i regeringens förslag.
Anslag 1:1 Naturvårdsverket tillförs 50 mnkr till Naturvårdsverket.
Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. tillförs 30 mnkr till miljöövervakning.
Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur tillförs 250 mnkr, för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder med mera.
Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskar med 250
mnkr, 371 mnkr förblev outnyttjade i budgeten för 2023.
Anslag 1:10 Klimatanpassning tillförs 100 mnkr, för stöd till implementering av klimatanpassningsåtgärder.
Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö tillförs 40 mnkr, för kamera
övervakning på fiskefartyg.
Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur tillförs 250 mnkr, för kompensation till skogsägare vid avsättning av skyddsvärd skog.
Anslag 1:16 Klimatinvesteringar tillförs 250 mnkr, för utbyggnad av laddinfra
struktur med mera inom ramen för Klimatklivet.
Anslag 1:18 Industriklivet tillförs 500 mnkr, för utveckling av Industriklivet.
Anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning tillförs 80 mnkr, som vi återkommer till i samband med vår följdmotion till forskningspropositionen.
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
651
691
50
000
1:2
Miljöövervakning m.m.
388
714
30
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
352
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
−250
000
1:5
Miljöforskning
93
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
306
833
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
337
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
308
632
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
326
565
40
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
263
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
52
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
250
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
360
516
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
495
000
250
000
1:17
Klimatpremier
2
313
000
±0
1:18
Industriklivet
1
345
000
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
10
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
137
079
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
127
408
80 000
Summa
16
438
897
1
300
000
Kraftfull politik för en bättre framtid
Klimatförändringarna utgör ett av de största hoten mot vårt samhälle. Miljontals människor drabbas runtom i världen av att polarisar smälter och havsnivåer stiger. På vissa håll svämmar samhällen över till följd av skyfall och stormar. På andra håll råder värmeböljor och torka som ökar risken för skogsbränder och vattenbrist. Dessa förändringar får allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa. Därtill utgör de ett hot mot viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem.
Sverige påverkas allt tydligare av klimatförändringarna, både direkt och indirekt. Vi har sett hur svenska samhällen skadats av översvämningar, skyfall och skogsbränder. Vår livsmedelsförsörjning har påverkats med minskade skördar, och detta har lett till höjda matpriser för svenska konsumenter. Utöver de direkta effekterna driver klimat
förändringar fram en global flyktingkris. Människor tvingas lämna sina hem på grund av svält, torka och översvämningar, vilket skapar påfrestningar över hela världen.
Vår miljö och natur är också under hård press. Sverige har länge kännetecknats av de klara sjöarna, fiskrika kusthaven och den rena naturen. Men det är inget vi längre kan ta för givet. Övergödning, överfiske och nedskräpning utgör allvarliga hot mot dessa viktiga resurser. Även den biologiska mångfalden och våra ekosystem drabbas av miljö
förstöringen.
Men det går att vända utvecklingen. Klimatomställningen är en chans för Sverige att skapa jobb och stärka vår globala position. Den svenska industrin och transportnäringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Med teknik, kunskap och innovation kan vi leda omställningen. Vårt mål är att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland.
Alla ska med på tåget. Bland svenska folket finns ett starkt stöd till en rättvis omställning. Var och en har ett ansvar att bidra till omställningen, men bördan måste fördelas rättvist utifrån förmåga. Oavsett vad man har för inkomst och var man bor ska det vara möjligt att göra klimatsmarta val. Då behövs ett gemensamt grepp för att se till att alla människor har möjlighet att ställa om. Det ska vara enkelt att fatta rätt beslut för miljön.
Med en kraftfull politik på flera håll kan vi hejda klimatkrisen och rädda vår miljö och natur. Vi måste stoppa utsläppen av växthusgaser och stå emot de konsekvenser som följer av klimatförändringarna. Vi behöver begränsa kemikalier och plast från att släppas ut i vatten och mark. Vi ska byta ut ”slit och släng” mot en cirkulär ekonomi, vårda och skydda vår natur för att bevara den biologiska mångfalden. Klimatkrisen är här och nu – och vi måste agera.
Ökad takt i klimatomställningen
För att begränsa klimatförändringarna är det av stor betydelse att Sverige ambitiöst bidrar till att uppfylla de internationella målen i Parisavtalet. En viktig del i detta är att leva upp till våra nationella mål såväl som våra åtaganden inom EU. Sverige har länge varit ett föregångsland i klimatomställningen. Men vi ser nu ett trendbrott där Sverige riskerar att missa flera av de uppsatta klimatmålen. Det kan vi inte tillåta.
En grundbult i Sveriges klimatarbete är det klimatpolitiska ramverket. I uppgörelse med sex andra partier har vi socialdemokrater sett till att Sverige har fått en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och ambitiösa klimatmål. Ramverket har visat en långsiktigt hållbar väg för Sveriges klimatpolitik fram till 2045. Men regeringen går nu ifrån det rättsligt bindande arbetet. Klimatpolitiska rådet skriver i sin granskning att regeringen inte lever upp till klimatlagens krav. Bland annat bortser regeringen från ramverkets etappmål för 2030 i den klimatpolitiska handlingsplanen. En bred långsiktig politisk överenskommelse är avgörande för att ge människor och företag långsiktiga signaler som tryggar hållbara investeringar. Därför måste vi värna det klimatpolitiska ramverket.
En ambitiös miljöpolitik på nationell nivå skapar även goda förutsättningar för Sverige att verka för en liknande politik inom EU och FN. Vi vill att Sverige inom EU- och FN-samarbetena ska driva på för att världens länder ska öka sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet.
Vi ser framåt, medan den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna ser bakåt med en klimatpolitik som inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030. Det erkänner regeringspartierna själva i den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen. Regeringens klimatplan saknar skarpa åtgärder. Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringens beslutade politik inte längre leder i riktning mot att de centrala klimatmålen uppnås. Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att ”regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi”. I Statskontorets rapport
Regeringens styrning av myndigheterna – en analys av hinder och förslag på lösningar
kritiseras regeringen för att brista i sin samordning och styrning av myndigheternas arbete på klimatområdet. Enligt Statskontoret saknar regeringen överblick över myndigheternas olika genomförda, pågående och beslutade initiativ på klimatområdet och en tillräcklig samordning av klimatfrågan på politisk ledningsnivå. Det är svidande kritik mot regeringen.
Regeringen presenterar ”huvudscenarier” som visar att Sverige ska nå klimatmålen, men dessa glädjekalkyler håller inte. Enligt budgetpropositionen för 2025 klarar regeringen i bästa fall ett av fyra uppsatta mål – främst genom att trixa med siffrorna. Istället för att minska utsläppen planerar regeringen att flytta utsläpp från industrin till transporter, vilket väntas kosta Sverige flera miljarder kronor i uteblivna intäkter från utsläppshandeln. Dessutom tömmer regeringen det utrymme som den tidigare social
demokratiska regeringen sparat ihop genom att överprestera i klimatpolitiken. Det utrymmet var planerat att användas för att klara av EU:s mål för kolinlagring i skogen. Därmed finns många frågetecken kring hur regeringen tänkt klara dessa åtaganden.
Om regeringen inte höjer sina ambitioner drabbar det inte bara miljön utan även våra plånböcker. Sverige riskerar att behöva betala höga böter och köpa dyra utsläppsrätter om vi inte uppfyller EU:s klimatmål. Det blir en dyr nota som regeringen lämnar över till svenska hushåll att lösa. Trots detta fortsätter regeringen att lägga fram förslag utan långsiktighet, inte minst vad gäller reduktionsplikten. Vi kräver att regeringen åter
kommer med förslag som säkerställer att Sverige lyckas uppfylla de uppsatta klimat
kraven på både nationell och internationell nivå.
För att lyckas med den gröna omställningen måste våra myndigheter ha tillräckliga resurser. Naturvårdsverket spelar en central roll i Sveriges klimatarbete, men har på grund av regeringens nedskärningar inte de resurser som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Vi anser därför att det är nödvändigt att stärka myndigheten med 50 miljoner kronor så att den effektivt kan bidra till att nå våra klimatmål.
Klimatanpassning
Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – över
sväm
ningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall.
Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade
klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren och dessutom dragit ned på MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att säkerställa ett tryggt och välfungerande samhälle behöver staten höja sin beredskap genom att prioritera åtgärder för klimatanpassning. Dessa åtgärder ersätter inte utsläppsminskningar, utan fungerar som kompletterande insatser för att hantera de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna. Vi stärker därför anslaget för klimatanpassning med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens budget.
Vi föreslår att regeringen utreder möjligheten att ändra lagen om allmänna vatten
tjänster. Många kommuner saknar idag ekonomiska förutsättningar att genomföra nöd
vändiga renoveringar och uppgraderingar av reningsverk och andra VA-anläggningar, vilket är avgörande för att hantera klimatförändringarnas effekter. Genom att säkerställa att kommuner kan finansiera dessa investeringar kan vi skapa bättre förutsättningar för en jämlik och hållbar VA-tjänst i hela landet.
För att stötta VA-systemets behov av renovering och anpassning föreslår vi att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem. Mindre kommuner kan ha svårt att finansiera omfattande renoveringar och anpassningar av sina VA-system på egen hand. Vi vill säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, kan genomföra viktiga klimatanpassningsåtgärder.
Vi vill också främja ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning. Genom att fokusera på ekodesign kan vi minska vattenförbrukningen och energianvändningen, vilket bidrar till hållbara vattenresurser och minskar belastningen på VA-infrastrukturen. Detta är inte bara bra för miljön utan också för hushållens ekonomi, då det leder till lägre vatten- och energikostnader. Att prioritera ekodesign innebär att vi tar ett helhetsgrepp på miljö- och klimatfrågor och skapar produkter som är både effektiva och hållbara. Därför vill vi att Sverige ska verka för en sådan lag
stiftning på EU-nivå.
Vi ser möjligheten att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett ROT-avdrag för energieffektivisering. Genom att uppmuntra hushåll att installera vatten
besparande utrustning kan vi minska både vatten- och energiförbrukningen. Detta leder till betydande energibesparingar, till exempel genom minskad uppvärmning av vatten. Ett sådant initiativ skulle inte bara gynna miljön utan också hushållens ekonomi, och det är ett konkret sätt att visa att klimatanpassning och energibesparing går hand i hand.
Vi vill nyttja taken på byggnader bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Genom att installera fler grönytor och parker på byggnader, så kallade gröna tak, kan vi bidra till att ta emot större regnmängder och minska risken för översvämningar. Gröna tak främjar också biologisk mångfald och förbättrar energi
prestandan i byggnader. Detta är en samhällsekonomiskt smart investering som både skyddar mot klimatförändringar och skapar gröna och trivsamma stadsmiljöer.
Regelverken för lantbruket måste anpassas för att underlätta klimatanpassning. Vi ser idag att stelbenta regler stoppar nödvändiga åtgärder inom lantbruket, till exempel regler för vattenuttag och biotopskydd. Genom att skapa flexiblare regler kan vi hjälpa lant
brukare att hantera både torka och stora regnmängder, vilket förbättrar deras motstånds
kraft mot klimatförändringar och säkerställer att de kan fortsätta producera mat och andra viktiga resurser.
För att samhället ska fungera på ett säkert sätt även i framtiden är det nödvändigt att klimatsäkra strategisk infrastruktur och byggnader. Det är viktigt för att kunna
upprätt
hålla samhällsviktiga tjänster, öka säkerheten för svenska folket och stabilisera ekonomin
genom att på lång sikt minska de dyra kostnaderna för återuppbyggnad. Vi vill se över statens roll i arbetet med att skydda strategisk infrastruktur och byggnader mot klimat
förändringar.
Vi föreslår att klimatanpassning inkluderas i det befintliga klimatpolitiska ramverket och klimatlagen. Genom att integrera klimatanpassning i klimatpolitiken får frågan större politisk vikt och prioritet, och arbetet kan löpande utvärderas av Klimatpolitiska rådet. Detta säkerställer att klimatanpassningsfrågan blir en central del av Sveriges klimatarbete.
Slutligen vill vi se över förutsättningarna att öka insatserna för forskning, samordning
och utvärdering av klimatanpassningsarbetet. Genom att lära från andra länder som drabbats hårdare av klimatförändringar kan vi implementera effektiva anpassnings
strategier snabbare och mer samhällsekonomiskt effektivt. Forskning och innovation är nycklarna till att utveckla och genomföra hållbara lösningar som skyddar vårt samhälle mot klimatförändringarnas effekter.
Den gröna industriella revolutionen
Vi socialdemokrater vill stödja investeringar som bidrar till en fossilfri industri. Därför introducerade vi Klimatklivet och Industriklivet under år 2015 respektive 2018.
Klimatklivet är en reform som har skapat möjlighet att genomföra satsningar för att underlätta den gröna omställningen. Till exempel har Klimatklivet bidragit till ca 180
000 nya laddstolpar runtom i landet, varav ca 15
900 är publika. De satsningar som hittills genomförts förväntas minska växthusgasutsläppen med 3,3 miljoner ton årligen.
Behovet av en fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur och satsningar på cirkulär ekonomi och avfall är stort. Det är därför oroande att regeringen väljer att minska budgeten för Klimatklivet rejält till 2025 jämfört med 2024, och att satsningar på ladd
infrastruktur för 2025 saknas helt i budgeten. För att inte tappa tempot föreslår vi att anslaget till klimatinvesteringar stärks med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens budget. Dessutom behöver ansökningsprocessen förenklas för vanligt folk, så att fler kan bidra till klimatomställningen utan att det upplevs som krångligt.
Industriklivet har stöttat banbrytande projekt som Hybrits fossilfria stål och kemisk plaståtervinning i Stenungsund. Forskningsinstitutet Rise fick 350 miljoner under 2021–2022 för att stärka bioraffinaderier, vilket främjar övergången från fossilbaserade till förnybara lösningar inom flera sektorer. Vi ser potentialen i teknik för koldioxid
avskiljning för både lagring och användning. Därför vill vi främja CCS för att minska atmosfärens koldioxidhalt och CCU för att exempelvis kunna använda koldioxiden som råvara i bränslen eller nya material. Medan regeringen minskar budgeten för Industri
klivet vill vi istället vidareutveckla Industriklivet och föreslår ett 500 miljoner kronor högre anslag än regeringen.
Effektiva och snabba miljötillståndsprocesser
Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd
med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen.
Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir huvudregel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Idag är det en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Lämplighetsbedömningen är resurskrävande och i de flesta fall medges inte ändringstillstånd.
I förlängningen kan detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Trots detta föreslår regeringen att huvudregeln fortsatt ska vara att myndigheterna bedömer lämpligheten. Därmed menar vi att samma restriktiva tolkning som görs idag kommer att fortsätta att tillämpas. Vi menar istället att genom att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändrings
tillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utred
ningens förslag.
För att kunna möta framtidens behov av förnybar el är det avgörande att vi möjliggör för fler vindkraftsetableringar. Det förutsätter att kommunerna ges stärkta incitament för att medverka till utbyggd vindkraft och att eventuella invändningar mot etableringar inkommer tidigare i tillståndsprocessen. Ett tidigarelagt kommunalt ställningstagande skulle innebära en tydlig effektivisering och skapa förutsebarhet i tillståndsprövningen för vindkraft, utan att tumma på kommunens rätt till inflytande. Därför bör regeringen snarast genomföra förslaget om reformering av det kommunala vetot i proposition 2021/22:2010 som vi två gånger lagt fram för beslut i riksdagen men som avslagits av regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Därutöver behöver regeringen skyndsamt lägga fram förslagen i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) om möjligheter att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av etableringarna.
För att Sverige ska kunna möta det växande behovet av kritiska metaller i klimat
omställningen behöver vi effektivisera tillståndsprocesserna för gruvverksamhet med fortsatt hänsyn till skyddet av miljön. Avgörande delar i detta är att förenkla kontakt
erna mellan företag och myndigheter, att minska byråkratiska hinder och att införa ett snabbspår som underlättar utvinningen av strategiska jordartsmetaller. Även Miljö
prövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel spelar en viktig roll för att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt.
I Tyskland har man framgångsrikt infört lagstiftning som tar hänsyn till både gruv
sektorns behov och skyddet av miljön. Detta system garanterar att företagen redan från början planerar för och finansierar den framtida restaureringen av de påverkade natur
områdena. Med Tysklands framgångsrika modell som förebild bör Sverige överväga att anta liknande bestämmelser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruvdrifts
system.
Utsläppshandel
Klimatkrisen är ett globalt problem som kräver gemensamma lösningar över lands
gränser. Ett viktigt styrmedel för att gemensamt minska utsläppen av växthusgaser är EU:s utsläppshandel. Genom att sätta ett pris på koldioxidutsläpp utgör utsläppshandeln ett kraftfullt verktyg för att styra mot klimatvänliga lösningar och är något vi står bakom. Men det nuvarande systemet är inte tillräckligt kraftfullt.
Det är därför efterlängtat att EU nu har gått fram med ett nytt utsläppshandelssystem, ETS 2. Vi välkomnar även att regeringen har beslutat om en proposition i ärendet. Tyvärr presenterar regeringen inga konsekvensanalyser för hur förslaget om ETS 2 drabbar jordbruks- och skogsbrukssektorn som regeringen på frivillig grund inkluderat i förslaget. Det är uppenbart att effekter för den svenska konkurrenskraften borde belysas, då andra länder inte väljer att omfatta dessa sektorer. Dessutom är det sannolikt att de ökade kostnaderna för jordbruket påverkar livsmedelspriserna för svenska folket. Vi vill därför att regeringen ska återkomma med en konsekvensanalys, särskilt för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget.
Klimatdeklarationer
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan. För att nå våra ambitiösa klimatmål krävs det att vi inte bara minskar utsläppen av växthus
gaser utan även aktivt arbetar för att öka upptaget av koldioxid. Klimatdeklarationer för byggnader, som infördes den 1 januari 2022, är ett viktigt verktyg i detta arbete. Men vi kan och måste gå längre.
Vi föreslår därför att klimatdeklarationer för byggnader utvecklas och utökas för att inkludera åtgärder som aktivt bidrar till ökat koldioxidupptag. Detta kan ske genom att inkludera koldioxidupptagande material, såsom biobaserade material och innovativa material som koldioxidabsorberande betong. Vidare bör gröna tak och växtväggar inkluderas i klimatdeklarationerna, vilket bidrar till koldioxidupptag och förbättrad luftkvalitet.
Ett livscykelperspektiv med fokus på återvinning och återanvändning av material och metoder som minskar klimatpåverkan över byggnadens livscykel är också av stor vikt.
Implementeringen och redovisningen av teknologier för koldioxidinfångning och lagring
(CCS) i byggprocessen kan också spela en avgörande roll.
Genom att utveckla klimatdeklarationerna på detta sätt tar vi ett avgörande steg mot att göra bygg- och fastighetssektorn till en del av lösningen på klimatutmaningen.
Omställningen av den svenska fordonsflottan
Våra transporter har en avgörande påverkan på klimatet. Nästan en tredjedel av landets totala utsläpp orsakas av inrikes transporter, och huvuddelen kommer från vägtrafiken. I den pågående kostnadskrisen har vi också sett hur Sveriges beroende av fossila bränslen från omvärlden har medfört skyhöga bränslepriser för vanligt folk. För att uppfylla klimatmålen och stärka landets självständighet är det avgörande att vi fokuserar på att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta. Detta kräver att vi genomför åtgärder på både nationell nivå och EU-nivå som minskar vår användning av fossila bränslen.
En central del i omställningen är att byta ut fossila drivmedel mot hållbara biodriv
medel från skog och jordbruk. Förnybara biobaserade resurser minskar vårt ekologiska fotavtryck och skapar en rättvisare framtid för kommande generationer. Trots detta var ett av regeringens viktigaste vallöften att kraftigt sänka reduktionsplikten. Men inför årets budget bröt de mot löftet till väljarna och höjde reduktionsplikten till 10 procent inklusive el från laddstolpar. Att regeringen svänger fram och tillbaka i en viktig fråga slår hårt mot svenska biodrivmedelsproducenter som blir mindre villiga att investera och skapar osäkerhet hos vanligt folk som ska tanka bilen.
Vi socialdemokrater vill bygga upp en stark inhemsk biodrivmedelsindustri. Genom att skapa en ren, grön energi på hemmaplan kan vi kombinera sänkta utsläpp med riktiga jobb, ekonomisk tillväxt och stabilitet i drivmedelspriserna. Därför föreslår vi en ny modell för inblandning av biodrivmedel – Sverigebränslet.
Vi föreslår en stabil basinblandning av biodrivmedel som ligger fastlagd över tid och som förutsägbart och stabilt ökar. Från år 2024 ska nivån på basinblandningen ligga på 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. För att hålla priserna stabila vill vi att en del av Sverigebränslet ska vara en s.k. tilläggsinblandning som kan variera mer över tid och utifrån prisbilden. Därmed kan vi öka eller minska tilläggsinblandningen beroende på omvärldsläget.
Utöver detta föreslår vi att Sverige går över från MK1 till den europeiska
diesel
standarden (MK3) som kan hantera större inblandning av biobränsle och ger driv
medels
bolagen
större utbud av leverantörer. Det skulle möjliggöra att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket kan ha en prisdämpande effekt. Vi anser även att Sverige måste verka för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå då det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte beskattas på samma sätt som fossila bränslen. Regeringen bör fortsätta Sveriges påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel även efter 2026.
Genom att stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel kan vi sänka utsläppen
och samtidigt stärka Sverige som land.
Biogasen har under lång tid varit skattebefriad i Sverige. Skattebefrielsen är en nödvändighet för att biogasproducenterna ska kunna konkurrera på marknaden och för att fler ska våga investera i omställningens nyckelspelare. Men i december 2022 fattade EU:s tribunal i Luxemburg beslut om att den svenska skattebefrielsen inte var tillåten. Orsaken var att EU-kommissionen inte hade bjudit in företag från andra länder till att kunna lämna synpunkter på skattenedsättningen. Domen har tveklöst lett till förödande konsekvenser. Med ökade kostnader för gasen har åkerierna som har ställt om fått sämre förutsättningar. Även för kollektivtrafiken har domen fått allvarliga effekter, med kost
nads
ökningar på tiotals miljoner kronor per år för vissa regioner. Frågan har diskuterats flitigt, och regeringen beslutade att avvakta EU-kommissionens granskningsförfarande som skulle leda till ett återinförande av skattebefrielsen. Men denna process har dragit ut på tiden och regeringen har ännu inte gett besked om när skattebefrielsen för biogas ska återinföras. Detta skapar stor osäkerhet för biogasbranschen och riskerar att öka landets importberoende och motverka omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi
kräver att regeringen snarast återinför skattebefrielsen för att rädda vår inhemska biogas
produktion.
Vad gäller laddinfrastruktur för elbilar är det uppenbart att alla svenskar, oavsett var de bor, förtjänar tillgång till ren, förnybar energi. Som socialdemokrater strävar vi efter ett Sverige där varje medborgare känner att de är en del av omställningen, och där vår kollektiva kraft kan skapa en ljusare, grönare och mer rättvis framtid.
När det kommer till arbetsmaskiner och deras roll inom skogsbruk, jordbruk och byggindustri, står det klart för oss att dessa sektorer är ryggraden i den svenska ekono
min. Därför bör vi säkerställa att dessa sektorer också har möjlighet att anamma hållbar praxis och ställa om genom en klimatpremie. Varje steg mot en grönare industri är ett steg mot ett rättvisare och mer hållbart Sverige.
Att stärka Sveriges position som ett föregångsland för utvecklingen och använd
ningen av fossilfritt flyg är avgörande för att möta de klimatutmaningar vi står inför. I vårt avlånga land är flyget en viktig länk som binder ihop våra regioner. För många är flyget det mest effektiva kollektiva resandet. Men det är avgörande att flyget ställer om från fossilt till förnybart. Vi verkar därför för en övergång till mer hållbara bränslen till flyget.
Sverige har även goda möjligheter att leda elektrifieringen av inrikesflyget inom EU. Genom en tydlig satsning på fossilfritt flyg kan vi både bidra till att reducera utsläppen från transportsektorn och stärka vår konkurrenskraft på den internationella arenan. Svenskt biobränsle och framtagandet av nya hållbara flygbränslen bör utvecklas här där kunnande finns, vilket kan leda till nya arbetstillfällen. Därför behöver regeringen ta fram en nationell strategi för förnybara drivmedel inom luftfarten.
Även sjöfarten måste ställa om för att minska sina utsläpp. Sjöfartens fossila beroende behöver minska och ersättas med förnybara alternativ. Att sjöfarten från och med år 2024 gradvis inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem är en viktig del för att skynda på detta skifte. De ökande kostnaderna som följer med att sjöfarten behöver börja betala för sina utsläpp ger incitament att styra om mot mer hållbara alternativ. Samtidigt införs ett krav på att fartyg inom Europa successivt ska inkludera fossilfria bränslen från år 2025. Denna kvotplikt driver på för ökad produktion av förnybara bränslen och skapar förutsättningar för en snabbare omställning.
En giftfri miljö
Vi socialdemokrater anser att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga, och befintliga kemikalier ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi och våra barn kommer i kontakt med i vår vardag – till exempel i mat, dricksvatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker.
EU:s kemikaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera farliga ämnen och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning som inte är nödvändig för samhället. Det gäller också högfluorerade ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel.
Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin innebär en ambition att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi vill därför betona vikten av en skyndsam implementering av EU:s strategi.
En stor del av våra inköp sker via nätbutiker, där många varor tillverkas utanför EU. Kemikalieinspektionens granskning visar att många av dessa produkter innehåller för
bjudna kemikalier. Bland så kallade dropshipping-varor, där varan skickas direkt från leverantören till kunden, upptäcktes otillåtna kemikalier i 77 procent av de granskade produkterna. Problemet är också utbrett bland marknadsplatser (42 procent) och tradi
tionella webbutiker (34 procent). Många av dessa produkter importeras från tredje länder som inte följer EU:s regler för kemikaliesäkerhet. Det är hög tid att Sverige tar krafttag mot detta. Vi vill att Sverige ska driva på för skärpta kemikalielagar inom EU och samtidigt införa nödvändiga förbud mot farliga kemikalier på hemmaplan. Konsu
menter ska kunna lita på att alla varor på den svenska marknaden är säkra att använda.
Cirkulär ekonomi
Sverige står inför betydande miljö- och klimatutmaningar som kräver omedelbara och effektiva åtgärder. En viktig del är att bättre nyttja våra utvunna resurser. Idag har vi i hög grad en linjär ekonomi, där resurser används och sedan kastas bort. Detta måste vi bryta. Genom att övergå till en ekonomi i cirkulär riktning, där resurser används på ett hållbart och effektivt sätt, kan vi bättre möta klimatutmaningarna och uppnå våra klimatmål.
För en socialdemokrat är rättvisa, hållbarhet och solidaritet centrala värderingar. En cirkulär ekonomi gynnar inte bara miljön utan rimmar även väl med dessa grund
läggande principer. Genom en cirkulär ekonomi skapar vi nya arbetstillfällen, främjar innovation och stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden. Samtidigt skyddar vi vår biologiska mångfald. Det är ett system som bidrar till ett mer välmående samhälle där resurser används effektivt och hållbart.
Ett första steg för en mer effektiv resurshantering är att förebygga att avfall över
huvudtaget uppstår. För att uppnå detta behöver vi uppmuntra företag att ta fram resurs
snåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna. Det förutsätter en tydlig ansvarsfördelning genom hela livscykeln. I förlängningen måste
alla företag ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återanvända och återvinna.
På så sätt kan vi minska mängden avfall och samtidigt skapa rättvisa konkurrensvillkor för företagen.
På flera områden behöver befintlig ansvarsfördelning bli bredare och tydligare. Det gäller inte minst elektronik, textilier, byggprodukter och förpackningar.
Elektronikavfall har allra störst påverkan på klimatet med mobiltelefoner i topp. Vi
föreslår ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen
av gammal elektronik. Därmed kan vi skapa en marknad för i första hand återanvänd
ning och sedan återvinning.
Inom textilområdet produceras ständigt nya kollektioner som kort därefter slängs bort. Enligt uppgifter från EU-kommissionen ligger det högt på listan över globala miljö- och klimatbelastningar. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag om att producenter av textilier också ska täcka kostnaderna för att samla in, sortera och åter
vinna kläderna. Samtidigt är det viktigt att reglerna utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och utveckling av ny teknik.
Bygg- och fastighetssektorn har en betydande inverkan på miljön, från material
hantering till energiförbrukning. Producentansvaret som idag finns på verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot återvinning och återanvändning. Det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden.
Producentansvaret för förpackningar är en viktig drivkraft för att styra mot mer
cirkulära lösningar. Därför är det självklart att alla förpackningar, även om de har slängts,
ska fortsätta att vara en del av producentansvaret.
Idag finns även problem med att ett antal producenter inte betalar förpackningsavgift, trots att de har producentansvar. Det leder till uteblivna avgifter och innebär att sköt
samma producenter tvingas betala för friåkarnas andel. För en rättvis och effektiv åter
vinning behöver vi säkerställa att alla som sätter förpackningar på marknaden också betalar en förpackningsavgift.
Fler styrmedel behövs för att stärka företagens drivkrafter att återvinna sitt avfall och sedan återbruka materialet. I återvinningen ska avfallet i första hand upparbetas till produkter eller material. Endast i de fall där det inte är möjligt ska avfallet återvinnas till energi. För att öka andelen återbrukade material vill vi se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid upphandling av nybyggnation. Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande och därför finns det ett behov av att se över befintliga regelverk. Vidare tillsatte den socialdemokratiska regeringen en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen,
Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi
(SOU 2024:67), är ett viktigt steg på vägen för att kunna utveckla styrmedel som på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.
För att klara omställningen till en cirkulär ekonomi behöver vi främja det cirkulära istället för det linjära. Idag har vi en skatt på avfall som gör det mer lönsamt att ständigt utvinna nya råvaror än att använda samma råvaror flera gånger. Det är inte hållbart. Vi vill att utformningen av avfallsskatten ska ses över för att säkerställa att den leder till önskade effekter. Vid en framtida översyn av skattesystemet måste vi ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt.
Regelverken behöver stärkas för att i tid nå en cirkulär ekonomi. En viktig del i omställningen är att förlänga livslängden för det vi producerar. Att tillverka produkter som inte ska hålla för länge och som inte ska gå att reparera går rakt emot ett effektivt resursutnyttjande. Därför ser vi socialdemokrater positivt på den nya EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter för att säkerställa att produkter tillverkas med lång livslängd och goda reparationsmöjligheter. Vidare behöver vi regler som ger branschen förutsättningar att investera i avancerade återvinningsanläggningar för att stödja över
gången till cirkulär ekonomi. Vi vill se över hur vi kan utforma regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling hos företagen.
Med den offentliga sektorns storlek utgör den offentliga upphandlingen ett viktigt verktyg i omställningen. Vi behöver säkerställa att statliga och kommunala upp
handlingar prioriterar giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar, i linje
med den klimat
politiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi.
Ett konkret exempel är att uppdatera riktlinjerna för offentlig upphandling för att främja återvinning och åter
användning av produkter och tjänster. Genom sådana åtgärder kan offentlig upp
handling fortsätta att driva klimatomställningen framåt.
En grundläggande förutsättning för att kunna ställa om är att stärka kunskapen om cirkulär ekonomi. Att öka medvetenheten om materialflöden i samhället och fördelarna med cirkulära flöden är av stor vikt för att förstå vilka möjligheter och risker som finns med befintliga resurser och hur de används. Vi socialdemokrater ser positivt på möjlig
heten att integrera utbildning om hållbarhet och cirkulär ekonomi i skolor och högre
utbildningar. Vidare finns behov av mer forskning och utveckling inom cirkulär ekonomi
för att utveckla nya tekniker och öka kunskapen om hur material kan åter
användas och återvinnas på bästa sätt. Genom samarbetsprogram där akademi, industri och offentlig sektor får dela kunskap och idéer kan vi utveckla nytänkande åtgärder. Dessa sam
arbeten behövs för att påskynda nya cirkulära lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle.
Genom att anta dessa åtgärder kommer Sverige att kunna minska sitt ekologiska fot
avtryck, skapa nya arbetstillfällen och främja ekonomisk tillväxt på ett hållbart sätt. En stark övergång till en cirkulär ekonomi kommer också att stärka Sveriges internationella ledarskap inom miljö- och klimatfrågor.
Miljöbrott och den organiserade brottsligheten
Miljöbrotten är ett växande problem i vårt samhälle som kan få allvarliga följder för
både miljön och människors hälsa. Dessa brott kan leda till allt från ödeläggande bränder
till skadliga utsläpp. Det vanligaste motivet är pengar. Forskning och polisens rapporter indikerar en stark koppling mellan miljöbrott och större brottsnätverk. Alltför många miljöbrott förblir olösta och de påföljder som finns idag är otillräckliga. Ofta är det skattebetalarna som får stå för kostnaden för dessa brott, som när myndigheter och kommuner måste hantera stora mängder illegal dumpning. För att komma åt miljö
brotten och den organiserade brottsligheten krävs därför åtgärder som ökar möjlig
heterna att upptäcka miljöbrottslighet och minska den ekonomiska förtjänsten.
Tillsynen av avfallshantering spelar en viktig roll för att säkerställa att vårt avfall hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För att kunna upptäcka och stoppa oseriösa aktörer som bedriver illegal avfallshantering behöver den uppsökande tillsynen prioriteras. Det är avgörande för att i ett tidigt skede upptäcka och agera mot verksamheter som begår miljöbrott. Vi ser också möjligheter att stärka miljötillsynen. Genom att förstärka och skärpa tillsynen kan vi komma till rätta med den illegala avfallshanteringen.
En viktig del i att stoppa oseriösa aktörer på marknaden är att följa upp de transak
tioner som gjorts. Det utförs enkelt när avfallen betalas digitalt men är betydligt svårare vid köp med kontanter. Vi anser att kontantförbud vid handel med järn- och metallskrot är en viktig åtgärd. Att enbart tillåta digitala betalningar skulle göra det enklare att kon
trollera misstänkt avfallshantering. Dessutom skulle det försvåra för den organiserade brottsligheten.
Idag är straffen för grova miljöbrott relativt låga i relation till den omfattande skada dessa brott kan orsaka på vår miljö, vår hälsa och vårt samhälle. För att effektivt motverka och avskräcka från miljöbrott bör vi se över möjligheten att införa brotts
rubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott”.
Vi vill också skärpa det internationella samarbetet mot miljöbrott. Det är nödvändigt att öka de internationella juridiska möjligheterna att utkräva ansvar och säkerställa att storskalig miljöförstörelse kriminaliseras.
Kolinlagring
För att möta de växande klimatutmaningarna och bidra till Sveriges omställning till ett fossilfritt samhälle, är det avgörande att vi fokuserar på att både minska utsläppen och öka kolinlagringen. Detta kan uppnås genom att implementera en rad hållbara metoder och åtgärder som främjar både miljövärden och ekonomisk tillväxt.
Ett av de viktigaste stegen är att utveckla verktyg för att mäta kolinlagring vid exploatering av mark. Regeringen bör uppdra åt SLU, Boverket, Naturvårdsverket och Trafikverket att skapa standardiserade metoder för att bedöma effekterna av mark
användningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid. Dessa verktyg ska kunna användas i miljökonsekvensbedömningar och inkluderas i klimatdeklarationer för nya byggnader. Genom att integrera dessa verktyg i planeringsprocesser kan vi säkerställa att exploatering sker på ett sätt som minimerar utsläpp och maximerar kolinlagringen.
Våtmarker spelar en avgörande roll i att lagra kol, men när de dräneras för att
användas till jordbruk eller byggnation frigörs stora mängder koldioxid. För att motverka
detta vill vi intensifiera arbetet med att återväta torvmark. Denna åtgärd kommer att bidra till att bevara och öka kolsänkorna, samtidigt som det minskar utsläppen av växthusgaser.
Vid eventuell exploatering på våtmark måste större hänsyn tas till miljö och klimat. Det är avgörande för att kunna minska utsläppen av växthusgaser och bevara de ekosystemtjänster som våtmarker tillhandahåller. Enligt Statistiska centralbyrån är exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark nästan lika stor som den yta Sverige årligen återväter. Detta innebär att framstegen med återvätning riskerar att undermineras om inte tillräcklig miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering. För att minimera klimatpåverkan och skydda våtmarkernas ekosystemfunktioner bör alternativa metoder övervägas.
En annan effektiv metod för att öka kolinlagringen är att främja byggande i trä. Träprodukter lagrar kol under hela sin livstid, vilket bidrar till att minska koldioxid
nivåerna i atmosfären. Regeringen bör uppmuntra ökat byggande i trä genom att inkludera redovisning av mängden kol i långlivade byggprodukter i klimatdeklarationer. Genom att öka efterfrågan på träprodukter kan vi inte bara öka kolinlagringen utan också stödja en hållbar och cirkulär byggindustri. Exempelvis kan en ökning från 10 till 50 procent av flerbostadshus byggda i trä öka inlagringen med 40
000–60
000 ton CO
2
till 2045.
För att stärka skogens roll i klimatarbetet och fatta hållbara beslut är det avgörande att vi tydligare redovisar både Sveriges skogliga naturtillgångar och deras kolinlagring. Enligt EU-kommissionens förslag om en revidering av LULUCF-förordningen förväntas Sverige öka sin kolsänka i skog och mark mest i hela unionen. Det motsvarar 15 procents minskad användning av förnybar svensk skog till 2030. Att tillverka produkter av trä bidrar inte bara till kolinlagring utan minskar sannolikt även använd
ningen av fossila råvaror eller skog från andra världsdelar. IPCC:s rapport om mark
användning visar att ett hållbart skogsbruk kan bibehålla skogens förmåga att binda mer koldioxid än vad den avger. Därför ser vi vikten av att klargöra betydelsen av skogliga råvaror för en hållbar utveckling.
För att uppfylla LULUCF-förordningen och minska utsläppen är det viktigt att vi utvecklar en nationell strategi som inte förlitar sig på inköp av krediter från andra länder. Genom att fokusera på nationella åtgärder för att minska utsläpp och öka kol
inlagringen kan vi skapa en mer hållbar och självförsörjande strategi. Detta innebär att vi måste främja hållbara skogsbruksmetoder, skydda och restaurera naturliga kolsänkor och implementera effektiva verktyg och policyer för att övervaka och rapportera våra framsteg.
Rent hav och rent vatten
Sveriges hav och vatten står inför avsevärda problem och det är en prioritering för oss att vända utvecklingen. Överfiske, övergödning, miljögifter och plastskräp försämrar havsmiljön och stör den biologiska mångfalden. I sjöar och vattendrag hotas vatten
kvaliteten av ämnen som är svåra att bryta ned. För att vända utvecklingen behövs kraftfulla åtgärder som bidrar till ett friskt hav och vatten.
Övergödning är en bidragande orsak till den kritiska situationen vi ser i Östersjön idag. Utsläpp av kväve och fosfor försämrar livsmiljön för fiskarna. Dessutom bidrar den till ökad algblomning. För att stärka förutsättningarna för såväl fiskebestånden som havsmiljön i allmänhet kommer vi att arbeta för att mindre fosfor och kväve ska släppas ut i Östersjön. Vi verkar också för en ökad cirkularitet i gödselanvändningen för att begränsa problemen med övergödning i haven. Som en del i detta arbete vill vi utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel. Med en ökad cirkularitet finns potential att minska övergödningen i våra hav och vatten.
Avsiktlig felrapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för ett hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrappor
tering. Dessutom vill vi komma åt fusket genom att införa kamerabevakning på fiske
fartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten. Med skarpare och mer effektiv fiskerikontroll kan vi få bukt med det illegala fisket. Vi vill se en ökning av anslaget till åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor för 2025.
Plastnedskräpningen, särskilt i våra hav, är en av vår tids mest pressande miljö
utmaningar. Detta problem har förvärrats av den globala ökningen av engångsplast
produkter. Genom att minska användningen av fossil plast och öka återanvändningen och återvinningen kan vi begränsa spridningen av plastutsläpp.
Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havsmiljölag, ett initiativ som vi ser som ett positivt steg för en bättre havsmiljö. Denna lag skulle ställa högre krav på att regeringen tar ansvar för havsmiljöpolitiken.
För att säkra den biologiska mångfalden behöver vi skydda våra sjöar och hav från försurning och skadliga ämnen som gifter och plast. Samtidigt ser vi behovet av att upprätthålla en balans mellan strikta miljökrav och att ge småskalig vattenkraft en chans att blomstra i en hållbar framtid.
Vi står inför en rad utmaningar relaterade till vår dricksvattenförsörjning. Klimat
krisen är en stor utmaning som väntas öka risken för förorenat dricksvatten. För oss socialdemokrater är det av största vikt att trygga en säker dricksvattenförsörjning.
Vi har åstadkommit viktiga framsteg i EU när det kommer till vattenfrågorna. Ett exempel är EU:s ramdirektiv för vatten. Nu måste Sverige leva upp till dessa krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer. Vi anser också att dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. En annan utmaning är att förbättra reningen av vårt avloppsvatten för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Idag är inte minst läkemedelsrester i avloppsvatten ett växande problem. För att förbättra reningen av vårt avloppsvatten är en viktig del att snabbt implementera EU:s nya avloppsdirektiv.
Naturvård och biologisk mångfald
Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård. Naturvården är avgörande för att skydda våra naturområden, arter och ekosystem som står inför allt större hot. Välmående eko
system kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid. Dessutom är naturvårdande skötsel viktigt för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen. Men med regeringens nedskärningar riskerar vårt rika friluftsliv att kraftigt försämras.
Regeringen har nästan halverat budgeten för naturvården med en nedskärning på 900 miljoner kronor mellan 2022 och 2023. I budgetpropositionen för 2025 återför de bara en bråkdel av pengarna de tagit bort och presenterar detta som en ”satsning”. Den otill
räckliga finansieringen har lett till svåra prioriteringar inom områden som skötsel av naturreservat och nationalparker, underhåll av vandringsleder, verksamhet vid naturum,
åtgärdsprogram för hotade arter samt lokala och kommunala naturvårdsprojekt. Dessutom
påverkas rovdjursinventeringar och vilt- och rovdjursförvaltning av nedskärningarna. Tidigare i år larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla natur
områden är eftersatt, vilket ytterligare visar på hur allvarlig situationen är. Vi föreslår därför att skötseln av värdefull natur förstärks med 250 miljoner kronor
jämfört med regeringens föreslagna nivåer.
Förstörelse av livsmiljöer och fragmentering är två betydande orsaker till hotet mot den biologiska mångfalden. Enligt FN är krisen för den biologiska mångfalden så allvarlig att den hotar mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten. För att rädda
den biologiska mångfalden är en viktig metod att sammankoppla skyddade natur
områden.
När klimatet förändras i ett område blir det enklare för arter att förflytta sig till
nya lämpliga livsmiljöer i ett annat område. Utan sammanlänkad natur blir klimat
förändringar ett allt större hot mot djurs och växters överlevnad.
En annan viktig del i att förbättra den biologiska mångfalden är att stärka skyddet av värdefull natur. Det gäller inte minst skogen. Vi har alltid betonat vikten av att stödja privata skogsägare som frivilligt tar initiativ till att skydda och bevara värdefulla skogs
områden. Det handlar inte enbart om miljömässigt ansvar utan även om att upprätthålla en balans mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Lika viktigt är det att vi som samhälle garanterar rättvisa ersättningar till de skogsägare som aktivt bidrar till skogens
hållbara förvaltning. Att regeringen väljer att dra ned på anslaget med nästan en tredjedel
jämfört med 2024 är därför under all kritik. Vi vill höja anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringen för att säkerställa kompensation till skogsägare som önskar bevara skyddsvärd skog.
En annan viktig faktor som orsakar förlust av biologisk mångfald är invasiva främmande arter. Dessa arter har med människans hjälp flyttats från sin naturliga miljö till en främmande miljö där de snabbt sprider sig och tränger undan andra arter. Om de
invasiva främmande arterna inte bekämpas riskerar de att orsaka allvarliga konsekven
ser
för våra ekosystem. Det är därför av stor vikt att stärka arbetet för bekämpningen av dessa. Vi behöver öka medvetenheten om invasiva arter i samhället för att kunna vidta rätt åtgärder. Dessutom vill vi utöka beteckningen över invasiva arter för att kunna begränsa de skador som nya främmande arter riskerar att orsaka. Ett exempel på en sådan art är stenmården som genom människan spridit sig till den svenska naturen.
Vi behöver också ha förutsättningar att begränsa massförekomsten av översvämnings
myggor.
Utan en effektiv myggbekämpning så blir det omöjligt att vara utomhus i delar av vårt land. Besvären med översvämningsmyggor gör det svårt att både bo och verka i
vissa områden. I regeringens budget tilldelades länsstyrelserna endast 5,4 miljoner kronor.
En summa långt ifrån de 36 miljoner som länsstyrelserna själva sagt behövs för
bered
skap under 2024 och 2025. Den otillräckliga finansieringen och bristen på bekämp
nings
medel
har gjort situationen ohållbar. Vi socialdemokrater tar myggproblemet på allvar och föreslår därför att myggbekämpningen förstärks.
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Enligt Naturvårds
verket
finns idag närmare 90
000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. För att skydda både människors hälsa och miljön behöver dessa områden tas om hand. Det är viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar efterlevs för en effektiv och rättvis ansvarsfördelning. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur vi säkerställer detta.
Under flera års tid har en betydande del av de avsatta medlen för sanering och återställning av förorenade områden förblivit outnyttjade. För 2023 avsatte regeringen över 1 miljard kronor till denna budgetpost, men av det senaste budgetförslaget framgår att 371 miljoner inte använts. Vi anser därför att en anslagsminskning för sanering och återställning är rimlig då medlen under flera års tid inte använts i den planerade omfattningen. Vi föreslår att anslaget minskas med 250 miljoner kronor i förhållande till budgetens förslag.
Med klimatförändringar som påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald i snabb takt behöver vi mer än någonsin en robust och pålitlig övervakning av våra naturområden. Vi anser att miljöövervakningen är avgörande för att kunna ge politiska beslutsfattare relevanta underlag för välgrundade beslut och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Medan regeringen har valt att prioritera bort detta viktiga område väljer vi att möjliggöra en mer frekvent och detaljerad miljöövervakning. Vi avsätter en extra summa på 30 miljoner kronor till miljöövervakning.
Förbättrat strandskydd och värnad allemansrätt
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och välbefinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kulturarv. Men med ökad privatisering och inhägnad av naturen riskerar allemansrätten
att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser
som skadar miljön eller konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation.
Strandskyddet spelar en viktig roll för att säkra allemansrätten längs stränder och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, både på land och i vatten. Men strand
skyddet behöver reformeras för att bli mer anpassat, flexibelt och ändamålsenligt så att möjligheten till utveckling ökar även på landsbygden. Vi socialdemokrater ser ett tydligt behov av att diversifiera strandskyddet för att främja landsbygdsutvecklingen och samtidigt värna naturen och utövandet av allemansrätten.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Johan Löfstrand (S)
Jytte Guteland (S)
Malin Larsson (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Tomas Kronståhl (S)