Jämförelse 8650222b8631911e99ca983f Underlagets kontrollsumma: ab55d87fd273564e53ba70e5b3f31d57f4c852e28072a81878beea4b320eb023 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022055: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022055 Motion till riksdagen 2022/23:2055 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka den ekonomiska familjepolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tillfällig höjning av barnbidraget med 200 kr per månad under januari till mars 2023 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslå 4,86 miljarder kronor för en kompensation i form av en tankrabatt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet för att stävja fusk och utnyttjande av våra gemensamma trygghetssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra att föräldraförsäkringen blir en segregationsfälla och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om BUMS-utredningens förslag och tillkännager detta för regeringen. En generell välfärd som omfattar alla familjer Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Sverige har en lång historia av att genom familjepolitiken förenkla vardagspusslet för barnfamiljer, utjämna ekonomiska villkor, förbättra levnadsförhållanden för barnhus ­ hållen och bekämpa barnfattigdomen. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familjepolitiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar. Samtidigt ser vi att fler barn tvingas växa upp i fattigdom i takt med att klyftorna i samhället växer. Barnfattigdom finns för att barnens föräldrar lever i ekonomisk utsatt ­ het. Det bästa sättet att bekämpa barnfattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Men den ekonomiska familjepolitikens utjämnande effekt är nödvändig för att öka jämlikheten, jämställdheten och minska barnfattigdomen. Den svenska välfärdsmodellen med generell välfärd, ett jämställt föräldraskap och barnperspektivet är grundläggande för den socialdemokratiska familjepolitiken. Alla barn ska kunna växa upp under trygga förhållanden och det är samhällets ansvar att kompensera för ojämlika förutsättningar. En mer jämställd föräldraförsäkring Familjepolitiken ska genomsyras av idén om jämställdhet. En generös föräldraförsäkring som skapar förutsättningar för och ställer krav på ett jämställt nyttjande av försäkringen bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och ett mer jämställt samhälle i stort. Det är viktigt för svensk ekonomi. Barn behöver en nära relation till sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är fortfarande en majo ­ ritet av kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj. Bristen på jämställdhet blir tydligare när man får barn. Och det är oftast kvinnorna som arbetar deltid när barnen är små. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att jämställdheten ska uppmuntras bör föräldraförsäkringen individualiseras och delas i tre delar. Föräldraförsäkringen är idag individuell med möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den 1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte över ­ låtas från den ene föräldern till den andre. Vi behöver göra mer för att se till att föräldra ­ försäkringen nyttjas mer jämställt. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att jämställdheten ska uppmuntras bör föräldraförsäkringen individualiseras och delas i tre delar. Utöver det är även en successiv höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen en angelägen reform. Förhindra att föräldraförsäkringen blir en segregationsfälla Om man tar ut föräldrapenning i Sverige är normalt sett 90 dagar per förälder öron ­ märkta och kan inte utnyttjas av den andra. Syftet är främst att fler pappor ska vara föräldralediga. Detta gäller dock bara för dem som har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Föräldrar som har låg inkomst eller ingen alls får istället ersättning på grundnivå, och där finns inga reserverade dagar. Detta vill vi ändra så att 90 dagar var reserveras åt föräldrarna även på grundnivå. Detta kommer att medverka till att fler utrikesfödda kvinnor kommer in på arbetsmarknaden. Dagens regler i föräldraförsäkringen är en segregationsfälla för kvinnor. Därför måste vi göra det som krävs för att få ny ­ anlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Förslaget kommer att påverka cirka 70 000 personer. Stötta de mest utsatta barnfamiljerna Barn- och familjeersättningarna bidrar gemensamt till att stärka barnfamiljernas ekonomiska situation. Samtidigt vet vi att många barnfamiljer, särskilt ensamstående med flera barn, har det ekonomiskt tuff och är i en utsatt situation. För låginkomst ­ familjer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse. Särskilt betydelsefulla är barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet. Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är därmed en del av det generella välfärdssystemet. För första gången sedan 2006 höjdes barn ­ bidraget 2018 med 200 kronor mer. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har höjt inkomstgränserna i bostadsbidraget till barnfamiljer och med anledning av corona ­ pandemin har barnfamiljer som har bostadsbidrag ett automatiskt ekonomiskt tillfälligt tillskott. Förstärkningarna inom bostadsbidraget är en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barnfamiljerna. De satsningar som gjorts under den socialdemokratiska regeringen för barnfamiljer med låg ekonomisk standard är av stor betydelse ekonomisk utsatthet och för att bekämpa barnfattigdom men vi menar att ytterligare satsningar behövs. Arbetet med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och minska inkomstskillnaderna mellan ensamstående med och utan barn behöver dock fortsätta. Därför har exempelvis inkomstgränserna i bostadsbidraget och nivåerna i både barnbidraget och underhållsstödet höjts, men ytterligare åtgärder behöver genomföras. Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge. Rysslands olagliga invasion av Ukraina har inneburit en ökad ekonomisk osäkerhet i hela världen, och i Sverige ser vi tydligt hur inflationen ökat på bred front samtidigt som vi går mot en lågkonjunktur. Pris ­ ökningarna äter sig in i människors plånböcker, vid bensinmacken och vid kassan i matbutiken. Svenska familjer ska inte behöva bära den kostnaden eller otryggheten ensamma. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Därför finns anledning att stötta särskilt ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Därför vill vi göra en särskild satsning på barnfamiljer för år 2023 genom en tillfällig höjning av barnbidraget med 200 kronor per månad under januari till mars. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid förlänga det förstärka bostadsbidraget till barnfamiljer med ett tilläggsbidrag, som infördes av den socialdemokratiska regeringen. Stödet innebär en tillfällig höjning av bostadsbidraget med ett belopp som motsvarar 25 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget utan att en särskild ansökan krävs. Vi stödjer därför regeringens förslag om att förlänga höjningen t.o.m. juni 2023. Kompensation för höga drivmedelskostnader Många hushåll, inte minst barnfamiljer, drabbas hårt av de höga drivmedelspriserna. För att minska den börda för hushållen, inte minst barnfamiljerna, som de ökade drivmedels ­ priserna har inneburit sedan Putins Ryssland inledde den olagliga invasionen i Ukraina, föreslår vi en tankrabatt för vissa hushåll. Vi föreslår därför att 4,86 miljarder kronor tillförs anslag 99:1, för en ny särskild tankrabatt för höga drivmedelskostnader. Tankrabatten baseras på tre utgångspunkter: Tankrabatten viktas geografiskt utifrån Tillväxtverkets indelning i sex kommuntyper. Tankrabattssumman beräknas per bilar under ett individuellt inkomsttak på max 50 000 kronor per månad Ett tak för tankrabatten införs per bil på max 2 000 kronor . Förslaget innebär att invånare i kommuner som i huvudsak består av landsbygd med sämre möjligheter till kollektivtrafik och där behovet av egen bil är större, får en högre rabatt, medan invånare i större samhällen, större städer och storstäder, får en gradvis mindre tankrabatt. I större städer och mer tätbebyggda områden är kollektivtrafiken mer utbyggd och därför är det rimligt att tankrabatten där är lägre än i glesbygd där familjer är mer hänvisade till egen bil för att få vardagspusslet att fungera. Detta innebär att en familj med en bil i exempelvis Vilhelmina, Vetlanda eller Bjuv kommer att få en tank ­ rabatt på 2 000 kronor per år eller 166 kronor per månad. Motsvarande familj i exempel ­ vis Skellefteå, Strömstad eller Skurup får en tankrabatt på 1 400 kronor per år eller 116 kronor per månad. I kommuntyper såsom Landskrona, Ludvika eller Luleå blir tank ­ rabatten 1 000 kronor per år eller 83 kronor per månad och i kommuner i eller nära storstäder, såsom Staffanstorp, Sundbyberg eller Mölndal blir tankrabatten 400 kronor per år eller 33 kronor per månad. I familjer med två bilar blir tankrabatten den dubbla. Stävja fusk och utnyttjande av våra gemensamma trygghetssystem Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygg ­ het och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten. Den socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett Försäkrings ­ kassan ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. En ny myndighet kommer på plats för att säkerställa utbetal ­ ningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt fusk. Regeringen bör arbeta vidare i samma riktning för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra. Minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet i bostadsbidrag och underhållsstöd Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäkringskassan. Betalningsskyldighet i underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den inkomst som de har i dag inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Betalningsskyldighet i underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den inkomst som de har i dag inte räcker. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med för två år sedan betalar inte heller alltid de betalningsbelopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut . En statlig utredning (BUMS) har i betänkandet Träffsäkert – införande av månads ­ uppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet bland annat, mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet, föreslagit att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvudregel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna när det är möjligt. Utredningens förslag har remitterats och förslagen bör därför kunna genomföras utan dröjsmål. Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 389 255 1 452 000 1:2 Föräldraförsäkring 49 662 693 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 897 838 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 081 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 485 381 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 9 063 100 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 564 633 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader ±0 4 860 000 Summa 105 159 584 6 312 000 Anders Ygeman (S) Åsa Eriksson (S) Kalle Olsson (S) Sanne Lennström (S) Ola Möller (S) Jessica Rodén (S) Zara Leghissa (S) === HD023730: Utgiftsområde 15 Studiestöd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023730 Motion till riksdagen 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 15 Studiestöd Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Studiestöd för fler jobb och bättre möjligheter att studera Världens bästa omställningsstudiestöd Studiestöd för fler i arbete och höjd kompetens Förbättrade möjligheter för elever som läser med inackorderingstillägg Ökad trygghet för studenter vid sjukdom Ökad trygghet för studenter med barn Anslagsförändringar 1:1 Studiehjälp 1.7 Centrala studiestödsnämnden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att CSN har tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett mål för studiestödssystemet ska vara att det verkar utjämnande samt bidrar till social rättvisa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Studiestöd för fler jobb och bättre möjligheter att studera Sverige ligger nu i Europas bottenliga när det gäller arbetslöshet och tillväxt. För att fler människor ska ha ett jobb att gå till, för att svenska företag ska hitta den kompetens som behövs och för att få fart på svensk ekonomi behöver vi fler som påbörjar och avslutar en utbildning som leder till jobb. Ett generöst studiemedelssystem är viktigt för svensk tillväxt, för en jämlik tillgång till välfärd i hela landet, för att bryta segregationen, för att klara klimatomställningen och för att bygga Sverige starkt. Regeringen har aviserat att en översyn ska göras av studiestödssystemet. Vi motsätter oss inte en översyn, men en av de viktigaste faktorerna till att Sverige har haft ett framgångsrikt och världsledande studiestöd är att det funnits brett parlamentariskt stöd för dess innehåll. Därför anser vi att om det nu ska genomföras en översyn av systemet ska det ske via en parlamentarisk kommitté för att det även fortsättningsvis ska finnas en långsiktig hållbarhet i systemet. Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och möjlighet att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster. I budget ­ propositionen för 2024 ändrade regeringen plötsligt målet för studiestödssystemet. Att studiestödet ska ”utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa” ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Vi socialdemokrater vill att studiestödet, precis som tidigare, ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa . Socialdemokraternas utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och har möjlighet att kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete, eller så innebär det en så stor ansträngning att studier eller familjeliv blir starkt lidande. Det gäller till exempel studerande med barn, studenter med funktionsnedsättning och studenter med stor andel schemalagd tid under sina studier. För att få fler i arbete och öka Sveriges konkurrenskraft behöver vi tillgängliggöra utbildning för fler. Mer behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt utsatt ekonomisk situation. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Därför behöver vi se över och på sikt stärka bidragsdelen. Vi behöver utveckla omställningsstudiestödet så att fler får möjlighet att ställa om mitt i livet. Världens bästa omställningsstudiestöd Sverige har världens bästa system för omställning och kompetensutveckling. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd har införts med syftet att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Människor mitt i livet kan nu välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling, utan att behöva känna oro för hur räkningarna fortsatt ska betalas. Sen regeringen tog över har reformen tyvärr präglats av stora problem som reger ­ ingen inte hanterat. Antalet utbildningsplatser skars ner i början av mandatperioden och CSN fick inte de resurser myndigheten efterfrågat för att kunna hantera de inkomna ansökningarna. Det gjorde att man tappade fart och många som hade velat påbörja en omställning gav upp. Efter att vi socialdemokrater vid ett flertal tillfällen föreslagit att anslaget till CSN ska förstärkas för att omställningen av arbetskraften inte ska bromsas tillsköt regeringen en del resurser. CSN upplever dock fortfarande att man saknar långsiktig kapacitet att hantera alla de ansökningar som kommer in, varför man nu efterfrågat mer resurser. Regeringen har nu ännu en gång ignorerat CSN:s varnings ­ signaler och omställningsstudiestödet riskerar nu återigen att kastas in i ett administra ­ tivt kaos. Regeringens bristande ansvarstagande riskerar därmed återigen att underminera omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbets ­ marknaden. I ett läge med Europas högsta arbetslöshet och med ett arbetsliv som förändas i snabb takt, har Sverige redan förlorat värdefull tid på att regeringen inte tar ansvar för att värna omställningsstudiestödet. Vi socialdemokrater föreslår därför att mer resurser skjuts till CSN:s arbete med att säkerställa att reformen tillåts leva upp till sin potential. Studiestöd för fler i arbete och höjd kompetens Studiestartsstödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen och gav ekonomiska förutsättningar för arbetslösa personer med kort tidigare utbildning och ett stort utbildningsbehov att ta steget till studier. Nu när SD-regeringen avskaffar stödet vid årsskiftet ökar risken för att många arbetslösa i behov av utbildningen inte får möjlighet till det. Under 2024 var det 4 300 studerande som använde stödet och av dessa var 73 procent kvinnor. Målgruppen var personer som står långt ifrån arbets ­ marknaden, en grupp som just nu växer snabbt. Att regeringen i det här läget avskaffar studiestartsstödet är en sällsynt dålig prioritering. Vägen till egen försörjning och en bra integration går via arbete. En fullföljd gymnasieutbildning, som ofta möjliggörs med studiestöd, är en vattendelare på arbetsmarknaden då arbetslösheten är betydligt högre bland dem som saknar gymnasi ­ eutbildning. Att utrikes födda rekryteras till och genomgår utbildning är därför avgörande för att förbättra integrationen. Tidigare erfarenheter pekar också på särskilt stora arbetsmarknadseffekter om satsningar riktar sig till arbetslösa med kort utbildning, dvs den målgrupp som studiestartsstödet avsåg. IFAU har bland annat funnit att för ­ lagan till studiestartsstödet, rekryteringsbidraget, hade positiva effekter på sannolik ­ heten att delta i utbildningen och positiva effekter på framtida arbetsmarknadsutfall. Vad gäller sannolikheten att delta i utbildning var det särskilt viktigt för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och personer med kort utbildningsbakgrund. En granskning från Riksrevisionen har visat att många som fått studiestartsstödet inte tillhört den prioriterade målgruppen. Detta borde dock inte ha varit skäl för att avskaffa stödet, snarare för att detta borde utvecklas och finjusteras. Studiestartsstödet var ett viktigt verktyg för att få kortutbildade att ta klivet att genomgå utbildning som leder till jobb. Efter att regeringen nu avskaffat studiestartsstödet måste regeringen återkomma med förslag på hur trösklarna till studier återigen kan sänkas för att undvika inlåsnings ­ effekter. Vi socialdemokrater föreslår därför att en utredning tillsätts av hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning för att få jobb. Förbättrade möjligheter för elever som läser med inackorderingstillägg Det svenska studiestödssystemet är utformat för att ge goda förutsättningar för alla elever och studenter att kunna studera. På så vis utjämnar skolsystemet de skillnader som finns i barns och ungas uppväxtvillkor utifrån familjebakgrund. En viktig utjämnande faktor är inackorderingstillägget. Det syftar till att skapa mer likvärdiga möjligheter för alla elever att studera långt ifrån föräldrahemmet. Den som ska gå en gymnasieutbildning långt ifrån hemmet har möjlighet att få stöd till inackorderingen, det vill säga hjälp att täcka boende, fördyrat uppehälle och resor till föräldrahemmet. Idag skiljer sig förutsättningar beroende på vilken skola eleven går på och vilken kommun föräldrahemmet ligger i. Det skapar ojämlika möjligheter. Inackorderings ­ tillägget bör därför ses över. Ökad trygghet för studenter vid sjukdom Det finns i dag ingen generell möjlighet att vara sjukskriven på deltid inom studie ­ stödssystemet. En studerande som blir sjuk riskerar därför att tvingas avbryta studierna, trots att studieförmåga fortfarande finns till viss del. Utredningen om tryggare och mer effektiva studier har i sitt delbetänkande Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) lämnat förslag om förbättrad sjukförsäkring inom studiestödssystemet. Förslagen innebär en generell möjlighet till deltidssjukskrivning inom studiemedelssystemet med bibehållen heltidsersättning, och att karenstiden för avskrivning av studielån ska kortas från 30 till 14 dagar. I be ­ tänkandet föreslås också att avskrivning av studielån enbart ska ske om den studerande har blivit försenad i sina studier, vilket gör att behovet av en lång karenstid minskar. Även studerande med studiestartsstöd ska enligt förslaget omfattas av ändringarna. Regeringen bör nu återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom. Ökad trygghet för studenter med barn Att det ska vara möjligt för alla, oavsett livssituation, att se högre studier som ett möjligt livsval är avgörande för vår förmåga att möta kompetensförsörjningen. De ekonomiska förutsättningarna för studenter med barn behöver därför ses över. Anslagsförändringar 1:1 Studiehjälp Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer och regeringen har under mandatperioden prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare framför att förbättra vardagen för vanligt folk. Familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tufft redan innan krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför fortsätter vi att prioritera att barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor per månad. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. För att finansiera denna höjning av studiebidraget föreslår Socialdemokraterna att anslaget 1:1 studiehjälp stärks med 774 000 kronor. 1.7 Centrala studiestödsnämnden Sedan regeringen tillträdde har man uppvisat en passivitet som underminerat omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbets ­ marknaden. CSN har genomgående nekats eller inte fått de resurser som krävs för att ta itu med långa köer. Följden är att miljarder av studiestöd brunnit inne på grund av regeringens schabblande. Inför 2026 ser prognosen återigen mörk ut, men trots detta får CSN inte de resurser som efterfrågats av myndigheten. Snarare hotar regeringens nedskärningar nu myndighetens långsiktiga förmåga att hålla ansökningsköerna på en rimlig nivå. CSN skulle nu behöva en ökad grundbemanning för att skapa långsiktiga förutsättningar att kunna hålla rimliga handläggningstider och ge majoriteten av sökande besked innan studiestart. Men regeringens schabblande med omställnings ­ studiestödet fortsätter. Om man nu återigen ignorerar varningssignaler från sina egna myndigheter hotar det på sikt intresset för att använda omställningsstudiestödet. Vi socialdemokrater föreslår därför att anslag 1:8 Centrala studiestödsnämnden ökar med 30 miljoner kronor. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 571 331 774 000 1:2 Studiemedel 19 788 041 ±0 1:3 Omställningsstudiestöd 7 339 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 816 050 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Centrala studiestödsnämnden 1 163 526 30 000 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd 19 496 ±0 Summa 35 787 594 804 000 Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Niklas Sigvardsson (S) Robert Olesen (S)