Jämförelse 8735ba836a22097d26e56af6 Underlagets kontrollsumma: 864c9f9217b32b2322a2719e1c9ce4009e69ff33b8f8f1da50d1c2b8f57f130d Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022388: med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022388 Motion till riksdagen 2022/23:2388 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning Det ekonomiska läget Dystra utsikter i Sverige och i omvärlden Omvärlden Sverige Svenska hushåll pressas hårt Höga elpriser Bostadsbyggandet faller kraftigt En osäker arbetsmarknad Svältkur för kommuner och regioner Inriktningen för den ekonomiska politiken Sverige behöver en plan för krisen 1. En plan för hushållens ekonomi för att lindra effekterna av inflationen 2. En plan för jobben för att bekämpa lågkonjunkturen 3. En plan för att säkra välfärden Inflationen får inte bita sig fast Långsiktiga behov får inte skymmas av krisen Ta tillbaka kontrollen över välfärden Sverige ska vara tryggt Ett starkare näringsliv efter krisen Våra prioriteringar Vi finansierar våra reformer krona för krona Barnen ska inte bära kostnaden för krisen – åtgärder 2023 Våra åtgärder 2023 Avvisade neddragningar eller omprioriteringar i VÄB Förslag till vårändringsbudget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Inledning Sverige befinner sig i en ny ekonomisk verklighet. Svenska hushåll plågas av höjda matpriser, stigande elräkningar, hyror och höga räntor. Inflationen är den högsta på 30 år och utsikterna för både världsekonomin och svensk ekonomi är dystra. Det är ett riktigt tufft ekonomiskt läge. Det ställer krav på politiken. En ansvarsfull finanspolitik krävs för att pressa tillbaka inflationen. Men det ekonomiska utrymmet behöver användas till att skydda hushållens ekonomi, säkra välfärden och trygga jobben under lågkonjunkturen. Annars riskerar Sverige att bli fattigare, och konsekvenserna av lågkonjunkturen något vi får leva med under mycket lång tid. Det skulle urgröpa samhälls ­ gemenskapen i Sverige. I vårt land tar vi oss an tuffa tider tillsammans. Vi behandlar varandra med respekt och rättvisa. Vi tar gemensamt ansvar för att göra Sverige mer som Sverige. I Socialdemokraternas förslag till vårbudget sätter vi barnen i första rummet. Vi stärker barnfamiljernas och ungas ekonomi genom ett tillfälligt höjt barnbidrag och två ytterligare utbetalade studiebidrag under sommaren. Vi stöttar hårt arbetande ensam ­ stående föräldrar genom att tillfälligt höja underhållsstödet. Och vi gör en kraftfull satsning på fler fritidsaktiviteter med lunch under sommarlovet, så att utanförskapet och segregationen inte tillåts växa under krisen. För varje dag som Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson styr vårt land blir Sverige fattigare. När regeringen och Sverigedemokraterna är passiva och låter kostnadskrisen slå med full kraft mot både hushållen och välfärden visar vi att det finns en annan väg. De tillskott till skolan, vården och omsorgen som vi föreslog i höstas, och de satsningar vi föreslår för att skydda svenska barnfamiljers ekonomi nu, hade tagit Sverige tryggare genom krisen. När regeringen saknar en plan för att hantera det tuffa ekonomiska läget och bekämpa inflationen visar vi att det genom träffsäker politik går att göra båda delar. Socialdemokraterna står på vanligt folks sida genom krisen. Vi vägrar låta Sverige bli fattigare. Barnen ska inte betala kostnaden för krisen. Det ekonomiska läget Sverige står på branten av en lågkonjunktur. Stigande priser på el, bränsle och mat gröper ur hushållens köpkraft samtidigt som hyrorna ökar och Riksbanken höjer styr ­ räntan för att ytterligare dämpa efterfrågan. Vi ser redan hur varsel och företags ­ kon ­ kurser ökar och hur skolan och sjukvården larmar om nedskärningar. Det är ett svårt läge som kräver en välavvägd ekonomisk politik och noggranna prioriteringar. Sverige har i dag den högsta inflationen sedan inflationsmålet infördes. Men under en lång tid var prisstabilitet det normala tillståndet och svenska löntagare har haft real ­ löneökningar under många år och levnadsstandarden har sakta men säkert förbättrats. De senaste årens omvärldshändelser har lett både Sverige och världen in i en ny ekonomisk fas. Vi ser en mer splittrad värld, med geoekonomisk fragmentering och upprustning av både den militära och den civila beredskapen. Denna utveckling tog fart redan i och med coronapandemin. Ekonomin drabbades av utbudsproblem då globala värdekedjor bröt ihop, samtidigt som efterfrågan stimulerades av både penning- och finanspolitik i många länder när stater agerade för att undvika en ekonomisk kris. Endast två veckor efter att de svenska pandemirestriktionerna avvecklats inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget i Ukraina orsakar framför allt ett enormt mänskligt lidande och utmanar den europeiska säkerhetsordningen. Tillsammans med Rysslands agerande på energimarknaderna har kriget även pressat upp priserna på fossila bränslen, gas och el runt om i Europa. Samtidigt har de globala livsmedels ­ priserna ökat kraftigt. Utvecklingen har pressat upp inflationen i hela världsekonomin. Världens centralbanker har snabbt mött upp inflationen med tilltagande räntor. Hushåll runt om i världen pressas nu från två håll. Inflationen gröper djupa hål i plånboken samtidigt vi ser en sämre realekonomisk utveckling och minskad tillväxt. Men inte i något annat land i EU ser prognoserna så dåliga ut som för Sverige. Enligt EU-kommissionens prognos från februari kommer Sverige att få lägst tillväxt i EU år 2023. Faktum är att Sverige är det enda landet där tillväxten spås bli negativ. Ekonomin krymper och Sverige blir fattigare. Ingen vet hur djup lågkonjunkturen blir eller när utvecklingen vänder. Men om regeringen fortsätter att agera saktfärdigt och underlåter att genomföra nödvändiga åtgärder, kommer lågkonjunkturen att bli djup och företag och hushåll drabbas hårt. Regeringen gör för lite för att stötta de hushåll som drabbas hårdast av inflationen, saknar en plan för att möta lågkonjunkturen och står handfallen inför svältkuren i väl ­ färden som redan påbörjats. Det är helt avgörande både för Sveriges ekonomi och för enskilda hushåll att infla ­ tionen bekämpas. Det är de mest utsatta i samhället som skulle drabbas hårdast om inflationen biter sig fast. Riksbanken höjer räntan för att försvara inflationsmålet och hålla nere inflationsförväntningarna, så att efterfrågan i ekonomin dämpas och pris ­ ökningarna trycks tillbaka. I det rådande ekonomiska läget skulle därmed en alltför expansiv och felprioriterad finanspolitik vara direkt kontraproduktiv. Men det innebär inte att finanspolitiken inte har en roll att spela. Att möta krisen med en rättvis ekonomisk politik är en rent existentiell fråga för vårt samhälle. För klarar vi att hålla ihop när det blåser snålt, då stärks tilltron till samhällets och politikens förmåga. Men gör vi inte det, om människor ser hur den egna ekonomin gröps ur för varje dag som går, samtidigt som några få andra knappt känner av att allt blir dyrare då urholkas samhällsgemenskapen. Tuffa ekonomiska tider kräver prioriteringar och politiskt ledarskap. Finanspolitikens viktigaste uppgift i det här läget är att se till att ensamstående mammor har råd att sätta mat på bordet, så att inte ett enda barn behöver gå hungrigt, och att se till att kostnads ­ krisen inte leder till att lärare behöver sägas upp i skolan eller att vårdköerna ökar. Med regeringens politik blir det tvärtom barnen som får betala priset för krisen. Dystra utsikter i Sverige och i omvärlden Omvärlden Utsikten för världsekonomin under de kommande åren är splittrad. Prognoser visar att hög inflation och ökande räntor håller tillbaka tillväxten i den globala ekonomin. Särskilt mörka är utsikterna för Europa, som brottas med både hög inflation och svag tillväxt under 2023. På uppsidan har utbudsstörningar på grund av problem i globala värdekedjor lättat och världsmarknadspriser på insatsvaror, livsmedel och energi har fallit tillbaka. Samtidigt har kärninflationen förblivit hög i många länder, i kontrast till vad prognos ­ makare trodde för bara några månader sedan. En stark efterfrågan och ihållande inflation har pressat världens centralbanker att bedriva en allt stramare penningpolitik, vilket fått konsekvenser för de finansiella marknaderna. Tillgångar som tidigare bedömdes som säkra har minskat i värde i takt med att räntorna gått upp. Samtidigt innebär den nya digitaliserade bankvärlden att det är enklare än någonsin att flytta pengar, vilket minskar tröskeln för bankrusning. Under våren har vi sett finansiell turbulens framför allt i USA där regionala banker kollapsat efter att de tagit alltför stora risker och förlorat förtroende hos kunderna och marknaden. IMF pekar på hur central ­ bankschefer och finansministrar nu går en svår balansgång i att se till att inflationen trycks tillbaka och samtidigt upprätthålla finansiell stabilitet och se till att åtstramningen inte blir för hård. Tillväxtutsikterna är dystra bland de avancerade ekonomierna och USA är inget undantag. Den amerikanska inflationen har minskat i takt med att energipriserna sjunkit och flaskhalsproblem dämpats, samtidigt går trenden i motsatt riktning gällande tjänste ­ inflationen, vilket motiverar centralbanken att fortsätta höja räntan och kyla ned den amerikanska arbetsmarknaden. Den starka arbetsmarknaden tros under 2023 övergå i en stigande arbetslöshet samtidigt som de höga räntorna håller tillbaka efterfrågan i ekonomin. Den kinesiska ekonomin genomgår en återhämtning efter att den strikta nolltolerans ­ politiken mot covid-19 avvecklades i december 2022. Den ekonomiska tillväxten drivs framför allt av hushållens uppdämda konsumtionsbehov efter att restriktionerna av ­ vecklats. Inflationen väntas förbli på en låg och stabil nivå i Kina de kommande åren. Den ekonomiska utvecklingen väntas bli god även i Mellanöstern, Nordafrika och Sydostasien. Trots att inflationen ser ut att minska globalt fortsätter höga energi- och matpriser att pressa ned levnadsstandarden för många människor. De höga priserna drabbar särskilt befolkningen i utvecklingsländer där fattigdomen har ökat. På lite längre sikt prognosisterar IMF den lägsta globala tillväxten på flera decennier. Den relativt låga tillväxten beror dels på att tidigare tillväxtekonomier, såsom Kina, mognar. Men den svagare tillväxten beror också på strukturella förändringar av den globala ekonomin, såsom en mer geopolitisk fragmentering, protektionism samt en lägre takt i strukturomvandlingen. Den långsiktiga utvecklingen av inflationen och den naturliga reala räntan kommer att bli avgörande för både penning- och finanspolitiken framöver. Den naturliga reala räntan har haft en nedåtgående trend de senaste decennierna, främst på grund av den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och en allt långsammare produktivitetsutveckling. Därtill har självständiga och trovärdiga centralbanker lyckats hålla nere inflationsförväntningarna. Att de här underliggande krafterna inte har för ­ ändrats talar för en återgång till en lågräntemiljö. Samtidigt finns en rad osäkerheter, t.ex. effekterna av klimatomställningen samt trenderna mot en mer geoekonomiskt fragmenterad värld och upprustning av nationell beredskap. [1] Sverige I en värld som går mot ekonomisk avmattning sticker Sverige ut. Sverige är ett av de länder som bedöms att få den svagaste ekonomiska utvecklingen under 2023. Både regeringen och internationella organisationer gör prognosen att Sveriges BNP minskar under 2023. Samtidigt ser vi hur inflationen har varit på en högre nivå i Sverige än många jämförbara länder. Enligt EU-kommissionens prognos från februari väntas Sverige bli det land i EU med lägst tillväxt; faktum är att Sverige är det enda landet där prognosen visar på negativ tillväxt under 2023. Sverige blir fattigare. Figur 1 Sverige lägst tillväxt i EU 2023 EU ‑ kommissionens prognos real BNP Källa: EU-kommissionen [2] . IMF:s senaste prognos är i linje med EU-kommissionens men visar att Sverige sticker ut också i ett globalt perspektiv. Enligt IMF:s prognos från april kan Sverige bli ett av få länder i världen som får negativ tillväxt under 2023. Endast fyra länder i världen ser ut att få lägre tillväxt än Sverige i år: Ukraina, Chile, Sri Lanka och Estland. Sverige bedöms få lika dålig ekonomisk utveckling som Jemen. Figur 2 Sverige ett av få länder med negativ tillväxt 2023 IMF:s prognos real BNP tillväxt procent 2023 Enligt Konjunkturinstitutets prognos från i mars bidrar kraftigt minskade investeringar och en nedgång i hushållens konsumtion till att BNP minskar under 2023, se figur 3. Samtidigt håller offentlig konsumtion och export upp efterfrågan i svensk ekonomi. År 2024 väntas svensk tillväxt bli positiv igen. Figur 3 Importjusterat bidrag till BNP-tillväxten Procentuell förändring respektive procentenheter Källa: Konjunkturinstitutet. Inflationen är den högsta i Sverige på 30 år. Inflationssiffror från mars indikerade att inflationstoppen nu kan vara nådd då samtliga inflationsmått föll. En viktig orsak till att inflationen föll var sjunkande energipriser. Betydligt mer oroande är att kärninflationen i mars gick om KPIF, vilket skulle kunna vara en indikator på att inflationen inte längre drivs av de höga energipriserna utan har letat sig djupare in i ekonomin. En annan tolkning är att energipriserna visar vägen och att den underliggande inflationen nu kan väntas sjunka tillbaka med viss fördröjning. Figur 4 Inflation Sverige Procent Källa: SCB. Figur 5 visar hur inflationen utvecklats i Sverige sedan 2018. Diagrammet illustrerar hur de ökande energipriserna i spåren av Rysslands invasion av Ukraina och Rysslands energikrig mot Europa ledde till att inflationen ökade under 2021 och början av 2022. Prisökningarna har sedan spridit sig till framför allt varor men även tjänster. Den svenska lönebildningsmodellen och låg förekomst av löneglidning har troligtvis varit viktiga faktorer bakom att tjänsteinflationen inte tagit fart i Sverige. Finansdepartementet och andra prognosmakare gör bedömningen att inflationen sjunker tillbaka under 2023. För att Sverige ska komma tillbaka till inflationsmålet på 2 procent är det helt avgörande att energipriserna fortsätter sjunka och att prisökning ­ arna på varor stannar av. Regeringen måste nu ta sitt ansvar och se till att minskade producentpriser också leder till lägre priser för konsumenter. Figur 5 Bidrag till KPIF-inflation Procentenheter samt årlig inflationstakt, kvartalsvärden Källa: Konjunkturinstitutet. Flera omständigheter komplicerar Riksbankens inflationsbekämpning. Svenska hushåll är högt skuldsatta och har relativt korta räntebindningstider, två faktorer som samman ­ taget innebär att penningpolitiken får större och snabbare genomslag i Sverige än andra jämförbara länder. Det talar för att Riksbanken kommer att få svårt att höja räntan lika mycket som våra handelspartner. Samtidigt är Sverige en liten öppen ekonomi, vilket medför att den svenska inflationen påverkas av kronans växelkurs. Den svenska kronan har tappat kraftigt i värde mot andra valutor den senaste tiden, vilket bidragit till att öka importpriser och därmed drivit upp den svenska inflationen. Förväntan om en lägre svensk ränta framöver, jämfört med andra länder, kan i sig ha haft en försvagande effekt på den svenska kronan, vilket i sin tur kan tvinga Riksbanken att höja räntan mer än vad som annars vore optimalt. Oroligheterna på de finansiella marknaderna har ännu inte spridits till Sverige, och den svenska finansiella sektorn är motståndskraftig. Samtidigt finns risker. Räntehöj ­ ningarna ökar trycket på högt belånade bolag i kommersiella fastighetssektorn, men också högt belånade svenska hushåll och bostadsmarknaden. Svenska hushåll pressas hårt Svenska hushåll pressas allt hårdare i takt med att priser, hyror och räntor ökar. Hushål ­ lens minskade konsumtion väntas bidra till att svenskt BNP sjunker under 2023. Under året har vi sett rusande priser på el, drivmedel och livsmedel. Svenska löntagare har förlorat tio år i reallöneökningar och det kommer att ta tid innan lönerna återhämtar sig. Figur 6 Reallöneutveckling Index 100=2003 Källa: Konjunkturinstitutet. Reallöneutvecklingen deflaterad med KPI. De kraftigt stigande priserna på livsmedel är särskilt bekymmersamma. Livsmedel är den varugrupp som ökat allra mest i pris det senaste året och har månad efter månad utgjort det största bidraget till inflationen. På ett år har matkassen blivit nästan 20 procent dyrare [3] . För varje ytterligare procentenhet matpriserna går upp får fler familjer svårt att sätta näringsriktig mat på bordet för sina barn. Figur 7 Pris på livsmedel Index 100=januari 2021 Källa: SCB. KPI Livsmedel och alkoholfria drycker. Medan andra länder har fått bukt med de stigande livsmedelspriserna är inflationen fortsatt hög i Sverige. Faktum är att priserna på mat har ökat snabbare i Sverige än i våra nordiska grannländer. Det är helt avgörande att livsmedelspriserna i butik minskar igen i takt med att priserna på el och insatsvaror nu sjunker. Regeringen måste agera så att priserna inte förblir omotiverat höga eller till och med fortsätter att öka. Vi social ­ demokrater har föreslagit en priskommission för höga matpriser, där regeringen samlar samtliga led i livsmedelsbranschen tillsammans med expertmyndigheter, civilsamhället och intresseorganisationer för att se till att matpriserna sjunker i takt med att el och insatsvaror blir billigare. Figur 8 Inflation livsmedel Årlig inflationstakt procent Källa: Eurostat. Inflationen drabbar alla, men den slår extra hårt mot dem med lägst inkomster och de som lever med minst marginaler. Barnfamiljer och ensamstående är särskilt sårbara. Bris larmar om att allt fler barn oroar sig över ekonomin, exempelvis om familjen kommer att ha råd att bo kvar i bostaden [4] . En majoritet av kommunerna uppger att barnen i skolan äter mer i skolbespisningen, mest på måndagar och fredagar i samband med helgen och efter lov eller studiedagar [5] , [6] . Köerna till olika stöd- och hjälpcenter ringlar allt längre, när fler behöver stöd för att få ihop middagen eller matkassen [7] . En av tre ensamstående föräldrar med en lön upp till 35 000 kronor i månaden har svårt att sätta näringsriktig mat på bordet. Det ska ses i ljuset av att medianlönen i Sverige år 2021 var 33 200 kronor [8] . Finanspolitiken kommer inte att kunna kompensera fullt ut för inflationen. Det ekono ­ miska läget med hög inflation ställer betydande krav på finanspolitikens förmåga att prioritera och väga olika angelägna förslag mot varandra utifrån det budgetutrymme som finns. Internationella organisationer som IMF ger tydlig vägledning i detta avse ­ ende. Rekommendationen är att finanspolitiken bör prioritera att stötta de grupper som drabbas hårdast av krisen. [9] Höga elpriser De höga elpriserna har inte bara drivit på inflationen, utan slår dessutom hårt mot många hushåll och företag. Rysslands invasion av Ukraina och Rysslands agerande på energimarknaderna har drivit upp priserna på energi i hela Europa. Här i Sverige har vi importerat höga elpriser från Europa, trots att nästan all el som produceras i Sverige är fossilfri, billig el. Marginalprissättningen, där det dyraste energislaget i drift sätter priset på hela elmarknaden, har inneburit att vi har fått rekordhöga elpriser. Det har i sin tur genererat enorma övervinster för elproducenter och andra aktörer på elmarknaden, samt ökat kapacitetsavgifterna till Svenska kraftnät. Intäkterna från kapacitetsavgifterna stiger när elpriserna varierar mellan elprisområdena, medan övervinster uppstår när vi har onormalt höga systempriser på den svenska elmarknaden i sin helhet. Det svenska elstödet till hushåll och företag finansieras med kapacitetsavgifterna som betalats in till Svenska kraftnät. Det svenska elstödet till både hushåll och företag har blivit kraftigt försenat jämfört med vad regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade under valrörelsen. Därtill finns inga besked om huruvida det kommer att vara tillåtet att använda kapacitetsavgifterna för att finansiera elstöd även under nästa vinter. Regeringen måste se till att EU förlänger möjligheten att betala tillbaka kapacitets ­ avgifterna till elkonsumenterna. EU har beslutat att även övervinsterna på elmarknaden ska återföras till elkunderna, genom att införa ett intäktstak för elproducenterna fr.o.m. den 1 december 2022. Reger ­ ingens saktfärdighet har inneburit att Sveriges intäktstak kom på plats först den 1 mars trots att syftet var att det skulle vara på plats inför vintern. Den svenska utformningen resulterar också i mycket låga skatteintäkter. Många andra EU-länder har fått mer kraftfull lagstiftning på plats som innebär att mer av övervinsterna kan återföras till elslutkunderna. Hade regeringen agerat snabbare och anpassat regelverket bättre till svenska förutsättningar hade även svenska hushåll kunnat få tillbaka en del av över ­ vinsterna under vintern. EU-förordningen och det svenska intäktstaket löper ut den 30 juni och regeringen verkar inte ha någon plan för att förlänga eller förbättra regel ­ verket. Regeringen har även försenat elstödet. Figur 9 visar elprisernas utveckling sedan 2020. Grafen illustrerar hur elpriserna började stiga redan under slutet av 2021, då Ryssland minskade sina gasleveranser till Europa. Under 2022 har Sverige och Europa haft rekordhöga priser på el. Även om elpriserna varit lägre än väntat under början av 2023 är utvecklingen framöver osäker. Det kan alltså vara så att Sverige återigen går mot en vinter med skyhöga elpriser och där aktörer på elmarknaden fortsätter att göra övervinster på hushållens bekostnad. Figur 9 Svenska elpriser SEK/MWh Dagliga priser, 7 dagars glidande medelvärde Källa: Nordpool. Bostadsbyggandet faller kraftigt Enligt Konjunkturinstitutets prognos faller fasta bruttoinvesteringar med nästan 5 procent i år och bidrar starkt till att Sverige väntas få negativ tillväxt under 2023. Framför allt faller investeringarna i nya bostäder kraftigt. I ett redan tufft ekonomiskt läge valde regeringen dessutom att avveckla investeringsstödet för hyresbostäder så att projekt motsvarande 18 000 bostäder nu kommer att byggas till betydligt högre hyror eller inte bli av alls. De bostäder som trots allt byggs kommer att vara ungefär 25 procent dyrare än de annars hade varit. Enligt byggbranschens egen prognos kommer antalet nya bostäder som påbörjas under 2023 att sjunka till 25 500 stycken [10] . Det är oroande. Byggbranschen är en viktig motor i svensk ekonomi, inte minst ute i kommunerna. Regeringens agerande riskerar att fördjupa lågkonjunkturen, bidra till ökande hyror för hushållen och förvärra bostadsbristen. Figur 10 Antal påbörjade bostäder Nyproduktion lägenheter och småhus Källa: Boverket samt Byggföretagens prognos för 2023. En osäker arbetsmarknad Trots att Sverige står på branten av en lågkonjunktur och att många företag dras med ökande kostnader har den svenska arbetsmarknaden visat på stor motståndskraft. Utgångsläget på svensk arbetsmarknad är starkt, med en rekordhög sysselsättningsgrad. I mars 2023 låg arbetslösheten på en lägre nivå jämfört med 2022 och uppgick till 7,3 procent säsongsrensat och utjämnat [11] . Konjunkturinstitutet prognostiserar att lågkonjunkturen drabbar arbetsmarknaden med viss fördröjning och att arbetslösheten börjar öka under året för att stiga till 8,2 procent år 2024 [12] . Under början av 2023 har antalet konkurser ökat jämfört med 2022 [13] . Vi ser även hur varsel påverkar allt fler anställda, se diagram 11. Samtidigt råder kompetensbrist inom både välfärden och näringslivet. I det här läget är regeringen och Sverigedemokra ­ ternas neddragningar på arbetsmarknad och utbildningspolitiken helt fel politik. Sverige har inte råd med en ökad arbetslöshet. I stället måste den som blir arbetslös få möjlighet till omställning, vilket även skulle förbättra matchningen på svensk arbetsmarknad. Figur 11 Varslen ökar Antal personer berörda av varsel om uppsägning per månad, 3 månaders glidande medelvärde Källa: Arbetsförmedlingen. Svältkur för kommuner och regioner Kostnadskrisen har slagit till i kommuner och regioner. 17 av 21 regioner budgeterar för underskott under 2023 och läget ser ut att förvärras kommande år. I det här läget måste staten ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden. Den socialdemokratiska regeringen gjorde betydande permanenta höjningar av de generella statsbidragen och tillfälliga tillskott till kommunsektorn under pandemin. Men inflationen innebär att nivåerna på statsbidragen i reala termer har sjunkit. Och trots att många kommuner och regioner kunnat spara under de goda åren får vi redan larm från sjukhus som går med underskott och skolor som behöver säga upp lärare. Vi vet från tidigare kriser att när kommuner och regioner tvingas till nedskärningar i välfärden får det konsekvenser för en lång tid framöver, med tuffare arbetsmiljö, växande vårdköer och kompetensbrist. Figur 12 Kommunfinansierad sysselsättning Antal per 1 000 invånare Källa: VÅP18. Under budgetsaneringen på 90-talet och under finanskrisen minskade sysselsättningen drastiskt i kommunsektorns verksamheter. Det krävdes sedan tydliga politiska priori ­ teringar för att återuppbygga kapaciteten i välfärden. Under finanskrisen kompenserade den borgerliga regeringen för var tredje krona som kommuner och regioner förlorade i skatteintäkter på grund av den ekonomiska krisen. Under coronapandemin valde den socialdemokratiskt ledda regeringen att prioritera välfärden och kompenserade kommunsektorn tre gånger om. Figur 13 Skattebortfall kommunsektorn och statsbidrag Källa: Regeringens propositioner. Den nya ekonomiska krisen slår hårt mot välfärdens verksamheter och hittills har regeringen valt att underkompensera välfärden för de ökade kostnaderna. Regeringen har heller inte gett besked om statsbidragens nivå för kommande år. Vissa kommuner och regioner kommer att kunna söka om elstöd inom ramen för elstödet till företag och organisationer. Enligt EU:s statsstödsregler behöver elstödet till företag ha ett tak, men regeringen har föreslagit att taket ska gälla också för kommun ­ sektorn. SKR har kritiserat förslaget och menar att det kommer att leda till att större kommuner och nästan samtliga regioner underkompenseras för sina elkostnader. Deras bedömning är att elstödet skulle ha inneburit ungefär 5 miljarder kronor i kompensation till kommuner och regioner, men att taket totalt sett halverar stödet till kommunsektorn. [14] Kommuner och regioner i norra Sverige blir helt utan elstöd med regeringens politik. Inriktningen för den ekonomiska politiken Sverige befinner sig i en ny ekonomisk verklighet. Svenska hushåll upplever just nu en extraordinär ekonomisk press. För många är kostnadskrisen rent existentiell – högre räntekostnader eller en dyrare elräkning kan vara avgörande för om man har möjlighet att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn eller inte. Samtidigt upplever många med rätta att kostnadsökningarna inte bärs solidariskt. Halva Sverige har vid vår ­ budgetens avlämnande ännu inte sett tillstymmelsen till elstöd. Ingen elräkningsakut fanns på plats under vintermånaderna, och regeringen agerade alltför saktfärdigt när det kommer till de höga matpriserna. Sverigedemokraterna och regeringen saknar en plan för det ekonomiska läget. De kraftiga nedskärningar som gjordes i höstbudgeten på arbetsmarknadspolitiken och utbildningsplatserna har gjort Sverige mer sårbart för lågkonjunkturen. Underfinansier ­ ingen av välfärden driver fram nedskärningar i skolan, vården och omsorgen. Bristen på träffsäkra och effektiva stöd till hushållen gör den tuffa situationen än värre för breda löntagargrupper. När regeringen och deras stödparti inte har agerat har vi socialdemokrater lagt fram konkreta förslag på bordet. Vi krävde tidigt samtal med matjättarna, ett skarpare upp ­ drag till myndigheterna att granska matpriserna och besked om det tillfälliga bostads ­ bidraget till barnfamiljer. Efter våra krav har regeringen agerat. Men i ett oroande ekonomiskt läge kan inte regeringen dra benen efter sig. Regeringen och Sverigedemo ­ kraternas finanspolitik drar isär Sverige och gröper ur samhällsgemenskapen. Stats ­ budgeten för 2023 är undermålig i förhållande till de stora samhällsutmaningar Sverige har att hantera, och till det förvärrade ekonomiska läge som nu slår med full kraft mot hushållen. Vårbudgeten var regeringens chans att rätta till sina misstag och korrigera den politiska kursen för att skydda vanligt folk och ta Sverige genom lågkonjunkturen. De tog inte den chansen. En ny ekonomisk verklighet kräver ett ansvarsfullt ledarskap. Sverige förtjänar en politisk ledning som tar kontroll över situationen. Sverige behöver en plan för krisen Sverige behöver en tydlig strategi för hur vi ska möta det försämrade ekonomiska läget. Regeringen och Sverigedemokraternas förhållningssätt, att vara passiva och försvaga den underliggande styrkan i svensk ekonomi, har nått vägs ände. Socialdemokraterna har därför lagt fram tre tydliga principer för hur det allvarliga ekonomiska läget ska hanteras. 1. En plan för hushållens ekonomi för att lindra effekterna av inflationen Svenska hushåll behöver stöd att klara de kraftigt stigande priserna på mat, ränte ­ kostnader och elräkningar. I grunden handlar det om att göra allt för att bekämpa inflationen – men regeringen behöver också agera för att lindra effekterna av inflationen. Inflationen drabbar alla, men den slår extra hårt mot de med lägst inkomster och de som lever med minst marginaler. I stället för att kompensera för att inflationen slår ojämlikt, förvärrar regeringen situationen genom att föra en politik där höginkomst ­ tagare inflationsskyddas medan vanligt folk går på knäna. I höstas valde regeringen att göra en historiskt hög uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt och sänkte därmed skatten för Sveriges höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Regeringen satte heller inte något tak på elstödet, vilket innebar att en enskild elkund kunde få över 700 000 kronor i elstöd, samtidigt som halva landet inte omfattades av utbetalningen. Det är inte rimligt. I stället behöver stöden till hushållen vara träffsäkra och väl avvägda. Särskilt angeläget är det för barnfamiljer, och inte minst ensamstående föräldrar. Regeringen behöver ta kontroll över prisökningarna och se till att de lägre elpriserna, sjunkande priser på insatsvaror och utbetalningarna av elstödet till företag slår igenom i priset på matkassen. En priskommission bör inrättas. Socialdemokraterna anser att det behövs ytterligare åtgärder för att stötta svenska barnfamiljer, så att det inte är barnen som betalar priset för krisen. 2. En plan för jobben för att bekämpa lågkonjunkturen I Sverige syns nu tydliga tecken på att lågkonjunkturen är här. Varsel och konkurser ökar. Bostadsbyggandet minskar snabbt och ser ut att närmast kollapsa i år. Den i grunden starka arbetsmarknaden prövas hårt av lågkonjunkturen, och arbetslösheten väntas stiga till över 8 procent. Dessutom kräver både långtidsarbetslösheten och matchningsutmaningarna fortsatta åtgärder. Trots att många saknar arbete har såväl välfärden som företag inom tillväxtbranscher svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. I det läget behöver investeringarna i arbetsmarknadspolitiken och antalet utbild ­ ningsplatser öka – för att de som blir arbetslösa snabbt ska kunna komma in i åtgärder och vidare till nästa jobb. I stället har vi en regering som för en bakvänd konjunkturpolitik. De skär ned på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken och förvärrar situationen för svenskt bostadsbyggande genom att hastigt avveckla investeringsstödet för hyresrätter. Sverige behöver investeringar för att vi ska kunna bygga ett starkare och grönare land efter krisen. En global klimatkapplöpning pågår och om svensk industri ska kunna behålla sin styrkeposition och fortsätta växa, måste vi ligga längst fram i klimatomställningen. Det kräver mer energiproduktion här och nu, och satsningar på kompetensutveckling och forskning. Alternativet är att jobb och investeringar på den svenska marknaden går förlorade, samtidigt som utsläppen ökar. Det skulle göra Sverige fattigare. 3. En plan för att säkra välfärden Kostnadskrisen drabbar inte bara de enskilda hushållskassorna. Även för kommuner och regioner skenar kostnaderna. Utan kompensation och tillräckliga resurser kommer sparkraven som ett brev på posten. 17 av 21 regioner har budgeterat för underskott under 2023. Allt pekar på att situationen kommer att bli ännu värre under år 2024. I klarspråk kommer det att leda till besparingar och uppsägningar i verk ­ samheter som redan är mycket hårt pressade. Välfärdspersonalen, som slet hårt under coronapandemin, står nu inför en mycket tuff prövning om inte den politiska inriktningen läggs om. I budgeten för år 2023 skjuter regeringen och Sverigedemo ­ kraterna till 6 miljarder till kommuner och regioner. Det är långt ifrån tillräckligt. Det var därför vi socialdemokrater föreslog det dubbla, 12 miljarder, i generella statsbidrag till kommuner och regioner och kraftiga investeringar i riktade åtgärder. Nettot för kommuner och regioner hade med Socialdemokraternas förslag till statsbudget inneburit 20 miljarder mer till kommunsektorn. Regeringen och Sverigedemokraternas budget innebär i praktiken en svältkur för välfärden. Det är både otillräckligt och osvenskt. Det kan inte vara personalen, eleverna i skolan, de sjuka i vården och äldre i omsorgen som ska vara krockkuddar för det tuffa ekonomiska läget. Inflationen får inte bita sig fast Inflationen måste bekämpas och priserna på livsmedel och el tryckas tillbaka. Den höga inflationen har ätit upp år av reallöneökningar, skapat en kostnadskris i välfärden och hotar jobben i näringslivet. Det är därför mycket allvarligt att regeringen genom ett antal politiska vägval har försinkat kampen mot inflationen. Den närmast kaosartade hanteringen av elstödet till företag och hushåll har präglats av förseningar, tekniska misstag och felprioriteringar. Eftersom elstödet till företagen vid vårpropositionens avlämnande ännu inte utbetalats, går det inte att utesluta att det kan ha bidragit till den höga inflationsnivån. Företag som inte har fått stöd för att klara de kraftigt ökade elkostnaderna har i många fall vältrat över kostnaderna på konsumenterna. De snabbt stigande priserna på livsmedel har utgjort det största bidraget till inflatio ­ nen månad efter månad, och prisökningarna har varit större i Sverige än i våra nordiska grannländer. Samtidigt var regeringen senfärdig med att kalla till sig livsmedelsföretagen och att ge myndigheterna i uppdrag att granska konkurrensen i livsmedelsbranschen. Regeringen måste se till att avtagande priser på el och insatsvaror också ger effekt på priserna i matbutikerna. Livsmedelsbranschen är komplex och den enda vägen framåt är att ta ett helhetsgrepp om frågan. Vi har därför föreslagit en priskommission, för att se till att alla led i livsmedelskedjan tar sitt ansvar. När regeringen och Sverigedemokra ­ terna därutöver försenar och fördyrar utbyggnaden av ny elproduktion i Sverige och minskar insatserna för energieffektivisering och omställning sätter de ytterligare käppar i hjulen för den ekonomiska politikens möjligheter att motverka den höga inflationen. Regeringens nedskärningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är direkt kontraproduktiva i kampen mot inflation då det riskerar att bidra till en sämre match ­ ning på arbetsmarknaden. Slopandet av investeringsstödet för hyres- och student ­ bostäder kommer att leda till 25 procent högre hyror i de projekt som byggs utan stödet, vilket ytterligare driver på inflationen. Det rimmar särskilt illa med att regeringen uttalat att styråran för hela regeringens ekonomiska politik är att trycka ned inflationen. Man misslyckas med en central uppgift för den ekonomiska politiken i en mycket tuff tid. Socialdemokraterna prioriterade redan i förslaget till statsbudget för år 2023 insatser för att hålla tillbaka prisökningarna på ett ansvarsfullt sätt: satsningar på energieffektivisering i både småhus och flerfamiljs ­ hus, en reform av ROT-avdraget för mer energieffektivisering och omställning samt ytterligare medel för att snabbt bygga ut den havsbaserade vindkraften. Det är angelägna åtgärder att få på plats i en inflationsekonomi. Att därutöver rikta stöd mot särskilt utsatta hushåll för att lindra inflationens effekter hade varit en balanserad ekonomisk politik i ett mycket svårt läge. Med Socialdemokra ­ ternas budgetalternativ för 2023 hade Sverige varit bättre rustat för att dämpa lågkonjunk ­ turen, pressa ned inflationen och samtidigt garantera att barnen inte betalar priset för krisen. Långsiktiga behov får inte skymmas av krisen Sverige har alla förutsättningar för att vara ett fantastiskt land. Men det kräver att vi tar itu med flera samhällsproblem. Den rättvisa och respekt som präglat Sverige och som är en förutsättning för sammanhållningen i landet behöver återupprättas. De samhälls ­ problemen som urholkar samhällsgemenskapen behöver åtgärdas. Ta tillbaka kontrollen över välfärden Svensk välfärd utmanas från flera håll. Privatiseringar och marknadsexperiment slukar skattepengar som behövs i våra klassrum, i hemtjänsten och på våra sjukhus. Marknads ­ kaoset går ut över elever, patienter och brukare som drabbas när skolor går i konkurs och resurser försvinner bort ifrån verksamheterna. Vi socialdemokrater tycker att svensk välfärd ska vara till för svenska folket – inte internationella riskkapitalister. Medborgarna ska kunna vara med och styra den välfärd som de betalar för med sina skattepengar. Därför vill vi socialdemokrater göra upp med marknadskaoset i vården och skolan. Utöver marknadiseringen drabbas också sjukvården, skolan och omsorgen av den ekonomiska utvecklingen. Inflationen gör att utgifterna för löpande inköp av t.ex. skol ­ böcker och mat till skol- och omsorgsbespisningarna ökar i snabb hastighet, samtidigt som fasta kostnader i form av exempelvis lokalhyror också ökar till följd av de allt högre räntorna. I slutändan är det alla som använder, eller arbetar, i svensk välfärd som drabbas när resurserna urholkas. Barn får inte den undervisning de behöver för att klara skolan och riskerar att senare i livet hamna i arbetslöshet eller, i värsta fall, kriminalitet. Sjuka får inte vård i tid. Äldre känner sig ensamma och uppgivna när omsorgspersonalen snabbt måste jäkta vidare, utan att ens hinna med en kort pratstund. Det är mot den bakgrunden som vi socialdemokrater alltid har satt välfärden i första rummet. Att verksamheterna fungerar är en förutsättning för att människor ska mötas av rättvisa och respekt genom hela livet. Tyvärr kan inte detsamma sägas om Sveriges högerpartier, vilket visar sig tydligt i hur de hanterar ekonomiska kriser. Vid sidan av resursbristen är bristen på utbildad personal ett av välfärdens stora problem. Bristen på personal leder till brist på vårdplatser och stora bekymmer i skolan och omsorgen. Det är i det sammanhanget djupt olyckligt att regeringen står fast vid sitt beslut att avveckla äldreomsorgslyftet nästa år. Parat med den generella underfinansi ­ eringen av välfärden och neddragningarna på utbildning kommer det att leda till att bemanningsproblemen fördjupas och att de strukturella problemen i skolan, vården och omsorgen förstärks. I budgetpropositionen för år 2023 var tillskotten från Sverigedemokraternas och Moderaternas regering allt annat än tillräckliga för att välfärden ska kunna säkras. I stället prioriterade man återigen sänkt skatt, riktad direkt till höginkomsttagare. Trots stora och tydliga varningsrop från bl.a. SKR, fackförbund och andra berörda organisa ­ tioner vägrade Sverigedemokraterna och Moderaterna att korrigera sitt misstag till vår ­ ändringsbudgeten. Resultatet av Sverigedemokraternas och Moderaternas politiska prioritering är att välfärden står inför en svältkur. Konsekvenserna kommer att bäras av vanligt folk, hårt arbetande människor, just när de behöver samhällets stöd som mest. Det skulle inte behöva bli så. Vi socialdemokrater har visat att det finns alternativa vägar. Under pandemin kompenserade vi välfärden tre gånger om för de uteblivna skatteintäkterna. Det ger fortsatt kommunerna ett andrum, även om syret nu sinar snabbt. I höstbudgeten visade vi återigen att vi sätter välfärden främst, genom att föreslå fördubblade tillskott. Alldeles för många av Sveriges pensionärer har för låg pension i dag. De som har varit med och byggt upp vårt land, som med sitt arbete lagt grunden för vår gemen ­ samma välfärd, förtjänar respekt i form av trygghet under ålderdomen. De kommande åren kommer att bli avgörande för pensionssystemet. Det är centralt för Socialdemokraterna att vi har ett hållbart pensionssystem, så att både nuvarande och kommande generationer får tillräckliga pensioner. Det är därför Socialdemokraterna i regeringsställning har höjt garantipensionen med 1 000 kronor per månad från augusti 2022, höjt bostadstillägget, infört trygghetspension och gjort premiepensionen bättre och tryggare. Målet är att alla ska få minst 70 procent av sin slutlön i pension. Inbetal ­ ningarna till pensionssystemet behöver därför öka. Pensionstillägget behöver byggas ut för att göra det mer lönsamt att ha arbetat under arbetslivet, och en gas behöver införas så att pensionen blir högre när det är överskott i pensionssystemet. Det förefaller rimligt att regeringen analyserar den uppkomna situationen vad gäller pensionärer födda 1957, och Socialdemokraterna kommer att välkomna om regeringen återkommer till riksdagen med eventuella justeringar eller övergångsregler. Det är också angeläget att pensions ­ överenskommelsen fullföljs. Det är den sittande regeringen som har att både implemen ­ tera och följa upp förändringarna av pensionssystemet. Regeringen har dessvärre upp ­ visat en förvånansvärd passivitet när det kommer till helheten i pensionsfrågan, trots att det finns stora och avgörande frågor att hantera. Sverige ska vara tryggt Vi lever i en historiskt osäker tid. Sveriges yttre och inre säkerhet behöver värnas. Det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats. Sveriges yttre säkerhet ska garanteras genom att vi successivt ökar vår försvarsförmåga, och fullföljer upprust ­ ningen av det civila försvaret. Anslagen till försvaret ska nå 2 procent av BNP. Gängbrottsligheten, skjutningarna och otryggheten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen måste bekämpas med kraft. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Grogrunden till den kriminalitet som plågar Sverige är segregationen som slagit rot i delar av vårt land. Fattigdom, utanförskap och otrygghet har koncentrerats till vissa utsatta bostadsområden. I dessa områden har trångboddheten ökat, arbetslösheten bitit sig fast och hopplösheten brett ut sig. Här talar alltför få människor svenska och många lever utanför samhällsgemenskapen. Detta har skapat parallella samhällen som skiljer sig markant från resten av sam ­ hället. Kriminella gäng har etablerat sig och kunnat rekrytera allt yngre ungdomar till en allt grövre och mer hänsynslös brottslighet. Att bryta utvecklingen är en av politikens viktigaste uppgifter. Barn som inte ser mamma och pappa gå till jobbet, som inte får det stöd som behövs i skolan, som kanske måste agera tolkar för sina föräldrar och som saknar en plats i hemmet för studiero och läxläsning blir sårbara för gängens löften om snabba pengar och status. För att bryta ny ­ rekryteringen till gängen krävs därför offensiva insatser mot segregationen. Sverige hade under lång tid en hög migration, samtidigt som integrationen inte fungerade tillräckligt bra. Tillsammans med ökande ekonomiska klyftor bidrog det till segregationens framväxt. Den socialdemokratiskt ledda regeringen stramade upp migra ­ tionspolitiken. Sverige ska ha ett ordnat mottagande som säkerställer att integrationen fungerar, där rättigheter och skyldigheter ska vara tydliga. Värderingar om jämlikhet, jämställdhet och demokrati omfattar alla invånare, liksom principen om att alla förväntas jobba och bidra. Regeringen och Sverigedemokraterna möter inte den oroande utvecklingen med de åtgärder som krävs och verkar således inte inse problemens omfattning. De ser, i bästa fall, bara halva problemet. Nedskärningarna i kommunerna kommer oundvikligen att leda till att det brottsförebyggande arbetet drabbas. Högerpartierna lägger ned initiativ för att bryta segregationen och har ingen plan för att hantera effekterna av straffskärp ­ ningarna. Situationen inom inte minst Kriminalvården är mycket bekymmersam. Enligt en redovisning som Kriminalvården gjort skulle förslagen i Tidöavtalet innebära behov av flera tusen nya platser, som än i dag är ofinansierade och orealiserade. Regeringen måste nu ta problemen inom Kriminalvården på allvar och ta fram en plan som innebär att såväl säkerheten som det återfallsförebyggande arbetet kan säkerställas. Nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten måste mötas med full kraft. Annars ersätts varje gängkriminell som spärras in av nya personer, ofta unga. Med regeringens underfinansiering av välfärden kommer det förebyggande arbetet att tappa fart. Lärare och fritidspedagoger vittnar om hur de tidigt ser barn och unga som är på väg i fel riktning. Polisen vittnar också om hur allt yngre barn och ungdomar är beväp ­ nade. Samtidigt är samhällets insatser inte koordinerade för att möta denna utveckling. För många aktörer är detta en ny målgrupp och verktygen behöver vässas. För att bryta upp parallellsamhällen i Sverige krävs det en rad åtgärder. Det handlar om att främja språkkunskaper, utbildning och arbete. Arbetskraftsinvandringen ska vara behovsprövad för att säkerställa ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Alla som kan jobba ska jobba, oavsett var du kommer ifrån eller vilket kön du har. I ett tryggt Sverige satsar vi på att stärka möjligheterna genom satsningar på skola, bostäder, arbets ­ marknaden och civilsamhället men också skärpa kraven för etablering och integration. Genom en snabbare integration och bättre utbildning kan fler bidra till Sveriges tillväxt och välfärd. Därför prioriterar Socialdemokraterna barns och ungas ekonomiska villkor, och fritid, i vårmotionen för 2023. Att barn tidigt hamnar utanför samhällsgemenskapen skapar just de förutsättningar som krävs för att segregationen ska underblåsas. Att tidigt bryta utanförskapet, särskilt i ekonomiskt bistra tider, är därför viktigt. Ett starkare näringsliv efter krisen Klimatomställningen är en fråga om respekt för kommande generationer och en fråga om rättvisa och gemensamt ansvarstagande. Klimatförändringarna hotar vår värdefulla svenska natur och riskerar att leda till en växande klimatkatastrof i alla länder. Världen, och Sverige, behöver pressa ned utsläppen och ställa om hela samhället. Arbetet kommer att kräva målmedvetenhet och stora åtaganden från både det offentliga och från närings ­ livet, men det innebär också en stor möjlighet för Sverige. En global klimatkapplöpning pågår och det är länderna i framkant som får ökat välstånd och flest jobb, inte de som hamnar efter och blir beroende av gammal teknik och diktaturers olja och gas. Sveriges nyckel till omställningen ligger i vår världsledande industri. Genom att understödja och påskynda industrins klimatomställning kan vi pressa ned utsläppen i Sverige, exportera grön teknik, och samtidigt skapa tusentals nya jobb i vårt land. Vi vill bygga vidare på den svenska traditionen av att ta till vara ny teknik för att skapa jobb, välstånd och ett bättre liv för vanligt folk. Omställningen behöver ske brett i samhället – men den behöver ske med respekt för de olika förutsättningar som finns i vårt land. Det innebär att omställningen varken kan eller bör se likadan ut, eller ske på samma vis, i hela landet. Investeringar i ny och upp ­ rustad järnväg behöver fortsätta. Svensk skogsråvara ska tas till vara för att ersätta det fossila, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. För ett litet land som Sverige finns det inget alternativ till att ha stora ambitioner – annars riskerar arbetstillfällen och välstånd att hamna någon annanstans, och vårt land blir fattigare. På så sätt är detta en fråga om att öka eller minska samhällsgemenskapen. I regeringens förslag till vårändringsbudget försvåras situationen för de myndigheter som ska hantera stora delar av den praktiska omställningen. Att länsstyrelserna och SGU får minskade anslag, när vi vet hur avgörande tillståndsprocesserna är för att skynda på omställningen, är ett oansvarigt politiskt vägval. Parat med att vi har en regering som för första gången på 20 år kommer att öka utsläppen till följd av politiska beslut, skapar detta en situation där regeringen riskerar att rycka av Sverige ledartröjan i klimatomställningen. Det är när Sverige går före och investerar i klimatvänlig teknik som vår konkurrenskraft stärks. De länder som ligger längst fram i klimatkapplöpningen kommer att kunna exportera sina innovationer och lösningar som världen efterfrågar. Den klimatomställning som näringslivet och politiken tillsammans startade har redan gett Sverige ett försprång när det kommer till teknikutveckling och innovationer. Under den socialdemokratiskt ledda regeringen gick vi från en situation där den tidigare moderatledda statsministern talade om svensk industri som ”basically gone”, till en ny grön industriell revolution. Nu tillverkas det fossilfritt stål i Sverige och nedlagda industrier har blivit till batterifabriker. Vi vill fortsätta att bygga ett starkt och hållbart näringsliv som är förberett för framtidens utmaningar. Vi vill att svenska företag och arbetstagare ska kunna ta till vara möjligheterna i den gröna omställningen och vara med och skapa nya jobb och tillväxt i hela Sverige. Det ger försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på platser som länge kämpat med hög arbetslöshet och brister i välfärden. För att nå dit krävs det en kraftfull politik som sätter hållbarhet och innovation i fokus. Vi måste se till att skapa incitament för investeringar i nya teknologier och innovationer, samtidigt som vi ger stöd till de företag som vill ställa om till en grönare verksamhet. Vi behöver bygga ut elproduktionen för att säkerställa att industrin får grön och billig el också i framtiden. Vi behöver också se till att arbetstagare har rätt kompetens för alla de nya jobb som växer fram. Samtidigt behövs en trygg övergång för arbetstagare som går från gamla till nya industrier. Det handlar om att erbjuda utbildning och omskolning så att arbetstagare får ta till vara de möjligheter som kommer av klimatomställningen. Den högerkonservativa regeringens nedskärningar på klimatomställningen riskerar att skada vårt land i en redan osäker tid. I stället för att satsa på investeringar i nya teknologier och innovationer för att möta klimatutmaningen och stärka näringslivet genomför regeringen nedskärningar på kompetenslyft i näringslivet, infrastruktur och åtgärder för att värna värdefull natur och miljö. Det är fel väg att gå. Det riskerar tillväxt och välfärd i hela vårt land, samtidigt som vi missar vår bästa möjlighet att pressa ned utsläppen. Energiförsörjningen är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. Elektri ­ fieringen av våra transporter, industrier och samhällen kommer att kräva mer billig el. Därför behöver vi bygga ut fossilfri elproduktion. Energifrågan kräver breda, blocköver ­ skridande överenskommelser om allt från vindkraft till kärnkraft. Investeringarna är av en sådan storlek, och med så lång horisont, att det kräver trygghet och förutsägbarhet över tid. De har också säkerhetspolitiska aspekter; Sverige måste öka elproduktionen för att inte bli beroende av dyra fossila bränslen från diktaturer. Det är dags att regeringen lämnar valrörelsen bakom sig och bjuder in till energisamtal. Det är vad näringslivet, fackföreningsrörelsen, klimatet och svenska hushåll behöver. I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ett nytt energipolitiskt mål som inte kommer att få någon som helst praktisk betydelse. Vi socialdemokrater vill i stället se ett nytt mål. Vårt förslag är ett ambitiöst mål om att till 2030 tillföra minst 60 TWh ny fossilfri el. Det är helt avgörande att utbyggnaden av mer billig el sker snabbare för att pressa ned elräkningarna och snabba på klimatomställningen. Energipolitiken är helt central för samhällsutvecklingen. Därför anser vi att den ska vara föremål för breda politiska överenskommelser över blockgränsen. Våra prioriteringar Det finns ingen brist på behov och angelägna samhällsproblem att åtgärda. Det ställer stora krav på politikens förmåga att prioritera och att orka göra det som krävs. Behoven i välfärden, parat med de stora investeringarna i inre och yttre säkerhet, och i åtgärder för att påskynda den gröna industriella revolutionen, kommer att kräva stort budget ­ utrymme de kommande åren. För oss socialdemokrater går det före stora skattesänk ­ ningar för höginkomsttagare och kostsamma felprioriteringar. Vårt land behöver ett handlingskraftigt politiskt ledarskap som både kan hantera de akuta problem som följer av inflationen och lågkonjunkturen, och som orkar fortsätta ett samhällsbygge byggt på rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. För att hantera kostnadskrisen, och för att säkerställa att det inte är barnen som får betala priset för krisen, finns det vissa åtgärder och insatser som behöver prioriteras för innevarande år. Vi finansierar våra reformer krona för krona Statsfinanserna befinner sig i mycket gott skick, tack vare att den tidigare socialdemo ­ kratiska regeringen fört en ansvarsfull finanspolitik sedan år 2014. Statsskulden är på historiskt låga nivåer. Det gav regering och riksdag muskler att agera kraftfullt under coronapandemin för att rädda liv, jobb och livsverk. Trots att det vidtogs ekonomiska stödåtgärder utan motstycke under pandemin är statsfinanserna fortfarande urstarka. Men det är ingen naturlag, och det kan förändras snabbt. Särskilt när den koalition som leder landet saknar en grundläggande gemensam inställning till den ekonomiska politiken och dess förutsättningar. Det är därför nödvändigt att fortsatt slå vakt om det finanspolitiska ramverket och inte utmana statsfinansernas styrka. Vi behöver ha beredskap för att det ekonomiska läget förvärras och att lågkonjunkturen fördjupas. Samtidigt står vårt land inför stora investeringar för att stärka välfärden, bygga ut försvaret och klara klimatomställningen. Vi vill därför tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket och ersätta dagens överskottsmål med ett balansmål. Varje åtgärd i Socialdemokraternas vårmotion är finansierad krona för krona. De omprioriteringar vi därutöver föreslår är fullt ut finansierade genom att vi avvisar tidigare föreslagna, och omotiverade, anslagshöjningar som regeringen föreslog i höst ­ budgeten. En ansvarsfull ekonomisk politik är den bästa skyddsvallen för välfärden och hushållens ekonomi – särskilt i utmanande ekonomiska tider. Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att säkra finansiering för att kunna stötta Sverige i en tuff ekonomisk tid. EU lade under hösten 2022 fast ett direktiv för att säkra att alla medlemsstater skulle kunna begränsa energibolagens över ­ vinster under vintermånaderna, och återföra dem till hushåll och företag. Den svenska regeringen misslyckades med detta. EU-direktivet började gälla den 1 december, men Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson prioriterade andra saker framför att plocka in övervinsterna. Det gör att Sverige blir sist, och sämst, när det kommer till att återföra övervinsterna till de som kämpar med de höga elräkningarna. Först efter vintermåna ­ derna började den svenska lagstiftningen att gälla, och den svenska regeringen har fortfarande ingen plan för hur man ska agera mot övervinsterna den kommande vintern. Det duger inte. Socialdemokraterna föreslår därför att det intäktstak som nu är på plats, och som löper ut i juni år 2023, bör förlängas till årets slut. De övervinster som de energiprodu ­ cerande bolagen gör under återstoden av året bör återföras till hushållen – särskilt i detta tuffa ekonomiska läge. Det ger handlingsutrymme att stötta barnfamiljer, ensamstående och ungdomar när kostnadskrisen slår med full kraft, samtidigt som styrkan i statsfinanserna är intakt för att kunna möta ett förvärrat ekonomiskt läge. Sverige behöver en politik för att öka gemenskapen och sammanhållningen – både under och efter krisen. Barnen ska inte bära kostnaden för krisen – åtgärder 2023 Lågkonjunkturen och kostnadskrisen slår just nu med full kraft mot svenska familjer. Efter en historiskt tuff vinter, och en lång period av hög inflation, har många hushåll i breda löntagargrupper bokstavligen ätit sig igenom sina marginaler. Särskilt hårt slår de höga kostnaderna mot de som redan innan krisen hade små marginaler: ensamstående föräldrar och låginkomsthushåll. Regeringen och Sverigedemokraternas brist på handlingskraft och ledarskap har i bästa fall kraftigt försenat angelägna stödinsatser, i värsta fall låtit dem utebli helt och hållet. Det elstöd som skulle ha varit på plats den 1 november betalades ut – till halva Sverige – flera månader för sent. Elstödet fördelas därutöver utan några som helst rättviseaspekter. Vissa enskilda personer fick över 700 000 kronor i elstöd, medan vanligt folk norr om Dalälven inte fick en enda krona. Regeringen och Sverigedemokraterna prioriterade inte barnfamiljerna i statsbudgeten för 2023. I stället för höjt barnbidrag och säkrad välfärdsfinansiering, som Socialdemo ­ kraterna föreslagit, lade Tidöpartierna 13 miljarder kronor på en skattesänkning för höginkomsttagare. Kostnadskrisen drabbar hela Europa och hela Sverige – men effek ­ terna av kostnadskrisen hade kunnat lindras med en mer ansvarsfull och träffsäker politik. Ytterst handlar det om samhällsgemenskapen i vårt land. När barn går hungriga till skolan, när föräldrar förtvivlat försöker få pengarna att räcka till, och välfärden inte finns där när vi behöver den undergräver det hela den samhällsgemenskap som vi byggt upp i Sverige. Barnen ska inte bära kostnaden för krisen. I Sverige möter vi tuffa tider tillsammans och bär bördorna tillsammans. Våra åtgärder 2023 Socialdemokraterna föreslår att det redan i år genomförs insatser för att stärka barn ­ familjernas ekonomi och för att skydda barnen genom krisen. Särskilt sommaren riskerar att bli utmanande för många familjer, när skola och fritids är stängda. Sommar ­ lovet riskerar även att driva på utanförskapet och klyftorna, när gemensamma sommar ­ aktiviteter ställs in för att familjens eller kommunens ekonomi inte räcker till. Vi föreslår därför ett förstärkt barnbidrag på 200 kronor över sommarmånaderna för alla barnfamiljer. Vi föreslår därutöver att det också ska omfatta gymnasieelever, som annars inte får studiebidrag under sommaren. Det innebär att gymnasieelever får två extra utbetalningar av studiebidraget som de annars inte skulle ha fått. Situationen är särskilt utmanande för många ensamstående föräldrar – framför allt för ensamstående mammor. Socialdemokraterna föreslår därför att underhållsstödet höjs tillfälligt med 500 kronor från och med den 1 juli. I tuffa ekonomiska tider riskerar många människor att öka sin skuldsättning eller i värsta fall falla offer för oseriösa kreditgivare. Vi socialdemokrater har presenterat en skuldakut, ett paket av åtgärder, för att minska risken för att ekonomiskt sårbara perso ­ ner blir skuldsatta. För att förstärka skyddet mot skuldsättning vill Socialdemokraterna skjuta till 100 miljoner kronor för att utöka den kommunala konsumentvägledningen, så att kommunerna kan arbeta aktivt och förebyggande mot skuldsättning och säkerställa att alla har tillgång till konsumentvägledning under krisen. Under lågkonjunkturen, när arbetslösheten väntas öka, är det särskilt viktigt att arbetsmarknaden rustas långsiktigt. Sverige har nu världens bästa system för omställ ­ ning genom det omställningsstudiestöd som parterna har kommit överens om. Det är viktigt att staten uppfyller sin del av åtagandet. Socialdemokraterna föreslår därför att anslaget till CSN förstärks med 33 miljoner kronor för att omställningen av arbets ­ kraften inte ska bromsas. Alla barn och unga har rätt till ett meningsfullt sommarlov. Men i år riskerar sommaren att blixtbelysa klyftorna i vårt samhälle. När kommunernas ekonomi är hårt belastad riskerar sommarlovsaktiviteter att ställas in – och samtidigt är det många familjer som ser sin egen hushållskassa gröpas ur av prisökningarna. Vi vill säkerställa att inga barn ska behöva gå hungriga eller aktivitetslösa i sommar. Det är illa nog i sig, men riskerar i detta läge också att leda till ökad social utsatthet och oro. Vi vill se till att barnen får ett meningsfullt sommarlov i stället för att driva sysslolösa på gatorna, och i förlängningen riskera att hamna i de kriminella gängens klor. Det är angeläget att fritidsaktiviteter, kolloverksamhet och andra insatser kan fort ­ sätta under sommaren, trots att kostnadskrisen slår mot kommunerna. Socialdemokra ­ terna vill därför skjuta till 700 miljoner kronor för att kommunerna i egen regi, eller i samarbete med exempelvis idrottsföreningar, ska kunna arrangera meningsfulla aktivi ­ teter för barn och unga i hela Sverige där lunch ska inkluderas. Stödet ska gå till hela landet, men vara särskilt viktat mot de kommuner som har stora socioekonomiska utmaningar. För att ytterligare förstärka fritidsbankernas verksamhet, som bidrar till att hjälpa många familjer med idrottsutrustning, vill Socialdemokraterna skjuta till 50 miljoner kronor ytterligare redan 2023. Avvisade neddragningar eller omprioriteringar i VÄB Regeringen och Sverigedemokraterna gör därutöver ett antal olyckliga neddragningar i sin vårändringsbudget som kräver särskilt bemötande. Sverige behöver kraftigt öka elproduktionen de närmaste åren. En flaskhals för detta är tillståndsprocesserna. I det läget väljer regeringen med kirurgisk precision att skära ned på anslagen till just de myndigheter som har att ansvara för tillståndsprocesserna för energiproduktionen och för industrin. Det är ansvarslöst. Därför avvisar Socialdemokra ­ terna regeringens nedskärning på länsstyrelserna på 61,5 miljoner, och på Sveriges geo ­ logiska undersökning på 1 miljon. När vi möter en lågkonjunktur behöver de som blir av med jobbet snabbt komma in i utbildning, åtgärder, och sedan tillbaka till jobb. Socialdemokraterna är fortsatt djupt kritiska till regeringens nedskärningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken och avvisar de ytterligare nedskärningar på arbetsmarknadspolitiska program, Arbetsmiljö ­ verket, Kompetenslyft för klimatomställningen och Vinnova som föreslås i vårändrings ­ budgeten. Kommuner och regioner pressas hårt och behöver varje krona de kan få för att fort ­ sätta leverera skola, sjukvård och omsorg av hög kvalitet till alla medborgare. Regeringen skär ned 100 miljoner på ett anslag som går till de kommuner som tagit stort ansvar för flyktingmottagandet. Det innebär att de kommunerna står inför ytterligare nedskärningar i skolan, vården och omsorgen. Det är oacceptabelt. Socialdemokraterna avvisar den neddragningen på 100 miljoner kronor. Förslag till vårändringsbudget Reformtabell VÅM 2023 Summa Nya åtgärder i vårmotionen 2023 (miljoner kronor) Tillfälligt höjt barn- och studiebidrag [15] 2 100 Sommarlovsaktivitet med lunch 700 Tillfälligt höjt underhållsstöd [16] 500 Skuldakut och konsumentrådgivning 100 Utökad satsning på fritidsbanker 50 Förstärkning av omställningsstudiestödet 33 Summa åtgärder VÅM 2023 3 483 Avvisade neddragningar i VÄB Länsstyrelserna m.m. 61,5 Kommunersättning vid högt flyktingmottagande 100 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program 50 Arbetsmiljöverket 2,5 Vinnova 25,5 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 Sveriges geologiska undersökningar 1 Summa avvisningar VÄB 290,5 Finansiering Förlängt intäktstak på elproducerande bolag 3 500 Minskat anslag Regeringskansliet 350 Summa finansiering 3 850 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Teresa Carvalho (S) Peter Hultqvist (S) Jennie Nilsson (S) Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S) Fredrik Olovsson (S) Ida Karkiainen (S) Niklas Karlsson (S) Lawen Redar (S) Anders Ygeman (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Svantorp (S) Åsa Westlund (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S) [1] IMF, World economic outlook april 2023. [2] EU-kommissionen, European economic forecast, winter 2023. [3] https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__PR__PR0101__PR0101A/KPICOI80MN/ table/tableViewLayout1/. [4] https://www.tv4.se/klipp/va/13802097/bris-barn-oroar-sig-for-ekonomiska-krisen. [5] https://sverigesradio.se/artikel/eleverna-ater-mer-mat-i-skolorna. [6] https://www.dn.se/sverige/sex-av-tio-kommuner-elever-ater-mer-skolmat/. [7] https://www.partilletidning.se/nyheter/kunderna-star-pa-ko-for-att-handla-billiga-matprodukter.cf24cb65-3340-42a6-b49b-98d08a2abb86. [8] https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medianloner-i-sverige/. [9] IMF, World economic outlook april 2023. [10] Byggföretagen, Byggkonjunkturen #1 2023. [11] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-mars-2023/. [12] Konjunkturläget mars 2023, Konjunkturinstitutet. [13] https://www.tillvaxtanalys.se/statistik/konkurser/konkurser-och-offentliga-ackord/2023-04-14-konkurser-i-mars-2023.html. [14] https://skr.se/skr/samhallsplaneringinfrastruktur/miljohalsa/nyhetsarkivmiljohalsa/arkivmiljohalsa/ nyttforslagomelprisstodtillkommunerochregioner.69686.html. [15] Riksdagens utredningstjänst 2023:371. [16] Riksdagens utredningstjänst 2023:429. === HB022654: Sammanhållning i en svår tid === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022654 Motion till riksdagen 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Sammanhållning i en svår tid Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning 1 Sverige blir fattigare 1.1 Sverige och omvärlden 1.1.1 Avmattning i den globala ekonomin 1.1.2 Lågkonjunkturen har nått Sverige 1.2 Kostnadskris för hushållen och välfärden 1.2.1 Sveriges löntagare har förlorat 10 års reallöneökningar 1.2.2 Kris i välfärden 1.3 Bördan av krisen delas inte lika 1.4 Inflationen måste bekämpas 1.5 Sverige har starka offentliga finanser 1.5.1 Finanspolitiska ramverket 1.5.2 Samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik 2 Reformer för 2024 2.1 Ekonomisk politik för vanligt folk 2.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk 2.1.2 En extra utbetalning av barnbidraget 2.1.3 Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar 2.1.4 Tankrabatt för att stötta hushållen 2.1.5 Färre ska hamna i skuldfällan under krisen 2.2 Trygghet i livets alla skeden 2.2.1 Generella statsbidrag till kommuner och regioner 2.2.2 Bättre arbetsvillkor i sjukvården 2.2.3 Fler ska kunna ta de lediga jobben – satsning på vuxenutbildningen 2.2.4 Språklyft i förskolan och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden 2.2.5 En starkare arbetsmarknad för att möta lågkonjunkturen 2.2.6 Paket för ökad regional rättvisa 2.2.7 Omställningsstudiestödet 2.3 Brottslighet och segregation 2.3.1 Akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet 2.3.2 Åtgärder för att bryta nyrekryteringen till gängen 2.3.3 En rättvis skola för alla barn 2.3.4 Stoppa knark och vapen vid gränsen 2.3.5 Arbetslivskriminaliteten ska knäckas 2.3.6 Nya verktyg till polisen för att stoppa gängvåldet 2.3.7 För varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen 2.4 Bygg Sverige rikare 2.4.1 Rejäl satsning på svensk natur 2.4.2 Järnvägsunderhåll 2.4.3 Färre flaskhalsar för fler jobb 2.4.4 Svensk industri ska vara världsledande 2.4.5 Bygg hela Sverige 2.4.6 Reformerat rotavdrag för lägre elräkningar 2.4.7 CSN-lån till körkort 2.4.8 Rusta Sverige mot extremväder 2.4.9 Bekämpa den afrikanska svinpesten 2.4.10 Energieffektivisering av flerbostadshus 2.5 Fler åtgärder för ett Sverige som håller ihop i en svår tid 2.5.1 Bistånd 2.5.2 Fri entré statliga museum 2.5.3 Mediestöd 2.5.4 Säkerhetshöjande åtgärder civilsamhället 2.5.5 Satsning på Sametinget och de nationella minoriteterna 3 Skatteförslag och finansiering 3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2024 3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk 3.1.2 Avskaffad funkisskatt 3.1.3 Tillfällig skatt på banksektorns övervinster under kostnadskrisen 3.1.4 Justerad avtrappning av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare 3.1.5 Beredskapsskatt för att stärka försvaret av Sverige 3.1.6 Accepterade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 3.1.7 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 3.2 Övrig finansiering 4 Kommunsektorns finanser Bilaga 1 – Reformtabell Bilaga 2 – Förslag till utgiftsramar för 2024 Bilaga 3 – Förslag till utgiftsramar för 2025 och 2026 Bilaga 4 – Beräkningar av statens inkomster 2024 Bilaga 5 – Beräkningar av statens inkomster 2025 och 2026 Bilaga 6 – Offentliga finanser Bilaga 7 – Utgiftsramar per utgiftsområde 2024–2026 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell E i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell B i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Inledning Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. Säkerhetsläget i vårt land har kraftigt förvärrats. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Barn mördar och mördas. Oskyldiga får sätta livet till i gängens krig om pengar och narkotika. Den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina fortsätter. Den nya ekonomiska verkligheten har drabbat svenska hushåll med full kraft. De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassan. Vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan innan krisen hade knappa marginaler – många uppger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. Men den ekonomiska krisen slår mot alla löntagargrupper. Svenska löntagare har fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök till följd av kostnadskrisen. Svensk ekonomi krymper mest i Europa och svenskarna blir fattigare. Den ekonomiska krisen har kopplat greppet om samhällsekonomin. Sverigedemokraternas regering, med Ulf Kristersson i spetsen, har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land. Det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst, samtidigt som sjuk ­ vården och skolan får de pengar som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Därför går vi fram med förslag om en rättvis skattesänkning för vanligt folk och en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Det gör att vi för nästa år kan föreslå en dubblering av satsningarna på svensk sjukvård. Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet – både för att trygga våra gränser, och för att knäcka den grova kriminaliteten, samtidigt som arbetet för att bryta nyrekryteringen kraftigt förstärks. Allt handlar om prioriteringar. Genom att de som har det allra bäst ställt, och de företag som tjänar stora pengar på krisen, bidrar lite mer kan vi bygga vårt land starkare. Socialdemokraternas budgetförslag visar hur politiken kan ta sig an de samhälls ­ problem som kommer att prägla Sverige de närmaste åren. En handlingskraftig politik för att ta Sverige starkare ur lågkonjunkturen, för att stötta vanliga familjer under kostnadskrisen, för att öka investeringarna för fler jobb och högre tillväxt, för att säkra välfärden och för att fortsätta samhällets gemensamma kamp mot brottsligheten. Samtidigt som samhällsproblemen växer har vi en passiv och svag regering, som lägger politiken på hyllan när utvecklingen kräver handling och ledarskap. Sverige blir fattigare och otryggheten växer för varje dag som Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson styr Sverige. Deras brist på plan för att vända utvecklingen har lett till att politiken har kantats av konstanta felprioriteringar och misslyckanden. Bränslet är dyrare än vad det var vid regeringsskiftet. Regeringen sjabblade med elstödet i vintras och står helt utan plan inför den kommande vintern. Samtidigt har de allra rikaste kunnat se sina bankkonton växa – SD-regeringens skattesänkning har inneburit tio ­ tusentals kronor i fickorna på miljonärer, medan vanligt folk har fått se sitt ekonomiska utrymme krympa. Samtidigt står sjukvården inför en stor kostnadskris, skapad av SD-regeringens val att prioritera skattesänkningar framför tillskott till vården. Runt om i Sverige ställs just nu frågorna: hur många färre undersköterskor ska vi ha på nattpasset? Hur många lärare ska vi säga upp? Kan vi spara mer på socialtjänsten? SD-regeringen har aktivt valt att prioritera annat framför att ge sjukvården, skolan och äldreomsorgen de resurser som krävs. Välfärdskrisen och nedskärningarna är ingen naturlag. De går att åtgärda. Under coronakrisen visade Sverige att det går att ta sig igenom en stor kris utan att svenska jobb, företag och välfärd äventyras – med handlingskraftigt ledarskap och rätt politik. Det kommande decenniet behöver Sverige en politik för att öka samhällsgemen ­ skapen och respekten i vårt land. När misstron och splittringen i samhället ökar, minskar våra möjligheter att genom gemensamt ansvar ta itu med de problem vi står inför. Alla som bor i Sverige ska känna tillit och trygghet. Alla ska göra sin plikt – och alla ska få förutsättningar att bidra. Men det kräver ett nytt politiskt ledarskap. Socialdemokraternas budgetmotion för 2024 visar att sammanhållning i en svår tid är möjligt. 1 Sverige blir fattigare Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur och BNP väntas sjunka år 2023. Sverige sticker ut – med sämst tillväxtutsikter i Europa och högre inflation än många jämförbara länder. Priserna har ökat nästan dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Sverige blir fattigare och hushållen pressas allt hårdare. Hushållen har förlorat 10 års reallöneökningar och andelen hushåll som kämpar med att få ekonomin att gå ihop varje månad har ökat till 30 procent. Byggbranschen genomgår den svåraste krisen sedan 90-talet. Vi ser att bördan av krisen inte har delats lika. Samtidigt som hushållen går på knäna har många företag kunnat öka sin vinstandel. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat kraftigt . Sverige har en sjukvårdskris där regionerna tvingas säga upp stora delar av vårdpersonalen, för att SD-regeringen har valt att sänka skatten för höginkomsttagare istället för att skydda välfärden. SD-regeringen har valt att låta kostnadskrisen slå igenom med full kraft. De har ingen plan för att ta Sverige ur krisen, för att få ner inflationen och få fart på tillväxten. 1.1 Sverige och omvärlden 1.1.1 Avmattning i den globala ekonomin Utsikten för världsekonomin under de kommande åren är splittrad. Hög inflation och ökande räntor håller tillbaka tillväxten i den globala ekonomin. Särskilt mörka är utsikterna för Europa och EU:s ekonomiska motor Tyskland. EU-kommissionen prognosisterar att tillväxten i EU-länderna kommer att vända uppåt först under 2024, i takt med att inflationen sjunker och reallönerna gradvis återhämtar sig. På uppsidan har utbudsstörningar på grund av problem i globala värdekedjor lättat och världsmarknadspriser på insatsvaror, livsmedel och energi har fallit tillbaka. Sam ­ tidigt har kärninflationen förblivit hög i många länder. Därtill utgör oljeprisets utveck ­ ling en osäkerhet och ett hot mot utvecklingen av såväl inflation som tillväxt. Oljepriset började åter stiga under sommaren 2023. Priset per fat närmar sig 100 dollars-strecket och befinner sig därmed på historiskt höga nivåer. [1] En förlängning av produktions ­ reduktionen från de oljeproducerande länderna i Opec året ut och en förväntan om minskande lager gör att oljepriset förväntas vara på en hög nivå när vi går in i 2024. [2] Det är avgörande att ett ökat oljepris på världsmarknaden inte orsakar samma inflations ­ impuls som de stigande energipriserna gjorde under 2022. Prognosmakare som EU-kommissionen och IMF har reviderat upp sina prognoser något för inflationen 2024. [3] , [4] En stark efterfrågan och ihållande inflation har pressat världens centralbanker att bedriva en allt stramare penningpolitik, vilket fått konsekvenser för de finansiella marknaderna. Under våren har vi sett finansiell turbulens framförallt i USA och Schweiz. I Europa syns tecken på att den penningpolitiska åtstramningen har fått effekt då utlåningstakten hos de finansiella instituten har minskat. [5] 1.1.2 Lågkonjunkturen har nått Sverige Svensk ekonomi befinner sig nu i en lågkonjunktur och Sverige är ett av de länder som bedöms få den svagaste ekonomiska utvecklingen under 2023. Både regeringen och internationella organisationer prognostiserar att Sveriges BNP minskar under 2023. Sverige blir fattigare. Samtidigt ser vi hur inflationen har varit på en högre nivå i Sverige än jämförbara länder. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att lågkonjunkturen kommer att hålla i sig under 2023 och 2024. Det är framförallt en minskning av hushållens konsumtion samt det snabbt fallande bostadsbyggandet som ligger bakom nedgången i svensk ekonomi. I takt med att räntan får effekt runt om i Europa bidrar en avmattning av exportefterfrågan allt mer. [6] Källa: EU-kommissionens prognos, maj 2023. Antalet påbörjade bostäder väntas falla dramatiskt de närmaste åren, enligt Boverkets byggprognos. [7] Enligt Byggföretagen är nedgången i bostadsbyggandet den största sedan 90-talskrisen. [8] Kollapsen för bostadsbyggandet är inte dålig endast för svensk ekonomi här och nu, utan den försämrar också Sveriges tillväxtutsikter för många år framöver. Situationen är särskilt allvarlig i snabbväxande kommuner med stora industrietableringar där bostäder är en avgörande faktor för god kompetensförsörjning och en hållbar samhällsomvandling. I ett redan tufft ekonomiskt läge valde regeringen dessutom att avveckla investeringsstödet för hyresbostäder så att projekt motsvarande 18 000 bostäder inte kommer att bli av alls – eller kommer att byggas till betydligt högre hyror. Bygg ­ branschen är en viktig motor i svensk ekonomi och regeringens passivitet riskerar att fördjupa lågkonjunkturen, bidra till ökande hyror för hushållen och förvärra bostads ­ bristen och trångboddheten. Svensk arbetsmarknad har visat på stor motståndskraft genom kostnadskrisen. Enligt SCB syns nu de första tecknen på avmattning på arbetsmarknaden. Trots en fort ­ sättningsvis hög sysselsättningsgrad har antalet arbetade timmar minskat och befinner sig under sin långsiktiga trend. I augusti minskade antalet tidsbegränsat anställda och arbetslösheten ökade något. [9] , [10] Trots en annalkande lågkonjunktur valde regeringen att genomföra stora ned ­ skärningar i arbetsmarknadspolitiken för 2023. De skar ned på utbildningsplatser och arbetsmarknadsprogram och sjabblade med omställningsstudiestödet så att tusentals människor kan ha gått miste om möjligheten till omställning. Källa: Boverket Byggprognos, juni 2023. 1.2 Kostnadskris för hushållen och välfärden 1.2.1 Sveriges löntagare har förlorat 10 års reallöneökningar Svenska hushåll pressas allt hårdare i takt med att priser, hyror och räntor ökar. Under året har vi sett rusande priser på el, drivmedel och livsmedel. Svenska löntagare har förlorat 10 år av reallöneökningar och det kommer att ta tid innan reallönerna återhämtar sig. Inflationen drabbar alla, men den slår extra hårt mot dem med som lever med små marginaler. De kraftigt stigande priserna på livsmedel är särskilt bekymmersamma. Sedan början av 2022 har matkassen blivit 23,5 procent dyrare. [11] Källa: Konjunkturinstitutet, juni 2023. En undersökning från Swedbank visar att andelen hushåll som uppger att de har svårt att få ihop sin ekonomi eller går minus varje månad har ökat från 25 procent i januari till 32 procent i september. Bland ensamstående med barn uppgav 30 procent att de går minus varje månad och ytterligare 24 procent att ekonomin precis går ihop. 40 % av de ensam ­ stående med barn är beroende av barn- eller studiebidraget varje månad. [12] Samtidigt har antalet ärenden hos Kronofogden ökat och skuldbeloppet för betalningsföreläggande nått historiska nivåer. [13] Även om det finns tecken på ljusning för vissa hushåll, är utvecklingen av hus ­ hållens ekonomi tudelad. Medan vissa grupper har kunnat anpassat sin konsumtion och sett en viss återhämtning av den privata ekonomin med ökade marginaler och ett positivt sparande, blir situationen allt svårare för många hushåll. [14] 1.2.2 Kris i välfärden Kostnadskrisen slår hårt mot välfärden och läget är särskilt allvarligt i sjukvården. Samtliga regioner budgeterar för underskott under 2023 och läget ser ut att förvärras år 2024. På samma sätt som inflationen gröper ur hushållens plånböcker, urholkar den även kommunsektorns kassor. Enligt SKR:s prognoser kommer det reala skatteunder ­ laget att utvecklas negativt 2023 för att sedan återhämta sig långsamt. [15] , [16] I det här läget måste staten ta sitt ansvar för välfärdens finansiering genom att inflationsskydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Regeringen underfinansierade välfärden 2023 och bibehåller knappt den reala nivån på de generella statsbidragen för 2024. Det riskerar att leda till en sjukvårdskris. Regionerna larmar om omfattande besparingsåtgärder såsom nedläggningar av hela sjukhusavdelningar och omfattande uppsägningar av sjukvårdspersonal. Kommunsektorns förutsättningar för att klara underskotten de kommande åren varierar kraftigt. Betydande tillskott av den socialdemokratiskt ledda regeringen under framförallt pandemiåren har inneburit att ett flertal kommuner och regioner har kunnat avsätta medel i resultatutjämningsreserven. Samtidigt saknar många kommuner och regioner helt buffert och står därmed inför enorma nedskärningar eller skattehöjningar. Därtill är medlen i resultatutjämningsreserven ojämnt fördelade, där de kommuner och regioner som har haft sämst förutsättningar att spara under de goda åren också är de med minst ekonomiska marginaler idag. Vi vet från tidigare kriser att när välfärden tvingas till nedskärningar får det konsekvenser för en lång tid framöver, med tuffare arbetsmiljö, växande vårdköer och kompetensbrist. Not: Realutveckling generella statsbidrag, deflaterat med KPI i juni varje år. Källor: Regeringens budgetpropositioner. 1.3 Bördan av krisen delas inte lika Bördan av kostnadskrisen har inte delats lika. Medan vanliga hushåll pressas hårt, finns det några få som knappt har känt av att allt blir dyrare och som till och med ökat sina inkomster. Det hotar samhällsgemenskapen. Vinstandelen i näringslivet har ökat de senaste åren. Under de senaste fyra åren har Sverige och världen genomgått två kriser av historiska mått. Först en pandemi. Bara två veckor efter att de sista pandemirestriktionerna avvecklades i Sverige inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Ett krig som skulle utlösa en inflationskris som inte liknar något vi sett de senaste 50 åren. Och facit hittills är att bördan av de här kriserna inte har delats lika. Diagrammet nedan visar hur mycket företagens vinster har ökat i Sverige jämfört med våra grannländer samt OECD-snittet. I många OECD-länder har företagens vinster ökat betydligt snabbare än arbetskraftskostnaderna, vilket indikerar att bördan av kostnadskrisen inte har delats lika. OECD skriver att ” Company profits have risen more than labour costs in many countries and sectors, suggesting that the cost-of-living crisis has not been shared equally by everyone .” Och faktum är att Sverige sticker ut. Bortsett från Ungern är Sverige det land där skillnaden i utvecklingen av företagens vinster och arbetskraftskostnaderna är störst i hela OECD. Källa: OECD Employment Outlook 2023. En sektor där vinsterna rusat är banksektorn. Bankerna har varit snabba med att höja utlåningsräntor såsom bolåneräntor i takt med att Riksbanken har höjt styrräntan, men har valt att inte höja inlåningsräntorna i samma tak. Det har inneburit att bankernas räntenetto har ökat kraftigt under 2023. Bankerna har kunnat göra övervinster på bekostnad av vanliga hushåll. Enligt våra beräkningar kommer räntenettot från bankverksamhet i Sverige troligtvis att uppgå till cirka 150 miljarder kronor 2023. Svenska löntagare har tagit ett stort ansvar för att Sverige inte ska få en prislöne ­ spiral där inflationen permanentas på en hög nivå. Samtidigt har företagen i genomsnitt kunnat öka sin vinstandel och bankerna gör rekordvinster genom ökade räntenetto ­ marginaler. Källa: SCB för åren 2013–2022. Egna beräkningar prognos 2023. Men istället för att stötta hushållen och driva en rättvis krispolitik har SD-regeringen förvärrat situationen. Regeringen misslyckades med att beskatta elbolagens övervinster förra vintern. Sverige var sist i Europa med att implementera intäktstaket för elprodu ­ center och valde en ineffektiv modell som innebar mycket små skatteintäkter. Nu inför en rad europeiska länder skatt på bankernas övervinster, men regeringen väljer att inte återföra ens en bråkdel av övervinsterna till hushållen. Istället valde SD-regeringen att genomföra en rekordstor uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2023. Även om indexeringen pausas för 2024 kommer upp ­ räkningen att vara större än löneökningstakten mellan 2022 och 2024 och höginkomst ­ tagare kommer därmed att ha överkompenserats. SD-regeringen valde därtill att inte sätta ett tak på elstödet, så att en enskild individ kunde få över 700 000 kronor i elstöd. 1.4 Inflationen måste bekämpas Sverige har det senaste året haft den högsta inflationen på 30 år. Trots stabila institu ­ tioner med ett tydligt inflationsmål och en självständig riksbank samt välfungerande och ansvarstagande fackförbund sticker Sverige ut. Inflationen har varit högre och mer ihållande än i jämförbara länder. Sedan början av 2022 har priserna i genomsnitt ökat dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Det märks i människors plånböcker. Regeringen har misslyckats med att hålla tillbaka inflationen i Sverige. Vi social ­ demokrater gör ingen annan bedömning av vilken storlek på reformutrymmet som är förenlig med inflationsmålet, men menar att det finns fler verktyg och att vi behöver se till att svensk ekonomi står bättre rustad för framtiden. Källa: Trading economics, september 2023. För det första behövs mer kunskap kring vilka aktiva ekonomiskpolitiska åtgärder som bör vidtas vid en utbudschock för att se till att inflationsimpulsen inte sprids i ekonomin. Medan den svenska regeringen har valt att möta krisen med passivitet har många länder i Europa vidtagit mer aktiva åtgärder och klarat inflationskrisen betydligt bättre, med både starkare tillväxtutsikter och lägre inflation. Flera länder har lyckats bättre med att hålla nere prisökningarna på till exempel livsmedel och återfört övervinster från energi- och banksektorn till hushållen på ett mer effektivt sätt. Vi anser att ett expertråd bör tillsättas som utvärderar den politik som bedrivits, studerar vilka åtgärder andra länder vidtagit och kommer med rekommendationer för hur en liknande situation bör hanteras i framtiden. För det andra behöver den svenska ekonomins motståndskraft mot kostnadschocker stärkas. Under pandemin blev det tydligt att ”just-in-time”, med minimal lagerhållning gjorde svensk sjukvård sårbar för störningar i leveranskedjor. Det visade på vikten av nationell beredskap i tider av kris och krig. I spåren av Rysslands invasion av Ukraina fortplantade sig de stigande energipriserna snabbt i svensk ekonomi. Samtidigt har de stigande räntorna fått snabbt genomslag hos hushållen på grund av hög belåning och en hög andel korta räntebindningstider. Sveriges och hushållens ekonomi måste bli mer motståndskraftig vid kostnads ­ chocker. Vi tror att det behövs en bred diskussion om åtgärder för uppnå detta. Vi socialdemokrater har föreslagit en reformering av elmarknaden genom folkhemsel, där staten genom långa kontrakt på el kan garantera en stabil prisnivå på el upp till en viss förbrukning, samtidigt som marknadens prissignaler får utslag vid högre förbrukning. Vi har föreslagit en matpriskommission för att säkerställa rättvisa matpriser för hushållen. Det kan också handla om åtgärder för att stärka konsumenters ställning och rörlighet på bolånemarknaden samt öka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider så att svenska hushåll blir mindre räntekänsliga. De här förslagen handlar inte om att sätta prissignaler på marknaden ur spel eller om att staten ska bära hela risken vid prisfluktuationer, utan om att bygga den svenska ekonomin mer robust och mindre sårbar för inflationskriser. 1.5 Sverige har starka offentliga finanser De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att den socialdemokratiskt ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter corona ­ pandemin och en låg statsskuld. Starka statsfinanser är en förutsättning för att Sverige ska hålla ihop och möta tuffa tider tillsammans. Det är en förutsättning för att ekonomiska kriser inte ska leda till ned ­ skärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det finanspolitiska ramverket är grund ­ läggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 90-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden och idag har vi den lägsta statsskulden sedan 1970-talet och en låg statsskuld relativt jämförbara länder. 1.5.1 Finanspolitiska ramverket Vid den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket infördes skuldankaret, som fastställer att bruttoskulden på medellång sikt ska uppgå till 35 procent av BNP. Regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2024 visar att bruttoskulden minskar till 30,3 procent av BNP 2023 och är i princip oförändrad 2024. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld. Vi har därför länge framfört att den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket bör tidigareläggas. Vi vill se en övergång till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar samt hantera den demografiska transitionen i välfärden. En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och samman ­ hållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns. 1.5.2 Samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik Den nya riksbankslagen trädde i kraft den första januari 2023. Riksdagen har sedan den nya riksbankslagen ett tydligare uppdrag och mandat att granska Riksbankens verk ­ samhet och den förda penningpolitiken. Det ekonomiska läget med hög inflation och realekonomisk avmattning har ställt nya krav på finanspolitiken och dess förmåga att prioritera. Samtidigt har situationen belyst vikten av rollfördelningen och samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken. I den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket exkluderades skrivningar om rollfördelningen mellan penning- och finanspolitiken. I nästa översyn av ramverket bör det inkluderas en uppdaterad diskussion. Rollfördelningen är särskilt viktig i synnerligen djupa eller höga konjunkturavvikelser då penningpolitiken och de auto ­ matiska stabilisatorerna inte ensamma räcker som stabiliseringspolitiska instrument samt vid utbudschocker där det finns en risk att penningpolitiken och finanspolitiken motverkar varandra. Vidare bör översynen av det finanspolitiska ramverket ta upp frågan om granskning av samspelet mellan penning- och finanspolitiken samt den sammantagna stabiliserings ­ politiken. Ett sådant uppdrag skulle kunna ges Finanspolitiska rådet. 2 Reformer för 2024 2.1 Ekonomisk politik för vanligt folk Vårt land genomgår den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet. Inflationen har nått rekordhöga nivåer, svensk ekonomi krymper och arbetslösheten väntas stiga. Det slår hårt mot hushållen. Vanliga familjer med vanliga inkomster får allt svårare att betala räkningarna. Samtidigt blir köerna i sjukvården längre, de vuxna i skolan färre och äldreomsorgen får svårare att hinna med. Det ställer stora krav på politikens förmåga att leverera. Sverige behöver en tydlig plan för hur vi ska ta oss igenom den ekonomiska krisen: för hushållens ekonomi, för att säkra välfärden och för jobben. I vårt Sverige tar vi oss an tuffa tider tillsammans. Om den förda ekonomiska politiken ökar skillnaderna och splittringen i Sverige, riskerar det att få närmast oöverblickbara konsekvenser för vår samhällsgemenskap. Ekonomiska kriser innebär ofrånkomligen en påfrestning på hela samhället. Det går inte att kompensera för allt, eller att göra så att lågkonjunkturen och kostnadskrisen inte känns. Men det innebär inte att politiken kan sätta sig på läktaren. När vanliga hushåll drabbas hårt av kostnadsökningarna måste politiken agera. Därför presenterar vi en rad förslag som underlättar för vanliga familjer – samtidigt som de som har det allra bäst ställt och de som skott sig på krisen får bidra lite mer. Socialdemokraterna föreslår en rättvis skattesänkning för vanligt folk. De hushåll som just nu sliter med sina kostnader, som har sett tio års reallöneökningar utraderas av kostnadskrisen, behöver stöd under nästa år. Den rättvisa skattesänkningen riktar sig mot låg- och medelinkomsttagare och slutar öka i kronor och ören vid inkomster över ungefär 38 000 kronor i månaden. Den ekonomiska krisen drabbar alla hushåll. Det är därför djupt orättfärdigt att SD-regeringen utökar funkisskatten, och skatteklyftan mot de som är arbetslösa och sjukskrivna. Socialdemokraternas rättvisa skattesänkning omfattar därför även dessa grupper. En lågkonjunktur och en kostnadskris kräver en ekonomisk politik som samlar – inte splittrar. Kostnadskrisen slår särskilt hårt mot barnfamiljerna. 40 procent av ensamstående föräldrar är helt beroende av barnbidraget för att få ekonomin att gå ihop. Social ­ demokraterna föreslår en extra utbetalning av barnbidraget till alla barnfamiljer, och ett tillfälligt förstärkt underhållsstöd med 500 kronor i månaden för ensamstående föräldrar. Sammantaget utgör den rättvisa skattesänkningen, den extra utbetalningen av barnbidraget och det höjda underhållsstödet en träffsäker krispolitik under kostnads ­ krisen och lågkonjunkturen. De som drabbas särskilt hårt av de skenande kostnaderna behöver få ekonomiskt andrum, utan att finanspolitiken sammantaget eldar på inflationen. Priserna på bensin och diesel har nått rekordnivåer under 2023. Priset vid pump är högre i september 2023 än vid regeringsskiftet – de tio kronor som utlovades av Sverigedemokraterna i valrörelsen har inga hushåll sett röken av. Istället öser de ut miljardbelopp som riskerar att hamna i bensinbolagens fickor. Socialdemokraterna har visat att det går att utforma ett stöd som ger de hushåll som verkligen sliter med de höga bränslekostnaderna pengar i fickan – allra mest till de som bor i glesbygd och på landsbygd och som verkligen är beroende av bilen. Därför avvisar vi SD-regeringens bränslebluff och föreslår att en särskild tankrabatt ska införas för 2024. Reformerna för vanligt folk föreslås finansieras genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster, och genom att höginkomsttagarna får bidra lite mer till det gemensamma. Det är en sammanhållen och väl avvägd ekonomisk politik som ökar samhällsgemenskapen, stöttar hushållen och håller ihop Sverige. 2.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk Vanliga familjer med vanliga inkomster behöver stöd under kostnadskrisen. När tio års reallöneökningar har utraderats av inflationen är det rimligt att politiken agerar. Social ­ demokraterna föreslår därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk. Skattesänkningen omfattar samtliga förvärvsinkomster, och innebär som mest en skattesänkning på 1 900 kronor per år. Skattesänkningen riktas mot låg- och medelinkomsttagare och trappas av vid höga inkomster. Åtgärden innebär en offentligfinansiell kostnad på 7,9 miljarder kronor. 2.1.2 En extra utbetalning av barnbidraget När kostnadskrisen slår mot barnfamiljerna, riskerar vi att skapa en generation av barn som växer upp under mer knappa ekonomiska förhållanden än vad de hade behövt. Samhället har ett ansvar att se till att barnen inte betalar kostnaden för krisen. När fler barnfamiljer söker sig till välgörenhetsorganisationer, eller säger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet, är situationen allvarlig. Socialdemo ­ kraterna föreslår därför att en extra utbetalning av barnbidraget 2024, till en kostnad av ungefär 3 miljarder kronor. 2.1.3 Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar Den ekonomiska krisen drabbar alla hushåll – men kanske allra särskilt de ensam ­ stående föräldrarna. Vid sidan av förslaget om ett extra barnbidrag under 2024, föreslår Socialdemokraterna en särskild satsning på att tillfälligt höja underhållsstödet med 500 kronor i månaden under det första halvåret 2024. 2.1.4 Tankrabatt för att stötta hushållen De höga drivmedelspriserna fortsätter gröpa hål i hushållskassan för vanligt folk – allra mest kännbart där man är som mest beroende av bilen. SD-regeringens bränslebluff kostar över fem miljarder kronor – men kommer inte att innebära att vanligt folk får mer än några ören per liter vid pump. Det är djupt felriktad politik. Socialdemokraterna föreslår därför en tankrabatt för att stötta hushållen. En person boende på glesbygden ska kunna få 2 000 kronor per bil. 2.1.5 Färre ska hamna i skuldfällan under krisen Kostnadskrisen och lågkonjunkturen riskerar att driva in fler svenskar i ett skuldträsk. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en skuldakut, där hushållen ska kunna få hjälp och stöd för att inte hamna i skuld. I budgetmotionen för 2024 föreslår Social ­ demokraterna en särskild satsning på konsumentvägledare för att fler svenskar inte ska få mångåriga effekter av den ekonomiska krisen. 2.2 Trygghet i livets alla skeden Kostnadskrisen slår med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. De massiva underskotten, som är en följd av SD-regeringens svältkur, kommer att innebära nedskärningar, uppsägningar och nedläggning av verksamheter. Kommunerna tvingas välja mellan att säga upp lärare eller socialsekreterare. Skolan, som redan är hårt ansträngd, kommer att få ännu färre vuxna i klassrummet och på skolgården. Social ­ tjänsten, hårt belastad och i frontlinjen i kampen mot nyrekryteringen till gängen, kommer att få svårare att klara sitt uppdrag. Det är den krassa verkligheten – det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar. I det här läget krävs en politik som både kompenserar för de ökande kostnaderna och som höjer ambitionsnivån för svensk välfärd. Socialdemokraterna föreslår därför ett systemskifte för svensk välfärd: en helt ny princip för hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska finansieras. De generella statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med kostnadsökningarna varje år, om vi får bestämma. Det måste vara slut med att politiker presenterar satsningar som i själva verket är nedskärningar, för att pengarna inte täcker kostnadsökningarna. Genom att regeringen och Sverigedemokraterna prioriterade en skattesänkning för höginkomsttagare och underfinansierade välfärden redan i år, har välfärdskrisen fördjupats. De resurser som SD-regeringen skjuter till i generella och riktade statsbidrag till välfärden för 2024 räcker inte för att kompensera för kostnadskrisen. Allra hårdast slår högerregeringens politiska vägval mot sjukvården där det oundvikligen kommer att innebära nedskärningar och besparingar i svensk sjukvård. Vid sidan av kostnadskrisen står sjukvården, skolan och omsorgen inför stora behov av att rekrytera nya personal med rätt kompetens. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. I det pressade ekonomiska läget måste varje skattekrona i välfärden användas till att höja kvaliteten och behålla personalen. Marknadiseringen av skolan, sjukvården och äldreomsorgen gör Sverige svagare. Skattepengar rinner iväg till stora vinstutdelningar och styrningen blir svårare och mer kostsam. Samhället behöver ta tillbaka den demo ­ kratiska kontrollen över välfärden. Socialdemokraterna fullföljer förslaget om ett systemskifte för finansieringen av välfärden. Kostnadskrisen får inte leda till en förvärrad sjukvårdskris. Vi föreslår därför att de generella statsbidragen höjs med sex miljarder kronor, vid sidan av den för ­ dubbling av resurserna till sjukvården, skolan och omsorgen som vi föreslog redan för innevarande år. Satsningarna på svensk sjukvård föreslås fördubblas jämfört med regeringens för år 2024. Totalt för kommunsektorn skulle Socialdemokraternas budgetmotion innebära en förstärkning med 26 miljarder kronor 2024. Kostnadskrisen riskerar att leda till ökade regionala skillnader i Sverige. Klyftan mellan stad och land vidgas när sjukvårdsregionerna och kommunerna tvingas till stora besparingar och nedskärningar. Sverige har, precis som resten av världen, präglats av en tilltagande urbanisering de senaste decennierna. Som en effekt av detta har allt mer offentlig och kommersiell service försvunnit från delar av vårt land. Staten har dragit sig tillbaka – och avståndet till närmaste mataffär har blivit längre. Vid sidan av de stora resurstillskotten som föreslås i den här budgetmotionen, lägger Socialdemokraterna ett antal förslag för att motverka att de regionala skillnaderna fördjupas i spåren av krisen. Det handlar om särskilda insatser för landsbygdskommunerna, de statliga service ­ kontoren och den kommersiella servicen i landsbygden. Lågkonjunkturen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Sverige har en i grunden stark arbetsmarknad – men under nästa år kommer arbetslösheten att öka. SD-regeringens kraftiga nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken riskerar därför att skapa en svårare väg tillbaka: både för arbetsmarknaden som helhet och för de som blir av med sitt arbete. Socialdemokraterna föreslår därför en miljardsatsning på en aktiv arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen. Sveriges system för omställning på arbetsmarknaden är det bästa i världen – tack vare arbetsmarknadens parters överens ­ kommelse. Men staten måste leva upp till sin del av avtalet. Fler löntagare måste få möjlighet att vidareutbilda sig och ställa om. SD-regeringens slarviga hantering av omställningsstudiestödet har redan skapat långa köer och kraftiga förseningar. Social ­ demokraterna föreslår att CSN ska få mer resurser nästa år för att kunna implementera systemet fullt ut. 2.2.1 Generella statsbidrag till kommuner och regioner För att stötta välfärden genom kostnadskrisen föreslår vi ett tillskott på generella statsbidrag på 6 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Läget är särskilt allvarligt inom sjukvården. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna och 1 miljard kronor till kommunerna. Inklusive tillskott på personal ­ satsningen i sjukvården på en miljard vill vi satsa totalt 6 miljarder extra på sjukvården – en fördubbling jämfört med regeringens förslag. 2.2.2 Bättre arbetsvillkor i sjukvården Arbetsvillkoren i sjukvården måste förbättras, så att fler både vill och kan orka arbeta i sjukvården. Under föregående mandatperiod infördes en satsning på hälso- och sjuk ­ vårdens personal med syftet att skapa bättre förutsättningar och villkor för att de ska kunna göra sina jobb. Medlen fick bland annat användas för att förbättra förutsätt ­ ningarna på arbetsplatserna, förbättra de anställdas arbetsvillkor, utbilda framtidens medarbetare och utveckla personalens kompetens. Vi är kritiska till att regeringen har valt att avsluta satsningen. Socialdemokraterna föreslår att personalsatsningen i sjukvården permanentas på en nivå på tre miljarder kronor. Satsningen finansieras med två miljarder genom omprioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Vi vill därutöver tillföra en miljard. 2.2.3 Fler ska kunna ta de lediga jobben – satsning på vuxenutbildningen För att rusta Sverige starkare behöver platserna på vuxenutbildningen öka. Det livslånga lärandet är en grundbult för en stark arbetsmarknad – särskilt när vi står mitt i en tuff lågkonjunktur där arbetslösheten kommer att öka. Socialdemokraterna föreslår därför en rejäl satsning på 800 miljoner kronor för fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år. 2.2.4 Språklyft i förskolan och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden I Sverige ska barn ges goda förutsättningar att lyckas i skolan, men ändå ser vi att barn ges ojämlika villkor redan från skolstart. Bristande kunskaper i svenska språket för ­ svårar inlärningen och förståelsen även i andra ämnen och i senare årskurser. För att motverka segregationen och möjliggöra en bra skolstart för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Social ­ demokraterna föreslår en särskild satsning på 150 miljoner kronor för språkutveckling och höjd kvalitet till de 200 förskolor i landet som behöver det mest. Vi föreslår också att det införs språkkrav och ett språklyft för förskolepersonal motsvarande 80 miljoner kronor. Därtill föreslår Socialdemokraterna 35 miljoner kronor mer än regeringen till statsbidraget för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden som omfattar 150 skolor. 2.2.5 En starkare arbetsmarknad för att möta lågkonjunkturen Arbetsmarknaden går mot en avmattning och arbetslösheten väntas stiga under nästa år. I det läget behöver Sverige och svenska löntagare en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ser till att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidare ­ utbildning. Socialdemokraterna förslår en miljardsatsning på en arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen. 2.2.6 Paket för ökad regional rättvisa Sverige måste hålla ihop under den ekonomiska krisen. De regionala skillnaderna och klyftorna mellan stad och land får inte tillåtas öka. Socialdemokraterna föreslår därför riktade satsningar på att stärka svensk landsbygd. Vi avvisar SD-regeringens oansvariga riktade besparing på de kommuner som historiskt har haft ett högt flyktingmottagande – inte sällan är detta kommuner på svensk landsbygd med stora befintliga utmaningar. Den riktade satsningen på 300 miljoner kronor till flera kommuner på svensk landsbygd som löper ut 2025 behöver förlängas och utvecklas. Därutöver föreslår Socialdemo ­ kraterna en utökad satsning på mer service i glesbygden – satsningen på service har bromsat lanthandelsdöden, men behöver förstärkas över tid. Socialdemokraterna föreslår också att regeringens nedskärning på Statens servicecenter avvisas. Satsningen på att öppna fler servicekontor, inte minst i glesbygden, har varit viktig för att öka statens närvaro i hela landet. SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige. Studieförbunden spelar en mycket viktig roll för det livslånga lärandet, för föreningsdemokratin och för civil ­ samhället. Socialdemokraterna föreslår därför att SD-regeringens nedskärning på 250 miljoner kronor på studieförbunden avvisas. Sammantaget innebär detta ett kraftigt paket för välfärd, utveckling, service och bildning i hela Sverige. Vid sidan av de stora generella satsningarna på sjukvården och skolan, är detta viktiga åtgärder för att minska de regionala skillnaderna i vårt land. 2.2.7 Omställningsstudiestödet Sverige har världens bästa system för omställning på arbetsmarknaden genom det omställningsstudiestöd som arbetsmarknadens parter har kommit överens om. Det ger fler löntagare en möjlighet att vidareutbilda sig under trygga ekonomiska förut ­ sättningar. Omställningsstudiestödet är särskilt viktigt när arbetslösheten väntas öka och lågkonjunkturen fördjupas. Det är därför helt avgörande att staten håller sin del av avtalet. Socialdemokraterna föreslår därför att CSN:s anslag förstärks med 20 miljoner kronor under 2024. 2.3 Brottslighet och segregation Skjutningarna och sprängningarna slår mörka rekord i Sverige. September 2023 har varit den dödligaste månaden hittills, sett till gängvåldet. Barn mördar och mördas. Gängvåldet blir allt brutalare och allt mer frekvent. Det är ett gift för hela vårt samhälle, och det riskerar att rasera den grundläggande tilliten och sammanhållningen i vårt land. Trots omfattande straffskärpningar och resursförstärkningar till rättskedjan krävs enorma ansträngningar för att pressa tillbaka gängen. Samhället måste svara med alla till buds stående medel. Det innebär att fortsätta med kraftfulla satsningar på hela rättskedjan, parat med skärpta straff och nya befogenheter för polisen. Flödet av pengar, vapen och narkotika till gängen måste strypas. Deras materiella och ekonomiska livs ­ nerv ska knäckas. Arbetslivskriminaliteten, som kan ge stora intäkter till de kriminella gängen, måste pressas tillbaka. Fler kontroller behöver göras. Oseriösa företagare ska få kännbara konsekvenser – därför föreslår vi en satsning på Arbetsmiljöverkets arbete med att stoppa arbetslivskriminaliteten och på arbetet med de regionala skyddsom ­ buden. Resurserna till tullen måste öka. Varje gram narkotika som stoppas vid gränsen innebär en förlorad intäkt för gängen. Varje vapen som stoppas vid gränsen kan inne ­ bära en förhindrad skjutning. Steg för steg ska gängen pressas tillbaka, och samhället ta tillbaka kontrollen. Men det akuta läget kräver akuta lösningar. Straffskärpningar och resursförstärk ­ ningar är viktigt. Men situationen kräver lika kraftfulla satsningar för att stoppa nyrekryteringen, och på att skydda våra barn från kriminalitetens klor. Som en åtgärd för att möta den akuta krisen föreslår Socialdemokraterna en miljardsatsning på akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet. Så fort det finns oro eller har skett ett gängrelaterat brott i ett område, ska kommunerna ha resurser att snabbt sätta in lokala kristeam som kan vara synliga och närvarande, erbjuda stöd och insatser direkt på plats och bidra till lugn och ordning. De lokala förutsättningarna måste styra vilka kompetenser som krävs, men det kan exempelvis handla om att socialtjänst, fältassistenter och kommunala ordningsvakter. När en skjutning eller sprängning har skett, eller när oron ökar i ett område, ska samhället vara närvarande och synligt. Socialtjänsten, polisen, skolan och fältassistenterna måste få förutsättningar att långsiktigt kunna punktmarkera varenda ung kille som är på väg in i kriminaliteten. Därför riskerar kostnadskrisen att underminera kampen mot den organiserade brotts ­ ligheten. När kommunerna får realt minskade resurser påverkar det arbetet med att stoppa nyrekryteringen. För varje lärare, socialsekreterare och studievägledare som sägs upp för att kommunerna får mindre resurser, får gängen ytterligare mark att erövra och unga killar att rekrytera. När vi låter samhället glida isär, arbetslösheten slå rot och utanförskapet växa: då ökar den organiserade kriminalitetens makt och inflytande i våra kvarter. Det kan vi inte acceptera. För varje ytterligare krona som satsas på polisen, behöver därför minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. Den uppgiften måste vi klara av. För att kunna möta segregationen och brottsligheten krävs det att hela samhället mobiliserar. Rättskedjan, socialtjänsten, kommunen, skolan, idrottsföreningar och vuxna. Socialdemokraterna föreslår därför kraftfulla satsningar för att minska skol ­ segregationen. Skolor i utsatta områden behöver få de resurser som krävs för att möta varje elev utifrån sina förutsättningar. Fler unga killar behöver välja skolbänken framför snabba klipp och kriminalitet. Men det kräver fler lärare, fler elevassistenter och andra trygga vuxna i skolan. Likaså behöver fler vuxna kunna ta ett arbete och försörja sig. Alltför många hamnar i dag i arbetslöshet och utanförskap – inte sällan på grund av bristfälliga språkkunskaper. 2.3.1 Akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet Skjutningarna och sprängningarna sprider skräck i hela bostadsområden. September 2023 har varit den dödligaste månaden hittills, sett till gängvåldet. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Men här och nu krävs akuta åtgärder för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. Socialdemo ­ kraterna föreslår en miljardsatsning på lokala åtgärder för att stoppa gängvåldet. När ett gängrelaterat våldsbrott har skett, eller när oron ökar i ett område, ska kommunerna ha resurser att omgående kunna sätta in lokala kristeam. De kan utgöras av socialtjänsten, fältassistenterna, kommunala ordningsvakter, frivilligorganisationer eller kyrkan. När oroligheterna ökar måste samhället varit synligt och närvarande. Statsbidraget ska gå till hela landet, men vara särskilt viktat mot de kommuner som har utsatta områden. 2.3.2 Åtgärder för att bryta nyrekryteringen till gängen Det behövs särskilda insatser för att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. Därför tillförde vi i regeringsställning resurser till kommuner med utsatta områden, som kunde användas till fler fältassistenter och förbättrad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis. Vi är kritiska till att regeringen skär ned i insatserna för att bryta nyrekryteringen, från 250 till 80 miljoner kronor. Socialdemokraterna föreslår istället att satsningen förlängs på nivån 250 miljoner kronor per år. 2.3.3 En rättvis skola för alla barn Grunden till ett gott liv är en god och rättvis skolgång. Alltför många barn får inte en ärlig chans i dag – skolsegregationen och stöket i skolorna gör att många får vikande studieresultat och får leva med konsekvenserna under många år. Mer resurser behöver vikas till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna. Socialdemo ­ kraterna föreslår därför att 700 miljoner kronor satsas på ett likvärdighetsbidrag, där tyngdpunkten i fördelningen ligger på de skolor som har störst behov. 2.3.4 Stoppa knark och vapen vid gränsen En viktig intäktskälla för de kriminella gängen är narkotika, vapen och andra illegala varor som tas in i Sverige från utlandet. Att stärka bevakningen och kontrollerna vid våra gränser är ett effektivt sätt att strypa gängens pengaflöde – och stoppa de vapen som senare kommer att användas i skjutningar och våldsdåd. Socialdemokraterna föreslår att tillskottet till tullen för brottsbekämpning fördubblas till 200 miljoner kronor. 2.3.5 Arbetslivskriminaliteten ska knäckas Arbetslivskriminaliteten är ett gift i samhället. Arbetstagare utnyttjas under horribla förhållanden, seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa och rent kriminella affärsupplägg. Varje intäktskälla till de kriminella gängen måste stoppas. Svensk arbetsmarknad ska präglas av ordning och reda – och sund konkurrens. Arbetsmiljö ­ verkets resurser för att kunna motverka arbetslivskriminaliteten föreslås förstärkas, och en särskild satsning på de regionala skyddsombuden föreslås genomföras. 2.3.6 Nya verktyg till polisen för att stoppa gängvåldet Polisen behöver fler och bättre tekniska verktyg för att kunna förhindra och lösa fler brott. Socialdemokraterna förslår en särskild satsning på 100 miljoner kronor för ett tekniklyft för Polismyndigheten, som bland annat inkluderar möjligheten att övervaka öppna drogscener med drönare och nya tekniska verktyg för att lösa brott. 2.3.7 För varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver vi både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att för varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2024 ser vi till att det uppfylls genom satsningen på lokala åtgärderför att stoppa gängvåldet här och nu och en förlängd satsning på att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. Vi föreslår även en satsning på likvärdighetsbidrag till skolan. Totalt vill vi socialdemokrater satsa 1,87 miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen. 2.4 Bygg Sverige rikare Lågkonjunkturen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Arbetslösheten kommer att öka nästa år. Samtidigt har Sverige förutsättningar – genom våra naturresurser, vår starka industri och vår export – att lägga grunden för en ny guldålder för svensk tillväxt och välstånd. Det pågår just nu en investeringskapplöpning över hela världen. Länder över hela klotet tävlar om vem som blir först med att i stor skala producera morgondagens batterier, grön energi och fossilfritt stål. Den som ligger först kan också vänta sig högre tillväxt, tusentals nya jobb och en tryggare framtid. Sverige har inte råd att halka efter. I mitten av det förra århundradet klarade vi av att skapa en världsledande industri samtidigt som vi byggde det moderna folkhemmet. Det kan vi göra igen. Men det förutsätter en politik som både erkänner vikten av omställningen och som vågar satsa på det som faktiskt skapar välstånd. Vid sidan av att möjliggöra för investeringar i industrin krävs det ett helt samhällsbygge – en grön energipolitik, fler utbildningsplatser och en bostadspolitik som möjliggör fler bostäder där industrierna växer fram. SD-regeringen vrider istället tillbaka klockan. Svältkuren för kommunerna, en havererad bostadspolitik och energipolitik som inte möter våra behov här och nu bygger inget samhälle. Samtidigt vilar Tidöavtalets politik på Sverigedemokraternas industri ­ fientliga agenda. Det gör Sverige fattigare. Vi tappar vår ledartröja. Färre jobb kommer att hamna i vårt land; industrierna kommer att söka sig någon annanstans. Tillväxten och välståndet kommer att lyfta andra länder. Det är dåligt för Sverige och svensk ekonomi. Socialdemokraterna föreslår en annan väg. Istället för att låta jobb och tillväxt ­ chanser glida Sverige ur händerna, ska vi genom träffsäkra åtgärder bygga Sverige rikare. Genom satsningar på svensk skog vårdar vi vårt gröna guld. Med riktade åtgärder för att korta tillståndsprocesserna kan vi snabba på utbyggnaden av mer billig el som pressar elräkningarna för hushållen och industrin, och nya företagsetableringar över hela landet. När vi satsar på järnvägsunderhåll och bostadsbyggande kan fler få jobb – samtidigt som vi minskar tågförseningarna och bostadsbristen. Istället för SD-regeringens bränslebluff föreslår Socialdemokraterna en tankrabatt för vanligt folk. Men för att långsiktigt möta en volatil prisbild på bränslemarknaden, och för att skydda vanligt folk mot höga bränslepriser, kommer Socialdemokraterna inom kort att presentera ett eget alternativ för hur bränslepolitiken, inklusive inblandningen av biobränsle, skulle kunna reformeras och hur samhället på ett smartare sätt skulle kunna använda de resurser som SD-regeringen kommer att använda för att köpa utsläppsrätter. För att skydda hushållen mot höga elräkningar föreslår Socialdemokraterna att rotavdraget ska reformeras. Åtgärder som leder till energibesparingar, och därmed till sparade slantar för hushållen, ska få en högre subventionsgrad samtidigt som andra åtgärder får en något lägre subventionsgrad. Vi säger nej till regeringens förslag om ett ”lyx-ROT”, där de med höga inkomster får skatteavdrag för att byta marmorskiva i köket. En av de största anledningarna till Sveriges dystra tillväxtutsikter är att bostads ­ byggandet har rasat. Byggbranschen talar om att Sverige inte har haft en liknande uppförsbacke för byggsektorn sedan 1990-talet. Sverige har inte råd att låta bostads ­ byggandet kollapsa. Socialdemokraterna föreslår två nya åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet. Det handlar om en statlig byggstimulans för ungdoms- och studentbostäder och hyresbostäder i snabbväxande kommuner samt statliga bygg ­ krediter för bostadsbyggande. 2.4.1 Rejäl satsning på svensk natur Svensk skog är en ryggrad för vår ekonomi. I Sverige tar vi hand om vår skog – vi brukar den på ett hållbart sätt och vi vårdar den skog som av olika skäl är skyddad. Om man som markägare skyddar sin skog ska man få ersättning för det. Vi tycker också att det är rimligt att staten tar sitt ansvar och skjuter till nödvändiga medel för att sköta skogen. Utan skogen kommer vi inte att klara klimatomställningen. Därför vill vi skjuta till en halv miljard till skydd av, och åtgärder för, värdefull natur. 2.4.2 Järnvägsunderhåll Sverige är ett avlångt land, och vi är beroende av en fungerande järnväg. För att kunna transportera varor, arbetspendla och resa. Tågen måste gå i tid – och det måste bli långt mycket bättre än vad det är i dag. Att resa med tåg får inte bli synonymt med strul och förseningar. Socialdemokraterna föreslår att ytterligare en halv miljard satsas på att rusta upp svensk järnväg. 2.4.3 Färre flaskhalsar för fler jobb Byråkrati och administration får inte stå i vägen för fler industrietableringar och ny energiproduktion. Vi vill satsa 100 miljoner kronor samlat på länsstyrelserna, Energi ­ marknadsinspektionen och SGU för att snabba på tillståndsprocesserna avsevärt. 2.4.4 Svensk industri ska vara världsledande Sverige behöver fler industrijobb och högre tillväxt. Industriklivet har varit en fram ­ gångsrik satsning för att locka fler industrietableringar till Sverige, och därigenom ge fler människor bra och trygga jobb i svensk industri. Socialdemokraterna föreslår att industriklivet ska förstärkas med ytterligare en halv miljard, så att anslaget nästa år uppgår till ungefär två miljarder kronor. 2.4.5 Bygg hela Sverige Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med rimlig hyresnivå. Vi ser även att stora industrietableringar inom den gröna industrirevolution som pågår i vårt land innebär nya och akuta behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning. Socialdemokraterna föreslår därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. För att få fart på bostadsbyggandet i hela vårt land föreslår Socialdemokraterna statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Byggkrediterna bör ställas ut både för att sänka investeringskostnaden och den finansiella risken för byggherrar för att genomföra den samhällsnyttiga åtgärd som nyproduktion av bostäder innebär. 2.4.6 Reformerat rotavdrag för lägre elräkningar Svenska folket ska få billigare elräkningar. Vi vill se ett reformerat rotavdrag, som går ut på att höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vatten ­ buren värme, installation av solceller, installation av dörr och fönster eller tilläggs ­ isolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Åtgärden blir därmed offentligfinansiellt neutral. 2.4.7 CSN-lån till körkort När arbetslösheten ökar tenderar det att slå särskilt hårt mot unga och de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. En förutsättning för många arbeten i dag är ett körkort. Kostnaderna för att ta körkort är förhållandevis höga. Den socialdemokratiska regeringen införde CSN-lån för körkort för att skapa fler vägar till jobb. Den satsningen vill regeringen stryka. Vi är övertygade om att det är viktigt att korta vägarna till jobb – inte minst för unga. Därför föreslår Socialdemokraterna en fortsatt satsning på CSN-lån för körkort. 2.4.8 Rusta Sverige mot extremväder Den senaste sommaren liknar ingenting vi sett på mycket länge. Bränder, torka och översvämningar har drabbat svenska folket. Samtidigt som vi socialdemokrater har en ambitiös politik för att få ned utsläppen, och samtidigt skapa nya jobb, behöver vi rusta vårt samhälle starkare mot konsekvenserna av extremväder. Socialdemokraterna föreslår därför 100 miljoner kronor för klimatanpassning. 2.4.9 Bekämpa den afrikanska svinpesten Sverige har i grunden ett gott djurhälsoläge. Våra djur är friska, vi använder lite antibiotika och vi har starka djurskyddslagar. Trots detta har Sverige och Europa de senaste åren drabbats av flera smittsamma djursjukdomar som innebär stort lidande för djuren och ekonomisk skada för lantbrukare. Utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige är särskilt bekymmersamt. Staten behöver skjuta till de resurser som krävs för att bekämpa smittan och minska effekterna för lantbruket och andra näringar som drabbas. I skugg ­ budgeten för 2024 vill Socialdemokraterna därför att ytterligare 100 miljoner kronor satsas på att bekämpa den afrikanska svinpesten. 2.4.10 Energieffektivisering av flerbostadshus Svenska folket ska skyddas mot höga elpriser. Socialdemokraterna vill därför att ytterligare 360 miljoner kronor satsas på energieffektivisering av flerbostadshus. 2.5 Fler åtgärder för ett Sverige som håller ihop i en svår tid 2.5.1 Bistånd Människor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Förutom de övergrepp och krigsförbrytelser som det ukrainska folket utsätts för av ryska trupper, drabbas även redan utsatta, fattiga människor i bl.a. Afrika hårt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi socialdemokrater vill, i motsats till regeringen, öka biståndet stegvis de kommande åren tills enprocentsmålet uppnås och anser att biståndet bör förstärkas med 1 miljard mer än regeringen 2024. 2.5.2 Fri entré statliga museum Reformen med fri entré på de statliga museerna möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är viktigt att fler grupper än de museivana besöker våra museer. Fri entré är grunden för ett breddat besöksdeltagande. Därför vill vi satsa 100 miljoner kronor för 2024 på att återinföra fri entré för statliga museer. 2.5.3 Mediestöd Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna att bedriva journalistik utmanande, och vi välkomnar därför att det nu finns ett förslag till nytt mediestöd. I delar är förslaget väl avvägt. Samtidigt finns tydliga brister i proposi ­ tionens förslag, bland annat att betoningen på den geografiska täckningen riskerar att minska mångfalden. De nationella fådagarstidningarna som bidrar med andra sam ­ hällspolitiska perspektiv, infallsvinklar och nyhetsvärderingar kan potentiellt bli utan stöd. För att kunna underlätta hanteringen av detta föreslår vi att mediestödet utökas med 10 miljoner kronor för 2024. 2.5.4 Säkerhetshöjande åtgärder civilsamhället Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, mot lokaler och mot företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld där det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Vi ser att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt och föreslår ytterligare 10 miljoner kronor 2024 för ändamålet. 2.5.5 Satsning på Sametinget och de nationella minoriteterna De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning har Sametinget stora svårigheter att uppfylla sin lagstadgade roll och de uppdrag som åvilar myndigheten. Vi föreslår en ökning av anslaget till Sametinget med 5 miljoner kronor och en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2024. 3 Skatteförslag och finansiering Vårt samhälle ska byggas starkare och bättre. För att inte undergräva det Sverige som generationer före oss har skapat, behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden. När samhällsproblemen och behoven ökar, tar Socialdemo ­ kraterna ansvar för finansieringen. Sjukvårdskrisen, det tilltagande gängvåldet, säkerhetshotet och den ekonomiska krisen är utmaningar som måste hanteras gemensamt. Det ställer stora krav på ledarskap – på förmågan att prioritera, men framförallt på förmågan att presentera en trovärdig finansiering när behoven ökar. SD-regeringen har valt sin skattepolitiska linje. Redan i sin första statsbudget sänkte de skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Under året har de remitterat förslag om att kraftigt sänka skatterna för de med allra högst inkomster och i budgeten för 2024 har de presenterat ett förslag om ett ”lyx-ROT” som varken kommer att avhjälpa byggkrisen eller stötta vanligt folk. Samtidigt befinner sig skolan och sjuk ­ vården i en allt djupare kostnadskris. För många brottsutredningar läggs på hög och för många skjutningar är ouppklarade. Det är helt uppenbart att välfärden och trygghets ­ arbetet behöver mer resurser – inte mindre. Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finansiering. Det är bra att SD-regeringen har erkänt att det var orimligt att låta skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp kraftigt, samtidigt som behoven var stora, och det var möjligt att åtgärda det. Trots att indexeringen av skiktgränsen pausas för 2024 kommer uppräkningen att vara större än löneökningstakten mellan 2022 och 2024 och höginkomsttagare kommer därmed att ha överkompenserats. Det är allvarligt att regeringens felprioritering i budgetpropositionen för 2023 har tvingat fram en nedskärningskris i sjukvården. Samtidigt innebär kostnadskrisen helt nya påfrestningar för svenska hushåll. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till. Räntorna, hyrorna och matpriserna sticker iväg. Därför är det helt nödvändigt att svenska hushåll får stöd under den ekonomiska krisen. Det är i linje med rekommendationerna från flera internationella organ – och i linje med en sund socialdemokratisk ekonomisk politik. Inflationen ska bekämpas, men hushållen ska inte lämnas vind för våg. Därför är det motiverat att vanligt folk får en rättvis skattesänkning under nästa år. Den måste riktas mot låg- och medelinkomsttagare – och den måste omfatta fler än regeringens och Sverigedemokraternas förslag till jobbskatteavdrag. Därför träffar Socialdemokraternas förslag till en rättvis skattesänkning bredare. När SD-regeringen utökar funkisskatten, går vi Socialdemokrater fram med förslag om att helt avskaffa den. Därför kommer den rättvisa skattesänkningen för vanligt folk att finansieras genom att de med allra högst inkomster får bidra lite mer till det gemensamma. Det är också angeläget att, i likhet med hur EU samfällt agerade under energikrisen, omfördela övervinster från de aktörer som utökar sina vinstmarginaler under kostnadskrisen. Socialdemokraterna föreslår därför en tillfällig skatt på banksektorns övervinster – som ska återföras till svenska folket genom en rättvis skattesänkning, starkare välfärd och upprustat försvar. 3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2024 3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk För att möta kostnadskrisen, och underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster, föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning för vanligt folk under 2024. Skattereduktionen ska omfatta fler förvärvsinkomster än regeringen och Sverigedemo ­ kraternas förslag, för att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen ska få lindring. Det är också orättfärdigt att SD-regeringens förslag utökar de orättvisa skatteklyftorna mellan arbetsinkomster, och de som av olika skäl inte kan arbeta. Det är en politik som splittrar Sverige. Skattereduktionen trappas upp till 1 900 kronor om året, och slutar öka i kronor och ören vid inkomster om 38 600 kronor i månaden. 3.1.2 Avskaffad funkisskatt Samhällsgemenskapen och rättvisan i Sverige behöver öka. SD-regeringens ekonomiska politik kommer att öka splittringen och klyftorna mellan människor i vårt land. Särskilt allvarligt är det att man genom en rad skattepolitiska beslut i budgetpropositionen för 2024 befäster och utökar funkisskatten – skatteklyftan mellan dem som arbetar och dem som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar. Det är en djupt orättfärdig skattepolitik. Socialdemokraterna har i regeringsställning tagit flera steg för att minska skatteklyftan. Nu föreslår vi att skatteklyftan helt ska slutas inom gällande skatteregler, genom en förstärkt skattereduktion för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. 3.1.3 Tillfällig skatt på banksektorns övervinster under kostnadskrisen Det är rimligt att de sektorer som tjänat stora pengar på den här krisen, och som kan se sina vinstmarginaler öka, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare under krisen. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat kraftigt. Socialdemokraterna föreslår en tillfällig skatt på bankernas räntenetto, alltså den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Vi föreslår en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt. Endast bankernas svenska verksamhet ska omfattas av skatten. 3.1.4 Justerad avtrappning av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare Det är prioriterat att föreslå både breda och träffsäkra åtgärder för att stötta vanligt folk under kostnadskrisen. Lika prioriterat är det att inte undergräva finansieringen av skolan, sjukvården och polisen. För att finansiera en rättvis skattesänkning för vanligt folk föreslår Socialdemokraterna att reglerna för jobbskatteavdraget ska justeras, så att den i dag befintliga avtrappningen av jobbskatteavdrag blir brantare. Jobbskatteavdraget föreslås helt upphöra vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året. Avtrappningen föreslås ha samma startpunkt som i dag. 3.1.5 Beredskapsskatt för att stärka försvaret av Sverige Förstärkningen av försvaret ska bäras solidariskt. Behoven i välfärden, kampen mot brottsligheten och vanliga familjers ekonomi ska inte behöva stå tillbaka för att vi ska klara den nödvändiga och brådskande upprustningen av det svenska militära och civila försvaret. Därför vill vi att det bland annat införs en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret. Skatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Beskattningen av kapital bör ses över – särskilt angeläget är att se över de så kallade 3:12-reglerna, där särskilt lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet. Bredskapsskatten ska vara enkel att betala och administrera, svår att skatteplanera runt och bidra med finansiering till försvaret. 3.1.6 Accepterade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 Åtgärd 2024 [17] Förstärkning av grundavdraget –2,18 Indexering av JSA äldre 0 Höjd åldersgräns JSA 0,07 Pausad uppräkning skiktgräns 12,31 Utvidgad expertskatt 0 Kompensation 1959 0 Höjd jämförelseränta vid ränteförmån 0,13 Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna 15–18-åringar 1 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna –0,1 Förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster –0,02 Ändrad beskattning av inlösenaktier [18] Tilläggsskatt för företag i stora koncerner 0,5 Sänkt skatt jordbruksdiesel –0,72 Justerad skatt på naturgrus och avfall 0,01 Befrielse från energiskatt CCS 0 Ändrade avgifter eurovinjett 0 Justerad skatt på nikotin och tobak –0,01 Höjd spelskatt 0,27 Höjd omsättningsgräns moms 0 Nya momsregler för små företag 0 Ändrade momsregler för vissa tjänster och för konstverk 0 3.1.7 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 Socialdemokraterna föreslår i budgetmotionen för 2024 en rättvis skattesänkning för vanligt folk, som omfattar fler förvärvsinkomster än regeringens förslag och som utgör en del av Socialdemokraternas åtgärder för att möta den tuffa situationen för svenska hushåll. Till förmån för detta mer rättvisa och träffsäkra förslag avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag till skattereduktion för arbetsinkomster. Socialdemokraterna avvisar också regeringens förslag om ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Det är en felriktad konjunkturpolitik, som inte kommer att påverka raset i byggsektorn. Socialdemokraterna föreslår istället ett reformerat rotavdrag, med höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder. Till förmån för förslaget i den här budgetmotionen avseende en tankrabatt, som ger en direkt ekonomisk förstärkning till de hushåll som behöver bilen, avvisas skatte ­ justeringen på bensin och diesel. Det är en mycket kostsam åtgärd som inte påverkar priset vid pump för vanligt folk. Tankrabatten är ett mer verkningsfullt sätt att ge vanligt folk stöd så att man har råd att tanka bilen, utan att bränslebolagen kan skära mellan. Vidare avvisas förslaget om att avskaffa skatten på plastbärkassar. 3.2 Övrig finansiering Utöver de föreslagna inkomstförstärkningarna föreslår Socialdemokraterna att anslaget för Regeringskansliet ska minska med 500 miljoner kronor för 2024. Utöver detta föreslås ett antal omfördelningar inom utgiftsområdena och mellan anslagen. 4 Kommunsektorns finanser För att trycka tillbaka gängen och vända Kristerssons sjukvårdskris föreslår vi en förstärkning av resurserna till kommunsektorn med 10 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Totalt skulle det innebära tillskott till kommunsektorn med 26 miljarder kronor. Vi socialdemokrater visar att det går att prioritera annorlunda. Tillskott till kommunsektorn 2024 Miljoner kronor Regeringens nettotillskott Generella statsbidrag regionerna samt riktade satsningar på hälso- och sjukvården 6 000 Övrigt 10 000 Socialdemokraternas tillskott Regionerna 6 000 Generella statsbidrag regionerna 5 000 - Personalsatsningar hälso- och sjukvården 1 000 Kommunerna 4 090 - Generella statsbidrag kommunerna 1 000 - Likvärdighetsbidrag skola 700 - Övriga satsningar på skola och vuxenutbildning 870 - Kulturskolan 100 - Bryta nyrekrytering utsatta områden 170 - Akuta åtgärder för att stoppa gängvåldet 1 000 - Stöd kommuner högt flyktingmottagande 200 - Kommunal konsumentvägledning 50 Summa 26 090 Bilaga 1 – Reformtabell Reformtabell i avvikelse mot regeringens budgetproposition för år 2024 Reformer totalt 35 960 000 000 Ekonomisk politik för vanligt folk Skattesänkning för vanligt folk 7 900 000 000 Avskaffad funkisskatt 290 000 000 Ett extra barn- och studiemedelsbidrag 3 050 000 000 Tillfälligt höjt underhållsstöd 500 000 000 Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget – Tankrabatt 4 860 000 000 Satsning på konsumentvägledare för att avhjälpa skuldsättning 50 000 000 Avvisad nedskärning på konsumentorganisationer 6 500 000 Totalt 16 656 500 000 Trygghet i livets alla skeden Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning 230 000 000 Generella bidrag till sjukvården 5 000 000 000 Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården 3 000 000 000 Fler platser på vuxenutbildning och yrkeshögskolan 800 000 000 Tryggare skolmiljöer för elever och lärare och språkkrav för pedagogisk personal i förskolan 325 000 000 Korta handläggningstiderna av omställningsstudiestödet 20 000 000 Rusta Arbetsförmedlingen 300 000 000 Återinför extratjänster m.m. 1 700 000 000 Bättre kommersiell och offentlig service i glesbygd 20 000 000 Avvisad nedskärning på studieförbunden 250 000 000 Avvisad nedskärning: ersättning till kommuner för högt flyktingmottagande 400 000 000 Ökat stöd till Kulturskolan 100 000 000 Ökat stöd till idrotten i socioekonomiskt utsatta områden 100 000 000 Avvisad nedskärning på statens servicecenter 10 000 000 Bekämpa oseriösa aktörer i vården 40 000 000 Totalt 12 295 000 000 Brottslighet och segregation Intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet 50 000 000 Stärkt stöd för regionala skyddsombud 20 000 000 Förlängd satsning på kommuner med utsatta områden 170 000 000 Stärk Tullverket för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen 100 000 000 Tekniksatsning till polisen i kampen mot gängvåldet 100 000 000 Satsning på skolor med tuffast förutsättningar 700 000 000 Resurser till lokala kristeam för att bekämpa gängvåldet 1 000 000 000 Stärkt stöd till kommuner för brottsförebyggande arbete m.m. 1 000 000 000 Totalt 3 140 000 000 Reformer totalt 35 960 000 000 Teknisk utveckling, välstånd och klimat Satsningar på svensk natur 530 000 000 Klimatanpassning och extremväder 100 000 000 Ökat järnvägsunderhåll 500 000 000 Bekämpa den afrikanska svinpesten och stötta jordbruket 238 000 000 Tillståndsprocesser 100 000 000 Avvisad nedskärning Vinnova 175 000 000 Stärk bilden av Sverige 30 000 000 Industriklivet 500 000 000 Avvisad avskaffning av CSN-lån för körkort 50 000 000 Administration av statliga byggkrediter 50 000 000 Administration av statlig byggstimulans 50 000 000 Utvecklade energisystem i bostadsbeståndet 50 000 000 Energieffektivisering flerbostadshus 360 500 000 Totalt 2 733 500 000 Övrigt Biståndsverksamhet 1 000 000 000 Mediestöd 10 000 000 Säkerhetshöjande åtgärder i civilsamhället 10 000 000 Sametinget 5 000 000 Stöd till minoriteter 10 000 000 Fri entré till statliga museer 100 000 000 Totalt 1 135 000 000 Finansiering Finansiering totalt 36 404 000 000 Avvisad skattesänkning i budgetpropositionen till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk 11 104 000 000 Tillfällig skatt på bankernas övervinster 10 000 000 000 Avvisad bränslebluff 5 760 000 000 Avskaffat jobbskatteavdrag vid månadsinkomster över 100 000 kronor 4 100 000 000 Omprioriteringar i budgetpropositionen (inom utgiftsområdena 9, 14, 20 och 24) 3 280 000 000 Avvisad lyx-ROT och lyx-RUT 960 000 000 Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare 590 000 000 Avvisad anslagsökning Regeringskansliet, tidigare aviserad 500 000 000 Avvisad avskaffad plastpåseskatt 110 000 000 Bilaga 2 – Förslag till utgiftsramar för 2024 Tabell A Förslag till utgiftsramar 2024 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 19 070 363 −385 000 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 20 881 058 9 554 3 Skatt, tull och exekution 16 854 357 100 000 4 Rättsväsendet 76 028 013 100 000 5 Internationell samverkan 2 273 924 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 126 059 689 ±0 7 Internationellt bistånd 48 630 129 1 000 000 8 Migration 13 808 274 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 258 264 1 040 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 116 907 208 230 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 60 310 483 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 070 732 3 550 000 13 Integration och jämställdhet 4 018 388 570 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 92 059 399 1 070 000 15 Studiestöd 30 545 170 20 000 16 Utbildning och universitetsforskning 99 461 047 1 825 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 646 285 550 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 081 906 517 000 19 Regional utveckling 3 922 201 4 880 000 20 Klimat, miljö och natur 19 307 359 880 000 21 Energi 5 604 320 60 000 22 Kommunikationer 82 874 980 550 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 973 181 238 000 24 Näringsliv 9 552 305 185 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 174 280 270 7 000 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 455 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 759 809 ±0 Summa utgiftsområden 1 346 694 314 23 989 554 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −10 891 050 ±0 Summa utgifter 1 335 803 264 23 989 554 Riksgäldskontorets nettoutlåning −5 044 681 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 331 129 420 23 989 554 Bilaga 3 – Förslag till utgiftsramar för 2025 och 2026 Tabell B Förslag till utgiftsramar 2025–2026 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2025 2026 1 Rikets styrelse −395 −395 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10 10 3 Skatt, tull och exekution 100 100 4 Rättsväsendet 100 100 5 Internationell samverkan ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 1 000 1 000 8 Migration ±0 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 040 1 040 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 230 230 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 ±0 13 Integration och jämställdhet 570 570 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 570 570 15 Studiestöd 20 20 16 Utbildning och universitetsforskning 1 080 955 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 550 550 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 910 1 510 19 Regional utveckling 20 20 20 Klimat, miljö och natur 880 630 21 Energi 60 60 22 Kommunikationer 550 400 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 238 238 24 Näringsliv 185 185 25 Allmänna bidrag till kommuner 7 574 7 576 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 15 292 15 369 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 15 292 15 369 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 15 292 15 369 Bilaga 4 – Beräkningar av statens inkomster 2024 Tabell C Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 761 664 097 7 974 000 1111 Statlig inkomstskatt 62 767 509 ±0 1115 Kommunal inkomstskatt 920 596 587 ±0 1120 Allmän pensionsavgift 159 172 512 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −380 872 511 7 974 000 1200 Indirekta skatter på arbete 748 798 820 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter 732 384 550 ±0 1240 Egenavgifter 11 811 867 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −50 841 954 ±0 1270 Särskild löneskatt 60 525 873 ±0 1280 Nedsättningar −5 713 839 ±0 1290 Tjänstegruppliv 632 323 ±0 1300 Skatt på kapital 377 046 958 10 590 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 81 498 239 ±0 1320 Skatt på företagsvinster 199 646 806 10 000 000 1330 Kupongskatt 7 633 994 590 000 1340 Avkastningsskatt 28 827 102 ±0 1350 Fastighetsskatt 41 267 767 ±0 1360 Stämpelskatt 13 644 209 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 4 528 841 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 724 304 236 5 870 000 1410 Mervärdesskatt 584 200 297 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 417 679 ±0 1430 Energiskatt 44 043 228 5 760 000 1440 Koldioxidskatt 24 076 575 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 767 836 110 000 1470 Skatt på vägtrafik 24 028 291 ±0 1480 Övriga skatter 7 770 330 ±0 1500 Skatt på import 9 551 662 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 12 181 627 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −9 551 662 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 623 995 738 24 434 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 271 375 740 ±0 Statens skatteintäkter 1 352 619 998 24 434 000 1900 Periodiseringar −7 647 093 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 344 972 905 24 434 000 Övriga inkomster −20 709 400 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 889 978 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 614 717 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 22 164 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 48 674 728 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −145 052 823 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 324 263 505 24 434 000 Bilaga 5 – Beräkningar av statens inkomster 2025 och 2026 Tabell D Inkomster 2025–2026 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2025 2026 1100 Direkta skatter på arbete 6 914 6 714 1111 Statlig inkomstskatt ±0 ±0 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 6 914 6 714 1200 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter ±0 ±0 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital ±0 ±0 1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 ±0 1320 Skatt på företagsvinster ±0 ±0 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 8 420 8 700 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt 7 770 8 050 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 650 650 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 15 334 15 414 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 ±0 Statens skatteintäkter 15 334 15 414 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 15 334 15 414 Övriga inkomster ±0 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 15 334 15 414 Bilaga 6 – Offentliga finanser Tabell E Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Takbegränsade utgifter 23 990 15 292 15 369 Budgeteringsmarginal −23 990 −15 292 −15 369 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Tabell F Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Kommunernas inkomster 10 090 7 574 7 576 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 7 000 7 574 7 576 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 3 090 ±0 ±0 Utgifter 10 090 7 574 7 576 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Tabell G Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Offentlig sektors inkomster 24 434 15 334 15 414 Offentlig sektors utgifter 23 990 15 292 15 369 Finansiellt sparande i offentlig sektor 444 42 45 Staten 444 42 45 Ålderspensionssystemet ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −0,68 % −0,43 % 0,56 % Tabell H Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Inkomster i statens budget 24 434 15 334 15 414 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 23 990 15 292 15 369 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 444 42 45 Statsskuld vid årets slut −444 −487 −532 Tabell I Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Direkta skatter på arbete 7 974 6 914 6 714 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 ±0 Skatt på kapital 10 590 ±0 ±0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 5 870 8 420 8 700 Offentliga sektorns skatteintäkter 24 434 15 334 15 414 avgår skatter till andra sektorer ±0 ±0 ±0 Statens skatteintäkter 24 434 15 334 15 414 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 24 434 15 334 15 414 Övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 24 434 15 334 15 414 Bilaga 7 – Utgiftsramar per utgiftsområde 2024–2026 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 162 821 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 068 396 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 037 024 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 350 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 130 367 ±0 2:5 Riksrevisionen 368 817 ±0 3:1 Sametinget 63 000 5 000 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 450 059 −500 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 867 590 80 000 6:1 Allmänna val och demokrati 664 640 10 000 6:2 Justitiekanslern 86 572 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 180 976 ±0 6:4 Valmyndigheten 61 405 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 51 795 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 10 000 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 ±0 8:1 Mediestöd 1 017 119 10 000 8:2 Mediemyndigheten 81 577 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 234 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 109 732 ±0 1:2 Kammarkollegiet 164 511 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 350 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 16 712 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 704 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 007 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 120 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 624 174 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 365 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 808 217 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 378 441 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 306 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 452 ±0 1:15 Statens servicecenter 945 404 9 554 1:16 Finansmarknadsforskning 59 353 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 99 917 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 161 927 ±0 Summa 20 881 058 9 554 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 8 586 863 ±0 1:2 Tullverket 2 874 961 100 000 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 192 533 ±0 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 3 200 000 ±0 Summa 16 854 357 100 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 40 765 012 100 000 1:2 Säkerhetspolisen 2 449 651 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 633 893 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 078 513 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 7 559 106 ±0 1:6 Kriminalvården 16 145 316 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 256 552 ±0 1:8 Rättsmedicinalverket 605 838 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 58 712 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 667 357 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 90 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 121 157 ±0 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 33 034 ±0 1:16 Domarnämnden 11 758 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 310 000 ±0 Summa 76 028 013 100 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 473 554 ±0 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 441 ±0 1:3 Nordiskt samarbete 16 295 ±0 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 ±0 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 143 855 ±0 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning 83 358 ±0 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 ±0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 ±0 1:9 Svenska institutet 135 328 ±0 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 ±0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 170 215 ±0 Summa 2 273 924 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 60 649 599 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 742 019 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 48 627 000 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 074 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 13 926 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 374 388 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 304 627 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 2 258 397 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 379 158 ±0 1:10 Nämnder m.m. 7 786 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 584 324 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 11 307 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 67 834 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 800 217 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 1 734 608 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 714 914 ±0 2:7 Statens haverikommission 51 378 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 148 703 ±0 2:9 Rakel Generation 2 35 799 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 517 699 ±0 Summa 126 059 689 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 46 639 119 1 000 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 690 200 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 17 320 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 210 633 ±0 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 22 857 ±0 Summa 48 630 129 1 000 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 734 916 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 892 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 151 013 ±0 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 839 291 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 400 450 ±0 Summa 13 808 274 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 825 880 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 94 223 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 164 580 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 8 011 778 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 35 486 000 ±0 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 528 266 3 000 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 690 287 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 2 250 393 ±0 1:9 Läkemedelsverket 159 030 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 204 421 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 4 985 000 −2 000 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 833 885 40 000 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 279 ±0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 662 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 537 312 ±0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 59 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 150 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 90 396 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 731 000 ±0 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 ±0 3:1 Myndigheten för delaktighet 68 904 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 964 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 048 418 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 9 709 790 ±0 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 137 276 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 336 801 ±0 5:1 Barnombudsmannen 27 501 ±0 5:2 Barnets rättigheter 62 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 56 256 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503 ±0 Summa 110 258 264 1 040 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 49 575 487 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 131 000 230 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 414 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 375 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 289 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 416 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2 308 180 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 576 282 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 74 270 ±0 Summa 116 907 208 230 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 30 228 900 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 175 200 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 809 000 ±0 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 298 200 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 079 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 720 183 ±0 Summa 60 310 483 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 074 824 3 050 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 798 382 500 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 097 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 340 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 971 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 357 164 ±0 Summa 106 070 732 3 550 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 103 125 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 2 776 226 400 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 138 507 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 110 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 675 039 ±0 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 73 409 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 93 000 170 000 Summa 4 018 388 570 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 392 656 300 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 525 610 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 225 952 1 700 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 806 041 ±0 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 133 466 ±0 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 100 100 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 387 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 46 953 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 82 557 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 62 184 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 000 ±0 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 342 163 −1 000 000 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 865 470 ±0 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 3 131 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 855 697 50 000 2:2 Arbetsdomstolen 36 798 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 60 571 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 51 156 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 20 000 Summa 92 059 399 1 070 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 518 262 ±0 1:2 Studiemedel 20 207 017 ±0 1:3 Omställningsstudiestöd 2 836 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 1 307 129 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 400 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 168 916 20 000 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 18 696 ±0 Summa 30 545 170 20 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 348 018 ±0 1:2 Statens skolinspektion 582 489 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 839 768 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 61 499 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 417 385 60 000 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 269 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 960 000 230 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 205 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 112 082 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 078 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 35 699 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 30 000 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 478 000 700 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 568 622 550 000 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 152 245 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 383 250 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 176 022 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 220 435 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 117 826 ±0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 451 337 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 457 847 ±0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 554 257 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 455 086 ±0 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 819 634 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 032 470 ±0 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 856 651 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 647 203 ±0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 285 682 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 812 289 ±0 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 113 565 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 826 842 ±0 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 825 779 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 384 540 ±0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 944 253 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 791 425 ±0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 452 185 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 800 766 ±0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 297 629 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 246 264 ±0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 406 967 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 932 155 ±0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 336 081 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 661 282 ±0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 299 667 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 114 403 ±0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 312 903 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 722 581 ±0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 294 743 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 300 720 ±0 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 436 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 225 049 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 58 092 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 127 982 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 36 434 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 590 289 ±0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 110 758 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 505 826 ±0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 256 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 548 352 ±0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 121 318 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 481 161 ±0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 704 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 472 278 ±0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 103 776 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 371 028 ±0 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 69 521 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 444 839 ±0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 97 827 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 189 433 ±0 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 201 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 73 485 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 13 610 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 150 661 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 342 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 495 123 ±0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 130 998 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 40 921 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 44 646 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 041 143 ±0 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 928 935 5 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 636 143 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 884 576 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 67 780 ±0 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 893 846 ±0 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 203 252 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 52 555 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 63 553 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 447 963 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 69 056 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 554 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 52 686 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 9 918 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 93 995 ±0 3:14 Gentekniknämnden 4 911 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 339 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 23 373 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 73 240 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 469 082 100 000 1:3 Skapande skola 176 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 704 455 ±0 1:7 Myndigheten för kulturanalys 19 412 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 119 544 ±0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 ±0 2:3 Statens musikverk 101 716 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 203 678 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 138 586 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 76 355 ±0 4:1 Statens konstråd 11 577 ±0 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 851 ±0 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 45 608 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 23 991 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 558 530 ±0 6:1 Riksarkivet 491 019 ±0 7:1 Riksantikvarieämbetet 298 032 ±0 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 303 282 ±0 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 464 578 100 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 ±0 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 ±0 8:4 Forum för levande historia 53 157 ±0 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 782 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 81 100 ±0 10:1 Filmstöd 554 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 574 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 491 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 633 ±0 11:4 Stöd till taltidningar 51 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 60 734 ±0 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 ±0 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 116 811 100 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 ±0 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 ±0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 223 758 ±0 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 741 023 250 000 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 446 760 ±0 14:3 Bidrag till tolkutbildning 55 331 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 90 410 ±0 Summa 16 646 285 550 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 85 600 ±0 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 294 056 100 000 1:5 Statens geotekniska institut 55 879 ±0 1:6 Lantmäteriet 758 854 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 840 000 360 500 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 710 000 ±0 2:1 Konsumentverket 178 972 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 60 511 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 32 351 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 059 6 500 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 99:1 Kommunal konsumentvägledning ±0 50 000 99:2 Statlig byggstimulans ±0 ±0 Summa 6 081 906 517 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 028 337 20 000 1:2 Transportbidrag 479 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 334 000 ±0 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1 080 000 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader ±0 4 860 000 Summa 3 922 201 4 880 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 635 535 ±0 1:2 Miljöövervakning m.m. 417 714 30 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 212 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 −250 000 1:5 Miljöforskning 96 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 324 678 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 314 431 ±0 1:8 Klimatbonus 1 300 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 292 107 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 367 565 ±0 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 262 900 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 670 500 250 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 321 930 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 4 950 000 ±0 1:17 Klimatpremier 2 122 000 ±0 1:18 Industriklivet 1 457 000 500 000 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 133 513 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 Summa 19 307 359 880 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 500 405 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 418 000 50 000 1:3 Energiforskning 1 447 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 213 848 10 000 1:5 Energiplanering 265 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 77 016 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 995 000 ±0 1:9 Biogasstöd 933 000 ±0 1:10 Energiberedskap 54 000 ±0 1:11 Elberedskap 675 000 ±0 Summa 5 604 320 60 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 36 867 072 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 33 974 215 500 000 1:3 Trafikverket 1 487 566 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 298 313 ±0 1:7 Trafikavtal 958 000 ±0 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 86 797 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 521 285 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 535 914 ±0 1:13 Trafikanalys 72 828 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 760 435 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 500 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 332 000 ±0 1:18 Lån till körkort 51 466 50 000 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 152 689 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 67 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 365 414 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 171 784 ±0 2:7 Digital förvaltning 213 894 ±0 Summa 82 874 980 550 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 545 123 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 191 847 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 124 496 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 100 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 744 465 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 9 640 894 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 159 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 800 000 ±0 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 913 900 ±0 1:14 Livsmedelsverket 388 770 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 166 160 38 000 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 553 187 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 108 862 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 29 830 100 000 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 240 063 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 179 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 58 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 164 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 196 000 ±0 Summa 23 973 181 238 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 753 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 462 255 175 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 458 702 −5 000 1:5 Näringslivsutveckling 402 942 −25 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 72 826 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 10 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 377 081 10 000 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 124 581 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 208 313 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 40 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 173 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 679 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 345 518 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 234 000 ±0 1:24 Elstöd 500 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 760 ±0 2:2 Kommerskollegium 105 055 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 402 367 10 000 2:4 Investeringsfrämjande 77 772 10 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 25 017 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 9 552 305 185 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 167 870 852 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 727 268 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 375 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 99:1 Bidrag till kommuner för akuta insatser mot gängvåld ±0 1 000 000 Summa 174 280 270 7 000 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Räntor på statsskulden 20 300 000 ±0 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 ±0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200 ±0 Summa 20 455 200 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 40 759 809 ±0 Summa 40 759 809 ±0 Förslag till utgiftsramar 2025–2026 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2025 2026 1 Rikets styrelse −385 −385 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10 10 3 Skatt, tull och exekution 100 100 4 Rättsväsendet 100 100 5 Internationell samverkan ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 1 000 1 000 8 Migration ±0 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 040 1 040 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 230 230 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 ±0 13 Integration och jämställdhet 570 570 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 570 570 15 Studiestöd 20 20 16 Utbildning och universitetsforskning 1 080 955 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 550 550 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 910 1 510 19 Regional utveckling 20 20 20 Klimat, miljö och natur 880 630 21 Energi 60 60 22 Kommunikationer 550 400 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 238 238 24 Näringsliv 185 185 25 Allmänna bidrag till kommuner 7 574 7 576 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 15 302 15 379 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 15 302 15 379 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 15 302 15 379 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Teresa Carvalho (S) Peter Hultqvist (S) Jennie Nilsson (S) Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S) Fredrik Olovsson (S) Ida Karkiainen (S) Niklas Karlsson (S) Lawen Redar (S) Anders Ygeman (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Svantorp (S) Åsa Westlund (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S) [1] Trading Economics, september 2023. https://tradingeconomics.com/commodity/brent-crude-oil. [2] https://www.theguardian.com/business/2023/sep/17/global-inflation-fears-as-oil-price-rises-towards-100-a-barrel. [3] EU-kommissionen, Summer 2023 Economic Forecast, september 2023. [4] IMF World economic outlook update, juli 2023. [5] EU-kommissionen, Summer 2023 Economic Forecast, september 2023. [6] Konjunkturinstitutet, Konjunkturuppdatering augusti 2023. [7] Boverkets byggprognos juni 2023. [8] https://sverigesradio.se/artikel/brantaste-nedgangen-i-byggandet-sedan-90-talskrisen. [9] SCB, Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 9 2023. [10] SCB, AKU augusti. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-ämne/ arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/ arbetskraftsundersokningarna- aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-augusti-2023/. [11] SCB KPI, januari 2022 – augusti 2023. [12] https://mb.cision.com/Public/67/3831900/8f42ccd3e5cc1f41.pdf. [13] Kronofogden, data betalningsföreläggande, halvårsstatistik. [14] SCB, Sparbarometern, 2:a kvartalet 2023. [15] https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/dagsattgevalfardenettbudgetbesked.74410.html. [16] SCB, Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner 2023. [17] Tabellen avser förslag som har en offentligfinansiell effekt 2024. Skatteförslag som har en offentligfinansiell effekt 2025 eller 2026 redovisas inte i tabellen. För de skatteförslag som avvisas i budgetmotionen, hänvisas till avsnitt 3.1.7. [18] Socialdemokraterna föreslår ett tidigare ikraftträdande av den ändrade beskattningen av inlösenaktier – från 1 januari 2024 i stället för det av regeringen förslagna ikraftträdandet 2025.