Jämförelse 869685c6ce48db144fe0033e Underlagets kontrollsumma: f9c29adffa7caab78a9ab0fe83feb5b896c110323193e6d8483066d134ee0240 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022706: Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022706 Motion till riksdagen 2023/24:2706 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 103 125 28 900 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 2 776 226 524 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 138 507 1 384 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 110 919 11 000 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 675 039 70 000 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 73 409 746 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 93 000 ±0 99:1 Medborgarkontor/hubbar för studiecirklar ±0 100 000 99:2 Inrätta nationellt centrum för samhällsorientering ±0 15 000 99:3 Delegationen mot segregation ±0 2 000 Summa 4 018 388 753 030 Sammanfattning Integration handlar i grunden om människors förutsättningar att komma in i samhället, att etablera sig och bli en del av det. Att samhället skapar bra förutsättningar och säker ­ ställer att det finns relevant stöd när och där det behövs. Allt det som skapar segregation motverkar integration. Det behöver finnas en tydlig och möjlig väg för var och en. Vi vänder oss starkt mot den integrationsdebatt som drivs på av Tidöpartierna där utöver förslag också debatten i sig själv har blivit ett hinder för integrationen. Vi vill underlätta integration och skapa nya tydligare vägar in i samhället för personer som fått asyl i Sverige. Miljöpartiet lägger i år en partimotion om integration, ”En tydlig väg till integration”, där åtgärder beskrivs närmre. Arbetet mot segregation är också en viktig förutsättning, och vi anser att myndigheten Delmos behöver återuppstå. Kommunerna behöver stöd i sitt arbete och de är absolut ej behjälpta av de sänkta schablonersättningar som regeringen föreslår både för ensamkommande barn och för andra nyanlända. Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och mot ­ verka den rådande könsmaktsordningen, där män har mer makt än kvinnor. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska ha frihet att vara den de är utan att hindras av stereo ­ typa normer och attityder. Anslag 1:1 Nej till att ta bort det särskilda bidraget för organisationer där det är möjligt att träffa andra med samma bakgrund Regeringen har aviserat att de vill ta bort det särskilda bidraget som finns för organisa ­ tioner som är bildade på etnisk grund. Syftet med bidraget är att stärka organisation ­ ernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället. Regeringen skriver som skäl att man anser att det särskilda stödet inte bidragit tillräckligt till integrationen. Vi anser inte att det finns en grund för detta påstående. Det kan däremot vara av värde att utvärdera hur bidraget har bidragit ur ett integrationsperspektiv. Men att på en gång slå fast att det ska bort är allt annat än bra. Det kan finnas stora fördelar för människor att få hjälp av andra med samma erfarenhet och bakgrund, och det kan därmed helt klart bidra till integration. Vi anser att i stället för att ta bort bidraget bör regeringen därför initiera en utvärdering där människors erfarenhet av föreningarna och vad de bidrar till lyfts fram. Vi säger därmed nej till borttagandet av bidraget med 18,9 årligen de kommande åren. Arbetsmarknadens parter kan fylla viktig funktion för nyanlända Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar kan spela en mycket större roll när det gäller att bidra till en bra etablering för de som kommer till Sverige. Att tidigt få kontakt med respektive fack och yrkesförbund för de som har verkat inom ett visst yrkes ­ område, få kontakt med andra som jobbar med samma yrke i Sverige och kunna göra praktik inom yrket kan vara ovärderligt och bidra stort. Vissa projekt har gjorts, men vi menar att det här finns en underutnyttjad potential. För fackföreningarna betyder det givetvis en uppgift som ligger lite utanför deras ordinarie uppdrag i förhållande till sina medlemmar. Däremot är det högst troligt att intresse finns att bidra. Vi tycker därför att det finns starka skäl att utforma ett statligt stöd för att dessa ska kunna bidra i högre utsträckning, i samverkan även med arbetsgivarorganisationer. Vi avsätter 10 mk årligen. Anslag 1:2 Återställ antalet kvotflyktingar UNHCR vädjade den 13 oktober 2022 till länderna i EU om att uppfylla målet om att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar. Över tid har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. EU-länderna hade lovat att ta emot drygt 23 000 kvotflyktingar under 2022, men i slutet av augusti förra året hade bara 7 800 fått en fristad i Europa, enligt UNHCR. Samtidigt har antalet flyktingar i världen ökat. Sverige ska fortsätta vara en humanitär stormakt och en förebild för global solidaritet. Regeringen vill minska antalet kvotflyktingar – något vi beklagar djupt. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska gå tillbaka till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgiftsområdena 13 och 14. Vi avsätter på anslaget 1:2 300 mk för 2024, 900 mk för 2025 och 1 200 mk för 2026. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mot ­ tagande av ensamkommande barn. Den aviserade sänkningen i 1:2 bör därför avvisas. Vi avvisar regeringens förslag varför anslaget till schablonersättning till kommunerna för ensamkommande barn återställs till 98 miljoner kr år 2024, 72 miljoner 2025 och 83 miljoner 2026. Återställ indexering för schablonersättning för mottagande av nyanlända Vi anser att det är ett feltänkande att så som regeringen föreslår strypa den indexering av schablonersättning för mottagande av nyanlända som nu finns. Indexeringen har tidigare justerats upp med koppling till förändring i prisbasbeloppet. I takt med ökade kostnader, inte minst på grund av inflation och ett tufft läge för kommunerna, är det allt annat än ansvarstagande att dra ner på denna post. För att återställa indexeringen av schablonersättningen för mottagande av nyanlända avsätter vi 139 mk för 2024, 126 mk för 2025 och 113 mk för 2026. Anslag 2:2 Tillskott till arbetet mot rasism och annan främlingsfientlighet samt diskriminering Arbetet mot rasism och annan främlingsfientlighet samt diskriminering är mycket viktigt. Funkofobi, afrofobi, islamofobi och antiziganism är exempel på områden som behöver åtgärder. Anslaget utökas med 20 mk för 2024, vilket är välkommet. Förra året valde regeringen att inte tillsätta medel. Vi anser dock att samma nivå behöver gälla de två kommande åren. Fortsatt utvecklingsarbete med frågorna på olika nivåer är nöd ­ vändigt. Vi avsätter 10 mk för 2025 och 10 mk för 2026. Stöd till arbetet för hbtqi-personers rättigheter Regeringen har aviserat att man vill fortsätta ge tillskott till arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter med 10 mk 2025 och 2026. Vi anser att tillskottet bör inledas redan nästa år. Vi avsätter 10 mk för 2024. Nationell stödlinje mot hatbrott Miljöpartiet anser att det är angeläget att inrätta en nationell stödlinje för hatbrott. I dagsläget är det många som utsätts för hatbrott som inte vågar göra en polisanmälan. Såväl stöd som vägledning är angeläget för alla typer av hatbrott. Stödlinjen bedöms kosta en miljon kronor om året i ett inledande stadium. Tills vidare avsätter vi 1 mk årligen i syftet. Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder – stärkt finansiering till jourer och stödverksamhet Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundra ­ tusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd, men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. Trots att statsbidraget sedan förra året både permanentats och ökats till kvinno- och tjejjourerna, ser vi fortfarande att tillräckliga resurser saknas för att ge utsatta kvinnor det stöd de faktiskt behöver. Samtidigt ser vi hur våldet ökar och i många fall blir grövre; det blev tydligt i den stora enkätundersökning Roks, Riks ­ organisationen för kvinnojourer och tjejjourer gjort, Kvinnors trygghet . Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd. Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verk ­ samhet. Vi avsätter därför 50 miljoner kronor för förstärkning till kvinnojourer och 20 miljoner till organisationer som motarbetar psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. 99:1 Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar För många som genomgår samhällsorientering blir kunskapen ofta fragmenterad. I många fall råder det brist på både information om och möjligheter att fånga upp missad kunskap. Miljöpartiet ser det som oerhört viktigt att människor ska ha en given plats att vända sig till när de behöver hjälp, men även en möjlighet att individanpassa och tillsammans med andra utveckla sin kunskap om det svenska samhället. Av 290 kommuner svarar 99 stycken att de inte har ett medborgarkontor; för 41 kommuner saknas information. Miljöpartiet vill göra en satsning både för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som är i behov och för att utveckla studiecirklar och hubbar där medborgarkontoren förslagsvis kan utgöra ett nav. Satsningen behöver bli märkbar i hela landet. Vi avsätter 100 mk årligen i detta syfte. 99:2 Inrätta ett nationellt center för samhällsorienteringen Låt introduktionen av samhället få ta betydligt större plats i ett tidigt skede. Även om en del inte kommer få uppehållstillstånd senare är kunskap aldrig bortkastad. Att använda tid till något meningsfullt, att ha hopp inför framtiden är viktigt för alla. För de som senare får uppehållstillstånd och kommer stanna i Sverige kortare eller längre tid är tidig kunskap om samhället en enormt viktig investering. Vi vill att berörda myndigheter får i uppdrag att ta fram ett förslag på helhetskoncept för kunskap om samhället, det som i dag är splittrat mellan det som kallas samhällsintroduktion och samhällsorientering. Ett jämställdhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och möjligheten att på ett fördjupat sätt förstå dessa ska inbegripas. Vi anser att ett nationellt center för samhällsorienteringen behöver inrättas, något som även länsstyrelserna föreslagit. Nivån behöver öka och pedagogiken bli bättre. Länsstyrelserna föreslog även att en uppdragsutbildning för samhälls- och hälsoinformatörer behöver tas fram. Vi anser att det nationella centret bör få detta uppdrag. I dagsläget är nivån och kvaliteten på samhällsorienteringen mycket ojämn i landet. Behovet av att en nationell kursplan för samhällsorientering tas fram har också lyfts. Det senare har regeringen aviserat att man är inne på, och det är välkommet, förutsatt att innehållet är bra. Vi avsätter sammantaget 15 mk för nationellt center och uppdragsutbildning. 99:3 Återstarta Delegationen mot segregation Frågor om segregation och hur man bäst jobbar riktat mot detta är viktigare än någonsin. Delmos, Delegationen mot segregation, lades nyligen ner och hade ett sådant uppdrag. Arbetet mot segregation är svårt. Det tar tid inte minst att arbeta upp kontakter med landets kommuner för att kunna bidra på bästa sätt. Vi menar att arbetet mot segregation måste vara uthålligt och det är högst angeläget att funktionen som Delmos innebar startar upp igen. Förberedelsearbetet för igångsättning av myndigheten beräknas till 2 mk för 2024. Leila Ali Elmi (MP) Annika Hirvonen (MP) Ulrika Westerlund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Linus Lakso (MP) === HC023216: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023216 Motion till riksdagen 2024/25:3216 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 359 ±0 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 161 580 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 995 286 1 639 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 822 749 ±0 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 064 871 ±0 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 129 937 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 584 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 50 001 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 85 031 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 65 122 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 000 ±0 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 480 936 150 000 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 091 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 920 884 ±0 2:2 Arbetsdomstolen 37 924 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 68 110 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 53 584 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 ±0 99:1 Nationell samordnare, kompetensförsörjning ±0 168 000 99:2 Starta upp försöksverksamhet med socialt frikort enl dansk modell ±0 25 000 Summa 93 539 399 1 982 000 Sammanfattning Regeringen har under mandatperioden kraftigt dragit ner på medel till arbetsmarknads ­ insatser. Det är klart bekymmersamt. I retoriken vill man effektivisera, men samtidigt vet vi att många personer i behov av stödinsatser inte får det. Vi anser att de arbetsmarknadspolitiska programmen behöver utökas och att en del av dessa medel i stället bör användas på ett riktat sätt till grupper som riskerar långtids ­ arbetslöshet. För att bidra till insatser som leder till jobb vill Miljöpartiet se en satsning på och utveckling av lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som fungerar mycket väl för unga, där arbetsgivare, arbetsförmedling och kommuner jobbar till ­ sammans. Vi anser även att medel behövs för att kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Riktade arbetsmarknadsutbildningar har en viktig potential och bör utökas. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att få en beständig förändring. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. En intern utredning av behovet av utbildningar behöver göras på Arbetsförmedlingen och jämställdhetsperspektivet behöver bli starkare än i dag. Med rätt stöd kan den enskilde snabbt komma vidare. Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska programmen ska vara till för dem som har störst behov och måste vara utformade därefter. Miljöpartiet ser det som angeläget att tillsätta en nationell samordnare för kompetens ­ försörjning. Det är en strategisk åtgärd för att skapa en mer sammanhängande och effektiv arbetsmarknad. Vi ska inte dra ner på antalet kvotflyktingar i Sverige utan återgå till tidigare nivå. Etableringsinsatserna ska kunna vara individanpassade i högre utsträckning, och om det behövs förlängas. Anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program Återställ antalet kvotflyktingar Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. I en tid då antalet människor på flykt i världen ständigt ökar har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat. Sverige bör vara en förebild global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder för ­ binder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Detta berör tekniskt flera anslag. En följdverkning blir år 2027 100 miljoner kronor på anslag 1:3. Utökade arbetsmarknadspolitiska program Under de senaste åren har vi sett en försämring inom Arbetsförmedlingens insatser, vilket skapat stor oro. De personalintensiva insatserna, som riktar sig till personer långt ifrån arbetsmarknaden, har minskat, och stödet till personer med funktionsnedsättning har försämrats. Vi har konsekvent motsatt oss tidigare neddragningar och anser att det behövs en förstärkning med 1 miljard kronor för att utöka arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Riktade arbetsmarknadsutbildningar, särskilt inriktade på språkstudier, kvinnor och bristyrken Riktade arbetsmarknadsutbildningar har en viktig potential, och bör utökas. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv och för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att få beständig förändring. Tidigare nivå har skurits ner vilket bland annat berodde på den nedskärning som gjordes när Moderaternas och Krist ­ demokraternas budgetförslag gick igenom 2021. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. En intern utredning av behovet av utbildningar behöver göras på Arbetsförmedlingen och jäm ­ ställdhetsperspektivet behöver bli starkare än i dag. Vi avsätter tills vidare 135 mkr årligen för mer riktade arbetsmarknadsutbildningar. Lokala jobbspår och evidensbaserade modeller För att bidra till insatser som leder till jobb vill Miljöpartiet se en satsning på och utveckling av lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som fungerar mycket väl för unga där arbetsgivare, arbetsförmedling och kommuner jobbar tillsammans. Vi anser även att medel behövs för att ta tillvara och kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Vi avsätter 475 mkr årligen för de kommande tre åren. Behåll statsbidraget för samråd med arbetstagarorganisationerna Regeringen har tidigare aviserat att man ska avskaffa statsbidraget till arbetstagar ­ organisationer för samråd. Det handlar om medel för att ge yttranden till Arbetsför ­ medlingen inför arbetsplatsförlagda program och insatser. Regeringen skrev i förra årets budget att de anser att det inte ska vara kopplat till en statlig ersättning att lämna in yttranden till myndigheten. Vi anser att bidraget tvärtom är ett värdefullt bidrag. Arbets ­ tagarorganisationer har djup kunskap om respektive område och kan därför i hög grad bidra så att program hos Arbetsförmedlingen blir så väl utformade som möjligt. Att ha tillräckligt med handläggarresurser är viktigt för hög kvalitet. Det är snåldumt att avskaffa bidraget om man är mån om så väl riktade resurser som möjligt hos Arbetsför ­ medlingen. Vi återinför därmed detta på anslaget 1:3 med 25 mk för 2025, 2026 och 2027. Återaktivera sjöbefäl Kompetensförsörjningen till den svenska handelsflottan är en utmaning som är viktig att ta på allvar både för att säkerställa bemanningen och för att klara den svenska bered ­ skapen. Vi behöver således utbilda fler sjöbefäl än vi gör i dag för att kunna fylla behoven framåt. Vi skjuter därför till resurser för att göra det möjligt för de som redan är utbildade att återaktivera sina behörigheter genom repetitionskurser. Potentiellt finns det ca 1 500–2 000 tidigare sjöbefäl som skulle kunna återaktiveras genom en sådan utbildning. Vi skjuter till 4 mkr som ger möjlighet att återutbilda 20 befäl/termin. Anslag 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Individanpassa etableringsprogrammet med möjlig förlängning Etableringsprogrammet behöver erbjuda större individanpassning. Asylsökande är ingen homogen grupp, utan kommer med olika förutsättningar och erfarenheter. Etablerings ­ processen måste därför i högre grad anpassas till individens behov och förmågor. Den som kan ska redan dag ett erbjudas ett snabbspår till ett yrke i linje med sin förmåga. Den som däremot är i behov av vård eller av andra skäl har en lång väg tillbaka till yrkeslivet måste erbjudas en sammanhållen och anpassad etablerings ­ process. Programmet ska kunna vara både kortare och längre beroende på individuella omständigheter, och statens ekonomiska ansvar bör kunna förlängas i särskilda fall där det behövs. På så sätt ökar möjligheterna till etablering för alla grupper. För detta avsätter vi 50 miljoner kronor årligen. Vi är starkt kritiska till regeringens kontinuerliga brist på individperspektiv och retorik i debatten som drivs av Tidöpartierna, där både deras förslag och själva tonen i debatten skapar hinder för integrationen. Anslag 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap Nej till att slå ihop Mynak med Arbetsmiljöverket Vi motsätter oss regeringens förslag att slå samman Mynak med Arbetsmiljöverket. Regeringen har inte presenterat tillräckligt starka argument för denna sammanslagning. Statskontoret har påpekat att omställningar av detta slag ofta underskattar det om ­ fattande arbete som krävs. Vi anser att båda myndigheternas resurser kan användas mer effektivt var för sig, särskilt med tanke på de allvarliga arbetsmiljöproblem och döds ­ olyckor som förekommer på arbetsmarknaden. Det är avgörande att ha en självständig kunskapsmyndighet inom arbetsmiljö ­ området. Arbetsmiljöverket har redan idag ett brett och krävande uppdrag, och vi ser inte att en sammanslagning skulle förbättra arbetsmiljöarbetet. Att bevara en fristående kunskapsmyndighet som Mynak är därför av stor vikt för att kunna bedriva ett lång ­ siktigt och evidensbaserat arbete för en säkrare arbetsmiljö. Vi återinför därmed 55 mkr på anslaget för 2026 och 2027. Nytt anslag 99:1 Nationell samordnare för kompetensförsörjning Inrätta en nationell samordnare för kompetensförsörjning Att inrätta en nationell samordnare för kompetensförsörjning är en strategisk åtgärd för en mer effektiv arbetsmarknad. Samordnaren ska identifiera behov, samordna utbild ­ ningsinsatser och främja samarbeten mellan myndigheter, utbildningsinstitutioner, kommuner och näringsliv. Genom att arbeta långsiktigt och med helhetssyn kan vi anpassa utbildningssystemet för att bättre möta arbetsmarknadens förändringar och framtida krav. Samordnaren kan utveckla skräddarsydda utbildningsprogram, rikta yrkesutbildningar mot bristyrken och främja arbetskraftsmobilitet. Samordnaren ska också kunna utvärdera och bredda omställningsstödet för att inkludera mer utbildning, vilket särskilt skulle gynna personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Vi avsätter 18 miljoner kronor de kommande två åren för detta syfte. Samordnaren ska ha 150 miljoner kronor till sitt förfogande för satsningar på kompetensförsörjning. Nytt anslag 99:2 Inför ett system med socialt frikort enligt dansk modell Inför socialt frikort enligt dansk modell för utsatta långt ifrån arbetsmarknaden – för större självständighet och möjlighet till hälsa. Miljöpartiet vill införa den danska modellen med så kallat socialt frikort i Sverige. Utsatta människor med missbruksproblem och psykisk ohälsa som står långt från arbetsmarknaden ges möjlighet att ansöka om så kallat socialt frikort hos kommunen. Det möjliggör att ta mindre jobb hos olika verksamheter som tar emot personer med socialt frikort. Den enskilde söker själv upp verksamheten utan mellanhänder, krav på godkännande eller inblandning av myndighet, får kontant lön och kan i Danmark tjäna upp till 40 000 kronor per år, utan att behöva betala skatt eller att avdrag görs på försörjningsstöd eller andra ersättningar. Utvärderingar i Danmark lovordar reformen som permanentats med samtliga partier bakom sig från att ha varit på försök. Miljö ­ partiet vill att Sverige utvecklar motsvarande modell i Sverige. Vi anser att en försöks ­ verksamhet bör startas upp snarast och avsätter 25 mk i två år i syftet. Leila Ali Elmi (MP) Ulrika Westerlund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Annika Hirvonen (MP) Märta Stenevi (MP)