Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:764 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Lidandet inom kycklinguppfödningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slaktkycklingproduktionen bör minska beläggningsgraden så att kycklingarna har tillgång till betydligt större utrymme och att krav på olika typer av miljöberikningar bör införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfödningen bör ställa om till långsamväxande raser för mindre hälsoproblem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att koccidiostatika bör fasas ut i all kycklinguppfödning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kycklingarna tillgång till utevistelse under de årstider väderleken tillåter det och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omsorgsprogram alltid ska ha som syfte att förbättra djurvälfärden, inte användas för att kompromissa bort viktiga djurskyddsparametrar såsom utrymmeskrav, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Slaktkycklinguppfödningen är en mycket intensiv djurhållning. Varje år föds nästan 100 miljoner kycklingar upp för slakt i Sverige. Den genomsnittliga kycklinggården i Sverige har per uppfödningsomgång över 100 000 kycklingar. Livet för en slaktkyckling av de snabbväxande raser vi har i Sverige idag varar en dryg månad. På 35 dagar växer den från en liten nykläckt individ på cirka 40 gram till en slaktkyckling på upp till 1,9 kilo. Kycklingen kläcks i maskin på kläckerier och transporteras under sitt första levnads ­ dygn till den kycklinggård där den ska spendera sitt korta liv. Temperaturen är hög, och ljuset är på upp till 18 timmar per dygn för att stimulera kycklingarna att äta. Slaktkycklingen har en mycket snabb tillväxt, vilket gör att det är stor risk för benfel och rörelsestörningar. Aveln är starkt centraliserad med endast två bolag med varsin avelslinje. För avelsdjuren är den snabba tillväxten ett mycket stort djurvälfärds ­ pro ­ blem. Dessa djur når ju vuxen ålder och för att undvika att de blir gravt överviktiga och får fertilitetsproblem så utfodras de restriktivt – vilket innebär att de i princip alltid är hungriga. I takt med att kycklingarna växer blir det också trängre. Djurskyddslagen inklusive föreskrifter talar om vilken absolut miniminivå man måste uppfylla i djurhållningen för att inte äventyra djurens välfärd. Där sägs till exempel att slaktkycklingar får hållas med en maximal beläggning om 20 kg per kvadratmeter, vilket innebär ca 10–11 djur per kvadratmeter. Men branschen själv, som Svensk Fågel, har utformat något de kallar ett ”omsorgs ­ program”. För att få vara med i programmet måste man uppfylla vissa kriterier. Om man är ansluten till programmet får man därmed ha upp till 36 kg per kvadratmeter, vilket alltså är mycket mer än djurskyddslagens minimikrav. Det betyder cirka 24 kycklingar per kvadratmeter mot slutet av kycklingens liv, cirka 20 x 20 cm golvyta per kyckling. Jordbruksverket utfärdar dessa ”omsorgsprogram”, vilket i praktiken innebär en generell dispens från lagen. Det finns program för värphöns också med liknande effekter, och svinnäringen jobbar för att införa ett program som bland annat skulle leda till tidigare avvänjning än lagen tillåter och till att suggor fixeras i perioder. Vi i Miljöpartiet menar att omsorgsprogram måste utformas på ett sätt som innefattas av djurskyddslagen. Ett omsorgsprogram borde rimligen innebära att man ger djuren mer frihet och naturligt beteende än vad lagen kräver som minimum. Konven ­ tio ­ nella slaktkycklingar hålls väldigt trångt och dessutom på en permanent ströbädd. Båda dessa faktorer innebär en hög risk för att drabbas av parasitsjukdomen koccidios. Därför ges ett medel, koccidiostatika, i fodret till konventionellt uppfödda slakt ­ kycklingar för att förebygga koccidios. Koccidiostatika har även viss bakteriehämmande effekt men klassas trots detta som en fodertillsats och inte läkemedel av EU:s regelverk. I Sverige används koccidiostatika fram till tre dagar före slakt. Det är inte tillåtet att använda koccidiostatika i ekologisk produktion. I Norge beslutade slaktkycklingbranschen att fasa ut koccidiostatika vid utgången av 2016, efter en stor samhällsdebatt om dessa substansers eventuella koppling till antibiotikaresistens. Den ekologiska kycklinguppfödningen är marginell i Sverige och omfattar inte ens 1 procent av det antal kycklingar som slaktas totalt. Ekologiska kycklingar går ute om sommaren och inomhus har de mer utrymme än de konventionella. Ekologiska kyck ­ lingar är också av en annan ras än de konventionella, som inte växer lika fort, och de slaktas vid en högre ålder. Rebecka Le Moine (MP) Amanda Lind (MP) Marielle Lahti (MP) Janine Alm Ericson (MP) Camilla Hansén (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:1750 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Utfasning av turbokycklingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfödningen bör ställa om från turbokycklingar till långsamväxande raser för att minska lidandet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta Sverige förhålla sig till ECC-kriterierna som en absolut lägsta nivå i lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omsorgsprogram alltid ska ha som syfte att förbättra djurvälfärden och inte användas för att kompromissa bort viktiga djurskyddsparametrar såsom utrymmeskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slaktkycklingsproduktionen bör minska beläggningsgraden så att kycklingarna har tillgång till betydligt större utrymme och att krav på olika typer av miljöberikningar bör införas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att koccidiostatika bör fasas ut i all kycklinguppfödning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kycklingen är Sveriges vanligaste fågel. Årligen föds omkring 112 miljoner kycklingar upp för slakt. Det rör sig om en väldigt intensiv djurhållning, där den genomsnittliga besättningen består av 100 000 individer och där det utrymme som kycklingarna har att växa på är mindre än ett A4-papper per individ. Under sina 35 dagar i livet växer dessa kycklingar från 40 gram till 2 kilo. Denna otroligt snabba tillväxt innebär en stor risk för bensmärta och rörelsestörning. Detta kan inte betraktas som något annat än ett systema ­ tiskt djurplågeri. Turbokycklingarna har en dödlighet som beräknas till 3–4 procent. Det kallas svinn, men i en svensk kontext handlar det om 3 miljoner kycklingar per år. Det är ett enormt lidande helt i onödan som skulle kunna undvikas genom att man ställer om till mer långsamväxande raser. Den ekologiska kycklinguppfödningen är marginell i Sverige och omfattar inte ens 1 procent av det antal kycklingar som slaktas totalt. Ekologiska kycklingar går ute om sommaren och inomhus har de mer utrymme än de konventionella. Ekologiska kycklingar är också av en annan ras än de konventionella, som inte växer lika fort, och de slaktas vid en högre ålder. Djurskyddsorganisationer i Europa har tagit fram välfärdskriterier som företag kan använda sig av vid inköp av kyckling. Dessa kriterier går under namnet European Chicken Commitment, ECC, och grundar sig på den senaste forskningen. Kriterierna inkluderar bland annat faktorer som inredning, beläggningsgrad, bedövning och tredjepartsgranskning. Mer än 350 företag har anslutit sig, för en förbättrad djurvälfärd för kycklingar i hela Europa. Detta blir en möjlighet att komma bort från det systema ­ tiska lidandet inom den svenska kycklingindustrin, och även Sverige bör förhålla sig till ECC-kriterierna som en absolut lägsta nivå i lagstiftningen. Genom att ställa sig bakom ECC säger man ja till mer utevistelse för kycklingar och nej till den så kallade turbokycklingen, som växer så otroligt snabbt att det innebär lidande för kycklingarna från det att de kläcks till dess att de skållas. Denna ras utgör ungefär 99 procent av kycklingarna i Sverige. En utfasning av turbokycklingen i Sverige skulle, på samma sätt som skett med Belgian blue, kunna genomföras utifrån djurskyddslagstiftningens skrivning om avel som medför lidande för djuren. Inget värdigt liv kan levas på en yta om 20 x 20 cm I takt med att kycklingarna växer blir det också trängre. Djurskyddslagen inklusive föreskrifter talar om vilken absolut miniminivå man måste uppfylla i djurhållningen för att inte äventyra djurens välfärd. Där sägs till exempel att slaktkycklingar får hållas med en maximal beläggning om 20 kg per kvadratmeter, vilket innebär ca 10–11 djur per kvadratmeter. Men branschen själv, som Svensk Fågel, har utformat något som den kallar ett omsorgsprogram. För att få vara med i programmet måste man uppfylla vissa kriterier. Om man är ansluten till programmet får man därmed ha upp till 36 kg per kvadratmeter, vilket alltså är mycket mer än djurskyddslagens minimikrav. Det betyder cirka 24 kycklingar per kvadratmeter mot slutet av kycklingens liv, cirka 20 x 20 cm golvyta per kyckling. Jordbruksverket utfärdar dessa omsorgsprogram, vilket i praktiken innebär en generell dispens från lagen. Det finns program för värphöns också med liknande effekter, och svinnäringen jobbar för att införa ett program som bland annat skulle leda till tidigare avvänjning än lagen tillåter och till att suggor fixeras i perioder. Vi i Miljöpartiet menar att omsorgsprogram måste utformas på ett sätt som innefattas av djurskyddslagen. Ett omsorgsprogram borde rimligen innebära att man ger djuren mer frihet och naturligt beteende än vad lagen kräver som minimum. Sluta ge koccidiostatika i förebyggande syfte Konventionella slaktkycklingar hålls väldigt trångt och dessutom på en permanent ströbädd. Båda dessa faktorer innebär en hög risk för att drabbas av parasitsjukdomen koccidios. Därför ges ett medel, koccidiostatika, i fodret till konventionellt uppfödda slaktkycklingar för att förebygga koccidios. Koccidiostatika har även viss bakteriehämmande effekt men klassas trots detta som en fodertillsats och inte läkemedel av EU:s regelverk. I Sverige används koccidiostatika fram till tre dagar före slakt. Det är inte tillåtet att använda koccidiostatika i ekologisk produktion. I Norge beslutade slaktkycklingbranschen att fasa ut koccidiostatika vid utgången av 2016, efter en stor samhällsdebatt om dessa substansers eventuella koppling till antibiotikaresistens. Rebecka Le Moine (MP) Linus Lakso (MP) Emma Nohrén (MP) Märta Stenevi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Mats Berglund (MP) Jacob Risberg (MP)